diff options
Diffstat (limited to 'tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook')
| -rw-r--r-- | tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook | 93 |
1 files changed, 14 insertions, 79 deletions
diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook index a74cbfe353e..cc5e3de991e 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook @@ -1,91 +1,26 @@ <sect1 id="ai-spiralgal"> <sect1info> -<author -><firstname ->Mike</firstname -> <surname ->Choatie</surname -> </author> +<author><firstname>Mike</firstname> <surname>Choatie</surname> </author> </sect1info> -<title ->Spiralgalaxer</title> -<indexterm -><primary ->Spiralgalaxer</primary> +<title>Spiralgalaxer</title> +<indexterm><primary>Spiralgalaxer</primary> </indexterm> -<para ->Spiralgalaxer är enorma ansamlingar av miljarder stjärnor, de flesta tillplattade i en skivform, med en ljus, sfärisk utbuktning med stjärnor i centrum. Inne i skivan finns det typiskt ljusa armar där de yngsta, starkaste stjärnorna hittas. Armarna sträcks ut från centrum i ett spiralmönster, som ger galaxerna deras namn. Spiralgalaxer ser lite grand ut som orkaner, eller som vatten som släpps ut i ett avlopp. De är några av de vackraste objekten på himlen. </para> -<para ->Galaxer klassificeras med ett <quote ->stämgaffeldiagram</quote ->. Gaffelns skaft klassificerar <link linkend="ai-ellipgal" ->elliptiska galaxer</link -> längs en skala från de rundaste, som kallas E0, till de som verkar plattast, som anges som E7. Stämgaffelns <quote ->spetsar</quote -> används för att klassificera de två typerna spiralgalaxer: normala spiralgalaxer och <quote ->stavgalaxer</quote ->. En stavgalax är en där kärnans utbuktning sträckts ut i en linje, så att den bokstavligen ser ut som att den har en <quote ->stav</quote -> med stjärnor i sin mitt. </para -><para ->Båda typer av spiralgalaxer har underklasser beroende på hur framträdande deras centrala <quote ->utbuktning</quote -> av stjärnor, deras totala ytljusstyrka, och hur tätt deras spiralarmar ligger. Dessa kännetecken hör samman, så en Sa-galax har en stor central utbuktning, en hög ytljusstyrka, och tätt liggande spiralarmar. En Sb-galax har en mindre utbuktning, en ljussvagare skiva och glesare armar än en Sa-galax, och så vidare för Sc och Sd. Stavgalaxer använder samma klassificeringsmetod, som anges av typerna SBa, SBb, SBc och SBd. </para -><para ->Det finns en annat galaxklass som kallas S0, som morfologiskt är en övergångstyp mellan verkliga spiralgalaxer och elliptiska galaxer. Dess spiralarmar ligger så tätt att de inte kan urskiljas. S0-galaxer har skivor med konstant ljusstyrka. De har också en ytterst dominerande utbuktning. </para -><para ->Galaxen Vintergatan, som är hem för jorden och alla stjärnor på vår himmel, är en spiralgalax, och tros vara en stavgalax. Namnet <quote ->Vintergatan</quote -> hänvisar till ett stråk med mycket svaga stjärnor på himlen. Stråket är resultatet av att titta längs planet för vår galax' skiva, från vårt perspektiv inifrån den. </para -><para ->Spiralgalaxer är mycket dynamiska objekt. De är drivhus för stjärnbildning, och innehåller många unga stjärnor i sina skivor. Den centrala utbukningen tenderar bestå av äldre stjärnor, och den diffusa halon består av de allra äldsta stjärnorna i universum. Stjärnbildning är aktiv i skivorna, eftersom det är där gas och stoft finns i störst koncentration - gas och stoft är byggblocken vid stjärnbildning. </para -><para ->Moderna teleskop har visat att många spiralgalaxer härbärgerar ytterst massiva svarta hål i sina centrum, med massor som kan överskrida en miljard solar. Det är känt att både elliptiska och spiralgalaxer innehåller dessa exotiska objekt: I själva verket anser många astronomer nu att <emphasis ->alla</emphasis -> stora galaxer innehåller ytterst massiva svarta hål i sina kärnor. Det är känt att vår egen Vintergata har ett svart hål i sitt centrum, med en massa flera miljoner gånger större än en stjärnas massa. </para> +<para>Spiralgalaxer är enorma ansamlingar av miljarder stjärnor, de flesta tillplattade i en skivform, med en ljus, sfärisk utbuktning med stjärnor i centrum. Inne i skivan finns det typiskt ljusa armar där de yngsta, starkaste stjärnorna hittas. Armarna sträcks ut från centrum i ett spiralmönster, som ger galaxerna deras namn. Spiralgalaxer ser lite grand ut som orkaner, eller som vatten som släpps ut i ett avlopp. De är några av de vackraste objekten på himlen. </para> +<para>Galaxer