From 0b8ca6637be94f7814cafa7d01ad4699672ff336 Mon Sep 17 00:00:00 2001 From: Darrell Anderson Date: Tue, 21 Jan 2014 22:06:48 -0600 Subject: Beautify docbook files --- .../docs/tdevelop/kde_app_devel/index.docbook | 1697 +++------- tde-i18n-sv/docs/tdevelop/kdearch/index.docbook | 3477 +++++--------------- .../tdevelop/tdevelop/adv-build-management.docbook | 208 +- .../docs/tdevelop/tdevelop/app-changelog.docbook | 61 +- .../docs/tdevelop/tdevelop/app-files.docbook | 1707 ++-------- .../docs/tdevelop/tdevelop/app-menu.docbook | 61 +- .../docs/tdevelop/tdevelop/app-misc-info.docbook | 30 +- .../tdevelop/tdevelop/app-uimodes-examples.docbook | 133 +- .../tdevelop/tdevelop/applicationwizard.docbook | 1467 ++------- .../docs/tdevelop/tdevelop/class-browsers.docbook | 84 +- .../docs/tdevelop/tdevelop/commands.docbook | 3383 ++++--------------- tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/credits.docbook | 32 +- tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/cvs.docbook | 126 +- .../docs/tdevelop/tdevelop/debugger.docbook | 325 +- .../docs/tdevelop/tdevelop/documentation.docbook | 71 +- tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/editing.docbook | 684 +--- .../docs/tdevelop/tdevelop/file-browsers.docbook | 54 +- .../docs/tdevelop/tdevelop/getting-started.docbook | 3426 ++++--------------- tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/index.docbook | 606 +--- .../docs/tdevelop/tdevelop/nutshell.docbook | 326 +- .../docs/tdevelop/tdevelop/plugin-tools.docbook | 844 ++--- .../tdevelop/tdevelop/project-advanced.docbook | 91 +- .../tdevelop/tdevelop/project-management.docbook | 1295 ++------ tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/setup.docbook | 2693 ++++----------- .../docs/tdevelop/tdevelop/survey-manual.docbook | 295 +- .../tdevelop/tdevelop/tdevelop-install.docbook | 1423 ++------ .../tdevelop/tdevelop/tdevelop-scripting.docbook | 58 +- .../docs/tdevelop/tdevelop/tdevelop-survey.docbook | 793 ++--- tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/unixdev.docbook | 672 +--- 29 files changed, 5616 insertions(+), 20506 deletions(-) (limited to 'tde-i18n-sv/docs/tdevelop') diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/kde_app_devel/index.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/kde_app_devel/index.docbook index 1d4b854bed1..a6ded1c4716 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/kde_app_devel/index.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/kde_app_devel/index.docbook @@ -1,154 +1,83 @@ KDevelop"> + KDevelop"> - + ]> -Programmeringshandbok &tdevelop; +Programmeringshandbok &tdevelop; -2002-12-05 -2.0 +2002-12-05 +2.0 -Ralf Nolden
Ralf.Nolden@post.rwth-aachen.de
 +Ralf Nolden
Ralf.Nolden@post.rwth-aachen.de
 -Caleb Tennis
caleb@aei-tech.com
 +Caleb Tennis
caleb@aei-tech.com
 -1999 -Ralf Nolden +1999 +Ralf Nolden -2002 -Caleb Tennis +2002 +Caleb Tennis -&FDLNotice; +&FDLNotice; -Användarguide till C++ programutveckling för K-skrivbordsmiljön (KDE) med den integrerade utvecklingsmiljön &tdevelop; +Användarguide till C++ programutveckling för K-skrivbordsmiljön (KDE) med den integrerade utvecklingsmiljön &tdevelop; -KDE -KDevelop -IDE -utveckling -programmering +KDE +KDevelop +IDE +utveckling +programmering -Inledning -Medan Unix-system blir mer och mer populära även för nybörjare som arbetar med datorer, på grund av sina fördelar i form av stabilitet och funktionalitet, blir de flesta på något sätt besvikna, eftersom program inte har likadana utseenden och vart och ett beter sig annorlunda. Med KDE har utvecklare ett nästan perfekt sätt att skapa förstklassiga program för Unix-skrivbordssystem, för att få en bredare användargrupp enbart på grund av kvaliteten som programmen erbjuder. Därför blir KDE mer och mer populärt som en bas för programkonstruktion, och utvecklare vill dra fördel av möjligheterna som systemet erbjuder. +Inledning +Medan Unix-system blir mer och mer populära även för nybörjare som arbetar med datorer, på grund av sina fördelar i form av stabilitet och funktionalitet, blir de flesta på något sätt besvikna, eftersom program inte har likadana utseenden och vart och ett beter sig annorlunda. Med KDE har utvecklare ett nästan perfekt sätt att skapa förstklassiga program för Unix-skrivbordssystem, för att få en bredare användargrupp enbart på grund av kvaliteten som programmen erbjuder. Därför blir KDE mer och mer populärt som en bas för programkonstruktion, och utvecklare vill dra fördel av möjligheterna som systemet erbjuder. -Vad du redan bör veta -För att använda den här programmeringshandboken på bästa sätt, antar vi att du redan känner till programspråket C++. Om du inte gör det, bör du göra dig bekant med det först. Information om C++ är tillgänglig via olika källor, antingen på skriftlig form i den lokala bokhandeln eller med handledningar på Internet. Kunskap om konstruktion av grafiska användargränssnitt krävs inte, eftersom handboken försöker täcka konstruktion av KDE-program, som också omfattar en introduktion till QT-verktygslådan samt KDE-biblioteken och konstruktion av användargränssnitt. Dessutom bör du ha bekantat dig med &tdevelop;, genom att läsa användarmanualen till &tdevelop;, som innehåller en beskrivande genomgång av funktionerna som den integrerade utvecklingsmiljön tillhandahåller. +Vad du redan bör veta +För att använda den här programmeringshandboken på bästa sätt, antar vi att du redan känner till programspråket C++. Om du inte gör det, bör du göra dig bekant med det först. Information om C++ är tillgänglig via olika källor, antingen på skriftlig form i den lokala bokhandeln eller med handledningar på Internet. Kunskap om konstruktion av grafiska användargränssnitt krävs inte, eftersom handboken försöker täcka konstruktion av KDE-program, som också omfattar en introduktion till QT-verktygslådan samt KDE-biblioteken och konstruktion av användargränssnitt. Dessutom bör du ha bekantat dig med &tdevelop;, genom att läsa användarmanualen till &tdevelop;, som innehåller en beskrivande genomgång av funktionerna som den integrerade utvecklingsmiljön tillhandahåller. -Om den här handboken -Den här handboken är skriven för att ge utvecklare en introduktion till utveckling av KDE-program genom att använda den integrerade utvecklingsmiljön KDevelop. -Följande kapitel ger därför en introduktion till hur projekt skapas, förklarar källkoden som redan skapats och visar hur den givna källkoden kan utökas med olika funktioner som verktygsrader, menyrader och vyområden. -Därefter beskrivs dialogeditorn i detalj, där det förklaras hur grafiska komponenter skapas och hur inställningar av komponentegenskaper görs i detalj för alla komponenter som tillhandahålls. -Till sist får du information om flera ämnen som utökar din kunskap om projektkonstruktion och hjälper dig lösa ytterligare problem förutom kodning, som att lägga till dokumentation om programgränssnittet och utöka handböcker. +Om den här handboken +Den här handboken är skriven för att ge utvecklare en introduktion till utveckling av KDE-program genom att använda den integrerade utvecklingsmiljön KDevelop. +Följande kapitel ger därför en introduktion till hur projekt skapas, förklarar källkoden som redan skapats och visar hur den givna källkoden kan utökas med olika funktioner som verktygsrader, menyrader och vyområden. +Därefter beskrivs dialogeditorn i detalj, där det förklaras hur grafiska komponenter skapas och hur inställningar av komponentegenskaper görs i detalj för alla komponenter som tillhandahålls. +Till sist får du information om flera ämnen som utökar din kunskap om projektkonstruktion och hjälper dig lösa ytterligare problem förutom kodning, som att lägga till dokumentation om programgränssnittet och utöka handböcker. -I nästa kapitel -Vi kommer att ta en titt på QT- och KDE-biblioteken, visa grundläggande koncept och varför saker och ting ser ut som de gör. Dessutom beskriver vi hur exempelprogrammen som tillhandahålls med QT-verktygslådan skapas genom att använda KDevelop, så att nybörjare redan kan se de första resultaten efter ett fåtal steg, och därigenom lär sig hur några av de bästa funktionerna i &tdevelop; används. +I nästa kapitel +Vi kommer att ta en titt på QT- och KDE-biblioteken, visa grundläggande koncept och varför saker och ting ser ut som de gör. Dessutom beskriver vi hur exempelprogrammen som tillhandahålls med QT-verktygslådan skapas genom att använda KDevelop, så att nybörjare redan kan se de första resultaten efter ett fåtal steg, och därigenom lär sig hur några av de bästa funktionerna i &tdevelop; används. -I följande kapitel -Du får lära dig att: -Skapa ett program med programguiden -Vad projektskelettet redan tillhandahåller -Vad koden som redan skapats betyder -Hur man skapar egna vyer -Hur programmets funktion kan utökas med dialogrutor, menyrader och verktygsrader -Hur programmet kan göras användarvänligt genom att tillhandahålla hjälpfunktioner -Hur man skriver direktdokumentation +I följande kapitel +Du får lära dig att: +Skapa ett program med programguiden +Vad projektskelettet redan tillhandahåller +Vad koden som redan skapats betyder +Hur man skapar egna vyer +Hur programmets funktion kan utökas med dialogrutor, menyrader och verktygsrader +Hur programmet kan göras användarvänligt genom att tillhandahålla hjälpfunktioner +Hur man skriver direktdokumentation @@ -156,92 +85,40 @@ -Ytterligare information -Ytterligare information om QT- och KDE-programmering är tillgänglig från olika källor: -Programming with Qt av Matthias Kalle Dalheimer -Handbok KDevelop, som tillhandahålls med den integrerade utvecklingsmiljön KDevelop -Direktreferensen till QT-biblioteket -KDE:s webbplats för utvecklare +Ytterligare information +Ytterligare information om QT- och KDE-programmering är tillgänglig från olika källor: +Programming with Qt av Matthias Kalle Dalheimer +Handbok KDevelop, som tillhandahålls med den integrerade utvecklingsmiljön KDevelop +Direktreferensen till QT-biblioteket +KDE:s webbplats för utvecklare -Dessutom bör du söka hjälp genom att prenumerera på de olika e-postlistorna, vars adresser är tillgängliga på nämda webbsidor, och på diskussionsgrupper i Usenet som ägnas åt användning av KDE och Unix-system samt programspråken C och C++. -För att skaffa hjälp med den integrerade utvecklingsmiljön KDevelop, kan du skicka frågor till vår e-postlista på kdevelop@kdevelop.org. Kom ihåg att KDevelop-gruppen är engagerad i att erbjuda möjligheter för dig att skapa program, och därför inte är avsett som en teknisk stödgrupp ifall program du utvecklar inte fungerar på grund av implementeringsfel eller felaktig inställning av operativsystemet. Med detta ber vi alla användare att dra fördel av e-postlistan i de fall då problem med användning av själva den integrerade utvecklingsmiljön uppstår, samt för felrapporter och förbättringsförslag av funktionerna i utvecklingsmiljön. +Dessutom bör du söka hjälp genom att prenumerera på de olika e-postlistorna, vars adresser är tillgängliga på nämda webbsidor, och på diskussionsgrupper i Usenet som ägnas åt användning av KDE och Unix-system samt programspråken C och C++. +För att skaffa hjälp med den integrerade utvecklingsmiljön KDevelop, kan du skicka frågor till vår e-postlista på kdevelop@kdevelop.org. Kom ihåg att KDevelop-gruppen är engagerad i att erbjuda möjligheter för dig att skapa program, och därför inte är avsett som en teknisk stödgrupp ifall program du utvecklar inte fungerar på grund av implementeringsfel eller felaktig inställning av operativsystemet. Med detta ber vi alla användare att dra fördel av e-postlistan i de fall då problem med användning av själva den integrerade utvecklingsmiljön uppstår, samt för felrapporter och förbättringsförslag av funktionerna i utvecklingsmiljön. -KDE- och QT-biblioteken -Det norska företaget TrollTech (http://www.trolltech.com) tillhandahåller en så kallad GUI-verktygslåda, som kallas QT. GUI betyder "grafiskt användargränssnitt", och därför visas QT-baserade program med knappar, fönster etc., vilket möjliggör användarinmatning genom att synliggöra funktionerna som ett program tillhandahåller. En sådan verktygslåda behövs för att utveckla grafiska program som använder gränssnittet X-windows på Unix-system, eftersom X inte själv innehåller ett fördefinierat användargränssnitt. Även om andra verktygslådor också finns tillgängliga för att skapa användargränssnitt, erbjuder QT några tekniska fördelar som gör programkonstruktion mycket enkel. Dessutom är QT-verktygslådan också tillgänglig på Microsoft Windows-system, vilket gör det möjligt för utvecklare att tillhandahålla sina program på båda plattformarna. -KDE-gruppen (http://www.kde.org) bildades med målet att göra det mer användarvänligt att bruka Unix-system, och bestämde att QT-verktygslådan skulle användas för utveckling av en fönsterhanterare för X-windows, samt en mängd verktyg som ingår i KDE-paketen. K-skrivbordsmiljön innehåller därför huvudkomponenterna fönsterhanteraren kwm, filhanteraren kfm och startpanelen kpanel samt en mängd förstklassiga verktyg och program. Efter KDE gavs ut, tittademånga utvecklare till den nya miljön och vad den hade att erbjuda. KDE-biblioteken tillhandahåller väsentliga metoder och klasser som gör att alla program som konstrueras med dem liknar varandra och beter sig likadant, så att användaren har den stora fördelen att bara behöva vänja sig vid användning av ett specifikt program, inte vid hantering av dialogrutor och knappar. Dessutom integreras KDE-program med skrivbordet, kan fungera tillsammans med filhanteraren via drag och släpp, erbjuder sessionshantering, och mycket mer om alla funktioner som erbjuds av KDE-biblioteken används. Både QT-verktygslådan och KDE-biblioteken är implementerade med programspråket C++. Därför är de flesta program som använder sig av biblioteken också skrivna i C++. I följande kapitel tar vi en kort tur genom biblioteken för att se vad som redan tillhandahålls, och hur QT- och KDE-program i allmänhet skapas. -Både QT-verktygslådan och KDE-biblioteken är implementerade med programspråket C++. Därför skrivs också program som använder dessa bibliotek oftast i C++. I följande kapitel tar vi en snabbtur genom biblioteken för att se vad som redan tillhandahålls, och hur QT- och KDE-program skapas i allmänhet. +KDE- och QT-biblioteken +Det norska företaget TrollTech (http://www.trolltech.com) tillhandahåller en så kallad GUI-verktygslåda, som kallas QT. GUI betyder "grafiskt användargränssnitt", och därför visas QT-baserade program med knappar, fönster etc., vilket möjliggör användarinmatning genom att synliggöra funktionerna som ett program tillhandahåller. En sådan verktygslåda behövs för att utveckla grafiska program som använder gränssnittet X-windows på Unix-system, eftersom X inte själv innehåller ett fördefinierat användargränssnitt. Även om andra verktygslådor också finns tillgängliga för att skapa användargränssnitt, erbjuder QT några tekniska fördelar som gör programkonstruktion mycket enkel. Dessutom är QT-verktygslådan också tillgänglig på Microsoft Windows-system, vilket gör det möjligt för utvecklare att tillhandahålla sina program på båda plattformarna. +KDE-gruppen (http://www.kde.org) bildades med målet att göra det mer användarvänligt att bruka Unix-system, och bestämde att QT-verktygslådan skulle användas för utveckling av en fönsterhanterare för X-windows, samt en mängd verktyg som ingår i KDE-paketen. K-skrivbordsmiljön innehåller därför huvudkomponenterna fönsterhanteraren kwm, filhanteraren kfm och startpanelen kpanel samt en mängd förstklassiga verktyg och program. Efter KDE gavs ut, tittademånga utvecklare till den nya miljön och vad den hade att erbjuda. KDE-biblioteken tillhandahåller väsentliga metoder och klasser som gör att alla program som konstrueras med dem liknar varandra och beter sig likadant, så att användaren har den stora fördelen att bara behöva vänja sig vid användning av ett specifikt program, inte vid hantering av dialogrutor och knappar. Dessutom integreras KDE-program med skrivbordet, kan fungera tillsammans med filhanteraren via drag och släpp, erbjuder sessionshantering, och mycket mer om alla funktioner som erbjuds av KDE-biblioteken används. Både QT-verktygslådan och KDE-biblioteken är implementerade med programspråket C++. Därför är de flesta program som använder sig av biblioteken också skrivna i C++. I följande kapitel tar vi en kort tur genom biblioteken för att se vad som redan tillhandahålls, och hur QT- och KDE-program i allmänhet skapas. +Både QT-verktygslådan och KDE-biblioteken är implementerade med programspråket C++. Därför skrivs också program som använder dessa bibliotek oftast i C++. I följande kapitel tar vi en snabbtur genom biblioteken för att se vad som redan tillhandahålls, och hur QT- och KDE-program skapas i allmänhet. -QT-verktygslådan för grafiska användargränssnitt -Som sagt, är QT-biblioteket en verktygslåda som erbjuder grafiska element som används för att skapa program med grafiska gränssnitt och behövs för programmering av X-windows. Dessutom erbjuder verktygslådan: -En komplett uppsättning klasser och metoder klara att använda till och med för programmering som inte rör grafik -En bra lösning för användarkommunikation med virtuella metoder och mekanismen med signaler och slots -En uppsättning fördefinierade grafiska gränssnittselement, som kallas "grafiska komponenter" och kan användas för att skapa synliga element -Dessutom fullständiga fördefinierade dialogrutor som ofta används i program som förlopps- och fildialogrutor +QT-verktygslådan för grafiska användargränssnitt +Som sagt, är QT-biblioteket en verktygslåda som erbjuder grafiska element som används för att skapa program med grafiska gränssnitt och behövs för programmering av X-windows. Dessutom erbjuder verktygslådan: +En komplett uppsättning klasser och metoder klara att använda till och med för programmering som inte rör grafik +En bra lösning för användarkommunikation med virtuella metoder och mekanismen med signaler och slots +En uppsättning fördefinierade grafiska gränssnittselement, som kallas "grafiska komponenter" och kan användas för att skapa synliga element +Dessutom fullständiga fördefinierade dialogrutor som ofta används i program som förlopps- och fildialogrutor -Därför är det mycket väsentligt att känna till QT-klasserna, även om du bara vill programmera KDE-program. För att få en inblick i grundkoncepten för att skapa och kompilera ett program med grafiskt gränssnitt, tar vi först en titt på ett exempelprogram som bara använder QT. Därefter utökar vi det till ett KDE-program. +Därför är det mycket väsentligt att känna till QT-klasserna, även om du bara vill programmera KDE-program. För att få en inblick i grundkoncepten för att skapa och kompilera ett program med grafiskt gränssnitt, tar vi först en titt på ett exempelprogram som bara använder QT. Därefter utökar vi det till ett KDE-program. -Det första QT-programmet -Som vanligt måste program i C++ innehålla funktionen main(), som är programkörningens startpunkt. Eftersom vi vill att programmet ska vara synligt som grafik i fönster och erbjuda kommunikation med användaren, måste vi först veta hur de kan visas för användaren. Som ett exempel, tar vi en titt på det första exemplet som ingår i QT:s direktreferensdokumentation, och förklarar de grundläggande stegen i körningen, inklusive varför och hur programmets fönster visas: #include <qapplication.h> +Det första QT-programmet +Som vanligt måste program i C++ innehålla funktionen main(), som är programkörningens startpunkt. Eftersom vi vill att programmet ska vara synligt som grafik i fönster och erbjuda kommunikation med användaren, måste vi först veta hur de kan visas för användaren. Som ett exempel, tar vi en titt på det första exemplet som ingår i QT:s direktreferensdokumentation, och förklarar de grundläggande stegen i körningen, inklusive varför och hur programmets fönster visas: #include <qapplication.h> #include <qpushbutton.h> int main( int argc, char **argv ) @@ -257,368 +134,116 @@ return a.exec(); } -Det här programmet ritar bara upp ett fönster som innehåller en knapp med "Hello world" som text. Som för alla QT-baserade program, måste du först skapa en instans av klassen QApplication, som representeras av variabeln a. -Därefter skapar programmet en instans av klassen QPushButton som heter hello. Det här blir knappen. Konstruktorn av hello tar en sträng som parameter, som är innehållet i komponenten som blir synligt som knappens text. -Därefter anropas metoden resize() för knappen hello. Det ändrar komponentens normalstorlek (som i det här fallet är QPushButton) som den hade när den skapades, till längden 100 bildpunkter och höjden 80 bildpunkter. Till sist anropas metoden setMainWidget() och metoden show() för hello. Slutligen körs vår QApplication med a.exec(), går in i huvudhändelsesnurran och väntar till den ska returnera ett heltalsvärde till det omgivande operativsystemet för att signalera att programmet har avslutats. +Det här programmet ritar bara upp ett fönster som innehåller en knapp med "Hello world" som text. Som för alla QT-baserade program, måste du först skapa en instans av klassen QApplication, som representeras av variabeln a. +Därefter skapar programmet en instans av klassen QPushButton som heter hello. Det här blir knappen. Konstruktorn av hello tar en sträng som parameter, som är innehållet i komponenten som blir synligt som knappens text. +Därefter anropas metoden resize() för knappen hello. Det ändrar komponentens normalstorlek (som i det här fallet är QPushButton) som den hade när den skapades, till längden 100 bildpunkter och höjden 80 bildpunkter. Till sist anropas metoden setMainWidget() och metoden show() för hello. Slutligen körs vår QApplication med a.exec(), går in i huvudhändelsesnurran och väntar till den ska returnera ett heltalsvärde till det omgivande operativsystemet för att signalera att programmet har avslutats. -Referensdokumentation för Qt -Låt oss nu ta en snabb titt på referensdokumentationen för QT-biblioteket. För att göra det, starta &tdevelop; och välj "Qt" i dokumentationsflikens träd. Dokumentationsbläddraren öppnas och visar startsidan i QT-referensdokumentationen. Det här är det första stället där du kan hämta information om QT, dess klasser och tillgängliga funktioner som de tillhandahåller. Dessutom är ovanstående program det första som finns med i handledningsavsnittet. För att komma till klasserna vi vill titta på, QApplication och QPushButton, välj "Alphabetical Class List" och leta efter motsvarande namn. Följ något av dem för att ta en titt på klassdokumentationen. -Som ett alternativ kan du använda direktdokumentationen från TrollTechs QT-dokumentation. -Du kommer att se konstruktorn och alla andra metoder som klassen QApplication tillhandahåller. Om du följer en länk, får du mer information om användningen och betydelsen hos metoderna, vilket är mycket användbart om du ibland inte kan inse riktig användning eller vill ha ett exempel. Det här gäller också dokumentationen av KDE-biblioteken, som använder en liknande sorts dokumentation, därför är detta nästan allt du behöver veta om att använda klassreferenser med dokumentationsbläddraren. +Referensdokumentation för Qt +Låt oss nu ta en snabb titt på referensdokumentationen för QT-biblioteket. För att göra det, starta &tdevelop; och välj "Qt" i dokumentationsflikens träd. Dokumentationsbläddraren öppnas och visar startsidan i QT-referensdokumentationen. Det här är det första stället där du kan hämta information om QT, dess klasser och tillgängliga funktioner som de tillhandahåller. Dessutom är ovanstående program det första som finns med i handledningsavsnittet. För att komma till klasserna vi vill titta på, QApplication och QPushButton, välj "Alphabetical Class List" och leta efter motsvarande namn. Följ något av dem för att ta en titt på klassdokumentationen. +Som ett alternativ kan du använda direktdokumentationen från TrollTechs QT-dokumentation. +Du kommer att se konstruktorn och alla andra metoder som klassen QApplication tillhandahåller. Om du följer en länk, får du mer information om användningen och betydelsen hos metoderna, vilket är mycket användbart om du ibland inte kan inse riktig användning eller vill ha ett exempel. Det här gäller också dokumentationen av KDE-biblioteken, som använder en liknande sorts dokumentation, därför är detta nästan allt du behöver veta om att använda klassreferenser med dokumentationsbläddraren. -Tolkning av exemplet -Med början från QApplication, hittar du alla metoder som används i vårt första exempel: -konstruktorn QApplication() -metoden setMainWidget() -metoden exec() +Tolkning av exemplet +Med början från QApplication, hittar du alla metoder som används i vårt första exempel: +konstruktorn QApplication() +metoden setMainWidget() +metoden exec() -Tolkningen av varför vi använder metoderna är mycket enkel: -Skapa en instans av klassen QApplication med konstruktorn, så att vi kan använda elementen för det grafiska gränssnittet som tillhandahålls av QT -Skapa en grafisk komponent som blir innehållet i vårt programfönster -Ange komponenten som huvudkomponent för a -Kör en instans av QApplication - +Tolkningen av varför vi använder metoderna är mycket enkel: +Skapa en instans av klassen QApplication med konstruktorn, så att vi kan använda elementen för det grafiska gränssnittet som tillhandahålls av QT +Skapa en grafisk komponent som blir innehållet i vårt programfönster +Ange komponenten som huvudkomponent för a +Kör en instans av QApplication + -Det andra objektet i vårt program är tryckknappen, en instans av klassen QPushButton. Av de två konstruktorer som finns för att skapa klassen, använder vi den andra. Den tar en text, som är textinnehållet i knappen. Här är det strängen "Hello world!". Därefter anropar vi metoden resize() för att ändra storlek på knappen i enlighet med dess innehåll. Knappen måste bli större för att göra strängen fullständigt synlig. -Men vad gäller för metoden show()? Nu märker du, att som de flesta andra grafiska komponenter, är QPushButton baserad på enkelt arv. Dokumentationen säger, ärver QButton. Följ länken till klassen QButton. Det visar många andra komponenter som ärvs av QPushButton, som vi senare använder för att förklara signal/slot-mekanismen. Hur som helst finns inte metoden show() listad, och därför måste den vara en metod som också tillhandahålls via arv. Klassen som QButton ärver är QWidget. Följ bara länken igen, så ser du en hel mängd metoder som klassen QWidget tillhandahåller, inklusive metoden show(). Nu förstår vi vad som gjordes i exemplet med knappen: -Skapa en instans av QPushButton, och använd den andra konstruktorn för att ange knappens text -Ändra storlek på komponenten till dess innehåll -Ange komponenten som huvudkomponent i instansen av QApplication -Tala om för den grafiska komponenten att den ska visas på skärmen genom att anropa show(), en metod som ärvts från QWidget +Det andra objektet i vårt program är tryckknappen, en instans av klassen QPushButton. Av de två konstruktorer som finns för att skapa klassen, använder vi den andra. Den tar en text, som är textinnehållet i knappen. Här är det strängen "Hello world!". Därefter anropar vi metoden resize() för att ändra storlek på knappen i enlighet med dess innehåll. Knappen måste bli större för att göra strängen fullständigt synlig. +Men vad gäller för metoden show()? Nu märker du, att som de flesta andra grafiska komponenter, är QPushButton baserad på enkelt arv. Dokumentationen säger, ärver QButton. Följ länken till klassen QButton. Det visar många andra komponenter som ärvs av QPushButton, som vi senare använder för att förklara signal/slot-mekanismen. Hur som helst finns inte metoden show() listad, och därför måste den vara en metod som också tillhandahålls via arv. Klassen som QButton ärver är QWidget. Följ bara länken igen, så ser du en hel mängd metoder som klassen QWidget tillhandahåller, inklusive metoden show(). Nu förstår vi vad som gjordes i exemplet med knappen: +Skapa en instans av QPushButton, och använd den andra konstruktorn för att ange knappens text +Ändra storlek på komponenten till dess innehåll +Ange komponenten som huvudkomponent i instansen av QApplication +Tala om för den grafiska komponenten att den ska visas på skärmen genom att anropa show(), en metod som ärvts från QWidget -Efter att ha anropat metoden exec(), är programmet synligt för användaren, och visar ett fönster med knappen "Hello world!". Observera att program med grafiska gränssnitt beter sig något annorlunda jämfört med procedurbaserade program. Den viktigaste saken här är att programmet går in i en så kallad "huvudhändelsesnurra". Det betyder att programmet måste vänta på användarens åtgärder och därefter reagera på dem. Det betyder också, för ett QT-program, att programmet måste vara i huvudhändelsesnurran för att starta händelsehanteringen. Nästa avsnitt beskriver kortfattat vad det betyder förprogrammeraren och vad QT erbjuder för att hantera händelser. -För användare som redan är avancerade: Knappen har ingen överliggande komponent deklarerad i konstruktorn. Därför är den en toppnivåkomponent och kör med en lokal händelsesnurra som inte behöver vänta på huvudhändelsesnurran. Se dokumentationen för klassen QWidget och KDE:s biblioteksreferensguide. - +Efter att ha anropat metoden exec(), är programmet synligt för användaren, och visar ett fönster med knappen "Hello world!". Observera att program med grafiska gränssnitt beter sig något annorlunda jämfört med procedurbaserade program. Den viktigaste saken här är att programmet går in i en så kallad "huvudhändelsesnurra". Det betyder att programmet måste vänta på användarens åtgärder och därefter reagera på dem. Det betyder också, för ett QT-program, att programmet måste vara i huvudhändelsesnurran för att starta händelsehanteringen. Nästa avsnitt beskriver kortfattat vad det betyder förprogrammeraren och vad QT erbjuder för att hantera händelser. +För användare som redan är avancerade: Knappen har ingen överliggande komponent deklarerad i konstruktorn. Därför är den en toppnivåkomponent och kör med en lokal händelsesnurra som inte behöver vänta på huvudhändelsesnurran. Se dokumentationen för klassen QWidget och KDE:s biblioteksreferensguide. + -Användarkommandon -Efter att ha läst föregående avsnitt, bör du redan känna till: -Vad QT-biblioteket tillhandahåller för program med grafiska gränssnitt, -Hur ett program som använder QT skapas, och -Var och hur du hittar information om klasser som du vill använda med dokumentationsbläddraren. - +Användarkommandon +Efter att ha läst föregående avsnitt, bör du redan känna till: +Vad QT-biblioteket tillhandahåller för program med grafiska gränssnitt, +Hur ett program som använder QT skapas, och +Var och hur du hittar information om klasser som du vill använda med dokumentationsbläddraren. + -Nu fortsätter vi med att ge programmet "liv" genom att behandla användarhändelser. I allmänhet har användaren två sätt att kommunicera med ett program: musen och tangentbordet. Ett grafiskt användargränssnitt måste tillhandahålla metoder för båda sätten, som detekterar åtgärder och gör något som reaktion på åtgärderna. -Fönstersystemet skickar därför alla kommunikationshändelser till motsvarande program. QApplication skickar dem därefter till det aktiva fönstret som ett QEvent, och komponenterna själva måste bestämma vad som ska göras med dem. En komponent tar emot händelsen och behandlar QWidget::event(QEvent*), som avgör vilken händelse som har skett och hur reaktionen ska ske. Metoden event() gör därför den huvudsakliga händelsehanteringen. Därefter skickar metoden event() händelsen till så kallade händelsefilter som avgör vad som sker och vad som ska göras med händelsen. Om inget filter signalerar att det är ansvarigt för händelsen, anropas speciell händelsehantering. Därigenom kan vi skilja mellan: -Tangentbordshändelser: Tangenterna Tabulator och Skift+Tabulator: +Nu fortsätter vi med att ge programmet "liv" genom att behandla användarhändelser. I allmänhet har användaren två sätt att kommunicera med ett program: musen och tangentbordet. Ett grafiskt användargränssnitt måste tillhandahålla metoder för båda sätten, som detekterar åtgärder och gör något som reaktion på åtgärderna. +Fönstersystemet skickar därför alla kommunikationshändelser till motsvarande program. QApplication skickar dem därefter till det aktiva fönstret som ett QEvent, och komponenterna själva måste bestämma vad som ska göras med dem. En komponent tar emot händelsen och behandlar QWidget::event(QEvent*), som avgör vilken händelse som har skett och hur reaktionen ska ske. Metoden event() gör därför den huvudsakliga händelsehanteringen. Därefter skickar metoden event() händelsen till så kallade händelsefilter som avgör vad som sker och vad som ska göras med händelsen. Om inget filter signalerar att det är ansvarigt för händelsen, anropas speciell händelsehantering. Därigenom kan vi skilja mellan: +Tangentbordshändelser: Tangenterna Tabulator och Skift+Tabulator: -virtual void focusInEvent(QFocusEvent *) -virtual void focusOutEvent(QFocusEvent *) +virtual void focusInEvent(QFocusEvent *) +virtual void focusOutEvent(QFocusEvent *) -All övrig tangentbordsinmatning: +All övrig tangentbordsinmatning: -virtual void keyPressEvent(QKeyEvent *) -virtual void keyReleaseEvent(QKeyEvent *) +virtual void keyPressEvent(QKeyEvent *) +virtual void keyReleaseEvent(QKeyEvent *) -Musförflyttning: +Musförflyttning: -virtual void mouseMoveEvent(QMouseEvent *) -virtual void enterEvent(QEvent *) -virtual void leaveEvent(QEvent *) +virtual void mouseMoveEvent(QMouseEvent *) +virtual void enterEvent(QEvent *) +virtual void leaveEvent(QEvent *) -Åtgärder med musknapparna +Åtgärder med musknapparna -virtual void mousePressEvent(QMouseEvent *) -virtual void mouseReleaseEvent(QMouseEvent *) -virtual void mouseDoubleClickEvent(QMouseEvent *) +virtual void mousePressEvent(QMouseEvent *) +virtual void mouseReleaseEvent(QMouseEvent *) +virtual void mouseDoubleClickEvent(QMouseEvent *) -Fönsterhändelser som innehåller den grafiska komponenten +Fönsterhändelser som innehåller den grafiska komponenten -virtual void moveEvent(QMoveEvent *) -virtual void resizeEvent(QResizeEvent *) -virtual void closeEvent(QCloseEvent *) +virtual void moveEvent(QMoveEvent *) +virtual void resizeEvent(QResizeEvent *) +virtual void closeEvent(QCloseEvent *) -Observera att alla händelsefunktioner är virtuella och protected. Därför kan du implementera om händelser som du behöver i egna komponenter och ange hur din komponent ska reagera. QWidget innehåller också några andra virtuella metoder som kan vara användbara i dina program. Hur som helst, är det nödvändigt att känna till QWidget väl. +Observera att alla händelsefunktioner är virtuella och protected. Därför kan du implementera om händelser som du behöver i egna komponenter och ange hur din komponent ska reagera. QWidget innehåller också några andra virtuella metoder som kan vara användbara i dina program. Hur som helst, är det nödvändigt att känna till QWidget väl. -Interaktion mellan objekt med signaler och slots -Nu kommer vi till den mest uppenbara fördelen med QT-verktygslådan: signal/slot-mekanismen. Den erbjuder en mycket bekväm och användbar lösning för kommunikation mellan objekt, som oftast löses med återanropsfunktioner i X-windows verktygslådor. Eftersom