summaryrefslogtreecommitdiffstats
path: root/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook
diff options
context:
space:
mode:
authorTimothy Pearson <kb9vqf@pearsoncomputing.net>2011-12-03 11:05:10 -0600
committerTimothy Pearson <kb9vqf@pearsoncomputing.net>2011-12-03 11:05:10 -0600
commitf7e7a923aca8be643f9ae6f7252f9fb27b3d2c3b (patch)
tree1f78ef53b206c6b4e4efc88c4849aa9f686a094d /tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook
parent85ca18776aa487b06b9d5ab7459b8f837ba637f3 (diff)
downloadtde-i18n-f7e7a923aca8be643f9ae6f7252f9fb27b3d2c3b.tar.gz
tde-i18n-f7e7a923aca8be643f9ae6f7252f9fb27b3d2c3b.zip
Second part of prior commit
Diffstat (limited to 'tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook')
-rw-r--r--tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook92
1 files changed, 92 insertions, 0 deletions
diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook
new file mode 100644
index 00000000000..a74cbfe353e
--- /dev/null
+++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook
@@ -0,0 +1,92 @@
+<sect1 id="ai-spiralgal">
+
+<sect1info>
+<author
+><firstname
+>Mike</firstname
+> <surname
+>Choatie</surname
+> </author>
+</sect1info>
+
+<title
+>Spiralgalaxer</title>
+<indexterm
+><primary
+>Spiralgalaxer</primary>
+</indexterm>
+
+<para
+>Spiralgalaxer är enorma ansamlingar av miljarder stjärnor, de flesta tillplattade i en skivform, med en ljus, sfärisk utbuktning med stjärnor i centrum. Inne i skivan finns det typiskt ljusa armar där de yngsta, starkaste stjärnorna hittas. Armarna sträcks ut från centrum i ett spiralmönster, som ger galaxerna deras namn. Spiralgalaxer ser lite grand ut som orkaner, eller som vatten som släpps ut i ett avlopp. De är några av de vackraste objekten på himlen. </para>
+<para
+>Galaxer klassificeras med ett <quote
+>stämgaffeldiagram</quote
+>. Gaffelns skaft klassificerar <link linkend="ai-ellipgal"
+>elliptiska galaxer</link
+> längs en skala från de rundaste, som kallas E0, till de som verkar plattast, som anges som E7. Stämgaffelns <quote
+>spetsar</quote
+> används för att klassificera de två typerna spiralgalaxer: normala spiralgalaxer och <quote
+>stavgalaxer</quote
+>. En stavgalax är en där kärnans utbuktning sträckts ut i en linje, så att den bokstavligen ser ut som att den har en <quote
+>stav</quote
+> med stjärnor i sin mitt. </para
+><para
+>Båda typer av spiralgalaxer har underklasser beroende på hur framträdande deras centrala <quote
+>utbuktning</quote
+> av stjärnor, deras totala ytljusstyrka, och hur tätt deras spiralarmar ligger. Dessa kännetecken hör samman, så en Sa-galax har en stor central utbuktning, en hög ytljusstyrka, och tätt liggande spiralarmar. En Sb-galax har en mindre utbuktning, en ljussvagare skiva och glesare armar än en Sa-galax, och så vidare för Sc och Sd. Stavgalaxer använder samma klassificeringsmetod, som anges av typerna SBa, SBb, SBc och SBd. </para
+><para
+>Det finns en annat galaxklass som kallas S0, som morfologiskt är en övergångstyp mellan verkliga spiralgalaxer och elliptiska galaxer. Dess spiralarmar ligger så tätt att de inte kan urskiljas. S0-galaxer har skivor med konstant ljusstyrka. De har också en ytterst dominerande utbuktning. </para
+><para
+>Galaxen Vintergatan, som är hem för jorden och alla stjärnor på vår himmel, är en spiralgalax, och tros vara en stavgalax. Namnet <quote
+>Vintergatan</quote
+> hänvisar till ett stråk med mycket svaga stjärnor på himlen. Stråket är resultatet av att titta längs planet för vår galax' skiva, från vårt perspektiv inifrån den. </para
+><para
+>Spiralgalaxer är mycket dynamiska objekt. De är drivhus för stjärnbildning, och innehåller många unga stjärnor i sina skivor. Den centrala utbukningen tenderar bestå av äldre stjärnor, och den diffusa halon består av de allra äldsta stjärnorna i universum. Stjärnbildning är aktiv i skivorna, eftersom det är där gas och stoft finns i störst koncentration - gas och stoft är byggblocken vid stjärnbildning. </para
+><para
+>Moderna teleskop har visat att många spiralgalaxer härbärgerar ytterst massiva svarta hål i sina centrum, med massor som kan överskrida en miljard solar. Det är känt att både elliptiska och spiralgalaxer innehåller dessa exotiska objekt: I själva verket anser många astronomer nu att <emphasis
+>alla</emphasis
+> stora galaxer innehåller ytterst massiva svarta hål i sina kärnor. Det är känt att vår egen Vintergata har ett svart hål i sitt centrum, med en massa flera miljoner gånger större än en stjärnas massa. </para>
+
+<tip>
+<para
+>Det finns många storartade exempel på spiralgalaxer att betrakta i &kstars;, och många har vackra bilder tillgängliga i sina <link linkend="popup-menu"
+>objektmenyer</link
+>. Du hittar dem genom att använda fönstret <link linkend="findobjects"
+>Sök objekt</link
+>. Här är en lista med några spiralgalaxer som har fina bilder tillgängliga: <itemizedlist>
+<listitem
+><para
+>M64, Blåtiran (typ Sa)</para
+></listitem>
+<listitem
+><para
+>M 31, Andromedagalaxen (typ Sb)</para
+></listitem>
+<listitem
+><para
+>M 81, Bodes galax (typ Sb)</para
+></listitem>
+<listitem
+><para
+>M 51, Virvelgalaxen (typ Sc)</para
+></listitem>
+<listitem
+><para
+>NGC 300 (typ Sd) [använd DSS-bildlänk]</para
+></listitem>
+<listitem
+><para
+>M 83 (typ SBa)</para
+></listitem>
+<listitem
+><para
+>NGC 1530 (typ SBb)</para
+></listitem>
+<listitem
+><para
+>NGC 1073 (typ SBc)</para
+></listitem>
+</itemizedlist>
+</para>
+</tip>
+</sect1>