diff options
Diffstat (limited to 'tde-i18n-sv/docs/kdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook')
| -rw-r--r-- | tde-i18n-sv/docs/kdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook | 92 |
1 files changed, 92 insertions, 0 deletions
diff --git a/tde-i18n-sv/docs/kdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook b/tde-i18n-sv/docs/kdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook new file mode 100644 index 00000000000..a74cbfe353e --- /dev/null +++ b/tde-i18n-sv/docs/kdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook @@ -0,0 +1,92 @@ +<sect1 id="ai-spiralgal"> + +<sect1info> +<author +><firstname +>Mike</firstname +> <surname +>Choatie</surname +> </author> +</sect1info> + +<title +>Spiralgalaxer</title> +<indexterm +><primary +>Spiralgalaxer</primary> +</indexterm> + +<para +>Spiralgalaxer är enorma ansamlingar av miljarder stjärnor, de flesta tillplattade i en skivform, med en ljus, sfärisk utbuktning med stjärnor i centrum. Inne i skivan finns det typiskt ljusa armar där de yngsta, starkaste stjärnorna hittas. Armarna sträcks ut från centrum i ett spiralmönster, som ger galaxerna deras namn. Spiralgalaxer ser lite grand ut som orkaner, eller som vatten som släpps ut i ett avlopp. De är några av de vackraste objekten på himlen. </para> +<para +>Galaxer klassificeras med ett <quote +>stämgaffeldiagram</quote +>. Gaffelns skaft klassificerar <link linkend="ai-ellipgal" +>elliptiska galaxer</link +> längs en skala från de rundaste, som kallas E0, till de som verkar plattast, som anges som E7. Stämgaffelns <quote +>spetsar</quote +> används för att klassificera de två typerna spiralgalaxer: normala spiralgalaxer och <quote +>stavgalaxer</quote +>. En stavgalax är en där kärnans utbuktning sträckts ut i en linje, så att den bokstavligen ser ut som att den har en <quote +>stav</quote +> med stjärnor i sin mitt. </para +><para +>Båda typer av spiralgalaxer har underklasser beroende på hur framträdande deras centrala <quote +>utbuktning</quote +> av stjärnor, deras totala ytljusstyrka, och hur tätt deras spiralarmar ligger. Dessa kännetecken hör samman, så en Sa-galax har en stor central utbuktning, en hög ytljusstyrka, och tätt liggande spiralarmar. En Sb-galax har en mindre utbuktning, en ljussvagare skiva och glesare armar än en Sa-galax, och så vidare för Sc och Sd. Stavgalaxer använder samma klassificeringsmetod, som anges av typerna SBa, SBb, SBc och SBd. </para +><para +>Det finns en annat galaxklass som kallas S0, som morfologiskt är en övergångstyp mellan verkliga spiralgalaxer och elliptiska galaxer. Dess spiralarmar ligger så tätt att de inte kan urskiljas. S0-galaxer har skivor med konstant ljusstyrka. De har också en ytterst dominerande utbuktning. </para +><para +>Galaxen Vintergatan, som är hem för jorden och alla stjärnor på vår himmel, är en spiralgalax, och tros vara en stavgalax. Namnet <quote +>Vintergatan</quote +> hänvisar till ett stråk med mycket svaga stjärnor på himlen. Stråket är resultatet av att titta längs planet för vår galax' skiva, från vårt perspektiv inifrån den. </para +><para +>Spiralgalaxer är mycket dynamiska objekt. De är drivhus för stjärnbildning, och innehåller många unga stjärnor i sina skivor. Den centrala utbukningen tenderar bestå av äldre stjärnor, och den diffusa halon består av de allra äldsta stjärnorna i universum. Stjärnbildning är aktiv i skivorna, eftersom det är där gas och stoft finns i störst koncentration - gas och stoft är byggblocken vid stjärnbildning. </para +><para +>Moderna teleskop har visat att många spiralgalaxer härbärgerar ytterst massiva svarta hål i sina centrum, med massor som kan överskrida en miljard solar. Det är känt att både elliptiska och spiralgalaxer innehåller dessa exotiska objekt: I själva verket anser många astronomer nu att <emphasis +>alla</emphasis +> stora galaxer innehåller ytterst massiva svarta hål i sina kärnor. Det är känt att vår egen Vintergata har ett svart hål i sitt centrum, med en massa flera miljoner gånger större än en stjärnas massa. </para> + +<tip> +<para +>Det finns många storartade exempel på spiralgalaxer att betrakta i &kstars;, och många har vackra bilder tillgängliga i sina <link linkend="popup-menu" +>objektmenyer</link +>. Du hittar dem genom att använda fönstret <link linkend="findobjects" +>Sök objekt</link +>. Här är en lista med några spiralgalaxer som har fina bilder tillgängliga: <itemizedlist> +<listitem +><para +>M64, Blåtiran (typ Sa)</para +></listitem> +<listitem +><para +>M 31, Andromedagalaxen (typ Sb)</para +></listitem> +<listitem +><para +>M 81, Bodes galax (typ Sb)</para +></listitem> +<listitem +><para +>M 51, Virvelgalaxen (typ Sc)</para +></listitem> +<listitem +><para +>NGC 300 (typ Sd) [använd DSS-bildlänk]</para +></listitem> +<listitem +><para +>M 83 (typ SBa)</para +></listitem> +<listitem +><para +>NGC 1530 (typ SBb)</para +></listitem> +<listitem +><para +>NGC 1073 (typ SBc)</para +></listitem> +</itemizedlist> +</para> +</tip> +</sect1> |