kommunikationen kräver strikt programmering och ibland gör det mycket svårt att skapa användargränssnitt (som beskrivs i QT-dokumentationen och förklaras i Programming with Qt av K. Dalheimer), uppfann TrollTech ett nytt system där objekt kan skicka signaler som kan anslutas till metoder som deklareras som slots. Som programmerare av C++, behöver man bara veta några saker om mekanismen: -klassdeklarationen av en klass som använder signaler och slots måste innehålla makrot Q_OBJECT i början (utan ett semikolon), och måste härledas från klassen QObject -en signal kan skickas med nyckelordet emit, t.ex. emit signal(parametrar);, inne i vilken medlemsfunktion som helst i en klass som tillåter användning av signaler och slots - -alla signaler som används av klasser som inte ärvs måste läggas till i klassdeklarationen i en signalsektion -alla metoder som kan anslutas med en signal deklareras i sektioner med det ytterligare nyckelordet slot, t.ex. public slots: inne i klassdeklarationen -metaobjektkompilatorn moc har körts för deklarationsfilen för att expandera makron och skapa implementeringen (som man inte behöverkänna till). Utdatafilerna från moc kompileras också av C++ kompilatorn. +Interaktion mellan objekt med signaler och slots +Nu kommer vi till den mest uppenbara fördelen med QT-verktygslådan: signal/slot-mekanismen. Den erbjuder en mycket bekväm och användbar lösning för kommunikation mellan objekt, som oftast löses med återanropsfunktioner i X-windows verktygslådor. Eftersom kommunikationen kräver strikt programmering och ibland gör det mycket svårt att skapa användargränssnitt (som beskrivs i QT-dokumentationen och förklaras i Programming with Qt av K. Dalheimer), uppfann TrollTech ett nytt system där objekt kan skicka signaler som kan anslutas till metoder som deklareras som slots. Som programmerare av C++, behöver man bara veta några saker om mekanismen: +klassdeklarationen av en klass som använder signaler och slots måste innehålla makrot Q_OBJECT i början (utan ett semikolon), och måste härledas från klassen QObject +en signal kan skickas med nyckelordet emit, t.ex. emit signal(parametrar);, inne i vilken medlemsfunktion som helst i en klass som tillåter användning av signaler och slots + +alla signaler som används av klasser som inte ärvs måste läggas till i klassdeklarationen i en signalsektion +alla metoder som kan anslutas med en signal deklareras i sektioner med det ytterligare nyckelordet slot, t.ex. public slots: inne i klassdeklarationen +metaobjektkompilatorn moc har körts för deklarationsfilen för att expandera makron och skapa implementeringen (som man inte behöverkänna till). Utdatafilerna från moc kompileras också av C++ kompilatorn. -Ett annat sätt att använda signaler utan att härleda från QObject är att använda klassen QSignal. Se referensdokumentationen för mer information och exempel på användning. Vi antar att du härleder från QObject i det följande. -På detta sätt kan din klass skicka signaler vart som helst och tillhandahålla slots som signaler kan anslutas till. Genom att använda en signal, behöver du inte bry dig om vem som tar emot den. Du behöver bara skicka signalen, och vilken slot du än ansluter till den kan reagera när den skickas. Dessutom kan en slot användas som en vanlig metod i implementeringen. -För att nu ansluta en signal till en slot, måste du använda metoderna connect() som tillhandahålls av QObject eller, om tillgängliga, speciella metoder som objekt tillhandahåller för att ange anslutningen för en viss signal. +Ett annat sätt att använda signaler utan att härleda från QObject är att använda klassen QSignal. Se referensdokumentationen för mer information och exempel på användning. Vi antar att du härleder från QObject i det följande. +På detta sätt kan din klass skicka signaler vart som helst och tillhandahålla slots som signaler kan anslutas till. Genom att använda en signal, behöver du inte bry dig om vem som tar emot den. Du behöver bara skicka signalen, och vilken slot du än ansluter till den kan reagera när den skickas. Dessutom kan en slot användas som en vanlig metod i implementeringen. +För att nu ansluta en signal till en slot, måste du använda metoderna connect() som tillhandahålls av QObject eller, om tillgängliga, speciella metoder som objekt tillhandahåller för att ange anslutningen för en viss signal. -Exempel på användning -För att förklara hur objektinteraktion hanteras, tar vi vårt första exempel igen och utökar det med en enkel anslutning: #include <qapplication.h> +Exempel på användning +För att förklara hur objektinteraktion hanteras, tar vi vårt första exempel igen och utökar det med en enkel anslutning: #include <qapplication.h> #include <qpushbutton.h> int main( int argc, char **argv ) @@ -637,87 +262,37 @@ return a.exec(); } -Du märker att allt du måste lägga till för att ge knappen mer kommunikation är metoden connect(): connect (&hello, SIGNAL( clicked() ), &a, SLOT( quit() ));. Vad är betydelsen nu? Klassdeklarationen av QObject säger följande om metoden connect(): -bool connect ( const QObject * avsändare, const char * signal, const QObject * mottagare, const char * medlem ) -Detta betyder att du måste ange en QObject-instanspekare som är signalens avsändare, vilket betyder att den kan skicka signalen, som första parameter. Därefter måste du ange signalen som du vill ansluta till. De två sista parametrarna är mottagarobjektet som tillhandahåller en slot, följt av medlemsfunktionen som är en verklig slot som kommer att köras när signalen skickas. -Genom att använda signaler och slots, kan programmets objekt enkelt kommunicera med varandra utan att uttryckligen bero på typen hos mottagarobjektet. Du får lära dig mer om hur den här mekanismen används produktivt senare i handboken. Mer information om signal/slot-mekanismen finns också i KDE:s biblioteksreferensguide och QT:s direktreferens. +Du märker att allt du måste lägga till för att ge knappen mer kommunikation är metoden connect(): connect (&hello, SIGNAL( clicked() ), &a, SLOT( quit() ));. Vad är betydelsen nu? Klassdeklarationen av QObject säger följande om metoden connect(): +bool connect ( const QObject * avsändare, const char * signal, const QObject * mottagare, const char * medlem ) +Detta betyder att du måste ange en QObject-instanspekare som är signalens avsändare, vilket betyder att den kan skicka signalen, som första parameter. Därefter måste du ange signalen som du vill ansluta till. De två sista parametrarna är mottagarobjektet som tillhandahåller en slot, följt av medlemsfunktionen som är en verklig slot som kommer att köras när signalen skickas. +Genom att använda signaler och slots, kan programmets objekt enkelt kommunicera med varandra utan att uttryckligen bero på typen hos mottagarobjektet. Du får lära dig mer om hur den här mekanismen används produktivt senare i handboken. Mer information om signal/slot-mekanismen finns också i KDE:s biblioteksreferensguide och QT:s direktreferens. -Vad KDE tillhandahåller +Vad KDE tillhandahåller -KDE 3.x biblioteken -KDE:s huvudbibliotek som används för att skapa KDE-program är: -biblioteket tdecore, som innehåller alla klasser som är osynliga element för att tillhandahålla programfunktioner -biblioteket tdeui, som innehåller element i användargränssnittet som menyrader, verktygsrader, etc. -biblioteket tdefile, som innehåller filvalsdialogrutor +KDE 3.x biblioteken +KDE:s huvudbibliotek som används för att skapa KDE-program är: +biblioteket tdecore, som innehåller alla klasser som är osynliga element för att tillhandahålla programfunktioner +biblioteket tdeui, som innehåller element i användargränssnittet som menyrader, verktygsrader, etc. +biblioteket tdefile, som innehåller filvalsdialogrutor -Dessutom erbjuder KDE följande bibliotek för speciallösningar: -biblioteket tdefx, som innehåller pixmaps, bildeffekter och TDEStyle-utökningen till QStyle -biblioteket tdehtml, som innehåller KDE:s HTML-komponent -biblioteket kjs, som innehåller KDE:s stöd för Javaskript -biblioteket tdeio, som innehåller åtkomst av nätverksfiler på låg nivå -biblioteket tdeparts, med stöd för återanvändbara, inbäddningsbara och utökningsbara program +Dessutom erbjuder KDE följande bibliotek för speciallösningar: +biblioteket tdefx, som innehåller pixmaps, bildeffekter och TDEStyle-utökningen till QStyle +biblioteket tdehtml, som innehåller KDE:s HTML-komponent +biblioteket kjs, som innehåller KDE:s stöd för Javaskript +biblioteket tdeio, som innehåller åtkomst av nätverksfiler på låg nivå +biblioteket tdeparts, med stöd för återanvändbara, inbäddningsbara och utökningsbara program -Därefter tar vi en titt på vad som behövs för att förvandla vårt första QT-program till ett KDE-program. +Därefter tar vi en titt på vad som behövs för att förvandla vårt första QT-program till ett KDE-program. -Exempel på ett KDE-program -Du ser att det inte är mycket svårare att skriva ett KDE-program än ett QT-program i det följande. Du måste bara använda några andra klasser för att komma åt KDE:s funktioner, så är du nästan klar. Vi diskuterar en ändrad version av QT-koden ovan, som ett exempel: #include <tdeapplication.h> +Exempel på ett KDE-program +Du ser att det inte är mycket svårare att skriva ett KDE-program än ett QT-program i det följande. Du måste bara använda några andra klasser för att komma åt KDE:s funktioner, så är du nästan klar. Vi diskuterar en ändrad version av QT-koden ovan, som ett exempel: #include <tdeapplication.h> #include <qpushbutton.h> int main( int argc, char **argv ) @@ -735,141 +310,65 @@ hello.show(); return a.exec(); } - -Du märker att vi först har ändrat från QApplication till TDEApplication. Dessutom var vi tvungna att ändra den tidigare använda metoden setMainWidget() till setTopWidget som TDEApplication använder för att ange huvudkomponenten. Det är allt! Ditt första KDE-program är klart. Du behöver bara tala om för kompilatorn vilken deklarationssökväg KDE har, och för länkaren att den ska länka med tdecore-biblioteket med -ltdecore. -Eftersom du nu åtminstone vet vad funktionen main() i allmänhet tillhandahåller, och hur ett program blir synligt och tillåter kommunikation mellan användare och objekt, fortsätter vi med nästa kapitel, där vårt första program med &tdevelop; skapas. Där kan du också prova allting som tidigare nämnts, och se effekterna. -Vad du ytterligare bör ha tittat på hittills är QT-referensdokumentationen, särskilt klasserna QApplication, QWidget och QObject och tdecore-biblioteksdokumentationen för klassen TDEApplication. KDE:s biblioteksreferensguide har också en fullständig beskrivning av hur konstruktorerna i QApplication och TDEApplication anropas, inklusive behandling av kommandoradsväljare. + +Du märker att vi först har ändrat från QApplication till TDEApplication. Dessutom var vi tvungna att ändra den tidigare använda metoden setMainWidget() till setTopWidget som TDEApplication använder för att ange huvudkomponenten. Det är allt! Ditt första KDE-program är klart. Du behöver bara tala om för kompilatorn vilken deklarationssökväg KDE har, och för länkaren att den ska länka med tdecore-biblioteket med -ltdecore. +Eftersom du nu åtminstone vet vad funktionen main() i allmänhet tillhandahåller, och hur ett program blir synligt och tillåter kommunikation mellan användare och objekt, fortsätter vi med nästa kapitel, där vårt första program med &tdevelop; skapas. Där kan du också prova allting som tidigare nämnts, och se effekterna. +Vad du ytterligare bör ha tittat på hittills är QT-referensdokumentationen, särskilt klasserna QApplication, QWidget och QObject och tdecore-biblioteksdokumentationen för klassen TDEApplication. KDE:s biblioteksreferensguide har också en fullständig beskrivning av hur konstruktorerna i QApplication och TDEApplication anropas, inklusive behandling av kommandoradsväljare. -Skapa nya program +Skapa nya program -Programguiden -Programguiden i &tdevelop; är avsedd att låta dig börja arbeta med ett nytt projekt i &tdevelop;. Därför skapas alla projekt först av guiden, och därefter kan du börja bygga dem och utöka vad som redan tillhandahålls av källkodsskelettet. Du kan välja bland flera projekttyper enligt målet med ditt projekt: -KDE Application Framework: Innehåller källkod för en fullständig ramstruktur till ett vanligt KDE-program -QMake project: Skapar ett programramverk baserat på TrollTechs qmake konfigurationssystem -Simple Hello world program: Skapar ett C++ terminalbaserat program utan stöd för grafiskt gränssnitt -En mängd andra programskelett +Programguiden +Programguiden i &tdevelop; är avsedd att låta dig börja arbeta med ett nytt projekt i &tdevelop;. Därför skapas alla projekt först av guiden, och därefter kan du börja bygga dem och utöka vad som redan tillhandahålls av källkodsskelettet. Du kan välja bland flera projekttyper enligt målet med ditt projekt: +KDE Application Framework: Innehåller källkod för en fullständig ramstruktur till ett vanligt KDE-program +QMake project: Skapar ett programramverk baserat på TrollTechs qmake konfigurationssystem +Simple Hello world program: Skapar ett C++ terminalbaserat program utan stöd för grafiskt gränssnitt +En mängd andra programskelett -I det här kapitlet ser vi hur Programguiden kan startas, och vad som måste göras för att skapa ett KDE-programmeringsprojekt. Det här är också det första steget i uppföljningen där vi skapar den ursprungliga versionen av vårt exempelprojekt. Stegen är oftast likadana för alla andra projekttyper, men det kanske inte finns så många tillgängliga alternativ. +I det här kapitlet ser vi hur Programguiden kan startas, och vad som måste göras för att skapa ett KDE-programmeringsprojekt. Det här är också det första steget i uppföljningen där vi skapar den ursprungliga versionen av vårt exempelprojekt. Stegen är oftast likadana för alla andra projekttyper, men det kanske inte finns så många tillgängliga alternativ. -Starta programguiden och skapa projekt +Starta programguiden och skapa projekt -Starta programguiden och första sidan -Öppna &tdevelop; för att börja med ditt KDE-program. Välj Nytt projekt i projektmenyn. Programguiden startar, och du ser urvalsträdet på första sidan som innehåller tillgängliga projekttyper som kan skapas. Välj delträdet C++, därefter KDE, och Application framework. -Vi kommer att skapa programmet KScribble som exempelprojekt. Skriv in det som programmets namn, och ändra eventuellt annan information som behövs längst ner på skärmen. Välj därefter Nästa. +Starta programguiden och första sidan +Öppna &tdevelop; för att börja med ditt KDE-program. Välj Nytt projekt i projektmenyn. Programguiden startar, och du ser urvalsträdet på första sidan som innehåller tillgängliga projekttyper som kan skapas. Välj delträdet C++, därefter KDE, och Application framework. +Vi kommer att skapa programmet KScribble som exempelprojekt. Skriv in det som programmets namn, och ändra eventuellt annan information som behövs längst ner på skärmen. Välj därefter Nästa. -Programguiden - +Programguiden + -Versionskontrollinformation -På den här skärmen har du möjlighet att bestämma om projektet ska använda ett versionskontrollsystem som CVS. För vårt exempelprojekt använder vi inte versionskontroll, så försäkra dig om att rutan lyder Inget, och välj Nästa. +Versionskontrollinformation +På den här skärmen har du möjlighet att bestämma om projektet ska använda ett versionskontrollsystem som CVS. För vårt exempelprojekt använder vi inte versionskontroll, så försäkra dig om att rutan lyder Inget, och välj Nästa. -Deklarations- och källkodsmallar -Följande två sidor visar exempel på sidhuvuden som hamnar överst i deklarations- och källkodsfilerna som du skapar med &tdevelop;. Lämna dem bara som de är för närvarande, och välj Nästa och därefter Slutför. Om knappen Slutför inte är aktiverad, har du inte ställt in alla alternativ riktigt. Använd knappen Tillbaka för att återgå till tidigare sidor och rätta eventuella misstag. +Deklarations- och källkodsmallar +Följande två sidor visar exempel på sidhuvuden som hamnar överst i deklarations- och källkodsfilerna som du skapar med &tdevelop;. Lämna dem bara som de är för närvarande, och välj Nästa och därefter Slutför. Om knappen Slutför inte är aktiverad, har du inte ställt in alla alternativ riktigt. Använd knappen Tillbaka för att återgå till tidigare sidor och rätta eventuella misstag. -Avslutning -När den är färdig, ska Programguiden stängas och meddelandefönstret ska dyka upp och visa information om aktiviteterna som &tdevelop; för närvarande utför. I slutet av alla aktiviteter ska du se **** Lyckades ****. Det betyder att programmets ramverk har skapats med lyckat resultat. +Avslutning +När den är färdig, ska Programguiden stängas och meddelandefönstret ska dyka upp och visa information om aktiviteterna som &tdevelop; för närvarande utför. I slutet av alla aktiviteter ska du se **** Lyckades ****. Det betyder att programmets ramverk har skapats med lyckat resultat. -Bygg första gången -Efter projektet har skapats, tar vi först en tur genom källkoden för att få en allmän förståelse för hur programmets ramverk ser ut. Det hjälper oss inte bara att komma igång, utan vi vet också var ändringar ska göras i senare steg. -Det här kapitlet gör antagandet att du förstår den grundläggande hanteringen av &tdevelop;. Titta i KDevelops handbok för att hitta informationen om du behöver. -Hantering av automake visar projektfilerna enligt följande: +Bygg första gången +Efter projektet har skapats, tar vi först en tur genom källkoden för att få en allmän förståelse för hur programmets ramverk ser ut. Det hjälper oss inte bara att komma igång, utan vi vet också var ändringar ska göras i senare steg. +Det här kapitlet gör antagandet att du förstår den grundläggande hanteringen av &tdevelop;. Titta i KDevelops handbok för att hitta informationen om du behöver. +Hantering av automake visar projektfilerna enligt följande: -Filer i vårt projekt - +Filer i vårt projekt + -Innan vi dyker ner i källkoden, ska vi låta &tdevelop; bygga och köra vårt nya program. För att göra det, välj Bygg projekt i menyn Bygg, eller tryck på F8. Utmatningsfönstret öppnas och visar utskrivna meddelanden under kompileringsfasen. 1 cd /home/caleb/kscribble && WANT_AUTOCONF_2_5=1 WANT_AUTOMAKE_1_6=1 gmake k +Innan vi dyker ner i källkoden, ska vi låta &tdevelop; bygga och köra vårt nya program. För att göra det, välj Bygg projekt i menyn Bygg, eller tryck på F8. Utmatningsfönstret öppnas och visar utskrivna meddelanden under kompileringsfasen. 1 cd /home/caleb/kscribble && WANT_AUTOCONF_2_5=1 WANT_AUTOMAKE_1_6=1 gmake k 2 gmake all-recursive 3 gmake[1]: Entering directory `/home/caleb/kscribble' 4 Making all in doc @@ -931,8 +430,7 @@ return a.exec(); -Wno-long-long -Wundef -Wall -pedantic -W -Wpointer-arith -Wmissing-prototypes -Wwrite-strings -ansi -D_XOPEN_SOURCE=500 -D_BSD_SOURCE -Wcast-align -Wconversion -O2 -fno-exceptions -fno-check-new -c -o pref.o `test -f 'pref.cpp' || echo '/home/caleb/kscribble/src/'`pref.cpp -47 /usr/local/kde3/bin/dcopidl /home/caleb/kscribble/src/kscribbleiface.h -> kscribbleiface.kidl || +47 /usr/local/kde3/bin/dcopidl /home/caleb/kscribble/src/kscribbleiface.h > kscribbleiface.kidl || ( rm -f kscribbleiface.kidl ; /bin/false ) 48 /usr/local/kde3/bin/dcopidl2cpp --c++-suffix cpp --no-signals --no-stub kscribbleiface.kidl 49 source='kscribbleiface_skel.cpp' object='kscribbleiface_skel.o' libtool=no \ @@ -971,30 +469,18 @@ return a.exec(); 64 *** Lyckades *** -Som du kan se, har vi lagt till radnummer framför varje rad som inte visas i utmatningen, men som gör det enklare att beskriva vad som sker under byggningen. För det första fungerar byggprogrammet rekursivt. Det betyder att det börjar i katalogen där det startas, först går ner i underkataloger, en i taget, och därefter återgår till katalogen där det startades, behandlar det, och sedan avslutas. -Den första intressanta raden är 24. Observera att g++, som är vår C++ kompilator, anropas av make på den här raden för att kompilera den första källkodsfilen i vårt projekt - i det här fallet main.cpp. Många ytterligare kommandoradsväljare används också med g++ kompilatorn.Vissa är förvalda, medan andra kan anpassas via &tdevelop;. -Innan nästa fil (kscribble.cpp, rad 29) kompileras, körs först moc (metaobjektkompilatorn) för kscribble.h (rad 25). Det sker därför att KScribble-klasser använder signaler och slots, så att makrot Q_OBJECT måste expanderas, och moc gör det åt oss. Resultatfilen, kscribble.moc, används av kscribble.cpp via satsen #include i filen. +Som du kan se, har vi lagt till radnummer framför varje rad som inte visas i utmatningen, men som gör det enklare att beskriva vad som sker under byggningen. För det första fungerar byggprogrammet rekursivt. Det betyder att det börjar i katalogen där det startas, först går ner i underkataloger, en i taget, och därefter återgår till katalogen där det startades, behandlar det, och sedan avslutas. +Den första intressanta raden är 24. Observera att g++, som är vår C++ kompilator, anropas av make på den här raden för att kompilera den första källkodsfilen i vårt projekt - i det här fallet main.cpp. Många ytterligare kommandoradsväljare används också med g++ kompilatorn.Vissa är förvalda, medan andra kan anpassas via &tdevelop;. +Innan nästa fil (kscribble.cpp, rad 29) kompileras, körs först moc (metaobjektkompilatorn) för kscribble.h (rad 25). Det sker därför att KScribble-klasser använder signaler och slots, så att makrot Q_OBJECT måste expanderas, och moc gör det åt oss. Resultatfilen, kscribble.moc, används av kscribble.cpp via satsen #include i filen. -Källkodsskelettet -För att klargöra hur ett KDE-program fungerar, måste vi först granska källkodsskelettet som redan tillhandahålls av programguiden mycket noggrant. Som vi redan sett, har vi en uppsättning källkods- och deklarationsfiler som bygger upp den ursprungliga programkoden och gör den klar att köra. Därför är det enklaste sättet att förklara koden att följa implementeringen rad för rad som den behandlas under körning av programmet till det går in i huvudhändelsesnurran och är klart att acceptera användarinmatning. Därefter tar vi en titt på funktionerna som möjliggör kommunikation med användaren, och hur vissa saker fungerar. Det här är troligen det bästa sättet att förklara ramverket, och eftersom det är liknande för nästan alla KDE-program, gör det att du kan läsa källkod också från andra projekt. Dessutom lär du dig var olika delar av koden ska ändras för att få ditt program att bete sig som det är avsett att göra. +Källkodsskelettet +För att klargöra hur ett KDE-program fungerar, måste vi först granska källkodsskelettet som redan tillhandahålls av programguiden mycket noggrant. Som vi redan sett, har vi en uppsättning källkods- och deklarationsfiler som bygger upp den ursprungliga programkoden och gör den klar att köra. Därför är det enklaste sättet att förklara koden att följa implementeringen rad för rad som den behandlas under körning av programmet till det går in i huvudhändelsesnurran och är klart att acceptera användarinmatning. Därefter tar vi en titt på funktionerna som möjliggör kommunikation med användaren, och hur vissa saker fungerar. Det här är troligen det bästa sättet att förklara ramverket, och eftersom det är liknande för nästan alla KDE-program, gör det att du kan läsa källkod också från andra projekt. Dessutom lär du dig var olika delar av koden ska ändras för att få ditt program att bete sig som det är avsett att göra. -Funktionen main() -Eftersom programmet börjar köra genom att gå in i funktionen main(), är det där vi börjar titta på koden. Funktionen main() i KScribble är implementerad i filen main.cpp, och kan också hittas genom att använda klassbläddraren och välja mappen "Globala funktioner". 1 int main(int argc, char **argv) +Funktionen main() +Eftersom programmet börjar köra genom att gå in i funktionen main(), är det där vi börjar titta på koden. Funktionen main() i KScribble är implementerad i filen main.cpp, och kan också hittas genom att använda klassbläddraren och välja mappen "Globala funktioner". 1 int main(int argc, char **argv) 2 { 3 TDEAboutData about("kscribble", I18N_NOOP("KScribble"), version, description, 4 TDEAboutData::License_GPL, "(C) 2002 Ditt Namn", 0, 0, "du@du.se"); @@ -1034,27 +520,18 @@ return a.exec(); 38 return app.exec(); 39 } - -Vad som först händer nu, är att objektet TDEApplication skapas som vanligt, men vi har lagt till några KDE-metoder som anger information om program och upphovsman för programmet. + +Vad som först händer nu, är att objektet TDEApplication skapas som vanligt, men vi har lagt till några KDE-metoder som anger information om program och upphovsman för programmet. -Start av användarprogrammet +Start av användarprogrammet -... (ännu inte skrivet) +... (ännu inte skrivet) -Konstruktorn -Låt oss ta en titt på konstruktorn och se hur instansen anropas 1 KScribble::KScribble() +Konstruktorn +Låt oss ta en titt på konstruktorn och se hur instansen anropas 1 KScribble::KScribble() 2 : TDEMainWindow( 0, "KScribble" ), 3 m_view(new KScribbleView(this)), 4 m_printer(0) @@ -1080,784 +557,342 @@ return a.exec(); 24 } -Observera att KScribble ärver klassen TDEMainWindow, en ofta använd basklass för KDE-program. Vi initierar en klass som heter KScribbleView som central grafikkomponent, skapar en KStatusBar via metoden statusBar() (på rad 16), och kopplar ihop några signaler och slots. +Observera att KScribble ärver klassen TDEMainWindow, en ofta använd basklass för KDE-program. Vi initierar en klass som heter KScribbleView som central grafikkomponent, skapar en KStatusBar via metoden statusBar() (på rad 16), och kopplar ihop några signaler och slots. -Konstruktion av programvyn +Konstruktion av programvyn -Inledning -När ett program med ett grafiskt gränssnitt utvecklas, sker det huvudsakliga arbetet genom att tillhandahålla en så kallad "vy" för programmet. En vy är i allmänhet en grafisk komponent som visar data i ett dokument och tillhandahåller metoder för att manipulera dokumentets innehåll. Detta kan göras av användaren via de händelser som skapas via tangentbordet och musen. Komplexare åtgärder behandlas ofta av verktygsrader och menyrader som kommunicerar med vyn och dokumentet. Statusraden tillhandahåller sedan information om dokumentet, vyn eller programmets status. Som exempel, tittar vi på hur en editor är konstruerad, och var varje del kan hittas. -En editor antas i allmänhet tillhandahålla ett gränssnitt för att visa och/eller ändra innehåll i ett textdokument för användaren. Om du startar Kate, ser du följande i det visuella gränssnittet: -Menyraden: tillhandahåller komplexa åtgärder samt öppna, spara och stänga filer eller avsluta programmet. -Verktygsraden: erbjuder ikoner som ger snabbare åtkomst till de oftast använda funktionerna, -Statusraden visar status för markörpositionen med aktuell rad och kolumn, -Vyn i fönstrets mitt, som visar ett dokument och erbjuder en markör kopplad till tangentbordet och musen för att hantera data. +Inledning +När ett program med ett grafiskt gränssnitt utvecklas, sker det huvudsakliga arbetet genom att tillhandahålla en så kallad "vy" för programmet. En vy är i allmänhet en grafisk komponent som visar data i ett dokument och tillhandahåller metoder för att manipulera dokumentets innehåll. Detta kan göras av användaren via de händelser som skapas via tangentbordet och musen. Komplexare åtgärder behandlas ofta av verktygsrader och menyrader som kommunicerar med vyn och dokumentet. Statusraden tillhandahåller sedan information om dokumentet, vyn eller programmets status. Som exempel, tittar vi på hur en editor är konstruerad, och var varje del kan hittas. +En editor antas i allmänhet tillhandahålla ett gränssnitt för att visa och/eller ändra innehåll i ett textdokument för användaren. Om du startar Kate, ser du följande i det visuella gränssnittet: +Menyraden: tillhandahåller komplexa åtgärder samt öppna, spara och stänga filer eller avsluta programmet. +Verktygsraden: erbjuder ikoner som ger snabbare åtkomst till de oftast använda funktionerna, +Statusraden visar status för markörpositionen med aktuell rad och kolumn, +Vyn i fönstrets mitt, som visar ett dokument och erbjuder en markör kopplad till tangentbordet och musen för att hantera data. -Nu är det enkelt att förstå att en vy är programmets mest unika del, och att konstruktionen av vyn bestämmer hur användbart och lätt att acceptera programmet är. Det betyder att ett av de första stegen i utvecklingen är att avgöra syftet med programmet och vilken sorts konstruktion av vyn som passar bäst för att låta vilken användare som helst arbeta med programmet, med en minimal ansträngning för att lära sig hur användargränssnittet ska hanteras. -Vyer tillhandahålls av QT- och KDE-biblioteken för vissa syften, som textredigering och visning av HTML-filer. Vi beskriver vissa aspekter av de här högnivåkomponenterna i nästa avsnitt. Men för de flesta program måste nya komponenter konstrueras och implementeras. Det är detta som gör att programmeraren också blir en formgivare, och där skapelseförmågan sätts på prov. Trots detta bör du först försöka uppnå något intuitivt. Kom ihåg att många användare accepterar inte ett program som inte: -har bra grafiskt utseende -erbjuder många funktioner -är enkelt att hantera -går snabbt att lära sig använda +Nu är det enkelt att förstå att en vy är programmets mest unika del, och att konstruktionen av vyn bestämmer hur användbart och lätt att acceptera programmet är. Det betyder att ett av de första stegen i utvecklingen är att avgöra syftet med programmet och vilken sorts konstruktion av vyn som passar bäst för att låta vilken användare som helst arbeta med programmet, med en minimal ansträngning för att lära sig hur användargränssnittet ska hanteras. +Vyer tillhandahålls av QT- och KDE-biblioteken för vissa syften, som textredigering och visning av HTML-filer. Vi beskriver vissa aspekter av de här högnivåkomponenterna i nästa avsnitt. Men för de flesta program måste nya komponenter konstrueras och implementeras. Det är detta som gör att programmeraren också blir en formgivare, och där skapelseförmågan sätts på prov. Trots detta bör du först försöka uppnå något intuitivt. Kom ihåg att många användare accepterar inte ett program som inte: +har bra grafiskt utseende +erbjuder många funktioner +är enkelt att hantera +går snabbt att lära sig använda -Det behöver inte sägas att stabilitet är ett av huvudmålen med konstruktionen. Ingen kan förhindra fel, men ett minimum kan åtminstone uppnås med smarta konstruktionsmål och utbredd användning av objektorienterad konstruktion. C++ gör det till ett nöje att programmera om du vet hur man utnyttjar dess möjligheter - arv, att dölja information och återanvändning av befintlig kod. -När ett KDE- eller QT-projekt skapas, måste du alltid ha en vy som ärver en QWidget, antingen med direkt arv eller eftersom en bibliotekskomponent som du vill använda ärver QWidget. Därför harProgramguiden redan skapat en vy som är en instans av klassen programnamnView, som redan ärver QWidget. -Det här kapitlet beskriver därför hur bibliotekskomponenter används för att skapa vyer för KDE- och QT-program som skapas med &tdevelop;. Därefter tar vi en titt på biblioteken och vilka sorters vyer de redan erbjuder. +Det behöver inte sägas att stabilitet är ett av huvudmålen med konstruktionen. Ingen kan förhindra fel, men ett minimum kan åtminstone uppnås med smarta konstruktionsmål och utbredd användning av objektorienterad konstruktion. C++ gör det till ett nöje att programmera om du vet hur man utnyttjar dess möjligheter - arv, att dölja information och återanvändning av befintlig kod. +När ett KDE- eller QT-projekt skapas, måste du alltid ha en vy som ärver en QWidget, antingen med direkt arv eller eftersom en bibliotekskomponent som du vill använda ärver QWidget. Därför harProgramguiden redan skapat en vy som är en instans av klassen programnamnView, som redan ärver QWidget. +Det här kapitlet beskriver därför hur bibliotekskomponenter används för att skapa vyer för KDE- och QT-program som skapas med &tdevelop;. Därefter tar vi en titt på biblioteken och vilka sorters vyer de redan erbjuder. -Använda biblioteksvyer -När programmets konstruktion har fastställts, bör du först leta efter befintlig kod som kan göra livet mycket enklare. En del av detta är att leta efter en grafisk komponent som kan användas för vyn, eller åtminstone för en del av den, antingen direkt eller med arv. KDE- och QT-biblioteken innehåller redan en uppsättning grafiska komponenter som kan användas för ändamålet. Det finns två möjligheter att använda dem: -Ta bort den nya vyklassen och skapa en instans av en bibliotekskomponent, och därefter ange den som vyn, -Ändra arv för tillhandahållen vyklass till klassen för bibliotekskomponenten som ska användas. +Använda biblioteksvyer +När programmets konstruktion har fastställts, bör du först leta efter befintlig kod som kan göra livet mycket enklare. En del av detta är att leta efter en grafisk komponent som kan användas för vyn, eller åtminstone för en del av den, antingen direkt eller med arv. KDE- och QT-biblioteken innehåller redan en uppsättning grafiska komponenter som kan användas för ändamålet. Det finns två möjligheter att använda dem: +Ta bort den nya vyklassen och skapa en instans av en bibliotekskomponent, och därefter ange den som vyn, +Ändra arv för tillhandahållen vyklass till klassen för bibliotekskomponenten som ska användas. -Hur som helst är det viktigt att veta att om programramverket för närvarande inte länkas med biblioteket som innehåller den grafiska komponenten, kommer länkningen att misslyckas. Efter du bestämt dig för att använda en viss grafisk komponent, titta efter biblioteket som ska länkas in. Öppna därefter "Projekt"->"Projektinställningar" i menyraden för &tdevelop;. Byt till sidan "Länkinställningar" och leta efter kryssrutorna som anger de bibliotek som för närvarande används. Om biblioteket för din komponent redan är markerat, kan du lämna projektinställningarna oförändrade och börja göra nödvändiga ändringar baserat på ditt val. Om inte, och länkinställningarna erbjuder att lägga till biblioteket med en kryssruta, markera den och tryck på "Ok" för att stänga dialogrutan igen. I alla andra fall, lägg till biblioteket i redigeringsraden under med väljaren -l. För bibliotek som ditt program ska söka efter innan byggfiler skapas av configure-skriptet, lägg till motsvarande sökmakro i filen configure.in som finns i projektets rotkatalog, och lägg till makrot på redigeringsraden. Tänk på att du måste köra "Bygg"->"Autoconf och automake" och "Bygg"->"Configure" innan byggfilerna innehåller rätt expansion av biblioteksmakrot. -Dessutom, om deklarationsfilerna för biblioteket som ska läggas till inte finns med i nuvarande deklarationssökväg (som syns i väljaren -I till "make" i utmatningsfönstret), måste du lägga till sökvägen i dialogrutan Projektinställningar på sidan "Kompilatorinställningar" med väljaren -I eller i motsvarande automake-makro på redigeringsraden för "Ytterligare inställningar". +Hur som helst är det viktigt att veta att om programramverket för närvarande inte länkas med biblioteket som innehåller den grafiska komponenten, kommer länkningen att misslyckas. Efter du bestämt dig för att använda en viss grafisk komponent, titta efter biblioteket som ska länkas in. Öppna