diff options
Diffstat (limited to 'tde-i18n-sv/docs/kdeedu/kstars/ecliptic.docbook')
| -rw-r--r-- | tde-i18n-sv/docs/kdeedu/kstars/ecliptic.docbook | 56 |
1 files changed, 0 insertions, 56 deletions
diff --git a/tde-i18n-sv/docs/kdeedu/kstars/ecliptic.docbook b/tde-i18n-sv/docs/kdeedu/kstars/ecliptic.docbook deleted file mode 100644 index a296210a3c4..00000000000 --- a/tde-i18n-sv/docs/kdeedu/kstars/ecliptic.docbook +++ /dev/null @@ -1,56 +0,0 @@ -<sect1 id="ai-ecliptic"> -<sect1info> -<author -><firstname ->John</firstname -> <surname ->Cirillo</surname -> </author> -</sect1info> -<title ->Ekliptikan</title> -<indexterm -><primary ->Ekliptikan</primary> -<seealso ->Ekliptiska koordinater</seealso> -</indexterm> -<para ->Ekliptikan är en tänkt <link linkend="ai-greatcircle" ->storcirkel</link -> på <link linkend="ai-csphere" ->himmelssfären</link ->, som solen verkar flytta sig längs under året. Det är förstås jordens bana runt solen som verkligen orsakar ändringen i solens skenbara riktning. Ekliptikan lutar från <link linkend="ai-cequator" ->himmelsekvatorn</link -> med 23,5 grader. De två punkterna där ekliptikan korsar himmelsekvatorn är kända som <link linkend="ai-equinox" ->dagjämningspunkterna</link ->. </para -><para ->Eftersom vårt solsystem är ganska platt, är planeternas banor också nära ekliptikans plan. Dessutom ligger zodiakens stjärnbilder längs ekliptikan. Det här gör att ekliptikan är en mycket användbar referenslinje för alla som försöker hitta planeterna eller zodiakens stjärnbilder, eftersom alla bokstavligen <quote ->följer solen</quote ->. </para -><para ->På grund av ekliptikans lutningen med 23,5 grader, ändras solens <firstterm ->elevation</firstterm -> över horisonten vid middagstid under årets gång, när den följer ekliptikans väg över himlen. Detta orsakar årstiderna. På sommaren står solen högt upp på himlen vid middagstid, och förblir ovanför <link linkend="ai-horizon" ->horisonten</link -> mer än tolv timmar. På vintern står solen tvärtom lågt på himlen vid middagstid, och förblir ovanför horisonten mindre än tolv timmar. Dessutom mottas solljuset vid jordens yta med en mer direkt vinkel på sommaren, vilket betyder att ett givet område på ytan tar emot mer energi per sekund på sommaren än på vintern. Skillnaden i dagens längd och mottagen energi per areaenhet leder till skillnaderna i temperatur som vi upplever på sommaren och vintern. </para> -<tip> -<para ->Övningar:</para> -<para ->Försäkra dig om att din plats är inställd till någonstans som inte ligger mycket nära ekvatorn för dessa experiment.Öppna fönstret <guilabel ->Anpassa &kstars;</guilabel ->, och byt till horisontella koordinater, med visning av marken. Öppna fönstret <guilabel ->Ställ in tid</guilabel -> (<keycombo action="simul" ->&Ctrl;<keycap ->S</keycap -></keycombo ->), och ändra datumet till någon dag mitt i sommaren, och tiden till 12:00 mitt på dagen. Tillbaka i huvudfönstret, peka mot den södra horisonten (tryck på <keycap ->S</keycap ->). Observera solhöjden ovanför horisonten mitt på dagen under sommaren. Ändra nu datum till någon dag mitt i vintern (men behåll tiden på 12:00 mitt på dagen). Solen står nu mycket lägre på himlen. Du märker också att dagarnas längd är olika, om du visar verktyget <guilabel ->Vad händer i natt...</guilabel -> för varje datum. </para> -</tip> -</sect1> |