diff options
Diffstat (limited to 'tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/equinox.docbook')
| -rw-r--r-- | tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/equinox.docbook | 45 |
1 files changed, 5 insertions, 40 deletions
diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/equinox.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/equinox.docbook index b0ca5516743..69d0ff7af09 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/equinox.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/equinox.docbook @@ -1,44 +1,9 @@ <sect1 id="ai-equinox"> <sect1info> -<author -><firstname ->Jason</firstname -> <surname ->Harris</surname -> </author> +<author><firstname>Jason</firstname> <surname>Harris</surname> </author> </sect1info> -<title ->Dagjämningarna</title> -<indexterm -><primary ->Dagjämningarna</primary> -<seealso ->Himmelsekvatorn</seealso -> <seealso ->Ekliptikan</seealso -> </indexterm> -<para ->De flesta människor känner till vår- och höstdagjämningarna som datum i almanackan, som anger början på norra halvklotets vår och höst. Visste du att dagjämningarna också är positioner på himlen? </para -><para -><link linkend="ai-cequator" ->Himmelsekvatorn</link -> och <link linkend="ai-ecliptic" ->ekliptikan</link -> är två <link linkend="ai-greatcircle" ->storcirklar</link -> på <link linkend="ai-csphere" ->himmelssfären</link ->, med en vinkel på 23,5 grader. De två punkterna där de sammanfaller kallas för <firstterm ->dagjämningspunkterna</firstterm ->. <firstterm ->Vårdagjämningen</firstterm -> har koordinaterna RA=0,0 timmar, Dec=0,0 grader. <firstterm ->Höstdagjämningen</firstterm -> har koordinaterna RA=12,0 timmar, Dec=0,0 grader. </para -><para ->Dagjämningarna är viktiga för att markera årstiderna. Eftersom de finns på <link linkend="ai-ecliptic" ->ekliptikan</link ->, passerar solen genom varje dagjämningspunkt varje år. När solen passerar vårdagjämningspunkten (oftast den 21:a mars), korsar den <link linkend="ai-cequator" ->himmelsekvatorn</link -> från söder till norr, vilket anger slutet på vintern för norra halvklotet. På samma sätt, när solen passerar höstdagjämningspunkten (oftast den 21:a september), korsar den himmelsekvatorn från norr till söder, vilket anger slutet på vintern för södra halvklotet. </para> +<title>Dagjämningarna</title> +<indexterm><primary>Dagjämningarna</primary> +<seealso>Himmelsekvatorn</seealso> <seealso>Ekliptikan</seealso> </indexterm> +<para>De flesta människor känner till vår- och höstdagjämningarna som datum i almanackan, som anger början på norra halvklotets vår och höst. Visste du att dagjämningarna också är positioner på himlen? </para><para><link linkend="ai-cequator">Himmelsekvatorn</link> och <link linkend="ai-ecliptic">ekliptikan</link> är två <link linkend="ai-greatcircle">storcirklar</link> på <link linkend="ai-csphere">himmelssfären</link>, med en vinkel på 23,5 grader. De två punkterna där de sammanfaller kallas för <firstterm>dagjämningspunkterna</firstterm>. <firstterm>Vårdagjämningen</firstterm> har koordinaterna RA=0,0 timmar, Dec=0,0 grader. <firstterm>Höstdagjämningen</firstterm> har koordinaterna RA=12,0 timmar, Dec=0,0 grader. </para><para>Dagjämningarna är viktiga för att markera årstiderna. Eftersom de finns på <link linkend="ai-ecliptic">ekliptikan</link>, passerar solen genom varje dagjämningspunkt varje år. När solen passerar vårdagjämningspunkten (oftast den 21:a mars), korsar den <link linkend="ai-cequator">himmelsekvatorn</link> från söder till norr, vilket anger slutet på vintern för norra halvklotet. På samma sätt, när solen passerar höstdagjämningspunkten (oftast den 21:a september), korsar den himmelsekvatorn från norr till söder, vilket anger slutet på vintern för södra halvklotet. </para> </sect1> |