därefter "Projekt"->"Projektinställningar" i menyraden för &tdevelop;. Byt till sidan "Länkinställningar" och leta efter kryssrutorna som anger de bibliotek som för närvarande används. Om biblioteket för din komponent redan är markerat, kan du lämna projektinställningarna oförändrade och börja göra nödvändiga ändringar baserat på ditt val. Om inte, och länkinställningarna erbjuder att lägga till biblioteket med en kryssruta, markera den och tryck på "Ok" för att stänga dialogrutan igen. I alla andra fall, lägg till biblioteket i redigeringsraden under med väljaren -l. För bibliotek som ditt program ska söka efter innan byggfiler skapas av configure-skriptet, lägg till motsvarande sökmakro i filen configure.in som finns i projektets rotkatalog, och lägg till makrot på redigeringsraden. Tänk på att du måste köra "Bygg"->"Autoconf och automake" och "Bygg"->"Configure" innan byggfilerna innehåller rätt expansion av biblioteksmakrot. +Dessutom, om deklarationsfilerna för biblioteket som ska läggas till inte finns med i nuvarande deklarationssökväg (som syns i väljaren -I till "make" i utmatningsfönstret), måste du lägga till sökvägen i dialogrutan Projektinställningar på sidan "Kompilatorinställningar" med väljaren -I eller i motsvarande automake-makro på redigeringsraden för "Ytterligare inställningar". -Vyer i Qt -När du tittar på första sidan av QT:s direktdokumentation, hittar du en länk till "Widget Screenshots", där du kan titta på hur de grafiska komponenterna som QT innehåller ser ut. De är färdiga att använda, och kan kombineras för att ge komplexa komponenter som kan skapa programvyer eller dialogrutor. I följande stycken beskriver vi några av dessa, som är mycket användbara för att skapa programvyer, men kom ihåg att KDE-biblioteken ibland innehåller andra komponenter med samma syfte. Dessa granskas i nästa avsnitt. -Här är några tips om vilken Qt-komponent som kan användas för vilket ändamål: -Om vyområdet inte är stort nog för att visa all data, måste användaren kunna panorera i dokumentet med lister till vänster och längst ner i vyn. QT tillhandahåller klassen QScrollView för detta, som erbjuder ett underliggande område med panoreringsmöjlighet. Som tidigare förklarats, kan du låta din egen grafiska komponent ärva QScrollView, eller använda en instans för att hantera ditt dokuments vykomponent. -För att skapa en egen ScrollView, låt komponenten View ärva från QWidget och lägg till vertikala och horisontella rullningslister med QScrollBars. (Detta görs av KDE:s komponent TDEHTMLView.) -För textbehandling, använd QTextEdit. Den här klassen tillhandahåller en fullständig grafisk texteditorkomponent, som redan kan klippa ut, kopiera och klistra text och hanteras av en vy med rullningslister. -Använd QTable för att visa data som är arrangerat i en tabell. Eftersom QTable också hanteras av rullningslister, erbjuder den en bra lösning för program med tabellberäkningar. -För att visa två olika grafiska komponenter eller två instanser av samma komponent samtidigt, använd QSplitter. Den tillåter att vyer läggs sida vid sida med horisontella eller vertikala avdelare. Kmail är ett bra exempel på hur det ser ut. Huvudfönstret är delat vertikalt av en avdelare, och det högra fönstret är återigen avdelat horisontellt. -QListView visar information i en lista och ett träd. Det är användbart för att skapa filträd eller vilken annan hierarkisk information som helst som du vill hantera. +Vyer i Qt +När du tittar på första sidan av QT:s direktdokumentation, hittar du en länk till "Widget Screenshots", där du kan titta på hur de grafiska komponenterna som QT innehåller ser ut. De är färdiga att använda, och kan kombineras för att ge komplexa komponenter som kan skapa programvyer eller dialogrutor. I följande stycken beskriver vi några av dessa, som är mycket användbara för att skapa programvyer, men kom ihåg att KDE-biblioteken ibland innehåller andra komponenter med samma syfte. Dessa granskas i nästa avsnitt. +Här är några tips om vilken Qt-komponent som kan användas för vilket ändamål: +Om vyområdet inte är stort nog för att visa all data, måste användaren kunna panorera i dokumentet med lister till vänster och längst ner i vyn. QT tillhandahåller klassen QScrollView för detta, som erbjuder ett underliggande område med panoreringsmöjlighet. Som tidigare förklarats, kan du låta din egen grafiska komponent ärva QScrollView, eller använda en instans för att hantera ditt dokuments vykomponent. +För att skapa en egen ScrollView, låt komponenten View ärva från QWidget och lägg till vertikala och horisontella rullningslister med QScrollBars. (Detta görs av KDE:s komponent TDEHTMLView.) +För textbehandling, använd QTextEdit. Den här klassen tillhandahåller en fullständig grafisk texteditorkomponent, som redan kan klippa ut, kopiera och klistra text och hanteras av en vy med rullningslister. +Använd QTable för att visa data som är arrangerat i en tabell. Eftersom QTable också hanteras av rullningslister, erbjuder den en bra lösning för program med tabellberäkningar. +För att visa två olika grafiska komponenter eller två instanser av samma komponent samtidigt, använd QSplitter. Den tillåter att vyer läggs sida vid sida med horisontella eller vertikala avdelare. Kmail är ett bra exempel på hur det ser ut. Huvudfönstret är delat vertikalt av en avdelare, och det högra fönstret är återigen avdelat horisontellt. +QListView visar information i en lista och ett träd. Det är användbart för att skapa filträd eller vilken annan hierarkisk information som helst som du vill hantera. -Du märker att enbart QT erbjuder en hel uppsättning med grafiska komponenter som är klara för användning, så att du inte behöver uppfinna nya lösningar om de passar dina behov. Sidoeffekten när standardkomponenter används är att användare redan vet hur de hanteras, och behöver bara koncentrera sig på data som visas. +Du märker att enbart QT erbjuder en hel uppsättning med grafiska komponenter som är klara för användning, så att du inte behöver uppfinna nya lösningar om de passar dina behov. Sidoeffekten när standardkomponenter används är att användare redan vet hur de hanteras, och behöver bara koncentrera sig på data som visas. -Vyer i KDE -KDE-biblioteken uppfanns för att göra det enklare att skapa program för K-skrivbordsmiljön och göra det möjligt för dem att ha mer funktioner än enbart vad QT erbjuder. Biblioteket tdeui erbjuder: -TDEListView: en mer kraftfull version av QListView -TDEIconView: en grafisk visare av ikonfiler +Vyer i KDE +KDE-biblioteken uppfanns för att göra det enklare att skapa program för K-skrivbordsmiljön och göra det möjligt för dem att ha mer funktioner än enbart vad QT erbjuder. Biblioteket tdeui erbjuder: +TDEListView: en mer kraftfull version av QListView +TDEIconView: en grafisk visare av ikonfiler -Biblioteket tdehtml tillhandahåller å andra sidan en fullständig HTML-tolkningskomponent, som är klar att använda. Den har redan rullningslister, så du behöver inte ens hantera det. En möjlig användning kan vara att integrera den som en förhandsgranskningskomponent för en HTML-editor. Den används av program som Konqueror för att visa HTML-filer. +Biblioteket tdehtml tillhandahåller å andra sidan en fullständig HTML-tolkningskomponent, som är klar att använda. Den har redan rullningslister, så du behöver inte ens hantera det. En möjlig användning kan vara att integrera den som en förhandsgranskningskomponent för en HTML-editor. Den används av program som Konqueror för att visa HTML-filer. -Skapa egna vyer -Ännu inte skrivet +Skapa egna vyer +Ännu inte skrivet -Anpassa menyrader och verktygsrader +Anpassa menyrader och verktygsrader -Inledning -Menyrader och verktygsrader är några av de viktigaste delarna av ett program för att tillhandahålla sätt att arbeta med en dokumentstruktur. Du bör göra alla funktioner tillgängliga via menyraden, som en allmän regel. De alternativ som inte är tillgängliga vid ett visst ögonblick i användningen av programmet bör vara inaktiverade. -Dessutom kan ett program bara innehålla en menyrad, men flera verktygsrader. Verktygsrader, å andra sidan, bör bara innehålla de oftast använda kommandona med ikoner eller tillhandahålla metoder för snabb åtkomst som kombinationsrutor för att välja värden. +Inledning +Menyrader och verktygsrader är några av de viktigaste delarna av ett program för att tillhandahålla sätt att arbeta med en dokumentstruktur. Du bör göra alla funktioner tillgängliga via menyraden, som en allmän regel. De alternativ som inte är tillgängliga vid ett visst ögonblick i användningen av programmet bör vara inaktiverade. +Dessutom kan ett program bara innehålla en menyrad, men flera verktygsrader. Verktygsrader, å andra sidan, bör bara innehålla de oftast använda kommandona med ikoner eller tillhandahålla metoder för snabb åtkomst som kombinationsrutor för att välja värden. -Hur fungerar det? -Vårt program ärver klassen TDEMainWindow som automatiskt hanterar att skapa en menyrad och verktygsrader åt oss. I metoden KScribble::setupActions() finns ett anrop till TDEMainWindow::createGUI(). Den metoden laddar en resursfil, i det här fallet kscribbleui.rc, för att initiera menyerna vid start. Observera att kscribbleui.rc listas som en av projektfilerna i Hantering av automake. Öppnas filen syns detta: 1 <!DOCTYPE kpartgui SYSTEM "kpartgui.dtd"> +Hur fungerar det? +Vårt program ärver klassen TDEMainWindow som automatiskt hanterar att skapa en menyrad och verktygsrader åt oss. I metoden KScribble::setupActions() finns ett anrop till TDEMainWindow::createGUI(). Den metoden laddar en resursfil, i det här fallet kscribbleui.rc, för att initiera menyerna vid start. Observera att kscribbleui.rc listas som en av projektfilerna i Hantering av automake. Öppnas filen syns detta: 1 <!DOCTYPE kpartgui SYSTEM "kpartgui.dtd"> 2 <kpartgui name="kscribble" version="1"> 3 <MenuBar> -4 <Menu name="custom" -><text ->C&ustom</text> +4 <Menu name="custom"><text>C&ustom</text> 5 <Action name="custom_action" /> 6 </Menu> 7 </MenuBar> -8 </kpartgui -> +8 </kpartgui> -Förklaring ... -Ett annat sätt att ändra innehållet i menyn och verktygsraderna är att direkt manipulera dem via metoderna som tillhandahålls i deras klasser. Metoden menuBar() returnerar till exempel komponenten KMenuBar som är menyraden i vårt program. Tittar du i dokumentationen för KMenuBar och klassen den ärver QMenuBar, hittar du ett stort antal metoder kallade insertItem(), som låter dig lägga till alternativ i menyraden. -TDEMainWindows metoder statusBar() och toolBar() ger dig också lämpliga grafiska komponenter. +Förklaring ... +Ett annat sätt att ändra innehållet i menyn och verktygsraderna är att direkt manipulera dem via metoderna som tillhandahålls i deras klasser. Metoden menuBar() returnerar till exempel komponenten KMenuBar som är menyraden i vårt program. Tittar du i dokumentationen för KMenuBar och klassen den ärver QMenuBar, hittar du ett stort antal metoder kallade insertItem(), som låter dig lägga till alternativ i menyraden. +TDEMainWindows metoder statusBar() och toolBar() ger dig också lämpliga grafiska komponenter. -Inställning av snabbtangenter -Något mycket professionellt som du alltid bör lägga till i programmet är snabbtangenter. De används oftast av erfarna användare som vill arbeta snabbt med sina program och är villiga att lära sig genvägar. KDE-biblioteken erbjuder klassen TDEAction för detta, som tillhandahåller snabbtangenter och åtkomst av globalt inställda standardgenvägar. -Normalt använder bara ramprogram skapade av &tdevelop; vanliga snabbtangenter som F1 för att komma åt direkthjälp, Ctrl+N för Ny fil, etc. -Om programmet innehåller många snabbtangenter bör du göra dem anpassningsbara via en inställningsmeny. Antingen kan det kombineras med annan programinställning i en QWidget eller vara ensamt. KDE-biblioteket tillhandahåller redan en KKeyChooser för att använda i flikdialogrutor, medan KKeyDialog tillhandahåller en inställningsdialogruta för snabbtangenter som är färdig att använda. +Inställning av snabbtangenter +Något mycket professionellt som du alltid bör lägga till i programmet är snabbtangenter. De används oftast av erfarna användare som vill arbeta snabbt med sina program och är villiga att lära sig genvägar. KDE-biblioteken erbjuder klassen TDEAction för detta, som tillhandahåller snabbtangenter och åtkomst av globalt inställda standardgenvägar. +Normalt använder bara ramprogram skapade av &tdevelop; vanliga snabbtangenter som F1 för att komma åt direkthjälp, Ctrl+N för Ny fil, etc. +Om programmet innehåller många snabbtangenter bör du göra dem anpassningsbara via en inställningsmeny. Antingen kan det kombineras med annan programinställning i en QWidget eller vara ensamt. KDE-biblioteket tillhandahåller redan en KKeyChooser för att använda i flikdialogrutor, medan KKeyDialog tillhandahåller en inställningsdialogruta för snabbtangenter som är färdig att använda. -Hjälpfunktioner +Hjälpfunktioner -Inledning -En mycket viktig del av utvecklingsprocessen är att tillhandahålla hjälpfunktioner för användaren om möjligt. De flesta utvecklare tenderar att fördröja detta, men du bör komma ihåg att en normal användare inte nödvändigtvis är en Unix-expert. Han kanske kommer från den mörka sidan av programvaruanvändning som erbjuder alla godsaker som en användare kan behöva för att arbeta sig in i användningen av ett program utan att någonsin röra en handbok. Därför tillhandahåller KDE- och QT-biblioteken alla möjligheter som oftast anses göra ett program professionellt i den vanliga användarens ögon, men hjälpfunktioner som är klara att använda. Inne i programmet är de: +Inledning +En mycket viktig del av utvecklingsprocessen är att tillhandahålla hjälpfunktioner för användaren om möjligt. De flesta utvecklare tenderar att fördröja detta, men du bör komma ihåg att en normal användare inte nödvändigtvis är en Unix-expert. Han kanske kommer från den mörka sidan av programvaruanvändning som erbjuder alla godsaker som en användare kan behöva för att arbeta sig in i användningen av ett program utan att någonsin röra en handbok. Därför tillhandahåller KDE- och QT-biblioteken alla möjligheter som oftast anses göra ett program professionellt i den vanliga användarens ögon, men hjälpfunktioner som är klara att använda. Inne i programmet är de: -Verktygstips -Hjälp i statusraden -Vad är det här...? knappar +Verktygstips +Hjälp i statusraden +Vad är det här...? knappar -Dessutom bör programmet tillhandahålla en möjlighet att komma åt en HTML-baserad handbok direkt med den vanliga hjälptangenten F1. Det här sammanhangsberoende hjälpsystemet tillhandahålls automatiskt via klassen TDEMainWindow, även om du som upphovsman måste tillhandahålla innehållet. -Eftersom &tdevelop; också erbjuder alla sorters hjälp, samt att KDE-ramverket som skapas av programguiden redan innehåller stöd för detta, hjälper det här kapitlet dig att lära dig var och hur du kan lägga till hjälpfunktioner. -Under utvecklingen av programmet bör du försöka att vara konsekvent i vad du än gör. Därför bör du utföra nödvändiga steg direkt när du utökar koden. Det förhindrar att du behöver dyka ner i koden igen för att lista ut vad programmet gör eller vad du avsåg med vissa delar av koden. +Dessutom bör programmet tillhandahålla en möjlighet att komma åt en HTML-baserad handbok direkt med den vanliga hjälptangenten F1. Det här sammanhangsberoende hjälpsystemet tillhandahålls automatiskt via klassen TDEMainWindow, även om du som upphovsman måste tillhandahålla innehållet. +Eftersom &tdevelop; också erbjuder alla sorters hjälp, samt att KDE-ramverket som skapas av programguiden redan innehåller stöd för detta, hjälper det här kapitlet dig att lära dig var och hur du kan lägga till hjälpfunktioner. +Under utvecklingen av programmet bör du försöka att vara konsekvent i vad du än gör. Därför bör du utföra nödvändiga steg direkt när du utökar koden. Det förhindrar att du behöver dyka ner i koden igen för att lista ut vad programmet gör eller vad du avsåg med vissa delar av koden. -Verktygstips -Ett mycket enkelt sätt att tillhandahålla hjälp är verktygstips. De är små hjälpmeddelanden som dyker upp när användaren flyttar musen över en komponent som tillhandahåller ett verktygstips, och försvinner när musen flyttas. Den populäraste användningen av verktygstips är i verktygsrader där verktygstipsen bör vara så små som möjligt, eftersom verktygsrader kan ställas in att visa innehållet på olika sätt: antingen visas knappen, knappen med text till höger, knappen med text nedanför, eller bara text. Denna inställning bör kunna anpassas av användaren, men det är inte helt nödvändigt. Texten visas ändå som ett verktygstips, och en verktygsrad består oftast av knappar och andra grafiska komponenter som redigeringsfält och kombinationsrutor. För en fullständig beskrivning, se klassreferensen för TDEToolBar, som finns i tdeui-biblioteket. -Som ett exempel tittar vi på knappen "Ny fil" i ett generellt program: -Där tillhandahåller delen i18n("New File") meddelandet för verktygstipset. Det omges av makrot i18n(), som tillhandahålls av kapp.h, för att översätta verktygstipset till språket som för närvarande är valt. -Verktygstips kan också läggas till i vilken egen grafisk komponent som helst genom att använda QToolTip som tillhandahålls av QT. Ett exempel på det skulle kunna vara: +Verktygstips +Ett mycket enkelt sätt att tillhandahålla hjälp är verktygstips. De är små hjälpmeddelanden som dyker upp när användaren flyttar musen över en komponent som tillhandahåller ett verktygstips, och försvinner när musen flyttas. Den populäraste användningen av verktygstips är i verktygsrader där verktygstipsen bör vara så små som möjligt, eftersom verktygsrader kan ställas in att visa innehållet på olika sätt: antingen visas knappen, knappen med text till höger, knappen med text nedanför, eller bara text. Denna inställning bör kunna anpassas av användaren, men det är inte helt nödvändigt. Texten visas ändå som ett verktygstips, och en verktygsrad består oftast av knappar och andra grafiska komponenter som redigeringsfält och kombinationsrutor. För en fullständig beskrivning, se klassreferensen för TDEToolBar, som finns i tdeui-biblioteket. +Som ett exempel tittar vi på knappen "Ny fil" i ett generellt program: +Där tillhandahåller delen i18n("New File") meddelandet för verktygstipset. Det omges av makrot i18n(), som tillhandahålls av kapp.h, för att översätta verktygstipset till språket som för närvarande är valt. +Verktygstips kan också läggas till i vilken egen grafisk komponent som helst genom att använda QToolTip som tillhandahålls av QT. Ett exempel på det skulle kunna vara: -Utöka statusraden -Eftersom program som ärver TDEMainWindow också innehåller en statusrad, erbjuder den också en uppsättning färdiga statusradmeddelanden för alla meny- och verktygsradsobjekt. Ett hjälpmeddelande i statusraden är ett kort meddelande som utökar betydelsen av ett verktygstips, eller kan ses som en ersättning av ett verktygstips för ett alternativ i menyraden, och visas (som namnet anger) i statusraden när användaren aktiverar en meny och markerar ett menyalternativ. +Utöka statusraden +Eftersom program som ärver TDEMainWindow också innehåller en statusrad, erbjuder den också en uppsättning färdiga statusradmeddelanden för alla meny- och verktygsradsobjekt. Ett hjälpmeddelande i statusraden är ett kort meddelande som utökar betydelsen av ett verktygstips, eller kan ses som en ersättning av ett verktygstips för ett alternativ i menyraden, och visas (som namnet anger) i statusraden när användaren aktiverar en meny och markerar ett menyalternativ. -Knappen <guibutton ->Vad är det här?</guibutton -> -Knappen Vad är det här...? tillhandahåller hjälpfönster med syftet att ge användaren hjälp med en viss komponent i vyn som används eller ett objekt i en verktygsrad. Den finns i verktygsraden och aktiveras när användaren trycker på knappen. Markören ändras till en pilmarkör med ett frågetecken, precis som knappen själv ser ut. Därefter kan användaren klicka på en synlig komponent och får då ett hjälpfönster. Som en övning kan du prova beteendet med knappen Vad är det här...? inne i &tdevelop;. -För att lägga till "Vad är det här...?" hjälp i en av dina grafiska komponenter, använd den statiska metoden QWhatsThis::add(QWidget *widget, const QString &text) +Knappen <guibutton>Vad är det här?</guibutton> +Knappen Vad är det här...? tillhandahåller hjälpfönster med syftet att ge användaren hjälp med en viss komponent i vyn som används eller ett objekt i en verktygsrad. Den finns i verktygsraden och aktiveras när användaren trycker på knappen. Markören ändras till en pilmarkör med ett frågetecken, precis som knappen själv ser ut. Därefter kan användaren klicka på en synlig komponent och får då ett hjälpfönster. Som en övning kan du prova beteendet med knappen Vad är det här...? inne i &tdevelop;. +För att lägga till "Vad är det här...?" hjälp i en av dina grafiska komponenter, använd den statiska metoden QWhatsThis::add(QWidget *widget, const QString &text) -Dokumentation +Dokumentation -Inledning -På grund av att projekt ofta saknar en fullständig uppsättning användardokumentation, innehåller alla projekt i &tdevelop; en handbok skapad i förväg. På så sätt uppfylls ett annat av KDE:s mål: Att tillhandahålla tillräckligt med direkthjälp för att stödja användare som inte är bekanta med programmet. Det här kapitlet introducerar därför hur dokumentationsmallen som tillhandahålls kan utökas, och vad du måste göra för att användaren ska få tillgång till den. +Inledning +På grund av att projekt ofta saknar en fullständig uppsättning användardokumentation, innehåller alla projekt i &tdevelop; en handbok skapad i förväg. På så sätt uppfylls ett annat av KDE:s mål: Att tillhandahålla tillräckligt med direkthjälp för att stödja användare som inte är bekanta med programmet. Det här kapitlet introducerar därför hur dokumentationsmallen som tillhandahålls kan utökas, och vad du måste göra för att användaren ska få tillgång till den. -Användardokumentation -Projektdokumentationen finns under projektkatalog/doc/en, eller kanske en annan katalog om engelska inte är ditt modersmål. Där finns en fil, index.docbook, där dokumentationen lagras. Formatet för att redigera filen förklaras på KDE:s webbsida för dokumentation. +Användardokumentation +Projektdokumentationen finns under projektkatalog/doc/en, eller kanske en annan katalog om engelska inte är ditt modersmål. Där finns en fil, index.docbook, där dokumentationen lagras. Formatet för att redigera filen förklaras på KDE:s webbsida för dokumentation. -Programdokumentation -En annan viktig del av dokumentationen är att inkludera en beskrivande hjälp för klassgränssnitten. Det låter dig och andra programmerare använda dina klasser genom att läsa klassdokumentationen i HTML, som kan skapas med KDoc. &tdevelop; stöder fullständigt användning av KDoc för att skapa KDE-biblioteksdokumentation, ramverket för ditt program är också redan dokumenterat. För att arbeta sig in i koden som tillhandahålls, är det en god start att läsa inkluderad direktdokumentation. Det följande beskriver vad som ska göras för att få fram dokumentation av programmeringsgränssnittet, hur &tdevelop; hjälper dig lägga till det, och vilka särskilda taggar som KDoc tillhandahåller. +Programdokumentation +En annan viktig del av dokumentationen är att inkludera en beskrivande hjälp för klassgränssnitten. Det låter dig och andra programmerare använda dina klasser genom att läsa klassdokumentationen i HTML, som kan skapas med KDoc. &tdevelop; stöder fullständigt användning av KDoc för att skapa KDE-biblioteksdokumentation, ramverket för ditt program är också redan dokumenterat. För att arbeta sig in i koden som tillhandahålls, är det en god start att läsa inkluderad direktdokumentation. Det följande beskriver vad som ska göras för att få fram dokumentation av programmeringsgränssnittet, hur &tdevelop; hjälper dig lägga till det, och vilka särskilda taggar som KDoc tillhandahåller. -Språk +Språk -Inledning -Internationalisering med i18n är ett system som används för att erbjuda internationella versioner av ett program eller projekt. Svårigheten med att skriva program är att de bara stöder språket som de ursprungligen skapas med. Detta synliggörs med texter, menyalternativ och liknande. Målet med internationaliseringen är att tillhandahålla program och biblioteksfunktioner i användarens språk, och på så sätt göra det möjligt för användare som inte har originalspråket som modersmål att använda funktionerna som erbjuds och känna sig mer nöjd och belåten. +Inledning +Internationalisering med i18n är ett system som används för att erbjuda internationella versioner av ett program eller projekt. Svårigheten med att skriva program är att de bara stöder språket som de ursprungligen skapas med. Detta synliggörs med texter, menyalternativ och liknande. Målet med internationaliseringen är att tillhandahålla program och biblioteksfunktioner i användarens språk, och på så sätt göra det möjligt för användare som inte har originalspråket som modersmål att använda funktionerna som erbjuds och känna sig mer nöjd och belåten. + --> -Tack till +Tack till -(ännu inte skrivet ...) +(ännu inte skrivet ...) - + -Bibliografi +Bibliografi -<ulink url="info://make/Top" ->GNU Make Manual</ulink -> +<ulink url="info://make/Top">GNU Make Manual</ulink> -Richard M.Stallman -RolandMcGrath +Richard M.Stallman +RolandMcGrath -<ulink url="info://automake/Top" ->GNU Automake</ulink -> +<ulink url="info://automake/Top">GNU Automake</ulink> -DavidMacKenzie -TomTromey +DavidMacKenzie +TomTromey -<ulink url="info://autoconf/Top" ->GNU Autoconf</ulink -> +<ulink url="info://autoconf/Top">GNU Autoconf</ulink> -DavidMacKenzie -BenElliston +DavidMacKenzie +BenElliston -<ulink url="info://gcc/Top" ->Using the GNU Compiler Collection</ulink -> -Richard M.Stallman +<ulink url="info://gcc/Top">Using the GNU Compiler Collection</ulink> +Richard M.Stallman -<ulink url="info://libtool/Top" ->GNU Libtool</ulink -> +<ulink url="info://libtool/Top">GNU Libtool</ulink> -GordonMatzigkeit -AlexandreOliva -ThomasTanner -Gary V.Vaughan +GordonMatzigkeit +AlexandreOliva +ThomasTanner +Gary V.Vaughan -GNU Autoconf, Automake, and Libtool -1st edition -October 2000 +GNU Autoconf, Automake, and Libtool +1st edition +October 2000 -Gary V.Vaughan -BenElliston -TomTromey -Ian LanceTaylor +Gary V.Vaughan +BenElliston +TomTromey +Ian LanceTaylor -New Riders Publishing -ISBN 1578701902 +New Riders Publishing +ISBN 1578701902 -Advanced Programming in the UNIX(R) Environment -1st edition -June 1992 -W. RichardStevens -Addison-Wesley Pub Co -ISBN 0201563177 +Advanced Programming in the UNIX(R) Environment +1st edition +June 1992 +W. RichardStevens +Addison-Wesley Pub Co +ISBN 0201563177 -Thinking in C++, Volume 1: Introduction to Standard C++ -2nd Edition -April 15, 2000 -BruceEckel -Prentice Hall -ISBN 0139798099 +Thinking in C++, Volume 1: Introduction to Standard C++ +2nd Edition +April 15, 2000 +BruceEckel +Prentice Hall +ISBN 0139798099 -Open Source Development with CVS -2nd Edition -October 12, 2001 +Open Source Development with CVS +2nd Edition +October 12, 2001 -KarlFogel -MosheBar +KarlFogel +MosheBar -The Coriolis Group -ISBN 158880173X +The Coriolis Group +ISBN 158880173X -Programming PHP -1st edition -March 2002 +Programming PHP +1st edition +March 2002 -RasmusLerdorf -KevinTatroe +RasmusLerdorf +KevinTatroe -O'Reilly & Associates -ISBN 1565926102 +O'Reilly & Associates +ISBN 1565926102 -Programming Python -2nd Edition -March 2001 -MarkLutz -O'Reilly & Associates -ISBN 0596000855 +Programming Python +2nd Edition +March 2001 +MarkLutz +O'Reilly & Associates +ISBN 0596000855 -Gui Programming With Python : Using the Qt Toolkit -Bk&Cd-r edition -January 2002 -BoudewijnRempt -Opendocs Llc -ISBN 0970033044 +Gui Programming With Python : Using the Qt Toolkit +Bk&Cd-r edition +January 2002 +BoudewijnRempt +Opendocs Llc +ISBN 0970033044 -Programming Perl -Kamelboken -3rd Edition -July 2000 +Programming Perl +Kamelboken +3rd Edition +July 2000 -LarryWall -TomChristiansen -JonOrwant +LarryWall +TomChristiansen +JonOrwant -O'Reilly & Associates -ISBN 0596000278 +O'Reilly & Associates +ISBN 0596000278 -Learning Perl -Lamaboken -3rd Edition -July 15, 2001 +Learning Perl +Lamaboken +3rd Edition +July 15, 2001 -Randal L.Schwartz -TomPhoenix +Randal L.Schwartz +TomPhoenix -O'Reilly & Associates -ISBN 0596001320 +O'Reilly & Associates +ISBN 0596001320 diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/kdearch/index.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/kdearch/index.docbook index 5bc2e4787f0..1407e68157c 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/kdearch/index.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/kdearch/index.docbook @@ -1,137 +1,74 @@ - + ]> -Översikt över KDE:s arkitektur +Översikt över KDE:s arkitektur - - + + -Bernd Gehrmann
bernd@kdevelop.org
 +Bernd Gehrmann
bernd@kdevelop.org
 -2001 -2002 -Bernd Gehrmann +2001 +2002 +Bernd Gehrmann -&FDLNotice; +&FDLNotice; -Den här dokumentationen ger en översikt över KDE-utvecklingsmiljön. +Den här dokumentationen ger en översikt över KDE-utvecklingsmiljön. -KDE -arkitektur -utveckling -programmering +KDE +arkitektur +utveckling +programmering -Biblioteksstruktur +Biblioteksstruktur -Bibliotek ordnade efter namn +Bibliotek ordnade efter namn -tdecore -Biblioteket tdecore är det grundläggande programramverket för alla KDE-baserade program. Det ger tillgång till konfigurationssystemet, hantering av kommandoraden, laddning och hantering av ikoner, vissa särskilda sorters interprocesskommunikation, filhantering och diverse andra verktyg. +tdecore +Biblioteket tdecore är det grundläggande programramverket för alla KDE-baserade program. Det ger tillgång till konfigurationssystemet, hantering av kommandoraden, laddning och hantering av ikoner, vissa särskilda sorters interprocesskommunikation, filhantering och diverse andra verktyg. -tdeui -Biblioteket tdeui tillhandahåller många grafiska komponenter och standarddialogrutor som Qt inte har eller som har fler funktioner än motsvarande i Qt. Det innehåller också flera grafiska komponenter som är delklasser av de i Qt, men är bättre integrerade med KDE-skrivbordet genom att de respekterar användarinställningar. +tdeui +Biblioteket tdeui tillhandahåller många grafiska komponenter och standarddialogrutor som Qt inte har eller som har fler funktioner än motsvarande i Qt. Det innehåller också flera grafiska komponenter som är delklasser av de i Qt, men är bättre integrerade med KDE-skrivbordet genom att de respekterar användarinställningar. -tdeio -Biblioteket tdeio innehåller funktioner för asynkron, nätverkstransparent I/O och åtkomst till hantering av Mime-typer. Det tillhandahåller också KDE:s fildialogruta och dess hjälpklasser. +tdeio +Biblioteket tdeio innehåller funktioner för asynkron, nätverkstransparent I/O och åtkomst till hantering av Mime-typer. Det tillhandahåller också KDE:s fildialogruta och dess hjälpklasser. -kjs -Biblioteket kjs tillhandahåller en implementering av Javaskript. +kjs +Biblioteket kjs tillhandahåller en implementering av Javaskript. -tdehtml -Biblioteket tdehtml innehåller TDEHTML-delen, en HTML-bläddringskomponent, DOM-gränssnitt och tolk, inklusive gränssnitt till Java och Javaskript. +tdehtml +Biblioteket tdehtml innehåller TDEHTML-delen, en HTML-bläddringskomponent, DOM-gränssnitt och tolk, inklusive gränssnitt till Java och Javaskript. @@ -140,928 +77,382 @@ -Grupperade klasser +Grupperade klasser -Centralt programskelett: klasser som behövs av nästan alla program. +Centralt programskelett: klasser som behövs av nästan alla program. - -<ulink url="kdeapi:tdecore/TDEApplication" ->TDEApplication</ulink -> -Initierar och styr ett KDE-program. - - - -<ulink url="kdeapi:tdecore/KUniqueApplication" ->KUniqueApplication</ulink -> -Försäkrar att bara en instans av ett program kan köra samtidigt. - - -<ulink url="kdeapi:tdecore/TDEAboutData" ->TDEAboutData</ulink -> -Innehåller information för dialogrutan Om. - - -<ulink url="kdeapi:tdecore/TDECmdLineArgs" ->TDECmdLineArgs</ulink -> -Behandling av kommandoradsväljare. - + +<ulink url="kdeapi:tdecore/TDEApplication">TDEApplication</ulink> +Initierar och styr ett KDE-program. + + + +<ulink url="kdeapi:tdecore/KUniqueApplication">KUniqueApplication</ulink> +Försäkrar att bara en instans av ett program kan köra samtidigt. + + +<ulink url="kdeapi:tdecore/TDEAboutData">TDEAboutData</ulink> +Innehåller information för dialogrutan Om. + + +<ulink url="kdeapi:tdecore/TDECmdLineArgs">TDECmdLineArgs</ulink> +Behandling av kommandoradsväljare. + -Konfigurationsinställningar: åtkomst till KDE:s hierarkiska konfigurationsdatabas, globala inställningar och programresurser. +Konfigurationsinställningar: åtkomst till KDE:s hierarkiska konfigurationsdatabas, globala inställningar och programresurser. -<ulink url="kdeapi:tdecore/TDEConfig" ->TDEConfig</ulink -> -Ger tillgång till KDE:s konfigurationsdatabas. - - -<ulink url="kdeapi:tdecore/KSimpleConfig" ->KSimpleConfig</ulink -> -Åtkomst av enkla, icke-hierarkiska konfigurationsfiler. - - -<ulink url="kdeapi:tdecore/KDesktopFile" ->KDesktopFile</ulink -> -Åtkomst till .desktop-filer. - - -<ulink url="kdeapi:tdecore/TDEGlobalSettings" ->TDEGlobalSettings</ulink -> -Bekväm åtkomst till inställningar som inte är programspecifika. - +<ulink url="kdeapi:tdecore/TDEConfig">TDEConfig</ulink> +Ger tillgång till KDE:s konfigurationsdatabas. + + +<ulink url="kdeapi:tdecore/KSimpleConfig">KSimpleConfig</ulink> +Åtkomst av enkla, icke-hierarkiska konfigurationsfiler. + + +<ulink url="kdeapi:tdecore/KDesktopFile">KDesktopFile</ulink> +Åtkomst till .desktop-filer. + + +<ulink url="kdeapi:tdecore/TDEGlobalSettings">TDEGlobalSettings</ulink> +Bekväm åtkomst till inställningar som inte är programspecifika. + -Fil- och webbadresshantering: avkodning av webbadresser, tillfälliga filer, etc. +Fil- och webbadresshantering: avkodning av webbadresser, tillfälliga filer, etc. -<ulink url="kdeapi:tdecore/KURL" ->KURL</ulink -> -Representerar och tolkar webbadresser. - - -<ulink url="kdeapi:tdecore/KTempFile" ->KTempFile</ulink -> -Skapar unika filer för tillfällig data. - - -<ulink url="kdeapi:tdecore/KSaveFile" ->KSaveFile</ulink -> -Tillåter att filer sparas odelbart. - +<ulink url="kdeapi:tdecore/KURL">KURL</ulink> +Representerar och tolkar webbadresser. + + +<ulink url="kdeapi:tdecore/KTempFile">KTempFile</ulink> +Skapar unika filer för tillfällig data. + + +<ulink url="kdeapi:tdecore/KSaveFile">KSaveFile</ulink> +Tillåter att filer sparas odelbart. + -Interprocesskommunikation: DCOP-hjälpklasser och start av underprocesser. +Interprocesskommunikation: DCOP-hjälpklasser och start av underprocesser. -<ulink url="kdeapi:tdecore/TDEProcess" ->TDEProcess</ulink -> -Startar och styr underprocesser. - - -<ulink url="kdeapi:tdecore/KShellProcess" ->KShellProcess</ulink -> -Startar underprocesser via ett skal. - - -<ulink url="kdeapi:tdesu/PtyProcess" ->PtyProcess</ulink -> -Kommunikation med underprocesser via en pseudoterminal. - - -<ulink url="kdeapi:tdecore/KIPC" ->KIPC</ulink -> -Enkel IPC-mekanism som använder X11-klientmeddelanden. - - -<ulink url="kdeapi:dcop/DCOPClient" ->DCOPClient</ulink -> -DCOP-meddelanden. - - -<ulink url="kdeapi:tdecore/KDCOPPropertyProxy" ->KDCOPPropertyProxy</ulink -> -En proxyklass