klassificeras med ett <quote>stämgaffeldiagram</quote>. Gaffelns skaft klassificerar <link linkend="ai-ellipgal">elliptiska galaxer</link> längs en skala från de rundaste, som kallas E0, till de som verkar plattast, som anges som E7. Stämgaffelns <quote>spetsar</quote> används för att klassificera de två typerna spiralgalaxer: normala spiralgalaxer och <quote>stavgalaxer</quote>. En stavgalax är en där kärnans utbuktning sträckts ut i en linje, så att den bokstavligen ser ut som att den har en <quote>stav</quote> med stjärnor i sin mitt. </para><para>Båda typer av spiralgalaxer har underklasser beroende på hur framträdande deras centrala <quote>utbuktning</quote> av stjärnor, deras totala ytljusstyrka, och hur tätt deras spiralarmar ligger. Dessa kännetecken hör samman, så en Sa-galax har en stor central utbuktning, en hög ytljusstyrka, och tätt liggande spiralarmar. En Sb-galax har en mindre utbuktning, en ljussvagare skiva och glesare armar än en Sa-galax, och så vidare för Sc och Sd. Stavgalaxer använder samma klassificeringsmetod, som anges av typerna SBa, SBb, SBc och SBd. </para><para>Det finns en annat galaxklass som kallas S0, som morfologiskt är en övergångstyp mellan verkliga spiralgalaxer och elliptiska galaxer. Dess spiralarmar ligger så tätt att de inte kan urskiljas. S0-galaxer har skivor med konstant ljusstyrka. De har också en ytterst dominerande utbuktning. </para><para>Galaxen Vintergatan, som är hem för jorden och alla stjärnor på vår himmel, är en spiralgalax, och tros vara en stavgalax. Namnet <quote>Vintergatan</quote> hänvisar till ett stråk med mycket svaga stjärnor på himlen. Stråket är resultatet av att titta längs planet för vår galax' skiva, från vårt perspektiv inifrån den. </para><para>Spiralgalaxer är mycket dynamiska objekt. De är drivhus för stjärnbildning, och innehåller många unga stjärnor i sina skivor. Den centrala utbukningen tenderar bestå av äldre stjärnor, och den diffusa halon består av de allra äldsta stjärnorna i universum. Stjärnbildning är aktiv i skivorna, eftersom det är där gas och stoft finns i störst koncentration - gas och stoft är byggblocken vid stjärnbildning. </para><para>Moderna teleskop har visat att många spiralgalaxer härbärgerar ytterst massiva svarta hål i sina centrum, med massor som kan överskrida en miljard solar. Det är känt att både elliptiska och spiralgalaxer innehåller dessa exotiska objekt: I själva verket anser många astronomer nu att <emphasis>alla</emphasis> stora galaxer innehåller ytterst massiva svarta hål i sina kärnor. Det är känt att vår egen Vintergata har ett svart hål i sitt centrum, med en massa flera miljoner gånger större än en stjärnas massa. </para> <tip> -<para ->Det finns många storartade exempel på spiralgalaxer att betrakta i &kstars;, och många har vackra bilder tillgängliga i sina <link linkend="popup-menu" ->objektmenyer</link ->. Du hittar dem genom att använda fönstret <link linkend="findobjects" ->Sök objekt</link ->. Här är en lista med några spiralgalaxer som har fina bilder tillgängliga: <itemizedlist> -<listitem -><para ->M64, Blåtiran (typ Sa)</para -></listitem> -<listitem -><para ->M 31, Andromedagalaxen (typ Sb)</para -></listitem> -<listitem -><para ->M 81, Bodes galax (typ Sb)</para -></listitem> -<listitem -><para ->M 51, Virvelgalaxen (typ Sc)</para -></listitem> -<listitem -><para ->NGC 300 (typ Sd) [använd DSS-bildlänk]</para -></listitem> -<listitem -><para ->M 83 (typ SBa)</para -></listitem> -<listitem -><para ->NGC 1530 (typ SBb)</para -></listitem> -<listitem -><para ->NGC 1073 (typ SBc)</para -></listitem> +<para>Det finns många storartade exempel på spiralgalaxer att betrakta i &kstars;, och många har vackra bilder tillgängliga i sina <link linkend="popup-menu">objektmenyer</link>. Du hittar dem genom att använda fönstret <link linkend="findobjects">Sök objekt</link>. Här är en lista med några spiralgalaxer som har fina bilder tillgängliga: <itemizedlist> +<listitem><para>M64, Blåtiran (typ Sa)</para></listitem> +<listitem><para>M 31, Andromedagalaxen (typ Sb)</para></listitem> +<listitem><para>M 81, Bodes galax (typ Sb)</para></listitem> +<listitem><para>M 51, Virvelgalaxen (typ Sc)</para></listitem> +<listitem><para>NGC 300 (typ Sd) [använd DSS-bildlänk]</para></listitem> +<listitem><para>M 83 (typ SBa)</para></listitem> +<listitem><para>NGC 1530 (typ SBb)</para></listitem> +<listitem><para>NGC 1073 (typ SBc)</para></listitem> </itemizedlist> </para> </tip> |