som offentliggör Qt-egenskaper via DCOP. - - -<ulink url="kdeapi:tdeui/KDCOPActionProxy" ->KDCOPActionProxy</ulink -> -En proxyklass som offentliggör ett DCOP-gränssnitt för åtgärder. - +<ulink url="kdeapi:tdecore/TDEProcess">TDEProcess</ulink> +Startar och styr underprocesser. + + +<ulink url="kdeapi:tdecore/KShellProcess">KShellProcess</ulink> +Startar underprocesser via ett skal. + + +<ulink url="kdeapi:tdesu/PtyProcess">PtyProcess</ulink> +Kommunikation med underprocesser via en pseudoterminal. + + +<ulink url="kdeapi:tdecore/KIPC">KIPC</ulink> +Enkel IPC-mekanism som använder X11-klientmeddelanden. + + +<ulink url="kdeapi:dcop/DCOPClient">DCOPClient</ulink> +DCOP-meddelanden. + + +<ulink url="kdeapi:tdecore/KDCOPPropertyProxy">KDCOPPropertyProxy</ulink> +En proxyklass som offentliggör Qt-egenskaper via DCOP. + + +<ulink url="kdeapi:tdeui/KDCOPActionProxy">KDCOPActionProxy</ulink> +En proxyklass som offentliggör ett DCOP-gränssnitt för åtgärder. + -Verktygsklasser: minneshantering, reguljära uttryck, stränghantering, slumptal. +Verktygsklasser: minneshantering, reguljära uttryck, stränghantering, slumptal. -<ulink url="kdeapi:tdecore/KRegExp" ->KRegExp</ulink -> -Matchning av POSIX reguljära uttryck. - - -<ulink url="kdeapi:tdecore/KStringHandler" ->KStringHandler</ulink -> -Ett överdådigt gränssnitt för stränghantering. - - -<ulink url="kdeapi:tdecore/TDEZoneAllocator" ->TDEZoneAllocator</ulink -> -Effektiv minnestilldelning för stora grupper av små objekt. - - -<ulink url="kdeapi:tdecore/KRandomSequence" ->KRandomSequence</ulink -> -Skapa pseudoslumptal. - +<ulink url="kdeapi:tdecore/KRegExp">KRegExp</ulink> +Matchning av POSIX reguljära uttryck. + + +<ulink url="kdeapi:tdecore/KStringHandler">KStringHandler</ulink> +Ett överdådigt gränssnitt för stränghantering. + + +<ulink url="kdeapi:tdecore/TDEZoneAllocator">TDEZoneAllocator</ulink> +Effektiv minnestilldelning för stora grupper av små objekt. + + +<ulink url="kdeapi:tdecore/KRandomSequence">KRandomSequence</ulink> +Skapa pseudoslumptal. + -Snabbtangenter: klasser som hjälper till att skapa överensstämmande tangentbindningar över hela skrivbordet. +Snabbtangenter: klasser som hjälper till att skapa överensstämmande tangentbindningar över hela skrivbordet. -<ulink url="kdeapi:tdecore/TDEAccel" ->TDEAccel</ulink -> -Samling av snabbtangenter. - - -<ulink url="kdeapi:tdecore/TDEStdAccel" ->TDEStdAccel</ulink -> -Lätt åtkomst till de vanliga snabbtangenterna. - - -<ulink url="kdeapi:tdecore/TDEGlobalAccel" -></ulink -> -Samling av snabbtangenter som gäller för hela systemet. - +<ulink url="kdeapi:tdecore/TDEAccel">TDEAccel</ulink> +Samling av snabbtangenter. + + +<ulink url="kdeapi:tdecore/TDEStdAccel">TDEStdAccel</ulink> +Lätt åtkomst till de vanliga snabbtangenterna. + + +<ulink url="kdeapi:tdecore/TDEGlobalAccel"></ulink> +Samling av snabbtangenter som gäller för hela systemet. + -Bildbehandling: ikonladdning och -hantering. +Bildbehandling: ikonladdning och -hantering. -<ulink url="kdeapi:tdecore/TDEIconLoader" ->TDEIconLoader</ulink -> -Laddar ikoner som överensstämmer med teman. - - -<ulink url="kdeapi:tdecore/TDEIconTheme" ->TDEIconTheme</ulink -> -Hjälpklasser för TDEIconLoader. - - -<ulink url="kdeapi:tdecore/KPixmap" ->KPixmap</ulink -> -En pixmapp-klass med utökade gittermöjligheter. - - -<ulink url="kdeapi:tdeui/KPixmapEffect" ->KPixmapEffect</ulink -> -Pixmappeffekter som toning och mönster. - - -<ulink url="kdeapi:tdeui/KPixmapIO" ->KPixmapIO</ulink -> -Snabb konvertering mellan QImage och QPixmap. - +<ulink url="kdeapi:tdecore/TDEIconLoader">TDEIconLoader</ulink> +Laddar ikoner som överensstämmer med teman. + + +<ulink url="kdeapi:tdecore/TDEIconTheme">TDEIconTheme</ulink> +Hjälpklasser för TDEIconLoader. + + +<ulink url="kdeapi:tdecore/KPixmap">KPixmap</ulink> +En pixmapp-klass med utökade gittermöjligheter. + + +<ulink url="kdeapi:tdeui/KPixmapEffect">KPixmapEffect</ulink> +Pixmappeffekter som toning och mönster. + + +<ulink url="kdeapi:tdeui/KPixmapIO">KPixmapIO</ulink> +Snabb konvertering mellan QImage och QPixmap. + -Drag och släpp: dra objekt för färger och webbadresser. +Drag och släpp: dra objekt för färger och webbadresser. -<ulink url="kdeapi:tdecore/KURLDrag" ->KURLDrag</ulink -> -Dragobjekt för webbadresser. - - -<ulink url="kdeapi:tdeui/KColorDrag" ->KColorDrag</ulink -> -Dragobjekt för färger. - - -<ulink url="kdeapi:tdecore/KMultipleDrag" ->KMultipleDrag</ulink -> -Tillåter att dragobjekt skapas från flera andra. - +<ulink url="kdeapi:tdecore/KURLDrag">KURLDrag</ulink> +Dragobjekt för webbadresser. + + +<ulink url="kdeapi:tdeui/KColorDrag">KColorDrag</ulink> +Dragobjekt för färger. + + +<ulink url="kdeapi:tdecore/KMultipleDrag">KMultipleDrag</ulink> +Tillåter att dragobjekt skapas från flera andra. + -Automatisk komplettering +Automatisk komplettering -<ulink url="kdeapi:tdecore/TDECompletion" ->TDECompletion</ulink -> -Generell automatisk komplettering av strängar. - - -<ulink url="kdeapi:tdeio/KURLCompletion" ->KURLCompletion</ulink -> -Automatisk komplettering av webbadresser. - - -<ulink url="kdeapi:tdeio/KShellCompletion" ->KShellCompletion</ulink -> -Automatisk komplettering för körbara program. - +<ulink url="kdeapi:tdecore/TDECompletion">TDECompletion</ulink> +Generell automatisk komplettering av strängar. + + +<ulink url="kdeapi:tdeio/KURLCompletion">KURLCompletion</ulink> +Automatisk komplettering av webbadresser. + + +<ulink url="kdeapi:tdeio/KShellCompletion">KShellCompletion</ulink> +Automatisk komplettering för körbara program. + -Grafiska komponenter: klasser för listvyer, linjaler, färgval, etc. +Grafiska komponenter: klasser för listvyer, linjaler, färgval, etc. -<ulink url="kdeapi:tdeui/TDEListView" ->TDEListView</ulink -> -En version av QListView som följer KDE:s systeminställningar. - - -<ulink url="kdeapi:tdeui/TDEListView" ->TDEListBox</ulink -> -En version av QListBox som följer KDE:s systeminställningar. - - -<ulink url="kdeapi:tdeui/TDEListView" ->TDEIconView</ulink -> -En version av QIconView som följer KDE:s systeminställningar. - - -<ulink url="kdeapi:tdeui/TDEListView" ->KLineEdit</ulink -> -En version av QLineEdit med stöd för komplettering. - - -<ulink url="kdeapi:tdeui/KComboBox" ->KComboBox</ulink -> -En version av QComboBox med stöd för komplettering. - - -<ulink url="kdeapi:tdeui/TDEFontCombo" ->TDEFontCombo</ulink -> -En kombinationsruta för att välja teckensnitt. - - -<ulink url="kdeapi:tdeui/KColorCombo" ->KColorCombo</ulink -> -En kombinationsruta för att välja färger. - - -<ulink url="kdeapi:tdeui/KColorButton" ->KColorButton</ulink -> -En knapp för att välja färger. - - -<ulink url="kdeapi:tdeui/KURLCombo" ->KURLCombo</ulink -> -En kombinationsruta för att välja filnamn och webbadresser. - - -<ulink url="kdeapi:tdefile/KURLRequester" ->KURLRequester</ulink -> -En radeditor för att välja filnamn och webbadresser. - - -<ulink url="kdeapi:tdeui/KRuler" ->KRuler</ulink -> -En linjalkomponent. - - -<ulink -url="kdeapi:tdeui/KAnimWidget" ->KAnimWidget</ulink -> -Animeringar. - - -<ulink url="kdeapi:tdeui/KNumInput" ->KNumInput</ulink -> -En komponent för att mata in tal. - - -<ulink url="kdeapi:tdeui/KPasswordEdit" ->KPasswordEdit</ulink -> -En komponent för att mata in lösenord. - +<ulink url="kdeapi:tdeui/TDEListView">TDEListView</ulink> +En version av QListView som följer KDE:s systeminställningar. + + +<ulink url="kdeapi:tdeui/TDEListView">TDEListBox</ulink> +En version av QListBox som följer KDE:s systeminställningar. + + +<ulink url="kdeapi:tdeui/TDEListView">TDEIconView</ulink> +En version av QIconView som följer KDE:s systeminställningar. + + +<ulink url="kdeapi:tdeui/TDEListView">KLineEdit</ulink> +En version av QLineEdit med stöd för komplettering. + + +<ulink url="kdeapi:tdeui/KComboBox">KComboBox</ulink> +En version av QComboBox med stöd för komplettering. + + +<ulink url="kdeapi:tdeui/TDEFontCombo">TDEFontCombo</ulink> +En kombinationsruta för att välja teckensnitt. + + +<ulink url="kdeapi:tdeui/KColorCombo">KColorCombo</ulink> +En kombinationsruta för att välja färger. + + +<ulink url="kdeapi:tdeui/KColorButton">KColorButton</ulink> +En knapp för att välja färger. + + +<ulink url="kdeapi:tdeui/KURLCombo">KURLCombo</ulink> +En kombinationsruta för att välja filnamn och webbadresser. + + +<ulink url="kdeapi:tdefile/KURLRequester">KURLRequester</ulink> +En radeditor för att välja filnamn och webbadresser. + + +<ulink url="kdeapi:tdeui/KRuler">KRuler</ulink> +En linjalkomponent. + + +<ulink +url="kdeapi:tdeui/KAnimWidget">KAnimWidget</ulink> +Animeringar. + + +<ulink url="kdeapi:tdeui/KNumInput">KNumInput</ulink> +En komponent för att mata in tal. + + +<ulink url="kdeapi:tdeui/KPasswordEdit">KPasswordEdit</ulink> +En komponent för att mata in lösenord. + -Dialogrutor: dialogrutor med fullständig funktion för val av filer, färger och teckensnitt. +Dialogrutor: dialogrutor med fullständig funktion för val av filer, färger och teckensnitt. -<ulink url="kdeapi:tdefile/KFileDialog" ->KFileDialog</ulink -> -En dialogruta för val av filer. - - -<ulink url="kdeapi:tdeui/KColorDialog" ->KColorDialog</ulink -> -En dialogruta för val av färger. - - -<ulink url="kdeapi:tdeui/TDEFontDialog" ->TDEFontDialog</ulink -> -En dialogruta för val av teckensnitt. - - -<ulink url="kdeapi:tdefile/TDEIconDialog" ->TDEIconDialog</ulink -> -En dialogruta för val av ikoner. - - -<ulink url="kdeapi:tdeui/KKeyDialog" ->KKeyDialog</ulink -> -En dialogruta för att redigera tangentbordsbindningar. - - -<ulink url="kdeapi:tdeui/KEditToolBar" ->KEditToolBar</ulink -> -En dialogruta för att redigera verktygsrader. - - -<ulink url="kdeapi:tdeui/KTipDialog" ->KTipDialog</ulink -> -En dialogruta med dagens tips. - - -<ulink url="kdeapi:tdeui/TDEAboutDialog" ->TDEAboutDialog</ulink -> -En dialogruta om ett program. - - -<ulink url="kdeapi:tdeui/KLineEditDlg" ->KLineEditDlg</ulink -> -En enkel dialogruta för att mata in text. - - -<ulink url="kdeapi:tdefile/KURLRequesterDlg" ->KURLRequesterDlg</ulink -> -En enkel dialogruta för att mata in webbadresser. - - -<ulink url="kdeapi:tdeui/KMessageBox" ->KMessageBox</ulink -> -En dialogruta för att meddela fel och varningar. - - -<ulink url="kdeapi:tdeui/KPasswordDialog" ->KPasswordDialog</ulink -> -En dialogruta för att mata in lösenord. - +<ulink url="kdeapi:tdefile/KFileDialog">KFileDialog</ulink> +En dialogruta för val av filer. + + +<ulink url="kdeapi:tdeui/KColorDialog">KColorDialog</ulink> +En dialogruta för val av färger. + + +<ulink url="kdeapi:tdeui/TDEFontDialog">TDEFontDialog</ulink> +En dialogruta för val av teckensnitt. + + +<ulink url="kdeapi:tdefile/TDEIconDialog">TDEIconDialog</ulink> +En dialogruta för val av ikoner. + + +<ulink url="kdeapi:tdeui/KKeyDialog">KKeyDialog</ulink> +En dialogruta för att redigera tangentbordsbindningar. + + +<ulink url="kdeapi:tdeui/KEditToolBar">KEditToolBar</ulink> +En dialogruta för att redigera verktygsrader. + + +<ulink url="kdeapi:tdeui/KTipDialog">KTipDialog</ulink> +En dialogruta med dagens tips. + + +<ulink url="kdeapi:tdeui/TDEAboutDialog">TDEAboutDialog</ulink> +En dialogruta om ett program. + + +<ulink url="kdeapi:tdeui/KLineEditDlg">KLineEditDlg</ulink> +En enkel dialogruta för att mata in text. + + +<ulink url="kdeapi:tdefile/KURLRequesterDlg">KURLRequesterDlg</ulink> +En enkel dialogruta för att mata in webbadresser. + + +<ulink url="kdeapi:tdeui/KMessageBox">KMessageBox</ulink> +En dialogruta för att meddela fel och varningar. + + +<ulink url="kdeapi:tdeui/KPasswordDialog">KPasswordDialog</ulink> +En dialogruta för att mata in lösenord. + -Åtgärder och grafiskt XML-gränssnitt +Åtgärder och grafiskt XML-gränssnitt -<ulink url="kdeapi:tdeui/TDEAction" ->TDEAction</ulink -> -En abstraktion av en åtgärd som kan anslutas till menyrader och verktygsrader. - - -<ulink url="kdeapi:tdeui/TDEActionCollection" ->TDEActionCollection</ulink -> -En samling åtgärder. - - -<ulink url="kdeapi:tdeui/KXMLGUIClient" ->KXMLGUIClient</ulink -> -Ett fragment av ett grafiskt gränssnitt som består av en åtgärd och ett DOM-träd som motsvarar dess plats i det grafiska gränssnittet. - - -<ulink url="kdeapi:tdeparts/KPartManager" ->KPartManager</ulink -> -Hanterar aktivering av klienter till det grafiska XML-gränssnittet. - +<ulink url="kdeapi:tdeui/TDEAction">TDEAction</ulink> +En abstraktion av en åtgärd som kan anslutas till menyrader och verktygsrader. + + +<ulink url="kdeapi:tdeui/TDEActionCollection">TDEActionCollection</ulink> +En samling åtgärder. + + +<ulink url="kdeapi:tdeui/KXMLGUIClient">KXMLGUIClient</ulink> +Ett fragment av ett grafiskt gränssnitt som består av en åtgärd och ett DOM-träd som motsvarar dess plats i det grafiska gränssnittet. + + +<ulink url="kdeapi:tdeparts/KPartManager">KPartManager</ulink> +Hanterar aktivering av klienter till det grafiska XML-gränssnittet. + -Insticksprogram och komponenter +Insticksprogram och komponenter -<ulink url="kdeapi:tdecore/KLibrary" ->KLibrary</ulink -> -Representerar ett dynamiskt laddat bibliotek. - - -<ulink url="kdeapi:tdecore/KLibrary" ->KLibLoader</ulink -> -Laddning av delade bibliotek. - - -<ulink url="kdeapi:tdecore/KLibFactory" ->KLibFactory</ulink -> -Tillverkning av objekt för Insticksprogram. - - -<ulink url="kdeapi:tdeio/KServiceType" ->KServiceType</ulink -> -Representerar en tjänsttyp. - - -<ulink url="kdeapi:tdeio/KService" ->KService</ulink -> -Representerar en tjänst. - - -<ulink url="kdeapi:tdeio/KMimeType" ->KMimeType</ulink -> -Representerar en Mime-typ. - - -<ulink url="kdeapi:tdeio/KServiceTypeProfile" ->KServiceTypeProfile</ulink -> -Användarinställningar för tilldelningar av Mime-typer. - - -<ulink url="kdeapi:tdeio/KServiceTypeProfile" ->TDETrader</ulink -> -Förfrågningar om tjänster. - +<ulink url="kdeapi:tdecore/KLibrary">KLibrary</ulink> +Representerar ett dynamiskt laddat bibliotek. + + +<ulink url="kdeapi:tdecore/KLibrary">KLibLoader</ulink> +Laddning av delade bibliotek. + + +<ulink url="kdeapi:tdecore/KLibFactory">KLibFactory</ulink> +Tillverkning av objekt för Insticksprogram. + + +<ulink url="kdeapi:tdeio/KServiceType">KServiceType</ulink> +Representerar en tjänsttyp. + + +<ulink url="kdeapi:tdeio/KService">KService</ulink> +Representerar en tjänst. + + +<ulink url="kdeapi:tdeio/KMimeType">KMimeType</ulink> +Representerar en Mime-typ. + + +<ulink url="kdeapi:tdeio/KServiceTypeProfile">KServiceTypeProfile</ulink> +Användarinställningar för tilldelningar av Mime-typer. + + +<ulink url="kdeapi:tdeio/KServiceTypeProfile">TDETrader</ulink> +Förfrågningar om tjänster. + @@ -1072,38 +463,21 @@ url="kdeapi:tdeui/KAnimWidget" -Grafik +Grafik -Lågnivågrafik med QPainter. +Lågnivågrafik med QPainter. -Uppritning med QPainter - -Qt:s lågnivåritmodell är baserad på de möjligheter som erbjuds av X11 och andra fönstersystem där en version av Qt finns. Men den utökar också dem genom att implementera ytterligare funktioner som godtyckliga affina omvandlingar för text och pixmappar. - -Den centrala grafiska klassen för att rita tvådimensionellt med Qt är QPainter. Den kan rita på en QPaintDevice. Det finns tre möjliga ritenheter implementerade: En är QWidget, som representerar en grafisk komponent på skärmen. Den andra är QPrinter, som representerar en skrivare, och producerar Postskript-utmatning. Den tredje är klassen QPicture, som spelar in ritkommandon och kan spara dem till disk, och sedan spela upp dem. Ett möjligt lagringsformat för ritkommandon är W3C-standarden SVG. - -Alltså är det möjligt att återanvända uppritningskoden som du använder för att visa en grafisk komponent för utskrift, med stöd för samma funktioner. Naturligtvis används koden i praktiken i ett något annorlunda sammanhang. Rita på en grafisk komponent görs nästan enbart i metoden paintEvent() i en komponentklass. - -void MinKomponent::paintEvent() +Uppritning med QPainter + +Qt:s lågnivåritmodell är baserad på de möjligheter som erbjuds av X11 och andra fönstersystem där en version av Qt finns. Men den utökar också dem genom att implementera ytterligare funktioner som godtyckliga affina omvandlingar för text och pixmappar. + +Den centrala grafiska klassen för att rita tvådimensionellt med Qt är QPainter. Den kan rita på en QPaintDevice. Det finns tre möjliga ritenheter implementerade: En är QWidget, som representerar en grafisk komponent på skärmen. Den andra är QPrinter, som representerar en skrivare, och producerar Postskript-utmatning. Den tredje är klassen QPicture, som spelar in ritkommandon och kan spara dem till disk, och sedan spela upp dem. Ett möjligt lagringsformat för ritkommandon är W3C-standarden SVG. + +Alltså är det möjligt att återanvända uppritningskoden som du använder för att visa en grafisk komponent för utskrift, med stöd för samma funktioner. Naturligtvis används koden i praktiken i ett något annorlunda sammanhang. Rita på en grafisk komponent görs nästan enbart i metoden paintEvent() i en komponentklass. + +void MinKomponent::paintEvent() { QPainter p(this); // Ställ in @@ -1111,247 +485,164 @@ url="kdeapi:tdeui/KAnimWidget" } -Vid ritning på en skrivare, måste du försäkra dig om att använda QPrinter::newPage() för att avsluta en sida, och börja på en ny: något som inte är relevant för att rita grafiska komponenter. Vid utskrift vill du kanske också använda enhetsmått för att beräkna koordinater. +Vid ritning på en skrivare, måste du försäkra dig om att använda QPrinter::newPage() för att avsluta en sida, och börja på en ny: något som inte är relevant för att rita grafiska komponenter. Vid utskrift vill du kanske också använda enhetsmått för att beräkna koordinater. -Omvandlingar +Omvandlingar -Normalt när QPainter används, ritar den i det naturliga koordinatsystemet som används av enheten. Det betyder att om du ritar en linje med längden 10 enheter, ritas den som en horisontell linje på skärmen med längden 10 bildpunkter. Dock kan QPainter använda godtyckliga affina omvandlingar innan former och kurvor verkligen ritas upp. En affin omvandling överför x- och y-koordinater linjärt till x' och y' enligt: +Normalt när QPainter används, ritar den i det naturliga koordinatsystemet som används av enheten. Det betyder att om du ritar en linje med längden 10 enheter, ritas den som en horisontell linje på skärmen med längden 10 bildpunkter. Dock kan QPainter använda godtyckliga affina omvandlingar innan former och kurvor verkligen ritas upp. En affin omvandling överför x- och y-koordinater linjärt till x' och y' enligt: - + -QPainter::setWorldMatrix() kan användas för att ange den här 3x3 matrisen i ekvationen, som har typen QWMatrix. Normalt är detta identitetsmatrisen, dvs. m11 och m22 är ett, och övriga värden är noll. Det finns i grunden tre olika grupper av omvandlingar: +QPainter::setWorldMatrix() kan användas för att ange den här 3x3 matrisen i ekvationen, som har typen QWMatrix. Normalt är detta identitetsmatrisen, dvs. m11 och m22 är ett, och övriga värden är noll. Det finns i grunden tre olika grupper av omvandlingar: - -Förflyttningar -Dessa flyttar ett objekts alla punkter med ett fast värde i någon riktning. En förflyttningsmatris kan erhållas genom att anropa metoden m.translate(dx, dy) med en QWMatrix. Det motsvarar matrisen: + +Förflyttningar +Dessa flyttar ett objekts alla punkter med ett fast värde i någon riktning. En förflyttningsmatris kan erhållas genom att anropa metoden m.translate(dx, dy) med en QWMatrix. Det motsvarar matrisen: - + - -Skalning -Dessa förstorar eller förminskar ett objekts koordinater, och gör det större eller mindre utan att förvränga det. En skalningsomvandling kan göras för en QWMatrix genom att anropa m.scale(sx, sy). Det motsvarar matrisen: + +Skalning +Dessa förstorar eller förminskar ett objekts koordinater, och gör det större eller mindre utan att förvränga det. En skalningsomvandling kan göras för en QWMatrix genom att anropa m.scale(sx, sy). Det motsvarar matrisen: - + -Genom att ge en av parametrarna ett negativt värde, kan man åstadkomma spegling av koordinatsystemet. +Genom att ge en av parametrarna ett negativt värde, kan man åstadkomma spegling av koordinatsystemet. - -Skjuvning -En förvrängning av koordinatsystemet med två parametrar. En skjuvningsomvandling kan göras genom att anropa m.shear(sh, sv), vilket motsvarar matrisen: + +Skjuvning +En förvrängning av koordinatsystemet med två parametrar. En skjuvningsomvandling kan göras genom att anropa m.shear(sh, sv), vilket motsvarar matrisen: - + - -Rotation -Detta roterar ett objekt. En rotationsomvandling kan göras genom att anropa m.rotate(alfa). Observera att vinkeln måste anges i grader, inte som en matematisk vinkel! Motsvarande matris är: + +Rotation +Detta roterar ett objekt. En rotationsomvandling kan göras genom att anropa m.rotate(alfa). Observera att vinkeln måste anges i grader, inte som en matematisk vinkel! Motsvarande matris är: - + -Observera att rotation är ekvivalent med en kombination av skalning och skjuvning. +Observera att rotation är ekvivalent med en kombination av skalning och skjuvning. -Här är några bilder som visar effekten av de grundläggande omvandlingarna för vår maskot: +Här är några bilder som visar effekten av de grundläggande omvandlingarna för vår maskot: - - - - - - - - - - - - + + + + + + + + + + + + -a) Normal -b) Roterad 30 grader -c) Skjuvad med 0,4 -d) Speglad +a) Normal +b) Roterad 30 grader +c) Skjuvad med 0,4 +d) Speglad -Omvandlingar kan kombineras genom att multiplicera grundläggande matriser. Observera att matrisoperationer inte i allmänhet är kommutativa, och därför beror den kombinerade effekten av en sammansättning på ordningen som matriserna multipliceras med. +Omvandlingar kan kombineras genom att multiplicera grundläggande matriser. Observera att matrisoperationer inte i allmänhet är kommutativa, och därför beror den kombinerade effekten av en sammansättning på ordningen som matriserna multipliceras med. -Ange streckegenskaper +Ange streckegenskaper -Uppritning av linjer, kurvor och polygonkanter kan ändras genom att ange en särskild penna med QPainter::setPen(). Argumentet till den här funktionen är ett QPen-objekt. Egenskaperna som lagras i det är en stil, en färg, en sammanfogningsstil och en ändstil. +Uppritning av linjer, kurvor och polygonkanter kan ändras genom att ange en särskild penna med QPainter::setPen(). Argumentet till den här funktionen är ett QPen-objekt. Egenskaperna som lagras i det är en stil, en färg, en sammanfogningsstil och en ändstil. -Pennstilen är en medlem av uppräkningstypen Qt::PenStyle. och kan ha något av följande värden: +Pennstilen är en medlem av uppräkningstypen Qt::PenStyle. och kan ha något av följande värden: - + -Sammanfogningsstilen är en medlem av uppräkningstypen Qt::PenJoinStyle. Den anger hur förbindelsen mellan flera linjer som sätts samman ritas. Den kan ha något av följande värden: +Sammanfogningsstilen är en medlem av uppräkningstypen Qt::PenJoinStyle. Den anger hur förbindelsen mellan flera linjer som sätts samman ritas. Den kan ha något av följande värden: - - - - - - - - - + + + + + + + + + -a) MiterJoin -c) BevelJoin -b) RoundJoin +a) MiterJoin +c) BevelJoin +b) RoundJoin -Ändstilen är en medlem av uppräkningstypen Qt::PenCapStyle och anger hur linjernas ändpunkter ritas. Den antar något värde från följande tabell: +Ändstilen är en medlem av uppräkningstypen Qt::PenCapStyle och anger hur linjernas ändpunkter ritas. Den antar något värde från följande tabell: - - - - - - - - - + + + + + + + + + -a) FlatCap -b) SquareCap -c) RoundCap +a) FlatCap +b) SquareCap +c) RoundCap @@ -1361,112 +652,79 @@ url="kdeapi:tdeui/KAnimWidget" -Ange fyllnadsegenskaper +Ange fyllnadsegenskaper -Fyllnadsstilen för polygoner, cirklar eller rektanglar kan ändras genom att ange en särskild borste med QPainter::setBrush(). Den här funktionens argument är ett QBrush-objekt. Borstar kan skapas på fyra olika sätt: +Fyllnadsstilen för polygoner, cirklar eller rektanglar kan ändras genom att ange en särskild borste med QPainter::setBrush(). Den här funktionens argument är ett QBrush-objekt. Borstar kan skapas på fyra olika sätt: -QBrush::QBrush(): detta skapar en borste som inte fyller i former. +QBrush::QBrush(): detta skapar en borste som inte fyller i former. -QBrush::QBrush(BrushStyle): detta skapar en svart borste, med ett av de fördefinierade mönstren som visas nedan. +QBrush::QBrush(BrushStyle): detta skapar en svart borste, med ett av de fördefinierade mönstren som visas nedan. -QBrush::QBrush(const QColor &, BrushStyle): detta skapar en färgad borste, med ett av de fördefinierade mönstren som visas nedan. +QBrush::QBrush(const QColor &, BrushStyle): detta skapar en färgad borste, med ett av de fördefinierade mönstren som visas nedan. -QBrush::QBrush(const QColor &, const QPixmap): detta skapar en färgad borste, med det egna mönstret som anges som andra parameter. +QBrush::QBrush(const QColor &, const QPixmap): detta skapar en färgad borste, med det egna mönstret som anges som andra parameter. -En standardborststil från uppräkningstypen Qt::BrushStyle. Här är en bild av alla fördefinierade mönster: +En standardborststil från uppräkningstypen Qt::BrushStyle. Här är en bild av alla fördefinierade mönster: - + -Ytterligare ett sätt att anpassa en borstes beteende är att använda funktionen QPainter::setBrushOrigin(). +Ytterligare ett sätt att anpassa en borstes beteende är att använda funktionen QPainter::setBrushOrigin(). -Färg +Färg -Färger har betydelse både när kurvor ritas, och när former fylls i. Färger representeras av klassen QColor i Qt. Qt stöder inte avancerade grafikfunktioner som ICC-färgprofiler och färgkorrektion. Färger skapas oftast genom att ange deras röda, gröna och bläa komponenter, eftersom RGB-modellen är sättet som bildpunkter sätts samman på en bildskärm. +Färger har betydelse både när kurvor ritas, och när former fylls i. Färger representeras av klassen QColor i Qt. Qt stöder inte avancerade grafikfunktioner som ICC-färgprofiler och färgkorrektion. Färger skapas oftast genom att ange deras röda, gröna och bläa komponenter, eftersom RGB-modellen är sättet som bildpunkter sätts samman på en bildskärm. -Det är också möjligt att använda färgton, färgmättnad och värde. Den här HSV-representationen är den som används i GTK:s färgdialogruta, t.ex. i GIMP. Där motsvarar färgtonen en vinkel i färghjulet, medan färgmättnaden motsvarar avståndet från cirkelns mitt. Värdet väljs med ett särskilt skjutreglage. +Det är också möjligt att använda färgton, färgmättnad och värde. Den här HSV-representationen är den som används i GTK:s färgdialogruta, t.ex. i GIMP. Där motsvarar färgtonen en vinkel i färghjulet, medan färgmättnaden motsvarar avståndet från cirkelns mitt. Värdet väljs med ett särskilt skjutreglage. -Övriga inställningar +Övriga inställningar -Normalt när du ritar på en ritenhet, så ersätter bildpunkterna de som tidigare fanns där. Det betyder om du fyller ett visst område med röd färg, och sedan fyller samma område med blå färg, så är bara den blåa färgen synlig. Qt:s bildmodell tillåter inte genomskinlighet, dvs. ett sätt att blanda förgrunden som ritas med bakgrunden. Det finns dock ett enkelt sätt att kombinera bakgrund och förgrund med Booleska operationer. Metoden QPainter::setRasterOp() anger operationen som används, som kommer från uppräkningstypen RasterOp. +Normalt när du ritar på en ritenhet, så ersätter bildpunkterna de som tidigare fanns där. Det betyder om du fyller ett visst område med röd färg, och sedan fyller samma område med blå färg, så är bara den blåa färgen synlig. Qt:s bildmodell tillåter inte genomskinlighet, dvs. ett sätt att blanda förgrunden som ritas med bakgrunden. Det finns dock ett enkelt sätt att kombinera bakgrund och förgrund med Booleska operationer. Metoden QPainter::setRasterOp() anger operationen som används, som kommer från uppräkningstypen RasterOp. -Standardvärdet är CopyROP, som ignorerar bakgrunden. Ett annat populärt val är XorROP. Om du ritar en svart linje med den operationen på en färgad bild, så inverteras området som täcks. Den här effekten används till exempel för att skapa gummibandsmarkeringar i bildbehandlingsprogram, som är kända under namnet "vandrande myror". +Standardvärdet är CopyROP, som ignorerar bakgrunden. Ett annat populärt val är XorROP. Om du ritar en svart linje med den operationen på en färgad bild, så inverteras området som täcks. Den här effekten används till exempel för att skapa gummibandsmarkeringar i bildbehandlingsprogram, som är kända under namnet "vandrande myror". -Rita grafiska primitiver +Rita grafiska primitiver -I det följande listar vi de grundläggande grafiska elementen som stöds av QPainter. De flesta av dem finns i flera överlastade versioner som har olika antal argument. Metoder som hanterar rektanglar, har till exempel oftast en QRect som argument, eller en uppsättning med fyra heltal. +I det följande listar vi de grundläggande grafiska elementen som stöds av QPainter. De flesta av dem finns i flera överlastade versioner som har olika antal argument. Metoder som hanterar rektanglar, har till exempel oftast en QRect som argument, eller en uppsättning med fyra heltal. -Rita en ensam punkt: drawPoint(). +Rita en ensam punkt: drawPoint(). -Rita linjer: drawLine(), drawLineSegments() och drawPolyLine(). +Rita linjer: drawLine(), drawLineSegments() och drawPolyLine(). -Rita och fylla i rektanglar: drawRect(), drawRoundRect(), fillRect() och eraseRect(). +Rita och fylla i rektanglar: drawRect(), drawRoundRect(), fillRect() och eraseRect(). -Rita och fylla i cirklar, ellipser och delar av dem: drawEllipse(), drawArc(), drawPie och drawChord(). +Rita och fylla i cirklar, ellipser och delar av dem: drawEllipse(), drawArc(), drawPie och drawChord(). -Rita och fylla i generella polygoner: drawPolygon(). +Rita och fylla i generella polygoner: drawPolygon(). -Rita Bezierkurvor: drawQuadBezier() [drawCubicBezier i Qt 3.0]. +Rita Bezierkurvor: drawQuadBezier() [drawCubicBezier i Qt 3.0]. @@ -1474,49 +732,25 @@ url="kdeapi:tdeui/KAnimWidget" -Rita pixmappar och bilder - -Qt tillhandahåller två mycket olika klasser för att representera bilder. - -QPixmap motsvarar direkt pixmappsobjekt i X11. En pixmapp är ett objekt på serversidan och kan, med ett modernt grafikkort, till och med lagras direkt i kortets minne. Det gör det mycket effektivt att överföra en pixmapp till skärmen. En pixmapp fungerar också som en motsvarighet till grafiska komponenter utanför skärmen. QPixmap-klassen är en delklass till QPaintDevice, så det går att rita på den med en QPainter. Elementära ritoperationer accelereras ofta av modern grafik. Därför är ett vanligt användningsmönster att använda en pixmapp för dubbelbuffring. Detta betyder att istället för att rita direkt på en grafisk komponent, ritar man på ett tillfälligt pixmappsobjekt och använder funktionen bitBlt för att överföra det till komponenten. För komplexa omritningar, hjälper detta till att undvika flimmer. - -I motsats till detta, finns QImage-objekt på klientsidan. Deras huvuduppgift är att ge direkt åtkomst till bildpunkterna i bilden. Det gör dem användbara för bildhantering, och saker som att ladda och spara till disk (Metoden load() för QPixmap använder QImage som ett mellansteg). Å andra sidan, så blir uppritning av en bild på en grafisk komponent en ganska krävande åtgärd, eftersom det innebär en överföring till X-servern, vilket kan ta en viss tid, särskilt för stora bilder och fjärrservrar. Beroende på färgdjupet, kan konvertering från QImage till QPixmap också kräva användning av gitter. +Rita pixmappar och bilder + +Qt tillhandahåller två mycket olika klasser för att representera bilder. + +QPixmap motsvarar direkt pixmappsobjekt i X11. En pixmapp är ett objekt på serversidan och kan, med ett modernt grafikkort, till och med lagras direkt i kortets minne. Det gör det mycket effektivt att överföra en pixmapp till skärmen. En pixmapp fungerar också som en motsvarighet till grafiska komponenter utanför skärmen. QPixmap-klassen är en delklass till QPaintDevice, så det går att rita på den med en QPainter. Elementära ritoperationer accelereras ofta av modern grafik. Därför är ett vanligt användningsmönster att använda en pixmapp för dubbelbuffring. Detta betyder att istället för att rita direkt på en grafisk komponent, ritar man på ett tillfälligt pixmappsobjekt och använder funktionen bitBlt för att överföra det till komponenten. För komplexa omritningar, hjälper detta till att undvika flimmer. + +I motsats till detta, finns QImage-objekt på klientsidan. Deras huvuduppgift är att ge direkt åtkomst till bildpunkterna i bilden. Det gör dem användbara för bildhantering, och saker som att ladda och spara till disk (Metoden load() för QPixmap använder QImage som ett mellansteg). Å andra sidan, så blir uppritning av en bild på en grafisk komponent en ganska krävande åtgärd, eftersom det innebär en överföring till X-servern, vilket kan ta en viss tid, särskilt för stora bilder och fjärrservrar. Beroende på färgdjupet, kan konvertering från QImage till QPixmap också kräva användning av gitter. -Rita text - -Text kan ritas med en av de överlastade varianterna av metoden QPainter::drawText(). De ritar en QString, antingen vid en given punkt eller inne i en given rektangel, med teckensnittet som ställts in med QPainter::setFont(). Det finns också en parameter som tar en ELLER-kombination av vissa flaggor från uppräkningstyperna Qt::AlignmentFlags och Qt::TextFlags. - -Med början i version 3.0, hanterar Qt fullständig textlayout också för språk som skrivs från höger till vänster. - -Ett mer avancerat sätt att visa text med taggar, är klassen QSimpleRichText. Objekt från klassen kan skapas med ett textstycke som använder en delmängd av HTML-taggarna, som är ganska omfattande och till och med erbjuder tabeller. Textstilen kan anpassas genom att använda QStyleSheet (taggarnas dokumentation finns också här). Så fort textobjektet har skapats, kan det ritas upp på en grafisk komponent eller en annan ritenhet med metoden QSimpleRichText::draw(). +Rita text + +Text kan ritas med en av de överlastade varianterna av metoden QPainter::drawText(). De ritar en QString, antingen vid en given punkt eller inne i en given rektangel, med teckensnittet som ställts in med QPainter::setFont(). Det finns också en parameter som tar en ELLER-kombination av vissa flaggor från uppräkningstyperna Qt::AlignmentFlags och Qt::TextFlags. + +Med början i version 3.0, hanterar Qt fullständig textlayout också för språk som skrivs från höger till vänster. + +Ett mer avancerat sätt att visa text med taggar, är klassen QSimpleRichText. Objekt från klassen kan skapas med ett textstycke som använder en delmängd av HTML-taggarna, som är ganska omfattande och till och med erbjuder tabeller. Textstilen kan anpassas genom att använda QStyleSheet (taggarnas dokumentation finns också här). Så fort textobjektet har skapats, kan det ritas upp på en grafisk komponent eller en annan ritenhet med metoden QSimpleRichText::draw(). @@ -1524,126 +758,66 @@ url="kdeapi:tdeui/KAnimWidget" -Strukturerad grafik med QCanvas +Strukturerad grafik med QCanvas -QPainter erbjuder en kraftfull ritmodell för att rita på grafikska komponenter och pixmappar. Dock kan den vara omständlig att använda. Varje gång komponenten tar emot en rithändelse, måste den analysera QPaintEvent::region() eller QPaintEvent::rect() för det som måste ritas om. Därefter måste den ställa in en QPainter, och rita alla objekt som överlappar det området. Tänk dig till exempel ett vektorritprogram som tillåter att objekt som polygoner, cirklar och grupper av dem att dras omkring. Varje gång objekten flyttas lite grand, aktiverar komponentens mushändelsehantering en rithändelse för hela området som täcks av objektens gamla plats och deras nya plats. Att räkna ut nödvändiga omritningar, och att göra dem på ett effektivt sätt, kan vara svårt, och kan också vara i konflikt med programkodens objektorienterade struktur. +QPainter erbjuder en kraftfull ritmodell för att rita på grafikska komponenter och pixmappar. Dock kan den vara omständlig att använda. Varje gång komponenten tar emot en rithändelse, måste den analysera QPaintEvent::region() eller QPaintEvent::rect() för det som måste ritas om. Därefter måste den ställa in en QPainter, och rita alla objekt som överlappar det området. Tänk dig till exempel ett vektorritprogram som tillåter att objekt som polygoner, cirklar och grupper av dem att dras omkring. Varje gång objekten flyttas lite grand, aktiverar komponentens mushändelsehantering en rithändelse för hela området som täcks av objektens gamla plats och deras nya plats. Att räkna ut nödvändiga omritningar, och att göra dem på ett effektivt sätt, kan vara svårt, och kan också vara i konflikt med programkodens objektorienterade struktur. -Som alternativ innehåller Qt klassen QCanvas, där man lägger till grafiska objekt, som polygoner, text eller pixmappar. Man kan också skapa ytterligare objekt genom att skapa en delklass av QCanvasItem eller någon av dess mer specialiserade delklasser. En duk kan visas på skärmen genom en eller flera komponenter från klassen QCanvasView, som man måste skapa en delklass av för att hantera interaktion med användaren. Qt tar hand om all omritning av objekt i vyn, vare sig de orsakas av att komponenten visas, nya objekt skapas eller ändras, eller andra orsaker. Genom att använda dubbelbuffring, kan detta göras på ett effektivt och flimmerfritt sätt. +Som alternativ innehåller Qt klassen QCanvas, där man lägger till grafiska objekt, som polygoner, text eller pixmappar. Man kan också skapa ytterligare objekt genom att skapa en delklass av QCanvasItem eller någon av dess mer specialiserade delklasser. En duk kan visas på skärmen genom en eller flera komponenter från klassen QCanvasView, som man måste skapa en delklass av för att hantera interaktion med användaren. Qt tar hand om all omritning av objekt i vyn, vare sig de orsakas av att komponenten visas, nya objekt skapas eller ändras, eller andra orsaker. Genom att använda dubbelbuffring, kan detta göras på ett effektivt och flimmerfritt sätt. -Objekt på duken kan överlappa varandra. I detta fall, så beror vilken som syns på z-ordningen, som kan tilldelas med QCanvasItem::setZ(). Objekt kan också göras synliga eller osynliga. Man kan också tillhandahålla en bakgrund som ska ritas "bakom" alla objekt, och en förgrund. För att associera mushändelser med objekt på duken, finns metoden QCanvas::collisions(), som returnerar en lista med objekt som överlappar med en given punkt. Här visar vi en skärmbild av en dukvy i arbete: +Objekt på duken kan överlappa varandra. I detta fall, så beror vilken som syns på z-ordningen, som kan tilldelas med QCanvasItem::setZ(). Objekt kan också göras synliga eller osynliga. Man kan också tillhandahålla en bakgrund som ska ritas "bakom" alla objekt, och en förgrund. För att associera mushändelser med objekt på duken, finns metoden QCanvas::collisions(), som returnerar en lista med objekt som överlappar med en given punkt. Här visar vi en skärmbild av en dukvy i arbete: - + -Här ritas rutmönstret upp i bakgrunden. Dessutom finns ett QCanvasText-objekt och en violett QCanvasPolygon. Fjärilen är en QCanvasPixmap. Den har genomskinliga områden, så du kan se underliggande objekt genom den. +Här ritas rutmönstret upp i bakgrunden. Dessutom finns ett QCanvasText-objekt och en violett QCanvasPolygon. Fjärilen är en QCanvasPixmap. Den har genomskinliga områden, så du kan se underliggande objekt genom den. -En handledning om hur QCanvas används för att skriva spel baserade på småfigurer finns här. +En handledning om hur QCanvas används för att skriva spel baserade på småfigurer finns här. -3D-grafik med OpenGL +3D-grafik med OpenGL -Lågnivågränssnitt +Lågnivågränssnitt -De-facto standarden för att rita upp 3D-grafik nu för tiden är OpenGL. Implementeringar av standarden levereras med Microsoft Windows, Mac OS X och XFree86, och de stöder ofta funktioner för hårdvaruacceleration som erbjuds av moderna grafikkort. OpenGL själv hanterar bara uppritning på ett angivet område i rambuffern genom ett GL-sammanhang, och har ingen interaktion med verktygslådan eller miljön. +De-facto standarden för att rita upp 3D-grafik nu för tiden är OpenGL. Implementeringar av standarden levereras med Microsoft Windows, Mac OS X och XFree86, och de stöder ofta funktioner för hårdvaruacceleration som erbjuds av moderna grafikkort. OpenGL själv hanterar bara uppritning på ett angivet område i rambuffern genom ett GL-sammanhang, och har ingen interaktion med verktygslådan eller miljön. -Qt erbjuder den grafiska komponenten QGLWidget, som kapslar in ett fönster med tillhörande GL-sammanhang. I grunden används det genom att skapa en delklass av det och implementera om några metoder. +Qt erbjuder den grafiska komponenten QGLWidget, som kapslar in ett fönster med tillhörande GL-sammanhang. I grunden används det genom att skapa en delklass av det och implementera om några metoder. -Istället för att implementera om paintEvent(), och använda QPainter för att rita komponentens innehåll, överskrider man paintGL() och använder GL-kommandon för att rita upp en scen. QGLWidget tar hand om att göra sitt GL-sammanhang det aktuella innan paintGL() anropas, och tömmer det efteråt. +Istället för att implementera om paintEvent(), och använda QPainter för att rita komponentens innehåll, överskrider man paintGL() och använder GL-kommandon för att rita upp en scen. QGLWidget tar hand om att göra sitt GL-sammanhang det aktuella innan paintGL() anropas, och tömmer det efteråt. -Den virtuella metoden initializeGL() anropas en gång innan den första gången innan resizeGL() eller paintGL() anropas. Det kan användas för att skapa visningslistor för objekt, och göra alla initieringar. +Den virtuella metoden initializeGL() anropas en gång innan den första gången innan resizeGL() eller paintGL() anropas. Det kan användas för att skapa visningslistor för objekt, och göra alla initieringar. -Istället för att implementera om resizeEvent(), överskrider man resizeGL(). Detta kan användas för att ställa in vyområdet på ett lämpligt sätt. +Istället för att implementera om resizeEvent(), överskrider man resizeGL(). Detta kan användas för att ställa in vyområdet på ett lämpligt sätt. -Istället för att anropa update() när scenens tillstånd har ändrats, till exempel om du animerar det med ett tidur, ska man anropa updateGL(). Då aktiveras en omritning. +Istället för att anropa update() när scenens tillstånd har ändrats, till exempel om du animerar det med ett tidur, ska man anropa updateGL(). Då aktiveras en omritning. -I allmänhet beter sig QGLWidget som vilken annan grafisk komponent som helst, dvs. man kan till exempel hantera mushändelser som vanligt, ändra storlek på komponenten och kombinera den med andra i en layout. +I allmänhet beter sig QGLWidget som vilken annan grafisk komponent som helst, dvs. man kan till exempel hantera mushändelser som vanligt, ändra storlek på komponenten och kombinera den med andra i en layout. - + -Qt innehåller några exempel på användning av QGLWidget i demo-exemplen. En samling handledningar finns här, och mer information samt en OpenGL-referens finns på OpenGL:s hemsida. +Qt innehåller några exempel på användning av QGLWidget i demo-exemplen. En samling handledningar finns här, och mer information samt en OpenGL-referens finns på OpenGL:s hemsida. -Högnivågränssnitt - -OpenGL är ett gränssnitt på ganska låg nivå för att rita 3D-grafik. På samma sätt som QCanvas ger programmeraren ett gränssnitt på högre nivå som hanterar objekt och deras egenskaper, finns det också gränssnitt på högre nivå för 3D-grafik. Ett av de mest populära är Open Inventor. Ursprungligen var det en teknologi som utvecklades av SGI, men idag finns också en implementering med öppen källkod, Coin, som åtföljs av en verktygsanpassning till Qt, som heter SoQt. - -Det grundläggande konceptet i Open Inventor är en scen. En scen kan laddas från disk, och sparas med ett särskilt format, nära besläktat med VRML. En scen består av en samling objekt som kallas noder. Inventor tillhandahåller redan en omfattande samling med återanvändbara noder, som kuber, cylindrar och rutnät. Dessutom finns ljuskällor, material, kameror, etc. Noder representeras av C++ klasser, och kan kombineras och delklasser kan skapas. - -En introduktion till Inventor finns här (i allmänhet kan du ersätta alla SoXt som omnämns i artikeln med SoQt). +Högnivågränssnitt + +OpenGL är ett gränssnitt på ganska låg nivå för att rita 3D-grafik. På samma sätt som QCanvas ger programmeraren ett gränssnitt på högre nivå som hanterar objekt och deras egenskaper, finns det också gränssnitt på högre nivå för 3D-grafik. Ett av de mest populära är Open Inventor. Ursprungligen var det en teknologi som utvecklades av SGI, men idag finns också en implementering med öppen källkod, Coin, som åtföljs av en verktygsanpassning till Qt, som heter SoQt. + +Det grundläggande konceptet i Open Inventor är en scen. En scen kan laddas från disk, och sparas med ett särskilt format, nära besläktat med VRML. En scen består av en samling objekt som kallas noder. Inventor tillhandahåller redan en omfattande samling med återanvändbara noder, som kuber, cylindrar och rutnät. Dessutom finns ljuskällor, material, kameror, etc. Noder representeras av C++ klasser, och kan kombineras och delklasser kan skapas. + +En introduktion till Inventor finns här (i allmänhet kan du ersätta alla SoXt som omnämns i artikeln med SoQt). @@ -1654,94 +828,43 @@ url="kdeapi:tdeui/KAnimWidget" -Användargränssnitt +Användargränssnitt -Åtgärdsmönstret +Åtgärdsmönstret - + -Definiera menyer och verktygsrader i XML +Definiera menyer och verktygsrader i XML -Inledning - -Medan åtgärdsmönster tillåter att åtgärder som aktiveras av användaren kapslas in i ett objekt, som kan "anslutas" någonstans i menyraderna eller verktygsraderna, löser det inte ensamt problemet med att skapa själva menyerna. I synnerhet måste du bygga alla sammanhangsberoende menyer i C++ kod, och uttryckligen infoga åtgärderna i en viss ordning, med hänsyn taget till stilguiden för standardåtgärder. Det gör det rätt svårt att låta användaren anpassa menyerna eller ändra snabbtangenter så att de passar hans behov, utan att ändra källkoden. - -Det här problemet löses med en samling klasser som kallas grafiskt XML-gränssnitt. I grunden skiljer de åtgärderna (kodade i C++) från deras utseende i menyrader och verktygsrader (kodade i XML). Utan att ändra någon källkod, kan menyer enkelt anpassas genom att justera en XML-fil. Dessutom hjälper det till att försäkra att standardåtgärder (som Arkiv Öppna eller Hjälp Om) visas på platserna som föreslås av stilguiden. Grafiska XML-gränssnitt är särskilt viktiga för modulära program, där alternativen i menyraderna kan komma från många olika insticksprogram eller delar. - -KDE:s klass för toppnivåfönster, TDEMainWindow, ärver KXMLGUIClient, och stöder därför grafiska XML-gränssnitt från början. Alla åtgärder som skapas inne i det måste ha klientens actionCollection() som förälder. Ett anrop till createGUI() bygger sedan hela uppsättningen menyer och verktygsrader som definieras av programmets XML-fil (vanligtvis med ändelsen ui.rc). +Inledning + +Medan åtgärdsmönster tillåter att åtgärder som aktiveras av användaren kapslas in i ett objekt, som kan "anslutas" någonstans i menyraderna eller verktygsraderna, löser det inte ensamt problemet med att skapa själva menyerna. I synnerhet måste du bygga alla sammanhangsberoende menyer i C++ kod, och uttryckligen infoga åtgärderna i en viss ordning, med hänsyn taget till stilguiden för standardåtgärder. Det gör det rätt svårt att låta användaren anpassa menyerna eller ändra snabbtangenter så att de passar hans behov, utan att ändra källkoden. + +Det här problemet löses med en samling klasser som kallas grafiskt XML-gränssnitt. I grunden skiljer de åtgärderna (kodade i C++) från deras utseende i menyrader och verktygsrader (kodade i XML). Utan att ändra någon källkod, kan menyer enkelt anpassas genom att justera en XML-fil. Dessutom hjälper det till att försäkra att standardåtgärder (som Arkiv Öppna eller Hjälp Om) visas på platserna som föreslås av stilguiden. Grafiska XML-gränssnitt är särskilt viktiga för modulära program, där alternativen i menyraderna kan komma från många olika insticksprogram eller delar. + +KDE:s klass för toppnivåfönster, TDEMainWindow, ärver KXMLGUIClient, och stöder därför grafiska XML-gränssnitt från början. Alla åtgärder som skapas inne i det måste ha klientens actionCollection() som förälder. Ett anrop till createGUI() bygger sedan hela uppsättningen menyer och verktygsrader som definieras av programmets XML-fil (vanligtvis med ändelsen ui.rc). -Ett exempel: Menyn i Kview - -I det följande använder vi KDE:s bildvisare Kview som exempel. Den har en ui.rc-fil som heter kviewui.rc, som installeras med ett fragment från Makefile.am - -rcdir = $(kde_datadir)/kview +Ett exempel: Menyn i Kview + +I det följande använder vi KDE:s bildvisare Kview som exempel. Den har en ui.rc-fil som heter kviewui.rc, som installeras med ett fragment från Makefile.am + +rcdir = $(kde_datadir)/kview rc_DATA = kviewui.rc -Här är ett utdrag ur filen kviewui.rc. För enkelhetens skull, visar vi bara definitionen för menyn View. +Här är ett utdrag ur filen kviewui.rc. För enkelhetens skull, visar vi bara definitionen för menyn View. -<!DOCTYPE kpartgui> +<!DOCTYPE kpartgui> <kpartgui name="kview"> <MenuBar> <Menu name="view" > @@ -1756,11 +879,9 @@ rc_DATA = kviewui.rc </kpartgui> -Motsvarande del av att skapa detta i C++ är: +Motsvarande del av att skapa detta i C++ är: -KStdAction::zoomIn ( this, SLOT(slotZoomIn()), actionCollection() ); +KStdAction::zoomIn ( this, SLOT(slotZoomIn()), actionCollection() ); KStdAction::zoomOut ( this, SLOT(slotZoomOut()), actionCollection() ); KStdAction::zoom ( this, SLOT(slotZoom()), actionCollection() ); new TDEAction ( i18n("&Half size"), ALT+Key_0, @@ -1780,90 +901,37 @@ rc_DATA = kviewui.rc actionCollection(), "fullscreen" ); -Menyn View som skapas av den här definitionen av det grafiska gränssnittet ser ut som visas av den här skärmbilden: +Menyn View som skapas av den här definitionen av det grafiska gränssnittet ser ut som visas av den här skärmbilden: - + -XML-filen börjar med en dokumenttypdeklaration. DTD:n för kpartgui finns i tdelibs-källkoden i tdeui/kpartgui.dtd. Det yttersta elementet i filen innehåller programmets instansnamn som en egenskap. Det kan också innehålla ett versionsnummer på formen "version=2". Det är användbart när du ger ut nya versioner av ett program med ändrad menystruktur, t.ex. med flera funktioner. Om du räknar upp versionsnumret i filen ui.rc, ser KDE till att alla anpassade versioner av filen slängs och att den nya filen används istället. - -Nästa rad, <MenuBar>, innehåller en deklaration av en menyrad. Du kan också infoga hur många <ToolBar>-deklarationer som helst, för att skapa några verktygsrader. Menyn innehåller en undermeny, med namnet "view". Det namnet är redan fördefinierat, och därför skulle den översatta versionen av ordet "View" kunna visas. Om du deklarerar undermenyer, måste du uttryckligen lägga till rubriken. Kview har till exempel en undermeny med rubriken "Image", som deklareras enligt följande: - -<Menu name="image" > +XML-filen börjar med en dokumenttypdeklaration. DTD:n för kpartgui finns i tdelibs-källkoden i tdeui/kpartgui.dtd. Det yttersta elementet i filen innehåller programmets instansnamn som en egenskap. Det kan också innehålla ett versionsnummer på formen "version=2". Det är användbart när du ger ut nya versioner av ett program med ändrad menystruktur, t.ex. med flera funktioner. Om du räknar upp versionsnumret i filen ui.rc, ser KDE till att alla anpassade versioner av filen slängs och att den nya filen används istället. + +Nästa rad, <MenuBar>, innehåller en deklaration av en menyrad. Du kan också infoga hur många <ToolBar>-deklarationer som helst, för att skapa några verktygsrader. Menyn innehåller en undermeny, med namnet "view". Det namnet är redan fördefinierat, och därför skulle den översatta versionen av ordet "View" kunna visas. Om du deklarerar undermenyer, måste du uttryckligen lägga till rubriken. Kview har till exempel en undermeny med rubriken "Image", som deklareras enligt följande: + +<Menu name="image" > <text>&amp;Image</text> ... </Menu> -I KDE:s automatiska byggramverk, plockas sådana rubriker automatiskt ut och placeras i programmets .po-fil, så att det hanteras av översättare. Observera att du måste skriva markeringen av snabbtangenten "&" på en form som följer XML-syntaxen "&amp;". - -Låt oss återvända till exemplet. Kviews meny Visa innehåller ett antal egna åtgärder zoom50, zoom100, zoom200, zoomMaxpect och fullscreen, deklarerade med elementet <Action>. Skiljelinjen i skärmbilderna motsvarar elementet <Separator>. - -Du märker att vissa menyalternativ inte har ett motsvarande element i XML-filen. De är standardåtgärder. Standardåtgärder skapas av klassen KStdAction. När du skapar sådana åtgärder i ditt program (som i C++ exemplet ovan), infogas de automatiskt på en föreskriven plats, och möjligen med en ikon och en snabbtangent. Du kan slå upp de här platserna i filen tdeui/ui_standards.rc i tdelibs-källkoden. +I KDE:s automatiska byggramverk, plockas sådana rubriker automatiskt ut och placeras i programmets .po-fil, så att det hanteras av översättare. Observera att du måste skriva markeringen av snabbtangenten "&" på en form som följer XML-syntaxen "&amp;". + +Låt oss återvända till exemplet. Kviews meny Visa innehåller ett antal egna åtgärder zoom50, zoom100, zoom200, zoomMaxpect och fullscreen, deklarerade med elementet <Action>. Skiljelinjen i skärmbilderna motsvarar elementet <Separator>. + +Du märker att vissa menyalternativ inte har ett motsvarande element i XML-filen. De är standardåtgärder. Standardåtgärder skapas av klassen KStdAction. När du skapar sådana åtgärder i ditt program (som i C++ exemplet ovan), infogas de automatiskt på en föreskriven plats, och möjligen med en ikon och en snabbtangent. Du kan slå upp de här platserna i filen tdeui/ui_standards.rc i tdelibs-källkoden. -Ett exempel: Verktygsrader i Konqueror +Ett exempel: Verktygsrader i Konqueror -För beskrivningen av verktygsrader, byter vi till Konquerors definition av grafiskt gränssnitt. Det här utdraget definierar platsraden, som innehåller inmatningsfältet för webbadresser. +För beskrivningen av verktygsrader, byter vi till Konquerors definition av grafiskt gränssnitt. Det här utdraget definierar platsraden, som innehåller inmatningsfältet för webbadresser. -<ToolBar name="locationToolBar" fullWidth="true" newline="true" > +<ToolBar name="locationToolBar" fullWidth="true" newline="true" > <text>Location Toolbar</text> <Action name="clear_location" /> <Action name="location_label" /> @@ -1872,64 +940,23 @@ rc_DATA = kviewui.rc </ToolBar> -Det första vi märker är att det finns många fler egenskaper än för menyrader. De omfattar: +Det första vi märker är att det finns många fler egenskaper än för menyrader. De omfattar: -fullWidth: Talar om för det grafiska XML-gränssnittet att verktygsraden har samma bredd som toppnivåfönstret. Om detta är "false", upptar verktygsraden bara så mycket plats som nödvändigt, och ytterligare verktygsrader placeras på samma rad. - -newline: Det här hör ihop med ovanstående alternativ. Om newline är "true", så placeras verktygsraden på en ny rad. Annars kan den placeras i en rad tillsammans med den föregående verktygsraden. - -noEdit: Normalt kan verktygsrader anpassas av användaren, t.ex. med Inställningar Anpassa verktygsrader i Konqueror. Sätts alternativet till "true", markeras verktygsraden så att den inte går att redigera. Det är viktigt för verktygsrader som fylls med objekt när programmet kör, t.ex. Konquerors bokmärkesverktygsrad. - -iconText: Talar om för det grafiska XML-gränssnittet att visa åtgärdens text intill ikonen. Normalt visas texten bara som ett verktygstips när musmarkören hålls över ikonen en stund. Möjliga värden för egenskapen är "icononly" (visar bara ikonen), "textonly" (visar bara texten), "icontextright" (visar texten till höger om ikonen) och "icontextbottom" (visar texten under ikonen). - - -hidden: Om det här är "true", så visas inte verktygsraden från början, och måste aktiveras av något menyalternativ. - - -position: Standardvärdet för den här egenskapen är "top", vilket betyder att verktygsraden placeras under menyraden. För program med många verktyg, som grafikprogram, kan det vara intressant att ersätta det här med "left" (vänster), "right" (höger) eller "bottom" (under). +fullWidth: Talar om för det grafiska XML-gränssnittet att verktygsraden har samma bredd som toppnivåfönstret. Om detta är "false", upptar verktygsraden bara så mycket plats som nödvändigt, och ytterligare verktygsrader placeras på samma rad. + +newline: Det här hör ihop med ovanstående alternativ. Om newline är "true", så placeras verktygsraden på en ny rad. Annars kan den placeras i en rad tillsammans med den föregående verktygsraden. + +noEdit: Normalt kan verktygsrader anpassas av användaren, t.ex. med Inställningar Anpassa verktygsrader i Konqueror. Sätts alternativet till "true", markeras verktygsraden så att den inte går att redigera. Det är viktigt för verktygsrader som fylls med objekt när programmet kör, t.ex. Konquerors bokmärkesverktygsrad. + +iconText: Talar om för det grafiska XML-gränssnittet att visa åtgärdens text intill ikonen. Normalt visas texten bara som ett verktygstips när musmarkören hålls över ikonen en stund. Möjliga värden för egenskapen är "icononly" (visar bara ikonen), "textonly" (visar bara texten), "icontextright" (visar texten till höger om ikonen) och "icontextbottom" (visar texten under ikonen). + + +hidden: Om det här är "true", så visas inte verktygsraden från början, och måste aktiveras av något menyalternativ. + + +position: Standardvärdet för den här egenskapen är "top", vilket betyder att verktygsraden placeras under menyraden. För program med många verktyg, som grafikprogram, kan det vara intressant att ersätta det här med "left" (vänster), "right" (höger) eller "bottom" (under). @@ -1937,24 +964,11 @@ rc_DATA = kviewui.rc -Dynamiska menyer - -XML kan naturligtvis bara innehålla en statisk beskrivning av ett användargränssnitt. Ofta finns det menyer som ändras under körning. Konquerors meny Plats innehåller till exempel en uppsättning alternativ Öppna med ..., med program som kan ladda en fil med en given Mime-typ. Varje gång dokumentet som visas ändras, uppdateras listan med menyalternativ. Det grafiska XML-gränssnittet är förberett för att hantera sådana fall med begreppet åtgärdslistor. En åtgärdslista deklareras som ett objekt i XML-filen, men består av flera åtgärder som ansluts till menyn när programmet kör. Ovanstående exempel implementeras med följande deklaration i Konquerors XML-fil: - -<Menu name="file"> +Dynamiska menyer + +XML kan naturligtvis bara innehålla en statisk beskrivning av ett användargränssnitt. Ofta finns det menyer som ändras under körning. Konquerors meny Plats innehåller till exempel en uppsättning alternativ Öppna med ..., med program som kan ladda en fil med en given Mime-typ. Varje gång dokumentet som visas ändras, uppdateras listan med menyalternativ. Det grafiska XML-gränssnittet är förberett för att hantera sådana fall med begreppet åtgärdslistor. En åtgärdslista deklareras som ett objekt i XML-filen, men består av flera åtgärder som ansluts till menyn när programmet kör. Ovanstående exempel implementeras med följande deklaration i Konquerors XML-fil: + +<Menu name="file"> <text>&amp;Location</text> ... <ActionList name="openwith"> @@ -1962,15 +976,9 @@ rc_DATA = kviewui.rc </Menu> -Funktionen KXMLGUIClient::plugActionList() används sedan för att lägga till åtgärder som ska visas, medan funktionen KXMLGuiClient::unplugActionList() tar bort alla anslutna åtgärder. Rutinen som är ansvarig för att göra uppdateringarna ser ut på följande sätt: +Funktionen KXMLGUIClient::plugActionList() används sedan för att lägga till åtgärder som ska visas, medan funktionen KXMLGuiClient::unplugActionList() tar bort alla anslutna åtgärder. Rutinen som är ansvarig för att göra uppdateringarna ser ut på följande sätt: -void MainWindow::updateOpenWithActions() +void MainWindow::updateOpenWithActions() { unplugActionList("openwith"); openWithActions.clear(); @@ -1982,27 +990,17 @@ rc_DATA = kviewui.rc } -Observera att i motsats till statiska åtgärder, så skapas inte de här med åtgärdssamlingen som förälder, och du ansvarar själv att de tas bort. Det enklaste sättet att åstadkomma det är genom att använda openWithActions.setAutoDelete(true) i exemplet ovan. +Observera att i motsats till statiska åtgärder, så skapas inte de här med åtgärdssamlingen som förälder, och du ansvarar själv att de tas bort. Det enklaste sättet att åstadkomma det är genom att använda openWithActions.setAutoDelete(true) i exemplet ovan. -Sammanhangsberoende menyer +Sammanhangsberoende menyer -Exemplen ovan innehåller bara klasser där ett huvudfönsters menyrad och verktygsrader skapas. I de fallen är processen som skapar behållarna helt dold för dig inne i anropet av funktionen createGUI() (utom om du har egna behållare). Det finns dock fall då du vill skapa andra behållare och befolka dem med grafiska gränssnittsdefinitioner från XML-filen. Ett sådant exempel är sammanhangsberoende menyer. För att få en pekare till en sammanhangsberoende meny, måste du fråga klientens tillverkare efter den: +Exemplen ovan innehåller bara klasser där ett huvudfönsters menyrad och verktygsrader skapas. I de fallen är processen som skapar behållarna helt dold för dig inne i anropet av funktionen createGUI() (utom om du har egna behållare). Det finns dock fall då du vill skapa andra behållare och befolka dem med grafiska gränssnittsdefinitioner från XML-filen. Ett sådant exempel är sammanhangsberoende menyer. För att få en pekare till en sammanhangsberoende meny, måste du fråga klientens tillverkare efter den: -void MainWindow::popupRequested() +void MainWindow::popupRequested() { QWidget *w = factory()->container("context_popup", this); QPopupMenu *popup = static_cast<QPopupMenu *>(w); @@ -2010,13 +1008,9 @@ rc_DATA = kviewui.rc } -Metoden KXMLGUIFactory::container() som används ovan, ser efter om den hittar en behållare i XML-filen med det angivna namnet. Alltså kan en möjlig definition se ut på följande sätt: +Metoden KXMLGUIFactory::container() som används ovan, ser efter om den hittar en behållare i XML-filen med det angivna namnet. Alltså kan en möjlig definition se ut på följande sätt: -... +... <Menu name="context_popup"> <Action name="file_add"/> <Action name="file_remove"/> @@ -2030,123 +1024,68 @@ rc_DATA = kviewui.rc -Tillhandahålla inbyggd hjälp +Tillhandahålla inbyggd hjälp -Att göra ett program lätt och intuitivt att använda omfattar en stor mängd funktioner, som ofta kallas inbyggd hjälp. Inbyggd hjälp har flera, delvis motstridiga, mål: å ena sidan ska den ge användaren svar på frågan "Hur kan jag utföra en viss uppgift?", å andra sidan ska den hjälpa användaren utforska programmet och hitta funktioner som han inte ännu känner till. Det är viktigt att inse att det här bara kan åstadkommas genom att erbjuda flera hjälpnivåer: +Att göra ett program lätt och intuitivt att använda omfattar en stor mängd funktioner, som ofta kallas inbyggd hjälp. Inbyggd hjälp har flera, delvis motstridiga, mål: å ena sidan ska den ge användaren svar på frågan "Hur kan jag utföra en viss uppgift?", å andra sidan ska den hjälpa användaren utforska programmet och hitta funktioner som han inte ännu känner till. Det är viktigt att inse att det här bara kan åstadkommas genom att erbjuda flera hjälpnivåer: -Verktygstips är små etiketter som dyker upp över gränssnittselement när musen blir kvar där en längre stund. De är särskilt viktiga för verktygsrader, där ikonerna inte alltid räcker till för att förklara syftet med en knapp. - -"Vad är det här?" hjälp är ofta en längre och mer utförlig förklaring av en komponent eller menyalternativ. Den är också knepigare att använda. I dialogrutor kan den visas på två olika sätt: antingen genom att trycka på Skift F1, eller genom att klicka på frågetecknet i namnlisten (stöd för det här beror på fönsterhanteraren). Muspekaren ändras då till en pil med ett frågetecken, och ett hjälpfönster visas när ett element i användargränssnittet klickas. "Vad är det här?" hjälp för menyer aktiveras oftast med en knapp i verktygsraden som innehåller en pil och ett frågetecken. - -Problemet med den här ansatsen är att användaren inte kan se om en grafisk komponent tillhandahåller hjälp eller inte. När användaren aktiverar knappen med frågetecken och inte får något hjälpfönster vid klick på ett element i användargränssnittet, blir han mycket snart frustrerad. - -Fördelen med "Vad är det här?" hjälpfönster som de erbjuds av Qt och KDE, är att de kan innehålla formaterad text, dvs. de kan innehålla olika teckensnitt, text med fetstil och kursiv stil, och till och med bilder och tabeller. - -Ett exempel på "Vad är det här?" hjälp: +Verktygstips är små etiketter som dyker upp över gränssnittselement när musen blir kvar där en längre stund. De är särskilt viktiga för verktygsrader, där ikonerna inte alltid räcker till för att förklara syftet med en knapp. + +"Vad är det här?" hjälp är ofta en längre och mer utförlig förklaring av en komponent eller menyalternativ. Den är också knepigare att använda. I dialogrutor kan den visas på två olika sätt: antingen genom att trycka på Skift F1, eller genom att klicka på frågetecknet i namnlisten (stöd för det här beror på fönsterhanteraren). Muspekaren ändras då till en pil med ett frågetecken, och ett hjälpfönster visas när ett element i användargränssnittet klickas. "Vad är det här?" hjälp för menyer aktiveras oftast med en knapp i verktygsraden som innehåller en pil och ett frågetecken. + +Problemet med den här ansatsen är att användaren inte kan se om en grafisk komponent tillhandahåller hjälp eller inte. När användaren aktiverar knappen med frågetecken och inte får något hjälpfönster vid klick på ett element i användargränssnittet, blir han mycket snart frustrerad. + +Fördelen med "Vad är det här?" hjälpfönster som de erbjuds av Qt och KDE, är att de kan innehålla formaterad text, dvs. de kan innehålla olika teckensnitt, text med fetstil och kursiv stil, och till och med bilder och tabeller. + +Ett exempel på "Vad är det här?" hjälp: - + -Till sist, ska alla program ha en handbok. En handbok visas normalt i Hjälpcentralen genom att använda menyn Hjälp. Det betyder att ett helt nytt program dyker upp och avleder användaren från arbetet. Följaktligen ska det bara vara nödvändigt att rådfråga handboken om andra funktioner, som verktygstips och vad är det här hjälp, inte räcker till. Naturligvis har en handbok fördelen att den inte förklarar enskilda isolerade aspekter av användargränssnittet. Den kan istället förklara vissa av programmets aspekter i ett större sammanhang. Handböcker för KDE skrivs med användning av DocBook-taggspråket. +Till sist, ska alla program ha en handbok. En handbok visas normalt i Hjälpcentralen genom att använda menyn Hjälp. Det betyder att ett helt nytt program dyker upp och avleder användaren från arbetet. Följaktligen ska det bara vara nödvändigt att rådfråga handboken om andra funktioner, som verktygstips och vad är det här hjälp, inte räcker till. Naturligvis har en handbok fördelen att den inte förklarar enskilda isolerade aspekter av användargränssnittet. Den kan istället förklara vissa av programmets aspekter i ett större sammanhang. Handböcker för KDE skrivs med användning av DocBook-taggspråket. -Från programmerarens synvinkel, erbjuder Qt ett enkelt gränssnitt för inbyggd hjälp. För att tilldela ett verktygstips till en grafisk komponent, använd klassen QToolTip. +Från programmerarens synvinkel, erbjuder Qt ett enkelt gränssnitt för inbyggd hjälp. För att tilldela ett verktygstips till en grafisk komponent, använd klassen QToolTip. -QToolTip::add(w, i18n("This widget does something.")) +QToolTip::add(w, i18n("This widget does something.")) -Om menyraderna och verktygsraderna skapas som åtgärdsmönster, hämtas strängen som används som verktygstips från det första argumentet i konstruktorn TDEAction. +Om menyraderna och verktygsraderna skapas som åtgärdsmönster, hämtas strängen som används som verktygstips från det första argumentet i konstruktorn TDEAction. -action = new TDEAction(i18n("&Delete"), "editdelete", +action = new TDEAction(i18n("&Delete"), "editdelete", SHIFT+Key_Delete, actionCollection(), "del") -Här är det också möjligt att tilldela en text som visas i statusraden när motsvarande menyalternativ markeras: +Här är det också möjligt att tilldela en text som visas i statusraden när motsvarande menyalternativ markeras: -action->setStatusText(i18n("Deletes the marked file")) +action->setStatusText(i18n("Deletes the marked file")) -Programmeringsgränssnittet för "Vad är det här?" är mycket likt. Använd följande kod i dialogrutor: +Programmeringsgränssnittet för "Vad är det här?" är mycket likt. Använd följande kod i dialogrutor: -QWhatsThis::add(w, i18n("<qt>This demonstrates <b>Qt</b>'s" +QWhatsThis::add(w, i18n("<qt>This demonstrates <b>Qt</b>'s" " rich text engine.<ul>" "<li>Foo</li>" "<li>Bar</li>" "</ul></qt>")) -För menyalternativ, använd +För menyalternativ, använd -action->setWhatsThis(i18n("Deletes the marked file")) +action->setWhatsThis(i18n("Deletes the marked file")) -Start av Hjälpcentralen är inkapslat i klassen TDEApplication. För att visa handboken för programmet, använd bara +Start av Hjälpcentralen är inkapslat i klassen TDEApplication. För att visa handboken för programmet, använd bara -kapp->invokeHelp() +kapp->invokeHelp() -Det här visar första sidan med innehållsförteckningen. När du bara vill visa ett visst avsnitt av handboken, kan du ge ytterligare ett argument till invokeHelp(), som avgör ankaret som bläddraren hoppar till. +Det här visar första sidan med innehållsförteckningen. När du bara vill visa ett visst avsnitt av handboken, kan du ge ytterligare ett argument till invokeHelp(), som avgör ankaret som bläddraren hoppar till. @@ -2155,100 +1094,45 @@ rc_DATA = kviewui.rc -Komponenter och tjänster +Komponenter och tjänster -KDE-tjänster +KDE-tjänster -Vad är KDE-tjänster? +Vad är KDE-tjänster? -Begreppet tjänst är ett central idé i KDE:s modulära arkitektur. Det finns ingen strikt teknisk implementering kopplat till benämningen: tjänster kan vara insticksprogram i form av delade bibliotek, eller program som styrs via DCOP. Genom att göra anspråk på att vara av en viss tjänsttyp, lovar en tjänst att implementera vissa programmeringsgränssnitt eller funktioner. Med C++ språkbruk, kan man föreställa sig en tjänsttyp som en abstrakt klass, och en tjänst som en implementering av gränssnittet. +Begreppet tjänst är ett central idé i KDE:s modulära arkitektur. Det finns ingen strikt teknisk implementering kopplat till benämningen: tjänster kan vara insticksprogram i form av delade bibliotek, eller program som styrs via DCOP. Genom att göra anspråk på att vara av en viss tjänsttyp, lovar en tjänst att implementera vissa programmeringsgränssnitt eller funktioner. Med C++ språkbruk, kan man föreställa sig en tjänsttyp som en abstrakt klass, och en tjänst som en implementering av gränssnittet. -Fördelen med den här uppdelningen är uppenbar: Ett program som utnyttjar en tjänsttyp behöver inte känna till möjliga implementeringar av den. Det använder bara programmeringsgränssnittet som hör ihop med tjänsttypen. På detta sätt kan tjänsten som används ändras utan att påverka programmet. Dessutom kan användaren anpassa vilka tjänster som han föredrar för vissa funktioner. +Fördelen med den här uppdelningen är uppenbar: Ett program som utnyttjar en tjänsttyp behöver inte känna till möjliga implementeringar av den. Det använder bara programmeringsgränssnittet som hör ihop med tjänsttypen. På detta sätt kan tjänsten som används ändras utan att påverka programmet. Dessutom kan användaren anpassa vilka tjänster som han föredrar för vissa funktioner. -Några exempel: +Några exempel: -HTML-uppritningskomponenten som används i Konqueror är en inbäddad komponent som implementerar tjänsttypen KParts/ReadOnlyPart och Browser/View. -I senaste versionen av KDevelop, är största delen av funktionerna paketerade i insticksprogram med tjänsttypen KDevelop/Part. Vid start, laddas alla tjänster av den här typen, så att du kan utöka den integrerade utvecklingsmiljön på ett mycket smidigt sätt. -Konqueror kan visa miniatyrbilder av bilder, HTML-sidor, PDF- och textfiler, om det aktiveras. Den här förmågan kan utökas. Om du vill visa förhandsgranskningsbilder av egna datafiler med en viss Mime-typ, kan du implementera en tjänst med tjänsttypen ThumbCreator. +HTML-uppritningskomponenten som används i Konqueror är en inbäddad komponent som implementerar tjänsttypen KParts/ReadOnlyPart och Browser/View. +I senaste versionen av KDevelop, är största delen av funktionerna paketerade i insticksprogram med tjänsttypen KDevelop/Part. Vid start, laddas alla tjänster av den här typen, så att du kan utöka den integrerade utvecklingsmiljön på ett mycket smidigt sätt. +Konqueror kan visa miniatyrbilder av bilder, HTML-sidor, PDF- och textfiler, om det aktiveras. Den här förmågan kan utökas. Om du vill visa förhandsgranskningsbilder av egna datafiler med en viss Mime-typ, kan du implementera en tjänst med tjänsttypen ThumbCreator. -Naturligtvis karaktäriseras en tjänst inte bara av tjänsttypen som den implementerar, utan också av några egenskaper. Till exempel så gör inte en ThumbCreator bara anspråk på att implementera C++ klassen med typen ThumbCreator, den har också en lista med Mime-typer som den är ansvarig för. På samma sätt har KDevelop-delar programspråket de stöder som en egenskap. När ett program begär en tjänsttyp, kan den också ange begränsningar för tjänstens egenskaper. I exemplet ovan, när KDevelop laddar insticksprogram för ett Java-projekt, frågar det bara efter insticksprogram som har egenskapen Java som programspråk. KDE innehåller en fullständig CORBA-liknande handlare, med ett komplext frågespråk, för detta syfte. +Naturligtvis karaktäriseras en tjänst inte bara av tjänsttypen som den implementerar, utan också av några egenskaper. Till exempel så gör inte en ThumbCreator bara anspråk på att implementera C++ klassen med typen ThumbCreator, den har också en lista med Mime-typer som den är ansvarig för. På samma sätt har KDevelop-delar programspråket de stöder som en egenskap. När ett program begär en tjänsttyp, kan den också ange begränsningar för tjänstens egenskaper. I exemplet ovan, när KDevelop laddar insticksprogram för ett Java-projekt, frågar det bara efter insticksprogram som har egenskapen Java som programspråk. KDE innehåller en fullständig CORBA-liknande handlare, med ett komplext frågespråk, för detta syfte. -Definiera tjänsttyper - -Nya tjänsttyper läggs till genom att installera en beskrivning av dem i katalogen TDEDIR/share/servicetypes. I det automatiska byggramverket, kan det göras med detta fragment från Makefile.am: - -kde_servicetypesdir_DATA = tdeveloppart.desktop +Definiera tjänsttyper + +Nya tjänsttyper läggs till genom att installera en beskrivning av dem i katalogen TDEDIR/share/servicetypes. I det automatiska byggramverket, kan det göras med detta fragment från Makefile.am: + +kde_servicetypesdir_DATA = tdeveloppart.desktop EXTRA_DIST = $(kde_servicetypesdir_DATA) -Definitionen tdeveloppart.desktop för en del till KDevelop ser ut som följer: +Definitionen tdeveloppart.desktop för en del till KDevelop ser ut som följer: -[Desktop Entry] +[Desktop Entry] Type=ServiceType X-TDE-ServiceType=KDevelop/Part Name=KDevelop Part @@ -2263,43 +1147,23 @@ Type=QStringList Type=QString -Förutom de vanliga posterna, förevisar det här exemplet hur man anger att en tjänst har vissa egenskaper. Varje definition av en egenskap motsvarar en grupp [PropertyDef::name] i konfigurationsfilen. I gruppen, anger posten Type egenskapens typ. Möjliga typer är allt som kan lagras i en QVariant. +Förutom de vanliga posterna, förevisar det här exemplet hur man anger att en tjänst har vissa egenskaper. Varje definition av en egenskap motsvarar en grupp [PropertyDef::name] i konfigurationsfilen. I gruppen, anger posten Type egenskapens typ. Möjliga typer är allt som kan lagras i en QVariant. -Definiera delade bibliotekstjänster +Definiera delade bibliotekstjänster -Tjänstdefinitioner lagras i katalogen TDEDIR/share/services: +Tjänstdefinitioner lagras i katalogen TDEDIR/share/services: -kde_servicesdir_DATA = kdevdoxygen.desktop +kde_servicesdir_DATA = kdevdoxygen.desktop EXTRA_DIST = $(kde_servicesdir_DATA) -Innehållet i följande exempelfil, kdevdoxygen.desktop, anger insticksprogrammet KDevDoxygen med tjänsttypen KDevelop/Part: - -[Desktop Entry] +Innehållet i följande exempelfil, kdevdoxygen.desktop, anger insticksprogrammet KDevDoxygen med tjänsttypen KDevelop/Part: + +[Desktop Entry] Type=Service Comment=Doxygen Name=KDevDoxygen @@ -2309,17 +1173,9 @@ X-KDevelop-ProgrammingLanguages=C,C++,Java X-KDevelop-Scope=Project -Förutom de vanliga deklarationerna, är en viktig post X-TDE-Library. Den innehåller namnet på libtool-biblioteket (utan filändelsen .la). Det fastlägger också namnet på den exporterade symbolen i biblioteket som returnerar objekttillverkaren (med det inledande prefixet init_). I ovanstående exempel, måste biblioteket innehålla följande funktion: - -extern "C" { +Förutom de vanliga deklarationerna, är en viktig post X-TDE-Library. Den innehåller namnet på libtool-biblioteket (utan filändelsen .la). Det fastlägger också namnet på den exporterade symbolen i biblioteket som returnerar objekttillverkaren (med det inledande prefixet init_). I ovanstående exempel, måste biblioteket innehålla följande funktion: + +extern "C" { void *init_libkdevdoxygen() { return new DoxygenFactory; @@ -2327,42 +1183,19 @@ X-KDevelop-Scope=Project }; -Typen för tillverkningsklassen DoxygenFactory beror på den specifika tjänsttyp som tjänsten implementerar. I vårt exempel med ett KDevelop-insticksprogram, måste tillverkaren vara en KDevFactory (som ärver KLibFactory). Vanligare exempel är KParts::Factory som antas skapa objekten KParts::ReadOnlyPart eller i de flesta fall det generella KLibFactory. +Typen för tillverkningsklassen DoxygenFactory beror på den specifika tjänsttyp som tjänsten implementerar. I vårt exempel med ett KDevelop-insticksprogram, måste tillverkaren vara en KDevFactory (som ärver KLibFactory). Vanligare exempel är KParts::Factory som antas skapa objekten KParts::ReadOnlyPart eller i de flesta fall det generella KLibFactory. -Använda delade bibliotekstjänster - -För att kunna använda en delad bibliotekstjänst i ett program, måste du skaffa ett KService-objekt som representerar den. Det här beskrivs i avsnittet om Mime-typer (och i ett avsnitt om handlaren som återstår att skriva :-) - -Med objektet KService tillgängligt, kan du mycket lätt ladda biblioteket och få en pekare till dess tillverkningsobjekt. - -KService *service = ... +Använda delade bibliotekstjänster + +För att kunna använda en delad bibliotekstjänst i ett program, måste du skaffa ett KService-objekt som representerar den. Det här beskrivs i avsnittet om Mime-typer (och i ett avsnitt om handlaren som återstår att skriva :-) + +Med objektet KService tillgängligt, kan du mycket lätt ladda biblioteket och få en pekare till dess tillverkningsobjekt. + +KService *service = ... QString libName = QFile::encodeName(service->library()); KLibFactory *factory = KLibLoader::self()->factory(libName); if (!factory) { @@ -2374,13 +1207,9 @@ if (!factory) { } -Från det ögonblicket, beror fortsättningen återigen på tjänsttypen. För generella insticksprogram, skapar man objekt med metoden KLibFactory::create(). Med KParts, måste tillverkningspekaren konverteras till det mer specifika KParts::Factory, och dess metod create() måste användas: +Från det ögonblicket, beror fortsättningen återigen på tjänsttypen. För generella insticksprogram, skapar man objekt med metoden KLibFactory::create(). Med KParts, måste tillverkningspekaren konverteras till det mer specifika KParts::Factory, och dess metod create() måste användas: -if (factory->inherits("KParts::Factory")) { +if (factory->inherits("KParts::Factory")) { KParts::Factory *partFactory = static_cast<KParts::Factory*>(factory); QObject *obj = partFactory->createPart(parentWidget, widgetName, parent, name, "KParts::ReadOnlyPart"); @@ -2394,49 +1223,21 @@ if (!factory) { -Definiera DCOP-tjänster - -En DCOP-tjänst implementeras oftast som ett program som startas när det behövs. Det går därefter in i en snurra och lyssnar efter DCOP-anslutningar. Programmet kan vara interaktivt, men det kan också köra som en demon i bakgrunden under hela eller delar av sin livstid, utan att användaren märker det. Ett exempel på en sådan demon är tdeio_uiserver, som implementerar växelverkan med användaren som förloppsdialogrutor för TDEIO-biblioteket. Fördelen med en sådan central demon är att t.ex. nerladdningsförloppet för flera olika filer kan visas i ett fönster, även om nerladdningarna startades från olika program. - -En DCOP-tjänst definieras på annat sätt än en tjänst i ett delat bibliotek. Naturligtvis anger den inte ett bibliotek, utan istället ett körbart program. Dessutom anger inte en DCOP-tjänst raden med tjänsttyp, eftersom den startas med namn. Den innehåller ytterligare två rader som ytterligare egenskaper: - -X-DCOP-ServiceType anger hur tjänsten startas. Värdet Unique (unik) anger att tjänsten inte får startas mer än en gång. Det betyder att om du försöker starta tjänsten (t.ex. via TDEApplication::startServiceByName(), kontrollerar KDE om den redan har registrerats i DCOP, och använder tjänsten som kör. Om den inte redan är registrerad, startar KDE den och väntar till den har registrerats. Därför kan du omedelbart skicka DCOP-anrop till tjänsten. I detta fall, ska tjänsten implementeras som KUniqueApplication. - -Värdet Multi för X-DCOP-ServiceType anger att flera instanser av tjänsten kan existera samtidigt, så varje försök att starta tjänsten skapar en ny process. Som en sista möjlighet kan värdet None (ingen) användas. I detta fall, väntar inte start av tjänsten på att den har registrerats i DCOP. - -X-TDE-StartupNotify ska normalt anges som "false". Annars visar aktivitetsfältet en startbekräftelse, eller, beroende på användarinställningarna, så ändras markören. - -Här är definitionen av tdeio_uiserver: - -[Desktop Entry] +Definiera DCOP-tjänster + +En DCOP-tjänst implementeras oftast som ett program som startas när det behövs. Det går därefter in i en snurra och lyssnar efter DCOP-anslutningar. Programmet kan vara interaktivt, men det kan också köra som en demon i bakgrunden under hela eller delar av sin livstid, utan att användaren märker det. Ett exempel på en sådan demon är tdeio_uiserver, som implementerar växelverkan med användaren som förloppsdialogrutor för TDEIO-biblioteket. Fördelen med en sådan central demon är att t.ex. nerladdningsförloppet för flera olika filer kan visas i ett fönster, även om nerladdningarna startades från olika program. + +En DCOP-tjänst definieras på annat sätt än en tjänst i ett delat bibliotek. Naturligtvis anger den inte ett bibliotek, utan istället ett körbart program. Dessutom anger inte en DCOP-tjänst raden med tjänsttyp, eftersom den startas med namn. Den innehåller ytterligare två rader som ytterligare egenskaper: + +X-DCOP-ServiceType anger hur tjänsten startas. Värdet Unique (unik) anger att tjänsten inte får startas mer än en gång. Det betyder att om du försöker starta tjänsten (t.ex. via TDEApplication::startServiceByName(), kontrollerar KDE om den redan har registrerats i DCOP, och använder tjänsten som kör. Om den inte redan är registrerad, startar KDE den och väntar till den har registrerats. Därför kan du omedelbart skicka DCOP-anrop till tjänsten. I detta fall, ska tjänsten implementeras som KUniqueApplication. + +Värdet Multi för X-DCOP-ServiceType anger att flera instanser av tjänsten kan existera samtidigt, så varje försök att starta tjänsten skapar en ny process. Som en sista möjlighet kan värdet None (ingen) användas. I detta fall, väntar inte start av tjänsten på att den har registrerats i DCOP. + +X-TDE-StartupNotify ska normalt anges som "false". Annars visar aktivitetsfältet en startbekräftelse, eller, beroende på användarinställningarna, så ändras markören. + +Här är definitionen av tdeio_uiserver: + +[Desktop Entry] Type=Service Name=tdeio_uiserver Exec=tdeio_uiserver @@ -2448,14 +1249,11 @@ X-TDE-StartupNotify=false -Använda DCOP-tjänster +Använda DCOP-tjänster -En DCOP-tjänst startas med en av flera metoder i klassen TDEApplication: +En DCOP-tjänst startas med en av flera metoder i klassen TDEApplication: -DCOPClient *client = kapp->dcopClient(); +DCOPClient *client = kapp->dcopClient(); client->attach(); if (!client->isApplicationRegistered("tdeio_uiserver")) { QString error; @@ -2473,24 +1271,11 @@ if (!client->call("tdeio_uiserver", "UIServer", "setListMode(bool)", ... -Observera att exemplet med ett DCOP-anrop som ges här använder uttrycklig sammansättning av argument. Ofta vill man istället använda en prototyp som skapas av dcopidl2cpp, eftersom det är mycket enklare, och mindre felbenäget. - -I exemplet som ges här, startas tjänsten "med namn", dvs. första argumentet till TDEApplication::startServiceByName() är namnet, som det anges på raden Name i desktop-filen. Ett alternativ är att använda TDEApplication::startServiceByDesktopName(), som använder namnet på desktop-filen som argument, dvs. i det här fallet "tdeio_uiserver.desktop". - -Alla dessa anrop har en lista med webbadresser som andra argument, vilket ges till tjänsten på kommandoraden. Det tredje argumentet är en pekare till en QString. Om starten av tjänsten misslyckas, tilldelas det här argumentet det översatta felmeddelandet. +Observera att exemplet med ett DCOP-anrop som ges här använder uttrycklig sammansättning av argument. Ofta vill man istället använda en prototyp som skapas av dcopidl2cpp, eftersom det är mycket enklare, och mindre felbenäget. + +I exemplet som ges här, startas tjänsten "med namn", dvs. första argumentet till TDEApplication::startServiceByName() är namnet, som det anges på raden Name i desktop-filen. Ett alternativ är att använda TDEApplication::startServiceByDesktopName(), som använder namnet på desktop-filen som argument, dvs. i det här fallet "tdeio_uiserver.desktop". + +Alla dessa anrop har en lista med webbadresser som andra argument, vilket ges till tjänsten på kommandoraden. Det tredje argumentet är en pekare till en QString. Om starten av tjänsten misslyckas, tilldelas det här argumentet det översatta felmeddelandet. @@ -2498,89 +1283,45 @@ if (!client->call("tdeio_uiserver", "UIServer", "setListMode(bool)", -Mime-typer +Mime-typer -Vad är Mime-typer? +Vad är Mime-typer? -Mime-typer används för att beskriva typ av innehåll för filer eller datafragment. Ursprungligen infördes de för att tillåta att bilder eller ljudfiler, etc. kunde skickas med e-post (Mime betyder "Multipurpose Internet Mail Extensions"). Senare användes systemet också av webbläsare för att avgöra hur data som skickades av en webbserver skulle visas för användaren. En HTML-sida har till exempel Mime-typen "text/html", och en Postskript-fil "application/postscript". I KDE används den här idén på många skilda platser: +Mime-typer används för att beskriva typ av innehåll för filer eller datafragment. Ursprungligen infördes de för att tillåta att bilder eller ljudfiler, etc. kunde skickas med e-post (Mime betyder "Multipurpose Internet Mail Extensions"). Senare användes systemet också av webbläsare för att avgöra hur data som skickades av en webbserver skulle visas för användaren. En HTML-sida har till exempel Mime-typen "text/html", och en Postskript-fil "application/postscript". I KDE används den här idén på många skilda platser: -I Konquerors ikonvy, representeras filer av ikoner. Varje Mime-typ har en viss ikon som den hör ihop med, som visas här. - -När man klickar på en filikon eller ett filnamn i Konqueror, så visas antingen filen i en inbäddad vy, eller så startas ett program som hör ihop med filtypen. - -När du drar och släpper någon data från ett program till ett annat (eller inom samma program), kan målet välja att bara acceptera vissa datatyper. Dessutom hanteras bilddata på annat sätt än textdata. - -Data på klippbordet har en Mime-typ. Traditionellt hanterade X-program bara pixmappar eller text, men med Qt finns det ingen begränsning av datatypen. +I Konquerors ikonvy, representeras filer av ikoner. Varje Mime-typ har en viss ikon som den hör ihop med, som visas här. + +När man klickar på en filikon eller ett filnamn i Konqueror, så visas antingen filen i en inbäddad vy, eller så startas ett program som hör ihop med filtypen. + +När du drar och släpper någon data från ett program till ett annat (eller inom samma program), kan målet välja att bara acceptera vissa datatyper. Dessutom hanteras bilddata på annat sätt än textdata. + +Data på klippbordet har en Mime-typ. Traditionellt hanterade X-program bara pixmappar eller text, men med Qt finns det ingen begränsning av datatypen. -Det är klart från ovanstående exempel, att Mime-hantering är en komplex sak. Först måste en tilldelning av filnamn till Mime-typer göras. KDE går ytterligare ett steg, och låter till och med filinnehåll tilldelas till Mime-typer, i de fall då filnamnet inte är tillgängligt. Därefter måste Mime-typer tilldelas till program eller bibliotek som kan visa eller redigera en fil av en viss typ, eller skapa en miniatyrbild av den. +Det är klart från ovanstående exempel, att Mime-hantering är en komplex sak. Först måste en tilldelning av filnamn till Mime-typer göras. KDE går ytterligare ett steg, och låter till och med filinnehåll tilldelas till Mime-typer, i de fall då filnamnet inte är tillgängligt. Därefter måste Mime-typer tilldelas till program eller bibliotek som kan visa eller redigera en fil av en viss typ, eller skapa en miniatyrbild av den. -Det finns en mängd olika programmeringsgränssnitt för att räkna ut Mime-typen för data eller filer. I allmänhet måste man göra en avvägning mellan hastighet och tillförlitlighet. Man kan hitta en filtyp genom att bara titta på filnamnet (i de flesta fallen filändelsen). Filen foo.jpg är till exempel normalt "image/jpeg". I de fall där filändelsen har tagits bort är det här inte säkert, och man måste verkligen titta i filens innehåll. Det är förstås långsammare, särskilt för filer som först måste laddas ner via HTTP. Den innehållsbaserade metoden använder filen TDEDIR/share/mimelnk/magic, och är därför svår att utöka. Men i allmänhet kan information om Mime-typer lätt göras tillgängligt för systemet, genom att installera en .desktop-fil, och den blir effektivt och bekvämt tillgänglig via KDE-biblioteken. +Det finns en mängd olika programmeringsgränssnitt för att räkna ut Mime-typen för data eller filer. I allmänhet måste man göra en avvägning mellan hastighet och tillförlitlighet. Man kan hitta en filtyp genom att bara titta på filnamnet (i de flesta fallen filändelsen). Filen foo.jpg är till exempel normalt "image/jpeg". I de fall där filändelsen har tagits bort är det här inte säkert, och man måste verkligen titta i filens innehåll. Det är förstås långsammare, särskilt för filer som först måste laddas ner via HTTP. Den innehållsbaserade metoden använder filen TDEDIR/share/mimelnk/magic, och är därför svår att utöka. Men i allmänhet kan information om Mime-typer lätt göras tillgängligt för systemet, genom att installera en .desktop-fil, och den blir effektivt och bekvämt tillgänglig via KDE-biblioteken. -Definiera Mime-typer - -Låt oss definiera typen "application/x-foo", för vårt nya program foobar. För att göra det, måste filen foo.desktop skrivas, och installeras i TDEDIR/share/mimelnk/application. (Det är den vanliga platsen, som kan variera mellan distributioner). Det här kan göras genom att lägga till följande till Makefile.am: - -mimedir = $(kde_mimedir)/application +Definiera Mime-typer + +Låt oss definiera typen "application/x-foo", för vårt nya program foobar. För att göra det, måste filen foo.desktop skrivas, och installeras i TDEDIR/share/mimelnk/application. (Det är den vanliga platsen, som kan variera mellan distributioner). Det här kan göras genom att lägga till följande till Makefile.am: + +mimedir = $(kde_mimedir)/application mime_DATA = foo.desktop EXTRA_DIST = $(mime_DATA) -Filen foo.desktop ska se ut som följer: +Filen foo.desktop ska se ut som följer: -[Desktop Entry] +[Desktop Entry] Type=MimeType MimeType=application/x-foo Icon=fooicon @@ -2590,24 +1331,11 @@ Comment=Foo Data File Comment[sv]=Foo-datafil -Posten "Comment" är avsedd att översättas. Eftersom .desktop-filen anger en ikon, bör du också installera en ikon fooicon.png, som representerar filen, t.ex. i Konqueror. - -I KDE-biblioteken motsvarar en sådan typdefinition en instans av klassen KMimeType. Använd det som i följande exempel: - -KMimeType::Ptr type = KMimeType::mimeType("application/x-foo"); +Posten "Comment" är avsedd att översättas. Eftersom .desktop-filen anger en ikon, bör du också installera en ikon fooicon.png, som representerar filen, t.ex. i Konqueror. + +I KDE-biblioteken motsvarar en sådan typdefinition en instans av klassen KMimeType. Använd det som i följande exempel: + +KMimeType::Ptr type = KMimeType::mimeType("application/x-foo"); cout << "Typ: " << type->name() < endl; cout << "Ikon: " << type->icon() < endl; cout << "Kommentar: " << type->icon() < endl; @@ -2621,55 +1349,31 @@ for (it = patterns.begin(); it != patterns.end(); ++it) -Avgöra Mime-typ för data - -Det snabba sättet att avgöra filtypen är KMimeType::findByURL(). Det tittar efter webbadressen och avgör i de flesta fall typen från filändelsen. Med vissa protokoll (t.ex. http, man, info), används inte den mekanismen. CGI-skript på webbservrar som skrivs i Perl, har till exempel ofta ändelsen .pl, som skulle ange typen "text/x-perl". Dock är filen som levereras av servern utmatning från skriptet, som normalt är HTML. I sådana fall, returnerar KMimeType::findByURL() Mime-typen "application/octet-stream" (tillgänglig via KMimeType::defaultMimeType()), som anger att den misslyckades med att ta reda på typen. - -KMimeType::Ptr type = KMimeType::findByURL("/home/bernd/foobar.jpg"); +Avgöra Mime-typ för data + +Det snabba sättet att avgöra filtypen är KMimeType::findByURL(). Det tittar efter webbadressen och avgör i de flesta fall typen från filändelsen. Med vissa protokoll (t.ex. http, man, info), används inte den mekanismen. CGI-skript på webbservrar som skrivs i Perl, har till exempel ofta ändelsen .pl, som skulle ange typen "text/x-perl". Dock är filen som levereras av servern utmatning från skriptet, som normalt är HTML. I sådana fall, returnerar KMimeType::findByURL() Mime-typen "application/octet-stream" (tillgänglig via KMimeType::defaultMimeType()), som anger att den misslyckades med att ta reda på typen. + +KMimeType::Ptr type = KMimeType::findByURL("/home/bernd/foobar.jpg"); if (type->name() == KMimeType::defaultMimeType()) cout << "Kunde inte avgöra typen" << endl; else cout << "Typ: " << type->name() << endl; -(den här metoden har några fler argument, men dessa är inte dokumenterade, så glöm helt enkelt bort dem.) +(den här metoden har några fler argument, men dessa är inte dokumenterade, så glöm helt enkelt bort dem.) -Man kan vilja ta reda på en Mime-typ från filens innehåll i stället för filnamnet. Det är tillförlitligare, men också långsammare, eftersom det kräver att en del av filen läses. Det görs med klassen KMimeMagic, som har annorlunda felhantering: +Man kan vilja ta reda på en Mime-typ från filens innehåll i stället för filnamnet. Det är tillförlitligare, men också långsammare, eftersom det kräver att en del av filen läses. Det görs med klassen KMimeMagic, som har annorlunda felhantering: -KMimeMagicResult *result = KMimeMagic::self()->findFileType("/home/bernd/foobar.jpg"); +KMimeMagicResult *result = KMimeMagic::self()->findFileType("/home/bernd/foobar.jpg"); if (!result || !result->isValid()) cout << "Kunde inte avgöra typen" << endl; else cout << "Typ: " << result->mimeType() << endl; -Med en variant av den här funktionen, kan du också avgöra typen för ett minnesblock. Det används till exempel av Kate för att räkna ut färgläggningsläget: +Med en variant av den här funktionen, kan du också avgöra typen för ett minnesblock. Det används till exempel av Kate för att räkna ut färgläggningsläget: -QByteArray array; +QByteArray array; ... KMimeMagicResult *result = KMimeMagic::self()->findBufferType(array); if (!result || !result->isValid()) @@ -2678,11 +1382,9 @@ else cout << "Typ: " << result->mimeType() << endl; -Till och med KMimeMagic kan förstås bara avgöra filtypen från innehållet i en lokal fil. För fjärrfiler, finns ytterligare en möjlighet: +Till och med KMimeMagic kan förstås bara avgöra filtypen från innehållet i en lokal fil. För fjärrfiler, finns ytterligare en möjlighet: -KURL url("http://developer.kde.org/favicon.ico"); +KURL url("http://developer.kde.org/favicon.ico"); QString type = TDEIO::NetAccess::mimetype(url); if (type == KMimeType::defaultMimeType()) cout << "Kunde inte avgöra typen" << endl; @@ -2690,18 +1392,11 @@ else cout << "Typ: " << type << endl; -Det här startar ett TDEIO-jobb för att ladda ner en del av filen, och kontrollera detta. Observera att den här funktionen kanske är riktigt långsam och blockerar programmet. Normalt vill man bara använda det om KMimeType::findByURL() returnerade "application/octet-stream". +Det här startar ett TDEIO-jobb för att ladda ner en del av filen, och kontrollera detta. Observera att den här funktionen kanske är riktigt långsam och blockerar programmet. Normalt vill man bara använda det om KMimeType::findByURL() returnerade "application/octet-stream". -Å andra sidan, om du inte vill blockera programmet, kan du också uttryckligen starta TDEIO-jobbet och ansluta till några av dess signaler: +Å andra sidan, om du inte vill blockera programmet, kan du också uttryckligen starta TDEIO-jobbet och ansluta till några av dess signaler: -void FooClass::findType() +void FooClass::findType() { KURL url("http://developer.kde.org/favicon.ico"); TDEIO::MimetypeJob *job = TDEIO::mimetype(url); @@ -2722,20 +1417,11 @@ void FooClass::mimeResult(TDEIO::Job *job) -Tilldela en Mime-typ till ett program eller tjänst - -När ett program installeras, installerar det en .desktop-fil, som innehåller en lista med MIME-typer som programmet kan ladda. På samma sätt gör komponenter, som en KPart, den här informationen tillgänglig med sina .desktop-tjänstfiler. Alltså finns i allmänhet flera program och komponenter som kan behandla en given MIME-typ. Du kan skaffa en sådan lista från klassen KServiceTypeProfile: - -KService::OfferList offers = KServiceTypeProfile::offers("text/html", "Application"); +Tilldela en Mime-typ till ett program eller tjänst + +När ett program installeras, installerar det en .desktop-fil, som innehåller en lista med MIME-typer som programmet kan ladda. På samma sätt gör komponenter, som en KPart, den här informationen tillgänglig med sina .desktop-tjänstfiler. Alltså finns i allmänhet flera program och komponenter som kan behandla en given MIME-typ. Du kan skaffa en sådan lista från klassen KServiceTypeProfile: + +KService::OfferList offers = KServiceTypeProfile::offers("text/html", "Application"); KService::OfferList::ConstIterator it; for (it = offers.begin(); it != offers.end(); ++it) { KService::Ptr service = (*it); @@ -2743,53 +1429,24 @@ for (it = offers.begin(); it != offers.end(); ++it) { } -Returvärdet från funktionen är en lista med tjänsterbjudanden. Ett KServiceOffer-objekt paketerar en KService::Ptr, tillsammans med ett rangordningsnummer. Listan som returneras av KServiceTypeProfile::offers() är ordnad enligt vad användaren föredrar. Användaren kan ändra detta genom att anropa "keditfiletype text/html" eller välja Redigera filtyp i Konquerors sammanhangsberoende meny för en HTML-fil. - -I exemplet ovan, begärdes en lista med erbjudanden för programmen som stöder text/html. Det omfattar, bland annat, HTML-editorer som Quanta Plus. Du kan också ersätta det andra argumentet "Application" med "KParts::ReadOnlyPart". I det fallet, får du en lista med inbäddbara komponenter för att presentera HTML-innehåll, till exempel TDEHTML. - -I de flesta fall är du inte intresserad av listan med alla erbjudanden om tjänster för en kombination av Mime-typ och tjänsttyp. Det finns en bekvämlighetsfunktion som bara ger dig tjänsterbjudandet som föredras högst: - -KService::Ptr offer = KServiceTypeProfile::preferredService("text/html", "Application"); +Returvärdet från funktionen är en lista med tjänsterbjudanden. Ett KServiceOffer-objekt paketerar en KService::Ptr, tillsammans med ett rangordningsnummer. Listan som returneras av KServiceTypeProfile::offers() är ordnad enligt vad användaren föredrar. Användaren kan ändra detta genom att anropa "keditfiletype text/html" eller välja Redigera filtyp i Konquerors sammanhangsberoende meny för en HTML-fil. + +I exemplet ovan, begärdes en lista med erbjudanden för programmen som stöder text/html. Det omfattar, bland annat, HTML-editorer som Quanta Plus. Du kan också ersätta det andra argumentet "Application" med "KParts::ReadOnlyPart". I det fallet, får du en lista med inbäddbara komponenter för att presentera HTML-innehåll, till exempel TDEHTML. + +I de flesta fall är du inte intresserad av listan med alla erbjudanden om tjänster för en kombination av Mime-typ och tjänsttyp. Det finns en bekvämlighetsfunktion som bara ger dig tjänsterbjudandet som föredras högst: + +KService::Ptr offer = KServiceTypeProfile::preferredService("text/html", "Application"); if (offer) cout << "Namn: " << service->name() << endl; else cout << "Ingen lämplig tjänst hittades" << endl; -För ännu mer komplicerade förfrågningar, finns det en fullständig CORBA-liknande handlare. +För ännu mer komplicerade förfrågningar, finns det en fullständig CORBA-liknande handlare. -För att köra en programtjänst med några webbadresser, använd KRun: +För att köra en programtjänst med några webbadresser, använd KRun: -KURL::List urlList; +KURL::List urlList; urlList << "http://www.ietf.org/rfc/rfc1341.txt?number=1341"; urlList << "http://www.ietf.org/rfc/rfc2046.txt?number=2046"; KRun::run(offer.service(), urlList); @@ -2799,25 +1456,19 @@ KRun::run(offer.service(), urlList); -Diverse +Diverse -I det här avsnittet listar vi några av de programmeringsgränssnitt som på något sätt hör ihop med den föregående beskrivningen. +I det här avsnittet listar vi några av de programmeringsgränssnitt som på något sätt hör ihop med den föregående beskrivningen. -Hämta en ikon för en webbadress. Det här tittar efter webbadressens typ, och returnerar motsvarande ikon. +Hämta en ikon för en webbadress. Det här tittar efter webbadressens typ, och returnerar motsvarande ikon. -KURL url("ftp://ftp.kde.org/pub/incoming/wibble.c"); +KURL url("ftp://ftp.kde.org/pub/incoming/wibble.c"); QString icon = KMimeType::iconForURL(url); -Kör en webbadress. Det här tittar efter webbadressens typ, och startar tillhörande program till typen som användaren föredrar. +Kör en webbadress. Det här tittar efter webbadressens typ, och startar tillhörande program till typen som användaren föredrar. -KURL url("http://dot.kde.org"); +KURL url("http://dot.kde.org"); new KRun(url); @@ -2827,54 +1478,33 @@ new KRun(url); -Nätverkstransparens +Nätverkstransparens -Inledning - -Under Internetåldern är det ytterst viktigt att skrivbordsprogram kan komma åt resurser via Internet: De ska kunna ladda ner filer från en webbserver, skriva filer till en FTP-server eller läsa e-post från en e-postserver. Ofta kallas möjligheten att komma åt filer oberoende av plats för nätverkstransparens. - -I det förflutna implementerades olika ansatser för att nå målet. Det gamla NFS-filsystemet är ett försök att implementera nätverkstransparens på POSIX-gränssnittsnivå. Medan denna ansats fungerar riktigt bra i lokala, tätt kopplade nätverk, skalas det inte för resurser med otillförlitlig och möjligen långsam åtkomst. Här är asynkronism viktig. Medan du väntar på att webbläsaren ska ladda ner en sida, ska inte användargränssnittet blockeras. Dessutom ska inte siduppritningen börja när hela sidan är tillgänglig, utan den ska uppdateras regelbundet medan data anländer. - -I KDE-biblioteken implementeras nätverkstransparens med TDEIO-programmeringsgränssnittet. Det centrala begreppet i arkitekturen är ett I/O-jobb. Ett jobb kan kopiera filer, ta bort filer och liknande saker. Så fort ett jobb har startats, fungerar det i bakgrunden och blockerar inte programmet. All kommunikation från jobbet tillbaka till programmet, som att leverera data eller förloppsinformation, görs integrerat i Qt:s händelsesnurra. - -Bakgrundsoperationer åstadkoms genom att starta I/O-slavar för att utföra vissa uppgifter. I/O-slavar startas som separata processer, och kommunikation sker via Unix domänuttag. På detta sätt behövs inget flertrådssystem, och instabila slavar kan inte krascha programmet som använder dem. - -Filplatser uttrycks med webbadresser som har en omfattande användning. Men i KDE, utökar webbadresser inte bara området med tillgängliga filer utanför det lokala filsystemet. De går också i motsatt riktning, t.ex. kan man bläddra i tar-arkiv. Det åstadkoms genom att nästla webbadresser. En fil i ett tar-arkiv på en HTTP-server skulle kunna ha webbadressen: - -http://www-com.physik.hu-berlin.de/~bernd/article.tgz#tar:/paper.tex +Inledning + +Under Internetåldern är det ytterst viktigt att skrivbordsprogram kan komma åt resurser via Internet: De ska kunna ladda ner filer från en webbserver, skriva filer till en FTP-server eller läsa e-post från en e-postserver. Ofta kallas möjligheten att komma åt filer oberoende av plats för nätverkstransparens. + +I det förflutna implementerades olika ansatser för att nå målet. Det gamla NFS-filsystemet är ett försök att implementera nätverkstransparens på POSIX-gränssnittsnivå. Medan denna ansats fungerar riktigt bra i lokala, tätt kopplade nätverk, skalas det inte för resurser med otillförlitlig och möjligen långsam åtkomst. Här är asynkronism viktig. Medan du väntar på att webbläsaren ska ladda ner en sida, ska inte användargränssnittet blockeras. Dessutom ska inte siduppritningen börja när hela sidan är tillgänglig, utan den ska uppdateras regelbundet medan data anländer. + +I KDE-biblioteken implementeras nätverkstransparens med TDEIO-programmeringsgränssnittet. Det centrala begreppet i arkitekturen är ett I/O-jobb. Ett jobb kan kopiera filer, ta bort filer och liknande saker. Så fort ett jobb har startats, fungerar det i bakgrunden och blockerar inte programmet. All kommunikation från jobbet tillbaka till programmet, som att leverera data eller förloppsinformation, görs integrerat i Qt:s händelsesnurra. + +Bakgrundsoperationer åstadkoms genom att starta I/O-slavar för att utföra vissa uppgifter. I/O-slavar startas som separata processer, och kommunikation sker via Unix domänuttag. På detta sätt behövs inget flertrådssystem, och instabila slavar kan inte krascha programmet som använder dem. + +Filplatser uttrycks med webbadresser som har en omfattande användning. Men i KDE, utökar webbadresser inte bara området med tillgängliga filer utanför det lokala filsystemet. De går också i motsatt riktning, t.ex. kan man bläddra i tar-arkiv. Det åstadkoms genom att nästla webbadresser. En fil i ett tar-arkiv på en HTTP-server skulle kunna ha webbadressen: + +http://www-com.physik.hu-berlin.de/~bernd/article.tgz#tar:/paper.tex -Använda TDEIO +Använda TDEIO -I de flesta fall skapas jobb genom att anropa funktioner i TDEIO-namnrymden. Dessa funktioner har en eller två webbadresser som argument, och möjligen också andra nödvändiga parametrar. När jobbet är avslutat, skickar det signalen result(TDEIO::Job*). Efter signalen har skickats, tar jobbet bort sig självt. Därför ser ett typiskt användarfall ut så här: +I de flesta fall skapas jobb genom att anropa funktioner i TDEIO-namnrymden. Dessa funktioner har en eller två webbadresser som argument, och möjligen också andra nödvändiga parametrar. När jobbet är avslutat, skickar det signalen result(TDEIO::Job*). Efter signalen har skickats, tar jobbet bort sig självt. Därför ser ett typiskt användarfall ut så här: -void FooClass::makeDirectory() +void FooClass::makeDirectory() { SimpleJob *job = TDEIO::mkdir(KURL("file:/home/bernd/kiodir")); connect( job, SIGNAL(result(TDEIO::Job*)), @@ -2890,174 +1520,82 @@ void FooClass::mkdirResult(TDEIO::Job *job) } -Beroende på jobbtypen, kan du också ansluta till andra signaler. +Beroende på jobbtypen, kan du också ansluta till andra signaler. -Här är en översikt av de möjliga funktionerna: +Här är en översikt av de möjliga funktionerna: -TDEIO::mkdir(const KURL &url, int permission) -Skapar en katalog, valfritt med vissa rättigheter. +TDEIO::mkdir(const KURL &url, int permission) +Skapar en katalog, valfritt med vissa rättigheter. -TDEIO::rmdir(const KURL &url) -Tar bort en katalog. +TDEIO::rmdir(const KURL &url) +Tar bort en katalog. -TDEIO::chmod(const KURL &url, int permissions) -Ändrar rättigheter för en fil. +TDEIO::chmod(const KURL &url, int permissions) +Ändrar rättigheter för en fil. -TDEIO::rename(const KURL &src, const KURL &dest, bool overwrite) -Byter namn på en fil. +TDEIO::rename(const KURL &src, const KURL &dest, bool overwrite) +Byter namn på en fil. -TDEIO::symlink(const QString &target, const KURL &dest, bool overwrite, bool showProgressInfo) -Skapar en symbolisk länk. +TDEIO::symlink(const QString &target, const KURL &dest, bool overwrite, bool showProgressInfo) +Skapar en symbolisk länk. -TDEIO::stat(const KURL &url, bool showProgressInfo) -Hittar viss information om filen, som storlek, ändringstid och rättigheter. Informationen kan hämtas från TDEIO::StatJob::statResult() efter jobbet har avslutats. +TDEIO::stat(const KURL &url, bool showProgressInfo) +Hittar viss information om filen, som storlek, ändringstid och rättigheter. Informationen kan hämtas från TDEIO::StatJob::statResult() efter jobbet har avslutats. -TDEIO::get(const KURL &url, bool reload, bool showProgressInfo) -Överför data från en webbadress. +TDEIO::get(const KURL &url, bool reload, bool showProgressInfo) +Överför data från en webbadress. -TDEIO::put(const KURL &url, int permissions, bool overwrite, bool resume, bool showProgressInfo) -Överför data till en webbadress. +TDEIO::put(const KURL &url, int permissions, bool overwrite, bool resume, bool showProgressInfo) +Överför data till en webbadress. -TDEIO::http_post(const KURL &url, const QByteArray &data, bool showProgressInfo) -Sänder data. Särskild för HTTP. +TDEIO::http_post(const KURL &url, const QByteArray &data, bool showProgressInfo) +Sänder data. Särskild för HTTP. -TDEIO::mimetype(const KURL &url, bool showProgressInfo) -Försöker hitta webbadressens Mime-typ. Typen kan hämtas från TDEIO::MimetypeJob::mimetype() efter jobbet har avslutats. +TDEIO::mimetype(const KURL &url, bool showProgressInfo) +Försöker hitta webbadressens Mime-typ. Typen kan hämtas från TDEIO::MimetypeJob::mimetype() efter jobbet har avslutats. -TDEIO::file_copy(const KURL &src, const KURL &dest, int permissions, bool overwrite, bool resume, bool showProgressInfo) -Kopierar en ensam fil. +TDEIO::file_copy(const KURL &src, const KURL &dest, int permissions, bool overwrite, bool resume, bool showProgressInfo) +Kopierar en ensam fil. -TDEIO::file_move(const KURL &src, const KURL &dest, int permissions, bool overwrite, bool resume, bool showProgressInfo) -Byter namn på eller flyttar en ensam fil. +TDEIO::file_move(const KURL &src, const KURL &dest, int permissions, bool overwrite, bool resume, bool showProgressInfo) +Byter namn på eller flyttar en ensam fil. -TDEIO::file_delete(const KURL &url, bool showProgressInfo) -Tar bort en ensam fil +TDEIO::file_delete(const KURL &url, bool showProgressInfo) +Tar bort en ensam fil -TDEIO::listDir(const KURL &url, bool showProgressInfo) -Listar innehållet i en katalog. Varje gång några nya poster blir kända, skickas signalen TDEIO::ListJob::entries(). +TDEIO::listDir(const KURL &url, bool showProgressInfo) +Listar innehållet i en katalog. Varje gång några nya poster blir kända, skickas signalen TDEIO::ListJob::entries(). -TDEIO::listRecursive(const KURL &url, bool showProgressInfo) -Liknar funktionen listDir(), men den här är rekursiv. +TDEIO::listRecursive(const KURL &url, bool showProgressInfo) +Liknar funktionen listDir(), men den här är rekursiv. -TDEIO::copy(const KURL &src, const KURL &dest, bool showProgressInfo) -Kopierar en fil eller katalog. Kataloger kopieras rekursivt. +TDEIO::copy(const KURL &src, const KURL &dest, bool showProgressInfo) +Kopierar en fil eller katalog. Kataloger kopieras rekursivt. -TDEIO::move(const KURL &src, const KURL &dest, bool showProgressInfo) -Flyttar eller byter namn på en fil eller katalog. +TDEIO::move(const KURL &src, const KURL &dest, bool showProgressInfo) +Flyttar eller byter namn på en fil eller katalog. -TDEIO::del(const KURL &src, bool shred, bool showProgressInfo) -Tar bort en fil eller katalog. +TDEIO::del(const KURL &src, bool shred, bool showProgressInfo) +Tar bort en fil eller katalog. @@ -3066,128 +1604,63 @@ void FooClass::mkdirResult(TDEIO::Job *job) -Katalogposter +Katalogposter -Båda jobben TDEIO::stat() och TDEIO::listDir() returnerar sina resultat med typerna UDSEntry och UDSEntryList. Den senare är definierad som QValueList<UDSEntry>. Akronymen UDS betyder "Universal directory service" (Allmän katalogtjänst). Principen bakom detta är att katalogposten bara innehåller information som en I/O-slav kan tillhandahålla, inte mer. Till exempel tillhandahåller inte HTTP-slaven någon information om åtkomsträttigheter eller ägare av filer. Istället är en UDSEntry en lista med UDSAtoms. Varje objekt tillhandahåller viss information. Den består av en typ som lagras i m_uds, och antingen ett heltalsvärde i m_long, eller ett strängvärde i m_str, beroende på typen. +Båda jobben TDEIO::stat() och TDEIO::listDir() returnerar sina resultat med typerna UDSEntry och UDSEntryList. Den senare är definierad som QValueList<UDSEntry>. Akronymen UDS betyder "Universal directory service" (Allmän katalogtjänst). Principen bakom detta är att katalogposten bara innehåller information som en I/O-slav kan tillhandahålla, inte mer. Till exempel tillhandahåller inte HTTP-slaven någon information om åtkomsträttigheter eller ägare av filer. Istället är en UDSEntry en lista med UDSAtoms. Varje objekt tillhandahåller viss information. Den består av en typ som lagras i m_uds, och antingen ett heltalsvärde i m_long, eller ett strängvärde i m_str, beroende på typen. -Följande typer är för närvarande definierade: +Följande typer är för närvarande definierade: -UDS_SIZE (heltal) - Filens storlek. - -UDS_USER (sträng) - Användaren som äger filen. - -UDS_GROUP (sträng): Grupp som äger filen. - -UDS_NAME (sträng): Filnamnet. - -UDS_ACCESS (heltal) - Filens rättigheter, som t.ex. lagras av C-biblioteksfunktionen stat() i fältet st_mode. - -UDS_FILE_TYPE (heltal): Filtypen, som t.ex. lagras av stat() i fältet st_mode. Därför kan du använda vanliga makron från C-biblioteket, som S_ISDIR, för att kontrollera värdet. Observera att data som tillhandahålls av I/O-slavar motsvarar stat(), inte lstat(), dvs. i fallet med symboliska länkar, så är filtypen här typen på filen som länken pekar ut, inte själva länken. - -UDS_LINK_DEST (sträng): I fallet med en symbolisk länk, namnet på filen som pekas ut. - -UDS_MODIFICATION_TIME (heltal) - Tiden (med typen time_t) då filen sist ändrades, som t.ex. lagras av stat() i fältet st_mtime. - -UDS_ACCESS_TIME (heltal) - Tiden då filen sist användes, som t.ex. lagras av stat() i fältet st_atime. - -UDS_CREATION_TIME (heltal) - Tiden då filen skapades, som t.ex. lagras av stat() i fältet st_ctime. - -UDS_URL (sträng) - Tillhandahåller en fils webbadress, om den inte helt enkelt är sammanslagningen av katalogwebbadressen och filnamnet. - -UDS_MIME_TYPE (sträng): Filens Mime-typ - -UDS_GUESSED_MIME_TYPE (sträng): Mime-typ för filen som gissats av slaven. Skillnaden mot föregående typ är att den som tillhandahålls här inte ska betraktas som tillförlitlig (eftersom att avgöra den på ett tillförlitligt sätt skulle vara för dyrt). Klassen KRun kontrollerar till exempel uttryckligen Mime-typen, om den inte har tillförlitlig information. +UDS_SIZE (heltal) - Filens storlek. + +UDS_USER (sträng) - Användaren som äger filen. + +UDS_GROUP (sträng): Grupp som äger filen. + +UDS_NAME (sträng): Filnamnet. + +UDS_ACCESS (heltal) - Filens rättigheter, som t.ex. lagras av C-biblioteksfunktionen stat() i fältet st_mode. + +UDS_FILE_TYPE (heltal): Filtypen, som t.ex. lagras av stat() i fältet st_mode. Därför kan du använda vanliga makron från C-biblioteket, som S_ISDIR, för att kontrollera värdet. Observera att data som tillhandahålls av I/O-slavar motsvarar stat(), inte lstat(), dvs. i fallet med symboliska länkar, så är filtypen här typen på filen som länken pekar ut, inte själva länken. + +UDS_LINK_DEST (sträng): I fallet med en symbolisk länk, namnet på filen som pekas ut. + +UDS_MODIFICATION_TIME (heltal) - Tiden (med typen time_t) då filen sist ändrades, som t.ex. lagras av stat() i fältet st_mtime. + +UDS_ACCESS_TIME (heltal) - Tiden då filen sist användes, som t.ex. lagras av stat() i fältet st_atime. + +UDS_CREATION_TIME (heltal) - Tiden då filen skapades, som t.ex. lagras av stat() i fältet st_ctime. + +UDS_URL (sträng) - Tillhandahåller en fils webbadress, om den inte helt enkelt är sammanslagningen av katalogwebbadressen och filnamnet. + +UDS_MIME_TYPE (sträng): Filens Mime-typ + +UDS_GUESSED_MIME_TYPE (sträng): Mime-typ för filen som gissats av slaven. Skillnaden mot föregående typ är att den som tillhandahålls här inte ska betraktas som tillförlitlig (eftersom att avgöra den på ett tillförlitligt sätt skulle vara för dyrt). Klassen KRun kontrollerar till exempel uttryckligen Mime-typen, om den inte har tillförlitlig information. -Även om sättet att lagra information om filer i en UDSEntry är flexibelt och praktiskt ur en I/O-slavs synvinkel, är det rörigt att använda för den somskriver programmet. För att till exempel ta reda på Mime-typen för filen, måste du snurra igenom hela innehållet och kontrollera om m_uds är UDS_MIME_TYPE. Som tur är, finns ett programmeringsgränssnitt som är mycket enklare att använda: klassen KFileItem. +Även om sättet att lagra information om filer i en UDSEntry är flexibelt och praktiskt ur en I/O-slavs synvinkel, är det rörigt att använda för den somskriver programmet. För att till exempel ta reda på Mime-typen för filen, måste du snurra igenom hela innehållet och kontrollera om m_uds är UDS_MIME_TYPE. Som tur är, finns ett programmeringsgränssnitt som är mycket enklare att använda: klassen KFileItem. -Synkron användning +Synkron användning -Ofta är det TDEIO:s asynkrona programmeringsgränssnitt för komplext att använda, och därför är inte implementering av fullständig asynkronism prioriterat. I ett program som till exempel bara kan hantera en dokumentfil åt gången, finns det ändå inte mycket som kan göras medan programmet laddar ner en fil. I dessa enkla fall, finns ett mycket enklare programmeringsgränssnitt, i form av ett antal statiska funktioner i TDEIO::NetAccess. För att till exempel kopiera en fil, använd: +Ofta är det TDEIO:s asynkrona programmeringsgränssnitt för komplext att använda, och därför är inte implementering av fullständig asynkronism prioriterat. I ett program som till exempel bara kan hantera en dokumentfil åt gången, finns det ändå inte mycket som kan göras medan programmet laddar ner en fil. I dessa enkla fall, finns ett mycket enklare programmeringsgränssnitt, i form av ett antal statiska funktioner i TDEIO::NetAccess. För att till exempel kopiera en fil, använd: -KURL source, target; +KURL source, target; source = ...; target = ... TDEIO::NetAccess::copy(source, target); -Funktionen returnerar efter hela kopieringsprocessen har avslutats. Ändå så tillhandahåller den här metoden en förloppsdialogruta, och den försäkrar att programmet behandlar omritningshändelser. - -En särskilt intressant kombination av funktioner är download() tillsammans med removeTempFile(). Den första laddar ner en fil från en given webbadress, och lagrar den i en tillfällig fil med ett unikt namn. Namnet lagras som det andra argumentet. Om webbadressen är lokal, laddas inte filen ner, utan istället sätts det andra argumentet till det lokala filnamnet. Funktionen removeTempFile() tar bort filen som anges av argumentet, om filen skapades av den föregående nerladdningen. Om det inte är fallet, gör den ingenting. På så sätt får man ett mycket enkelt kodfragment för att ladda filer, oberoende av deras plats: - -KURL url; +Funktionen returnerar efter hela kopieringsprocessen har avslutats. Ändå så tillhandahåller den här metoden en förloppsdialogruta, och den försäkrar att programmet behandlar omritningshändelser. + +En särskilt intressant kombination av funktioner är download() tillsammans med removeTempFile(). Den första laddar ner en fil från en given webbadress, och lagrar den i en tillfällig fil med ett unikt namn. Namnet lagras som det andra argumentet. Om webbadressen är lokal, laddas inte filen ner, utan istället sätts det andra argumentet till det lokala filnamnet. Funktionen removeTempFile() tar bort filen som anges av argumentet, om filen skapades av den föregående nerladdningen. Om det inte är fallet, gör den ingenting. På så sätt får man ett mycket enkelt kodfragment för att ladda filer, oberoende av deras plats: + +KURL url; url = ...; QString tempFile; if (TDEIO::NetAccess::download(url, tempFile) { @@ -3200,14 +1673,11 @@ if (TDEIO::NetAccess::download(url, tempFile) { -Metadata +Metadata -Som märks ovan, är gränssnittet för I/O-jobb ganska abstrakt och hanterar inte något utbyte av information mellan program och I/O-slav som är protokollspecifikt. Det är inte alltid lämpligt. Man kan till exempel ge vissa parametrar till HTTP-slaven för att styra dess cachebeteende eller skicka en mängd kakor tillsammans med begäran. För detta behov har ett koncept med metadata införts. När ett jobb skapas, kan man anpassa det genom att lägga till metadata till det. Varje metadataobjekt består av ett par med nyckel och värde. För att till exempel förhindra HTTP-slaven från att ladda en webbsida från cachen, kan du använda: +Som märks ovan, är gränssnittet för I/O-jobb ganska abstrakt och hanterar inte något utbyte av information mellan program och I/O-slav som är protokollspecifikt. Det är inte alltid lämpligt. Man kan till exempel ge vissa parametrar till HTTP-slaven för att styra dess cachebeteende eller skicka en mängd kakor tillsammans med begäran. För detta behov har ett koncept med metadata införts. När ett jobb skapas, kan man anpassa det genom att lägga till metadata till det. Varje metadataobjekt består av ett par med nyckel och värde. För att till exempel förhindra HTTP-slaven från att ladda en webbsida från cachen, kan du använda: -void FooClass::reloadPage() +void FooClass::reloadPage() { KURL url("http://www.kdevelop.org/index.html"); TDEIO::TransferJob *job = TDEIO::get(url, true, false); @@ -3216,15 +1686,9 @@ if (TDEIO::NetAccess::download(url, tempFile) { } -Samma teknik används åt andra hållet, dvs. för kommunikation från slaven till programmet. Metoden Job::queryMetaData() frågar efter värdet på en viss nyckel som levereras av slaven. För HTTP-slaven, är ett sådant exempel nyckeln "modified" (ändrad), som innehåller datumet då webbsidan sist ändrades (i form av en sträng). Ett exempel på hur det kan användas är följande: +Samma teknik används åt andra hållet, dvs. för kommunikation från slaven till programmet. Metoden Job::queryMetaData() frågar efter värdet på en viss nyckel som levereras av slaven. För HTTP-slaven, är ett sådant exempel nyckeln "modified" (ändrad), som innehåller datumet då webbsidan sist ändrades (i form av en sträng). Ett exempel på hur det kan användas är följande: -void FooClass::printModifiedDate() +void FooClass::printModifiedDate() { KURL url("http://developer.kde.org/documentation/kde2arch/index.html"); TDEIO::TransferJob *job = TDEIO::get(url, true, false); @@ -3248,38 +1712,24 @@ void FooClass::transferResult(TDEIO::Job *job) -Schemaläggning +Schemaläggning -När TDEIO-programmeringsgränssnittet används, behöver du oftast inte hantera detaljerna med att starta I/O-slavar och kommunicera med dem. Det normala användningsfallet är att starta ett jobb med några parametrar, och hantera signalerna som jobbet skickar. +När TDEIO-programmeringsgränssnittet används, behöver du oftast inte hantera detaljerna med att starta I/O-slavar och kommunicera med dem. Det normala användningsfallet är att starta ett jobb med några parametrar, och hantera signalerna som jobbet skickar. -Bakom ridån är scenariot mycket mer komplicerat. När du skapar ett jobb, läggs det i en kö. När programmet går tillbaka till händelsesnurran, tilldelar TDEIO slavprocesser för jobben i kön. För det första jobbet som startas, är detta trivialt: en I/O-slav för lämpligt protokoll startas. Efter jobbet (som en nerladdning från en HTTP-server) har avslutats, tas det dock inte omedelbart bort. Istället läggs det i en grupp med lediga slavar och tas bort efter en viss tid utan aktivitet (för närvarande tre minuter). Om en ny begäran för samma värddator och protokoll anländer, återanvänds slaven. Den uppenbara fördelen är att vid en serie jobb med samma värddator, sparar man in kostnaden för att skapa nya processer, och möjligen också att genomgå en behörighetskontroll. +Bakom ridån är scenariot mycket mer komplicerat. När du skapar ett jobb, läggs det i en kö. När programmet går tillbaka till händelsesnurran, tilldelar TDEIO slavprocesser för jobben i kön. För det första jobbet som startas, är detta trivialt: en I/O-slav för lämpligt protokoll startas. Efter jobbet (som en nerladdning från en HTTP-server) har avslutats, tas det dock inte omedelbart bort. Istället läggs det i en grupp med lediga slavar och tas bort efter en viss tid utan aktivitet (för närvarande tre minuter). Om en ny begäran för samma värddator och protokoll anländer, återanvänds slaven. Den uppenbara fördelen är att vid en serie jobb med samma värddator, sparar man in kostnaden för att skapa nya processer, och möjligen också att genomgå en behörighetskontroll. -Naturligtvis är återanvändning bara möjlig när den befintliga slaven redan har avslutat sitt tidigare jobb. Om en ny begäran anländer medan en befintlig slavprocess fortfarande kör, måste en ny process startas och användas. Med användningen i exemplen ovan av programmeringsgränssnittet, finns det ingen begränsning för att skapa nya slavprocesser: om man startar en serie nerladdningar av 20 olika filer i rad, skapar TDEIO 20 slavprocesser. Den här metoden att tilldela slavar till jobb kallas direkt. Det är inte alltid den mest lämpliga metoden, eftersom den kan behöva mycket minne och ge hög last både på klient- och serverdatorn. +Naturligtvis är återanvändning bara möjlig när den befintliga slaven redan har avslutat sitt tidigare jobb. Om en ny begäran anländer medan en befintlig slavprocess fortfarande kör, måste en ny process startas och användas. Med användningen i exemplen ovan av programmeringsgränssnittet, finns det ingen begränsning för att skapa nya slavprocesser: om man startar en serie nerladdningar av 20 olika filer i rad, skapar TDEIO 20 slavprocesser. Den här metoden att tilldela slavar till jobb kallas direkt. Det är inte alltid den mest lämpliga metoden, eftersom den kan behöva mycket minne och ge hög last både på klient- och serverdatorn. -Så det finns ett annat sätt. Man kan schemalägga jobb. Om man gör det, skapas bara ett begränsat antal (för närvarande tre) slavprocesser för ett protokoll. Om du skapar fler jobb än så, läggs de i en kö och processas när en slavprocess blir ledig. Det görs på följande sätt: +Så det finns ett annat sätt. Man kan schemalägga jobb. Om man gör det, skapas bara ett begränsat antal (för närvarande tre) slavprocesser för ett protokoll. Om du skapar fler jobb än så, läggs de i en kö och processas när en slavprocess blir ledig. Det görs på följande sätt: -KURL url("http://developer.kde.org/documentation/kde2arch/index.html"); +KURL url("http://developer.kde.org/documentation/kde2arch/index.html"); TDEIO::TransferJob *job = TDEIO::get(url, true, false); TDEIO::Scheduler::scheduleJob(job); -En tredje möjlighet är anslutningsorienterat. Till exempel för IMAP-slaven, är det inte vettigt att starta flera processer för samma server. Bara en IMAP-anslutning åt gången får upprätthållas. I detta fall måste programmet uttryckligen hantera slavbegreppet. Det måste tilldela en slav för en viss anslutning och sedan tilldela alla jobb som ska gå genom samma anslutning till samma slav. Det kan återigen enkelt åstadkommas genom att använda TDEIO::Scheduler: +En tredje möjlighet är anslutningsorienterat. Till exempel för IMAP-slaven, är det inte vettigt att starta flera processer för samma server. Bara en IMAP-anslutning åt gången får upprätthållas. I detta fall måste programmet uttryckligen hantera slavbegreppet. Det måste tilldela en slav för en viss anslutning och sedan tilldela alla jobb som ska gå genom samma anslutning till samma slav. Det kan återigen enkelt åstadkommas genom att använda TDEIO::Scheduler: -KURL baseUrl("imap://bernd@albert.physik.hu-berlin.de"); +KURL baseUrl("imap://bernd@albert.physik.hu-berlin.de"); TDEIO::Slave *slave = TDEIO::Scheduler::getConnectedSlave(baseUrl); TDEIO::TransferJob *job1 = TDEIO::get(KURL(baseUrl, "/INBOX;UID=79374")); @@ -3293,30 +1743,24 @@ TDEIO::Scheduler::assignJobToSlave(slave, job2); TDEIO::Scheduler::disconnectSlave(slave); -Du kan bara koppla ner slaven efter alla jobb som tilldelats den garanterat har avslutats. +Du kan bara koppla ner slaven efter alla jobb som tilldelats den garanterat har avslutats. -Definiera en I/O-slav +Definiera en I/O-slav -I det följande beskriver vi hur du kan lägga till en ny I/O-slav i systemet. På liknande sätt som tjänster, annonseras I/O-slavar för systemet genom att installera en liten konfigurationsfil. Följande fragment av Makefile.am installerar FTP-protokollet: +I det följande beskriver vi hur du kan lägga till en ny I/O-slav i systemet. På liknande sätt som tjänster, annonseras I/O-slavar för systemet genom att installera en liten konfigurationsfil. Följande fragment av Makefile.am installerar FTP-protokollet: -protocoldir = $(kde_servicesdir) +protocoldir = $(kde_servicesdir) protocol_DATA = ftp.protocol EXTRA_DIST = $(mime_DATA) -Innehållet i filen ftp.protocol är följande: +Innehållet i filen ftp.protocol är följande: -[Protocol] +[Protocol] exec=tdeio_ftp protocol=ftp input=none @@ -3329,34 +1773,15 @@ deleting=true Icon=ftp -Posten "protocol" anger vilket protokoll som slaven ansvarar för. "exec" är (i motsats mot vad man naivt kan förvänta sig) namnet på biblioteket som implementerar slaven. När det är meningen att slaven ska starta, startas programmet "tdeinit", som i sin tur laddar biblioteket i sitt adressrum. I praktiken kan du betrakta slaven som kör som en separat process, även om den är implementerad som ett bibliotek. Fördelen med den här mekanismen är att den sparar mycket minne, och reducerar tiden som behövs för länkning under körning. - -Raderna "input" och "output" används inte för närvarande. - -Återstående rader i filen .protocol anger vilka förmågor slaven har. I allmänhet är de funktioner som slaven måste implementera mycket enklare än de funktioner som TDEIO-programmeringsgränssnittet tillhandahåller programmet. Orsaken till detta är att komplexa jobb schemaläggs som en följd av deljobb. För att till exempel lista en katalog rekursivt, startas ett jobb för toppnivåkatalogen. För varje underkatalog som rapporteras tillbaka, startas nya underjobb. Schemaläggning i TDEIO försäkrar att inte för många jobb är aktiva samtidigt. På liknande sätt, för att kopiera en fil med ett protokoll som inte stöder kopiering direkt (som FTP-protokollet), kan TDEIO läsa källfilen och sedan skriva data till destinationsfilen. För att detta ska fungera, måste .protocol annonsera åtgärderna som slaven stöder. - -Eftersom slavar laddas som delade bibliotek, men utgör fullständiga program, ser deras kodramverk något annorlunda ut jämfört med normala delade biblioteksinsticksprogram. Funktionen som anropas för att starta slaven kallas kdemain(). Den här funktionen gör en del initieringar, och hoppar sedan till en händelsesnurra och väntar på begäran från programmet som använder den. Det här ser ut som följer: - -extern "C" { int kdemain(int argc, char **argv); } +Posten "protocol" anger vilket protokoll som slaven ansvarar för. "exec" är (i motsats mot vad man naivt kan förvänta sig) namnet på biblioteket som implementerar slaven. När det är meningen att slaven ska starta, startas programmet "tdeinit", som i sin tur laddar biblioteket i sitt adressrum. I praktiken kan du betrakta slaven som kör som en separat process, även om den är implementerad som ett bibliotek. Fördelen med den här mekanismen är att den sparar mycket minne, och reducerar tiden som behövs för länkning under körning. + +Raderna "input" och "output" används inte för närvarande. + +Återstående rader i filen .protocol anger vilka förmågor slaven har. I allmänhet är de funktioner som slaven måste implementera mycket enklare än de funktioner som TDEIO-programmeringsgränssnittet tillhandahåller programmet. Orsaken till detta är att komplexa jobb schemaläggs som en följd av deljobb. För att till exempel lista en katalog rekursivt, startas ett jobb för toppnivåkatalogen. För varje underkatalog som rapporteras tillbaka, startas nya underjobb. Schemaläggning i TDEIO försäkrar att inte för många jobb är aktiva samtidigt. På liknande sätt, för att kopiera en fil med ett protokoll som inte stöder kopiering direkt (som FTP-protokollet), kan TDEIO läsa källfilen och sedan skriva data till destinationsfilen. För att detta ska fungera, måste .protocol annonsera åtgärderna som slaven stöder. + +Eftersom slavar laddas som delade bibliotek, men utgör fullständiga program, ser deras kodramverk något annorlunda ut jämfört med normala delade biblioteksinsticksprogram. Funktionen som anropas för att starta slaven kallas kdemain(). Den här funktionen gör en del initieringar, och hoppar sedan till en händelsesnurra och väntar på begäran från programmet som använder den. Det här ser ut som följer: + +extern "C" { int kdemain(int argc, char **argv); } int kdemain(int argc, char **argv) { @@ -3380,235 +1805,78 @@ int kdemain(int argc, char **argv) -Implementera en I/O-slav - -Slavar implementeras som delklasser till TDEIO::SlaveBase (FtpSlave i exemplet ovan). På så sätt motsvarar åtgärderna i .protocol vissa virtuella funktioner i TDEIO::SlaveBase som implementeringen av slaven måste implementera om. Här är en lista med möjliga åtgärder och motsvarande virtuella funktioner: +Implementera en I/O-slav + +Slavar implementeras som delklasser till TDEIO::SlaveBase (FtpSlave i exemplet ovan). På så sätt motsvarar åtgärderna i .protocol vissa virtuella funktioner i TDEIO::SlaveBase som implementeringen av slaven måste implementera om. Här är en lista med möjliga åtgärder och motsvarande virtuella funktioner: -läsa: Läser data från en webbadress -void get(const KURL &url) - -skriva: Skriver data till en webbadress och skapar filen om den inte ännu finns. -void put(const KURL &url, int permissions, bool overwrite, bool resume) - -flytta: Byter namn på en fil. -void rename(const KURL &src, const KURL &dest, bool overwrite) - -ta bort: Tar bort en fil eller katalog. -void del(const KURL &url, bool isFile) - -lista: Listar innehållet i en katalog. -void listDir(const KURL &url) - -skapa katalog: Skapar en katalog. -void mkdir(const KURL &url, int permissions) +läsa: Läser data från en webbadress +void get(const KURL &url) + +skriva: Skriver data till en webbadress och skapar filen om den inte ännu finns. +void put(const KURL &url, int permissions, bool overwrite, bool resume) + +flytta: Byter namn på en fil. +void rename(const KURL &src, const KURL &dest, bool overwrite) + +ta bort: Tar bort en fil eller katalog. +void del(const KURL &url, bool isFile) + +lista: Listar innehållet i en katalog. +void listDir(const KURL &url) + +skapa katalog: Skapar en katalog. +void mkdir(const KURL &url, int permissions) -Dessutom finns det funktioner som kan implementeras om, och inte listas i filen .protocol. För dessa åtgärder, avgör TDEIO automatiskt om de stöds eller inte (dvs. standardimplementationen returnerar ett fel). +Dessutom finns det funktioner som kan implementeras om, och inte listas i filen .protocol. För dessa åtgärder, avgör TDEIO automatiskt om de stöds eller inte (dvs. standardimplementationen returnerar ett fel). -Levererar information om en fil, liknar C-funktionen stat(). -void stat(const KURL &url) - -Ändrar åtkomsträttigheter för en fil. -void chmod(const KURL &url, int permissions) - -Avgör Mime-typ för en fil. -void mimetype(const KURL &url) - -Kopierar en fil. -copy(const KURL &url, const KURL &dest, int permissions, bool overwrite) - -Skapar en symbolisk länk. -void symlink(const QString &target, const KURL &dest, bool overwrite) +Levererar information om en fil, liknar C-funktionen stat(). +void stat(const KURL &url) + +Ändrar åtkomsträttigheter för en fil. +void chmod(const KURL &url, int permissions) + +Avgör Mime-typ för en fil. +void mimetype(const KURL &url) + +Kopierar en fil. +copy(const KURL &url, const KURL &dest, int permissions, bool overwrite) + +Skapar en symbolisk länk. +void symlink(const QString &target, const KURL &dest, bool overwrite) -Alla dessa implementationer ska sluta med ett av två anrop: Om åtgärden lyckades, ska de anropa finished(). Om ett fel uppstod, ska de anropa error() med en felkod som första argument och en sträng som andra. Möjliga felkoder listats som uppräkningstypen TDEIO::Error. Det andra argumentet är oftast webbadressen i fråga. Den används t.ex. i TDEIO::Job::showErrorDialog() för att parametrisera felmeddelandet som är läsbart av användaren. - -För slavar som motsvarar nätverksprotokoll, kan det vara intressant att implementera om metoden SlaveBase::setHost(). Den anropas för att tala om för slavprocessen om värddator och port, och användarnamn och lösenord att använda för inloggning. I allmänhet kan metadata som anges av programmet hämtas med SlaveBase::metaData(). Du kan kontrollera om metadata med en viss nyckel finns med SlaveBase::hasMetaData(). +Alla dessa implementationer ska sluta med ett av två anrop: Om åtgärden lyckades, ska de anropa finished(). Om ett fel uppstod, ska de anropa error() med en felkod som första argument och en sträng som andra. Möjliga felkoder listats som uppräkningstypen TDEIO::Error. Det andra argumentet är oftast webbadressen i fråga. Den används t.ex. i TDEIO::Job::showErrorDialog() för att parametrisera felmeddelandet som är läsbart av användaren. + +För slavar som motsvarar nätverksprotokoll, kan det vara intressant att implementera om metoden SlaveBase::setHost(). Den anropas för att tala om för slavprocessen om värddator och port, och användarnamn och lösenord att använda för inloggning. I allmänhet kan metadata som anges av programmet hämtas med SlaveBase::metaData(). Du kan kontrollera om metadata med en viss nyckel finns med SlaveBase::hasMetaData(). -Kommunicera tillbaka till programmet +Kommunicera tillbaka till programmet -Diverse åtgärder som implementeras i en slav, behöver något sätt att skicka tillbaka data till programmet som använder slavprocessen. +Diverse åtgärder som implementeras i en slav, behöver något sätt att skicka tillbaka data till programmet som använder slavprocessen. -get() skickar datablock. Det görs med data(), som använder argumentet QByteArray. Du behöver förstås inte skicka all data på en gång. Om du skickar en stor fil, anropa data() med mindre datablock, så att programmet kan behandla dem. Anropa finished() när överföringen är klar. +get() skickar datablock. Det görs med data(), som använder argumentet QByteArray. Du behöver förstås inte skicka all data på en gång. Om du skickar en stor fil, anropa data() med mindre datablock, så att programmet kan behandla dem. Anropa finished() när överföringen är klar. -listDir() rapporterar information om posterna i en katalog. Anropa listEntries() med en TDEIO::UDSEntryList som argument, för detta syfte. På motsvarande sätt som data(), kan du anropa den flera gånger. När du är klar, anropa listEntry() med andra argumentet satt till true. Du kan också anropa totalSize() för att rapportera totalt antal katalogposter, om det är känt. - -stat() rapporterar information om en fil, som storlek, Mime-typ, etc. Sådan information paketeras i en TDEIO::UDSEntry, som beskrivs nedan. Använd statEntry() för att skicka ett sådant objekt till programmet. - -mimetype() anropar mimeType() med ett strängargument. - -get() och copy() kan vilja tillhandahålla förloppsinformation. Det görs med metoderna totalSize(), processedSize() och speed(). Den totala storleken och behandlade storleken rapporteras som byte, och hastigheten som byte per sekund. - -Du kan skicka godtyckliga nyckel/värdepar av metadata med setMetaData(). +listDir() rapporterar information om posterna i en katalog. Anropa listEntries() med en TDEIO::UDSEntryList som argument, för detta syfte. På motsvarande sätt som data(), kan du anropa den flera gånger. När du är klar, anropa listEntry() med andra argumentet satt till true. Du kan också anropa totalSize() för att rapportera totalt antal katalogposter, om det är känt. + +stat() rapporterar information om en fil, som storlek, Mime-typ, etc. Sådan information paketeras i en TDEIO::UDSEntry, som beskrivs nedan. Använd statEntry() för att skicka ett sådant objekt till programmet. + +mimetype() anropar mimeType() med ett strängargument. + +get() och copy() kan vilja tillhandahålla förloppsinformation. Det görs med metoderna totalSize(), processedSize() och speed(). Den totala storleken och behandlade storleken rapporteras som byte, och hastigheten som byte per sekund. + +Du kan skicka godtyckliga nyckel/värdepar av metadata med setMetaData(). @@ -3616,47 +1884,19 @@ int kdemain(int argc, char **argv) -Kommunikation med användaren +Kommunikation med användaren -Ibland måste en slav kommunicera med användaren. Exempel kan vara informativa meddelanden, dialogrutor för behörighetskontroll och bekräftelsedialogrutor när en fil håller på att skrivas över. +Ibland måste en slav kommunicera med användaren. Exempel kan vara informativa meddelanden, dialogrutor för behörighetskontroll och bekräftelsedialogrutor när en fil håller på att skrivas över. -infoMessage(): Det här är för informativ återmatning, som meddelandet "Hämtar data från <värddator>" från HTTP-slaven, som ofta visas i programmets statusrad. På programsidan, motsvarar metoden signalen TDEIO::Job::infoMessage(). - -warning(): Visar en varning i en meddelanderuta med KMessageBox::information(). Om en meddelanderuta fortfarande visas från ett tidigare anrop av warning() från samma underprocess, händer ingenting. - -messageBox(): Den här är utförligare än den tidigare metoden. Den tillåter att en meddelanderuta med text och rubrik och några knappar visas. Se uppräkningstypen SlaveBase::MessageBoxType som referens. - -openPassDlg(): Visar en dialogruta för att mata in användarnamn och lösenord. +infoMessage(): Det här är för informativ återmatning, som meddelandet "Hämtar data från <värddator>" från HTTP-slaven, som ofta visas i programmets statusrad. På programsidan, motsvarar metoden signalen TDEIO::Job::infoMessage(). + +warning(): Visar en varning i en meddelanderuta med KMessageBox::information(). Om en meddelanderuta fortfarande visas från ett tidigare anrop av warning() från samma underprocess, händer ingenting. + +messageBox(): Den här är utförligare än den tidigare metoden. Den tillåter att en meddelanderuta med text och rubrik och några knappar visas. Se uppräkningstypen SlaveBase::MessageBoxType som referens. + +openPassDlg(): Visar en dialogruta för att mata in användarnamn och lösenord. @@ -3669,8 +1909,7 @@ int kdemain(int argc, char **argv) -Licenser +Licenser &underFDL; &underGPL; diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/adv-build-management.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/adv-build-management.docbook index 5a284b6d228..c6671626208 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/adv-build-management.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/adv-build-management.docbook @@ -1,172 +1,62 @@ -Avancerad bygghantering -&automake; +Avancerad bygghantering +&automake; -Flera bygginställningar -bygginställningarflera +Flera bygginställningar +bygginställningarflera -(...ännu inte skrivet...) +(...ännu inte skrivet...) - + -Korskompilering -korskompilera -kompilerakors - - -Om du har lämpliga korskompilatorer tillgängliga, kan du kompilera dina program för processorer och operativsystem som skiljer sig från systemet där &tdevelop; och kompilatorn kör. &GNU;-kompilatorn, &gcc;, kan konfigureras och kompileras som en korskompilator om du kompilerar den själv. Rådfråga GCC infosidorna för mer information. Vissa Linux-distributioner tillhandahåller också binärpaket. - -Ett automake-baserat paket kan lätt korskompileras genom att ange väljaren till configure-skriptet och ställa in miljövariablerna CC och CXX till motsvarande korskompilatorer. Ofta vill du byta mellan en korskompilerad version av programmet, och en som kompilerats för utvecklingssystemet. För att göra det, är det en fördel att använda möjligheten i &tdevelop; att skapa flera byggkonfigurationer, som förklaras under . När du har skapat en ny byggkonfiguration för korskompilering i dialogrutan Projekt Projektalternativ..., lägg till väljaren - -plattform - -till configure-väljarna. Värdet plattform är en kombination av formen - -cpu-tillverkare-operativsystem -eller -cpu-tillverkare-kärna-operativsystem - -För många kombinationer kan du använda en kortform, till exempel i386-linux eller arm-elf. - - +Korskompilering +korskompilera +kompilerakors + + +Om du har lämpliga korskompilatorer tillgängliga, kan du kompilera dina program för processorer och operativsystem som skiljer sig från systemet där &tdevelop; och kompilatorn kör. &GNU;-kompilatorn, &gcc;, kan konfigureras och kompileras som en korskompilator om du kompilerar den själv. Rådfråga GCC infosidorna för mer information. Vissa Linux-distributioner tillhandahåller också binärpaket. + +Ett automake-baserat paket kan lätt korskompileras genom att ange väljaren till configure-skriptet och ställa in miljövariablerna CC och CXX till motsvarande korskompilatorer. Ofta vill du byta mellan en korskompilerad version av programmet, och en som kompilerats för utvecklingssystemet. För att göra det, är det en fördel att använda möjligheten i &tdevelop; att skapa flera byggkonfigurationer, som förklaras under . När du har skapat en ny byggkonfiguration för korskompilering i dialogrutan Projekt Projektalternativ..., lägg till väljaren + +plattform + +till configure-väljarna. Värdet plattform är en kombination av formen + +cpu-tillverkare-operativsystem +eller +cpu-tillverkare-kärna-operativsystem + +För många kombinationer kan du använda en kortform, till exempel i386-linux eller arm-elf. + + -Qt/Embedded -inbäddadQt -Qt/Embedded -Qtopia -rambuffer - -&qte; är en version av &Qt;-biblioteket som inte använder X-window systemet, utan ritar direkt i rambuffern på Linuxsystem. Den är därför intressant för inbäddade system som har hårda begränsningar för minnesanvändningen i hela systemet. Dess programmeringsgränssnitt överensstämmer fullständigt med X11-versionen. - -Att utveckla ett program för &qte; med &tdevelop; skiljer sig inte mycket från att utveckla ett program för X11-versionen av &Qt;. I själva verket kan du använda samma grundkod för båda versionerna. Om du använder projekthantering med autoprojekt, kan du byta till den inbäddade versionen genom att skicka väljaren till configure-skriptet. Du kan ställa in det i dialogrutan Projekt Projektinställningar... under Inställning av configure. Med väljaren , kan du ställa in katalogen där &qte; är installerad. - -Efter att ha konfigurerat och kompilerat programmet med dessa väljare, länkas det med biblioteket libqpe.so. Den här versionen av programmet kör inte normalt när du använder X11. För att prova den, kör den med hjälp av programmet tqvfb (Qt:s virtuella rambuffer). Det görs genom att starta tqvfb och därefter starta programmet med - - -program - - -När du har en version av programmet som fungerar, vill du naturligtvis använda den på målprocessorn. Det kan troligen vara bekvämt att kunna skapa flera byggkonfigurationer, som förklaras ovan, så att du snabbt kan byta mellan versionen som kör på utvecklingssystemet och versionen som kör på målsystemet. - -Program för &qte; kör normalt som enkla program på enheten de är konstruerade för. Trolltech stöder också Qtopia, som är en samling program för personlig information, webbläsning och diverse andra områden som fungerar tillsammans på ett konsekvent sätt. Det är till exempel standardomgivningen på Sharp Zaurus. Du kan skriva program som passar in i denna omgivning genom att använda Qtopias utvecklingsmiljö (SDK). Det medför att ditt program måste vara en delklass till QPEApplication och det måste länkas med biblioteket libqpe.so. Om du utvecklar programmet med projekthanteringen autoprojekt, måste du lägga till till konfigurationsväljarna. - - - - +Qt/Embedded +inbäddadQt +Qt/Embedded +Qtopia +rambuffer + +&qte; är en version av &Qt;-biblioteket som inte använder X-window systemet, utan ritar direkt i rambuffern på Linuxsystem. Den är därför intressant för inbäddade system som har hårda begränsningar för minnesanvändningen i hela systemet. Dess programmeringsgränssnitt överensstämmer fullständigt med X11-versionen. + +Att utveckla ett program för &qte; med &tdevelop; skiljer sig inte mycket från att utveckla ett program för X11-versionen av &Qt;. I själva verket kan du använda samma grundkod för båda versionerna. Om du använder projekthantering med autoprojekt, kan du byta till den inbäddade versionen genom att skicka väljaren till configure-skriptet. Du kan ställa in det i dialogrutan Projekt Projektinställningar... under Inställning av configure. Med väljaren , kan du ställa in katalogen där &qte; är installerad. + +Efter att ha konfigurerat och kompilerat programmet med dessa väljare, länkas det med biblioteket libqpe.so. Den här versionen av programmet kör inte normalt när du använder X11. För att prova den, kör den med hjälp av programmet tqvfb (Qt:s virtuella rambuffer). Det görs genom att starta tqvfb och därefter starta programmet med + + +program + + +När du har en version av programmet som fungerar, vill du naturligtvis använda den på målprocessorn. Det kan troligen vara bekvämt att kunna skapa flera byggkonfigurationer, som förklaras ovan, så att du snabbt kan byta mellan versionen som kör på utvecklingssystemet och versionen som kör på målsystemet. + +Program för &qte; kör normalt som enkla program på enheten de är konstruerade för. Trolltech stöder också Qtopia, som är en samling program för personlig information, webbläsning och diverse andra områden som fungerar tillsammans på ett konsekvent sätt. Det är till exempel standardomgivningen på Sharp Zaurus. Du kan skriva program som passar in i denna omgivning genom att använda Qtopias utvecklingsmiljö (SDK). Det medför att ditt program måste vara en delklass till QPEApplication och det måste länkas med biblioteket libqpe.so. Om du utvecklar programmet med projekthanteringen autoprojekt, måste du lägga till till konfigurationsväljarna. + + + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/app-changelog.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/app-changelog.docbook index 75eaac393cc..9fc215eb531 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/app-changelog.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/app-changelog.docbook @@ -1,21 +1,16 @@ -Ändringar +Ändringar -Ändringar i dokumentet +Ändringar i dokumentet - 2003-01-03 Bernd Gehrmann, Caleb Tennis + 2003-01-03 Bernd Gehrmann, Caleb Tennis - ursprunglig layout av handbok + ursprunglig layout av handbok - disposition för innehållet i många kapitel + disposition för innehållet i många kapitel @@ -23,67 +18,49 @@ - 2004-08-01 Bernd Pol, Ian Wadham + 2004-08-01 Bernd Pol, Ian Wadham - handboken något omorganiserad + handboken något omorganiserad - några saknade kapitel skrivna + några saknade kapitel skrivna - 2005-05-02 Volker Paul — Många ändringar, inklusive: + 2005-05-02 Volker Paul — Många ändringar, inklusive: - delad i en fil per kapitel och appendix + delad i en fil per kapitel och appendix - tillägg av kommandoreferens sorterad enligt meny (beskrivningar ännu inte fullständiga) + tillägg av kommandoreferens sorterad enligt meny (beskrivningar ännu inte fullständiga) - handledning för programguiden i getting-started.docbook + handledning för programguiden i getting-started.docbook - omorganisering av kapitel, inspirerad av Konquerors handbok + omorganisering av kapitel, inspirerad av Konquerors handbok - flyttade Installation, Utveckling på Unix, I korthet till appendix + flyttade Installation, Utveckling på Unix, I korthet till appendix - skrev om appendix om insticksprogram, inklusive generering av insticksprogramlista med listplugins.sh + skrev om appendix om insticksprogram, inklusive generering av insticksprogramlista med listplugins.sh - Fortfarande långt ifrån komplett, men ett litet steg framåt. + Fortfarande långt ifrån komplett, men ett litet steg framåt. - 2006-05-20 Bernd Pol — Fyllde i några flera hål med ännu inte skrivet: + 2006-05-20 Bernd Pol — Fyllde i några flera hål med ännu inte skrivet: - - + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/app-files.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/app-files.docbook index 2bd9ea2faf0..7d2591939b4 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/app-files.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/app-files.docbook @@ -5,1680 +5,387 @@ - BerndPol + BerndPol -Inställningsfiler som används av &tdevelop; +Inställningsfiler som används av &tdevelop; -&tdevelop; använder en uppsättning inställningsfiler som är fördelade bland flera kataloger. Det finns två huvudgrupper med inställningsfiler att skilja på: +&tdevelop; använder en uppsättning inställningsfiler som är fördelade bland flera kataloger. Det finns två huvudgrupper med inställningsfiler att skilja på: - &tdevelop; standardinställningar: Filer som ställdes in när &tdevelop; installerades. - Användarorienterade inställningar: Filer som innehåller användarändringar av standardvärden samt inställningar som gjorts av själva &tdevelop;-programmet och dess insticksprogram. + &tdevelop; standardinställningar: Filer som ställdes in när &tdevelop; installerades. + Användarorienterade inställningar: Filer som innehåller användarändringar av standardvärden samt inställningar som gjorts av själva &tdevelop;-programmet och dess insticksprogram. -&tdevelop; standardinställningar +&tdevelop; standardinställningar -Vid installation skriver &tdevelop; några standardinformationsfiler i inställnings- och konfigurationssyfte till underkataloger i installationskatalogen $TDEDIR (oftast något som liknar /opt/kde, /usr/local/kde eller en annan användardefinierad installationskatalog, se Installera &tdevelop;). +Vid installation skriver &tdevelop; några standardinformationsfiler i inställnings- och konfigurationssyfte till underkataloger i installationskatalogen $TDEDIR (oftast något som liknar /opt/kde, /usr/local/kde eller en annan användardefinierad installationskatalog, se Installera &tdevelop;). -Standard &tdevelop;-inställningar +Standard &tdevelop;-inställningar -Det finns bara en &tdevelop;-specifik standardinställningsfil i katalogen $TDEDIR/share/config: +Det finns bara en &tdevelop;-specifik standardinställningsfil i katalogen $TDEDIR/share/config: - tdeveloprc - Filen innehåller de grundläggande inställningarna som &tdevelop; behöver för att starta. Den kopieras till användarens katalog $TDEHOME/share/config när &tdevelop; inte hittar filen tdeveloprc där vid start. + tdeveloprc + Filen innehåller de grundläggande inställningarna som &tdevelop; behöver för att starta. Den kopieras till användarens katalog $TDEHOME/share/config när &tdevelop; inte hittar filen tdeveloprc där vid start. - + -Programspecifika standardvärden +Programspecifika standardvärden -De flesta &tdevelop; funktioner tillhandahålls av delprogram. De är egentligen program som är särskilt konstruerade att köra i &tdevelop;s ramverk (se översikten i appendix Insticksverktyg). Varje delprogram har sin egen uppsättning med inställningsfiler vars standardvärden lagras i flera underkataloger i installationskatalogen $TDEDIR/share/apps/. +De flesta &tdevelop; funktioner tillhandahålls av delprogram. De är egentligen program som är särskilt konstruerade att köra i &tdevelop;s ramverk (se översikten i appendix Insticksverktyg). Varje delprogram har sin egen uppsättning med inställningsfiler vars standardvärden lagras i flera underkataloger i installationskatalogen $TDEDIR/share/apps/. -Det finns en hel mängd underkataloger för standardinställningar i $TDEDIR/share/apps/ med namn som börjar med bokstavsföljden kdev. De flesta av dem är bara till för &tdevelop;s interna användning. De kan vara avsiktligt grupperade för läsbarhet som: - Fristående program - Aktivitetsspecifika delprogram - Delprogram för att skapa projekt - Språkspecifika delprogram +Det finns en hel mängd underkataloger för standardinställningar i $TDEDIR/share/apps/ med namn som börjar med bokstavsföljden kdev. De flesta av dem är bara till för &tdevelop;s interna användning. De kan vara avsiktligt grupperade för läsbarhet som: + Fristående program + Aktivitetsspecifika delprogram + Delprogram för att skapa projekt + Språkspecifika delprogram - - Fristående program + + Fristående program - tdevelop/: Innehåller filer för att anpassa &tdevelop;s integrerade utvecklingsmiljö. + tdevelop/: Innehåller filer för att anpassa &tdevelop;s integrerade utvecklingsmiljö. - licenses/: Innehåller diverse licenstexter. - pics/: Innehåller bildfilerna som används av startskärmarna i &tdevelop;, &tdevelop; assistent och &tdevelop; designer. - profiles/: Innehåller standardprofilinställningar för insticksprogram. (För närvarande finns det bara en profil tiny, som definierar en minimal uppsättning aktiva insticksprogram i &tdevelop;.) - eventsrc: Innehåller en mängd lokaliseringssträngar för Processen lyckades. - tdevelopui.rc: Tillhandahåller de grundläggande menyalternativen och verktygsradsikonerna som &tdevelop; använder. - kdevhtml_partui.rc: Tillhandahåller alternativet Skriv ut... i menyn Arkiv, alternativet Kopiera i menyn Redigera, och pilarna Tillbaka och Framåt i verktygsraden Bläddra vid bläddring i en HTML-fil från insticksprogrammet Dokumentation. + licenses/: Innehåller diverse licenstexter. + pics/: Innehåller bildfilerna som används av startskärmarna i &tdevelop;, &tdevelop; assistent och &tdevelop; designer. + profiles/: Innehåller standardprofilinställningar för insticksprogram. (För närvarande finns det bara en profil tiny, som definierar en minimal uppsättning aktiva insticksprogram i &tdevelop;.) + eventsrc: Innehåller en mängd lokaliseringssträngar för Processen lyckades. + tdevelopui.rc: Tillhandahåller de grundläggande menyalternativen och verktygsradsikonerna som &tdevelop; använder. + kdevhtml_partui.rc: Tillhandahåller alternativet Skriv ut... i menyn Arkiv, alternativet Kopiera i menyn Redigera, och pilarna Tillbaka och Framåt i verktygsraden Bläddra vid bläddring i en HTML-fil från insticksprogrammet Dokumentation. - kdevassistant/: Tillhandahåller menyer och verktygsrader för den fristående dokumentationsbläddraren, &tdevelop; assistent. - kdevdesigner/ och kdevdesignerpart/: Tillhandahåller menyer och verktygsrader i det fristående programmet för konstruktion av användargränssnitt, &tdevelop; designer. - + kdevassistant/: Tillhandahåller menyer och verktygsrader för den fristående dokumentationsbläddraren, &tdevelop; assistent. + kdevdesigner/ och kdevdesignerpart/: Tillhandahåller menyer och verktygsrader i det fristående programmet för konstruktion av användargränssnitt, &tdevelop; designer. + - - Aktivitetsspecifika delprogram + + Aktivitetsspecifika delprogram - kdevabbrev/: Innehåller filer som används av insticksprogrammet Expansion av förkortningar: + kdevabbrev/: Innehåller filer som används av insticksprogrammet Expansion av förkortningar: - sources/: Innehåller definitionsfiler av nyckelord som används av kommandot Expandera text. - templates/: Innehåller definitionsfiler för mallar som används av kommandot Expandera förkortningar. - kdevabbrev.rc: Tillhandahåller alternativen Expandera text och Expandera förkortning i menyn Redigera. + sources/: Innehåller definitionsfiler av nyckelord som används av kommandot Expandera text. + templates/: Innehåller definitionsfiler för mallar som används av kommandot Expandera förkortningar. + kdevabbrev.rc: Tillhandahåller alternativen Expandera text och Expandera förkortning i menyn Redigera. - kdevappwizard/: Innehåller filer som används av delprogrammet Programguide: + kdevappwizard/: Innehåller filer som används av delprogrammet Programguide: - importfiles/: Innehåller .tdevelop-projektfiler som styr initieringen av ett nytt projekt. - imports/: Innehåller mallar för att skapa projektspecifika .desktop-filer. - template-common/: Innehåller diverse filer som ofta ingår i projektets källkataloger. - templates/: Innehåller inställningsfiler som beskriver informationen som ska ingå i ett givet projekts källkatalog. - *.png: Förhandsgranskningsbilder av projekt som används av programguiden. - *.tar.gz: komprimerade arkiv som innehåller källkodsfiler som ska ingå i en nyskapad projektkatalog. + importfiles/: Innehåller .tdevelop-projektfiler som styr initieringen av ett nytt projekt. + imports/: Innehåller mallar för att skapa projektspecifika .desktop-filer. + template-common/: Innehåller diverse filer som ofta ingår i projektets källkataloger. + templates/: Innehåller inställningsfiler som beskriver informationen som ska ingå i ett givet projekts källkatalog. + *.png: Förhandsgranskningsbilder av projekt som används av programguiden. + *.tar.gz: komprimerade arkiv som innehåller källkodsfiler som ska ingå i en nyskapad projektkatalog. - kdevastyle/: Tillhandahåller alternativet Formatera om källkod i menyn Redigera. - kdevautoproject/: Tillhandahåller de flesta alternativen för menyn Bygg och verktygsraden Bygg (&tdevelop;). + kdevastyle/: Tillhandahåller alternativet Formatera om källkod i menyn Redigera. + kdevautoproject/: Tillhandahåller de flesta alternativen för menyn Bygg och verktygsraden Bygg (&tdevelop;). - kdevclassview/: Innehåller filer som används av projektinsticksprogrammet Klassvisning: + kdevclassview/: Innehåller filer som används av projektinsticksprogrammet Klassvisning: - pics/: Innehåller ikonerna som används i klassvisningsträdet Klasser. - kdevclassview.tc: Tillhandahåller alternativet Arvdiagram för klasser i menyn Projekt samt kombinationsrutan för klassnavigering i Bläddringsverktygsraden. + pics/: Innehåller ikonerna som används i klassvisningsträdet Klasser. + kdevclassview.tc: Tillhandahåller alternativet Arvdiagram för klasser i menyn Projekt samt kombinationsrutan för klassnavigering i Bläddringsverktygsraden. - kdevcloser/: Tillhandahåller stängningsalternativen i menyn Fönster. - kdevctags/: Tillhandahåller alternativet Ctags i menyn Verktyg för projektinsticksprogrammet Ctags-gränssnitt. - kdevcvsservice/: Tillhandahåller ikonen som används av fliken CVS-tjänst och ett kort skalskript för att lägga till en ny post i &cvs;-arkivet, som båda används av projektinsticksprogrammet Integrering av CVS. - kdevdebugger/: Tillhandahåller menyalternativen under Avlusa för projektinsticksprogrammet Gränssnitt för avlusare. - kdevdiff/: Tillhandahåller alternativet Visning av skillnader i menyn Verktyg. - kdevdistpart/: Tillhandahåller alternativet Distribution och publicering i menyn Projekt för projektinsticksprogrammet Stöd för slutpaketering. + kdevcloser/: Tillhandahåller stängningsalternativen i menyn Fönster. + kdevctags/: Tillhandahåller alternativet Ctags i menyn Verktyg för projektinsticksprogrammet Ctags-gränssnitt. + kdevcvsservice/: Tillhandahåller ikonen som används av fliken CVS-tjänst och ett kort skalskript för att lägga till en ny post i &cvs;-arkivet, som båda används av projektinsticksprogrammet Integrering av CVS. + kdevdebugger/: Tillhandahåller menyalternativen under Avlusa för projektinsticksprogrammet Gränssnitt för avlusare. + kdevdiff/: Tillhandahåller alternativet Visning av skillnader i menyn Verktyg. + kdevdistpart/: Tillhandahåller alternativet Distribution och publicering i menyn Projekt för projektinsticksprogrammet Stöd för slutpaketering. - kdevdocumentation/: Innehåller filer som används av insticksprogrammet Dokumentation: + kdevdocumentation/: Innehåller filer som används av insticksprogrammet Dokumentation: - en/ och pics/: Innehåller filer som används av sökverktyget htdig. - tocs/: Innehåller innehållsbeskrivningsfiler för &tdevelop;s standarddokumentation (se beskrivningen i Grundstruktur för &tdevelop; innehållsförteckningsfiler). - kdevpart_documentation.rc: Tillhandahåller sökrelaterade alternativ i menyn Hjälp. + en/ och pics/: Innehåller filer som används av sökverktyget htdig. + tocs/: Innehåller innehållsbeskrivningsfiler för &tdevelop;s standarddokumentation (se beskrivningen i Grundstruktur för &tdevelop; innehållsförteckningsfiler). + kdevpart_documentation.rc: Tillhandahåller sökrelaterade alternativ i menyn Hjälp. - kdevdoxygen/: Tillhandahåller menyalternativ för projektinsticksprogrammet Doxygen-stöd. + kdevdoxygen/: Tillhandahåller menyalternativ för projektinsticksprogrammet Doxygen-stöd. - kdevfilecreate/: Innehåller filer som används av Guide för ny fil: - file-templates/: Tillhandahåller det ursprungliga textinnehållet som ska infogas i en ny källkodsfil av en given typ. - kdevpart_filecreate.rc: Tillhandahåller alternativet Ny i menyn Arkiv. - template-info.xml: Innehåller beskrivningar av de tillgängliga filtyperna som ska visas i verktygsvyn Ny fil. + kdevfilecreate/: Innehåller filer som används av Guide för ny fil: + file-templates/: Tillhandahåller det ursprungliga textinnehållet som ska infogas i en ny källkodsfil av en given typ. + kdevpart_filecreate.rc: Tillhandahåller alternativet Ny i menyn Arkiv. + template-info.xml: Innehåller beskrivningar av de tillgängliga filtyperna som ska visas i verktygsvyn Ny fil. - - kdevfilter/: Tillhandahåller alternativen Kör kommando... och Filtrera markering genom kommando... i menyn Verktyg som används av insticksprogrammet Skalfiltrering och infogning. - kdevfullscreen/: Tillhandahåller alternativet Fullskärmsläge i menyn Visa och motsvarande ikon i verktygsraden. - kdevgrepview/: Tillhandahåller alternativet Sök i filer i menyn Redigera som används av insticksprogrammet Gränssnitt till grep. - kdevhistory/: Tillhandahåller alternativen Tillbaka och Framåt i menyn Visa. - kdevjavadebugger/: Tillhandahåller menyn Avlusa Java för att avlusa ett &Java;-program. - kdevoutputviews/: Tillhandahåller alternativen Nästa fel och Föregående fel i menyn Visa. - kdevpartexplorer/: Tillhandahåller alternativet Delutforskare i menyn Verktyg som används av insticksprogrammet Delutforskningsverktyg. - kdevquickopen/: Tillhandahåller alternativet Snabböppna fil... i menyn Arkiv samt alternativen Snabböppna klass... och Snabböppna metod i menyn Verktyg som används av projektinsticksprogrammet Snabböppna. - kdevregexptest/: Tillhandahåller alternativet Avlusa reguljärt uttryck... i menyn Verktyg som används av insticksprogrammet Test av reguljära uttryck. - kdevreplace/: Tillhandahåller alternativet Sök-välj-ersätt... i menyn Redigera som används av insticksprogrammet Ersättning. - kdevtipofday/: Tillhandahåller alternativet Dagens tips i menyn Hjälp samt HTML-filen som innehåller tillgängliga tips. - kdevtools/: Styr de olika menyalternativen som skapas av inställningarna Menyn Verktyg och Externa verktyg som tillhandahålls av insticksprogrammet Tillägg i verktygsmenyn. - kdevvalgrind/: Tillhandahåller alternativen Valgrind kontroll av minnesläckor och Profilera med Kcachegrind i menyn Avlusa som används av insticksprogrammet Valgrind-gränssnitt. - - - - Delprogram för att skapa projekt - kdevadaproject/: Tillhandahåller alternativ för menyn Bygg och motsvarande ikoner i verktygsraden för att bygga ett Ada-program. - kdevantproject/: Tillhandahåller alternativ för menyn Bygg när skapa projekt med Ant används. - kdevautoproject/: Tillhandahåller alternativ för menyn Bygg och motsvarande ikoner i verktygsraden vid arbete med &automake; projektgenerering baserat på &GNU;-verktygen. Tillhandahåller dessutom alternativen Lägg till översättning... och Bygginställning i menyn Projekt. - kdevcustomproject/: Tillhandahåller alternativ för menyn Bygg och motsvarande ikoner i verktygsraden när projektet är baserat på en egen Makefile. - kdevgenericproject/: Innehåller menydefinitioner för en experimentell generell projektgenerering. För närvarande (version 3.1.0) oanvänd. - kdevhaskellproject/ Tillhandahåller alternativ för menyn Bygg och motsvarande ikoner i verktygsraden för att bygga ett Haskell-program. - kdevpascalproject/ Tillhandahåller alternativ för menyn Bygg och motsvarande ikoner i verktygsraden för att bygga ett Pascal-program. - kdevtrollproject/ Tillhandahåller alternativ för menyn Bygg och motsvarande ikoner i verktygsraden för att bygga ett projekt med användning av &Qt; QMake projekthanteraren. - - - - Språkspecifika delprogram - kdevadasupport/: Tillhandahåller alternativ i menyn Verktyg och motsvarande ikoner i verktygsraden som behövs för att utveckla Ada-program. - kdevbashsupport/: Tillhandahåller alternativ i menyn Bygg och motsvarande ikoner i verktygsraden som behövs för att utveckla Bash-skript. + + kdevfilter/: Tillhandahåller alternativen Kör kommando... och Filtrera markering genom kommando... i menyn Verktyg som används av insticksprogrammet Skalfiltrering och infogning. + kdevfullscreen/: Tillhandahåller alternativet Fullskärmsläge i menyn Visa och motsvarande ikon i verktygsraden. + kdevgrepview/: Tillhandahåller alternativet Sök i filer i menyn Redigera som används av insticksprogrammet Gränssnitt till grep. + kdevhistory/: Tillhandahåller alternativen Tillbaka och Framåt i menyn Visa. + kdevjavadebugger/: Tillhandahåller menyn Avlusa Java för att avlusa ett &Java;-program. + kdevoutputviews/: Tillhandahåller alternativen Nästa fel och Föregående fel i menyn Visa. + kdevpartexplorer/: Tillhandahåller alternativet Delutforskare i menyn Verktyg som används av insticksprogrammet Delutforskningsverktyg. + kdevquickopen/: Tillhandahåller alternativet Snabböppna fil... i menyn Arkiv samt alternativen Snabböppna klass... och Snabböppna metod i menyn Verktyg som används av projektinsticksprogrammet Snabböppna. + kdevregexptest/: Tillhandahåller alternativet Avlusa reguljärt uttryck... i menyn Verktyg som används av insticksprogrammet Test av reguljära uttryck. + kdevreplace/: Tillhandahåller alternativet Sök-välj-ersätt... i menyn Redigera som används av insticksprogrammet Ersättning. + kdevtipofday/: Tillhandahåller alternativet Dagens tips i menyn Hjälp samt HTML-filen som innehåller tillgängliga tips. + kdevtools/: Styr de olika menyalternativen som skapas av inställningarna Menyn Verktyg och Externa verktyg som tillhandahålls av insticksprogrammet Tillägg i verktygsmenyn. + kdevvalgrind/: Tillhandahåller alternativen Valgrind kontroll av minnesläckor och Profilera med Kcachegrind i menyn Avlusa som används av insticksprogrammet Valgrind-gränssnitt. + + + + Delprogram för att skapa projekt + kdevadaproject/: Tillhandahåller alternativ för menyn Bygg och motsvarande ikoner i verktygsraden för att bygga ett Ada-program. + kdevantproject/: Tillhandahåller alternativ för menyn Bygg när skapa projekt med Ant används. + kdevautoproject/: Tillhandahåller alternativ för menyn Bygg och motsvarande ikoner i verktygsraden vid arbete med &automake; projektgenerering baserat på &GNU;-verktygen. Tillhandahåller dessutom alternativen Lägg till översättning... och Bygginställning i menyn Projekt. + kdevcustomproject/: Tillhandahåller alternativ för menyn Bygg och motsvarande ikoner i verktygsraden när projektet är baserat på en egen Makefile. + kdevgenericproject/: Innehåller menydefinitioner för en experimentell generell projektgenerering. För närvarande (version 3.1.0) oanvänd. + kdevhaskellproject/ Tillhandahåller alternativ för menyn Bygg och motsvarande ikoner i verktygsraden för att bygga ett Haskell-program. + kdevpascalproject/ Tillhandahåller alternativ för menyn Bygg och motsvarande ikoner i verktygsraden för att bygga ett Pascal-program. + kdevtrollproject/ Tillhandahåller alternativ för menyn Bygg och motsvarande ikoner i verktygsraden för att bygga ett projekt med användning av &Qt; QMake projekthanteraren. + + + + Språkspecifika delprogram + kdevadasupport/: Tillhandahåller alternativ i menyn Verktyg och motsvarande ikoner i verktygsraden som behövs för att utveckla Ada-program. + kdevbashsupport/: Tillhandahåller alternativ i menyn Bygg och motsvarande ikoner i verktygsraden som behövs för att utveckla Bash-skript. - kdevcppsupport/: Innehåller filer som används av programguiden för att bygga C++ program: + kdevcppsupport/: Innehåller filer som används av programguiden för att bygga C++ program: - newclass/: Innehåller deklarations- och källkodsmallar som programguiden bygger motsvarande källkodsfiler. - subclassing/: Innehåller mallar som programguiden använder för att skapa ursprungliga klassdeklarationer och klassdefinitioner i källkodsfilerna. - templates: Innehåller mallar som programguiden använder för att skapa standardhuvud och mallfiler för källkod som används av &nfwizard;. - configuration: Mall för att lägga till makron. - kdevcppsupport.rc: Tillhandahåller alternativen Komplettera text och Skapa medlem i menyn Redigera, alternativet Byt till deklaration/implementering för menyn Visa, och alternativet Ny klass för menyn Projekt samt ikonen Ny klass för Bläddringsverktygsraden. + newclass/: Innehåller deklarations- och källkodsmallar som programguiden bygger motsvarande källkodsfiler. + subclassing/: Innehåller mallar som programguiden använder för att skapa ursprungliga klassdeklarationer och klassdefinitioner i källkodsfilerna. + templates: Innehåller mallar som programguiden använder för att skapa standardhuvud och mallfiler för källkod som används av &nfwizard;. + configuration: Mall för att lägga till makron. + kdevcppsupport.rc: Tillhandahåller alternativen Komplettera text och Skapa medlem i menyn Redigera, alternativet Byt till deklaration/implementering för menyn Visa, och alternativet Ny klass för menyn Projekt samt ikonen Ny klass för Bläddringsverktygsraden. - kdevfortransupport/: Tillhandahåller alternativ i menyn Bygg som behövs för att utveckla Fortran-program. - kdevhaskellsupport/: Tillhandahåller alternativ i menyn Bygg och motsvarande ikoner i verktygsraden som behövs för att utveckla Haskell-program. - kdevjavasupport/: Innehåller gränssnittsdefinitionerna som behövs för att utveckla &Java;-program. - kdevpascalsupport/: Innehåller gränssnittsdefinitionerna som behövs för att utveckla Pascal-program. - kdevperlsupport/: Tillhandahåller alternativ i menyerna Bygg och Hjälp som behövs för att utveckla Perl-skript. - kdevphpsupport/: Innehåller gränssnittsdefinitioner och PHP-definitioner som behövs för att utveckla PHP-skript. - kdevpythonsupport/: Tillhandahåller alternativ i menyerna Bygg och Hjälp samt motsvarande ikoner i verktygsraden som behövs för att utveckla Python-skript. - kdevrubysupport/: Tillhandahåller alternativ i menyn Bygg och motsvarande ikoner i verktygsraden som behövs för att utveckla Ruby-skript. - kdevscriptproject/: Tillhandahåller gränssnittsdefinitionerna som behövs för att utveckla egna projekt. För närvarande (version 3.1.0) oanvänd. - kdevsqlsupport/: Tillhandahåller gränssnittsdefinitionerna som behövs för att utveckla SQL-projekt. För närvarande (version 3.1.0) oanvänd. - + kdevfortransupport/: Tillhandahåller alternativ i menyn Bygg som behövs för att utveckla Fortran-program. + kdevhaskellsupport/: Tillhandahåller alternativ i menyn Bygg och motsvarande ikoner i verktygsraden som behövs för att utveckla Haskell-program. + kdevjavasupport/: Innehåller gränssnittsdefinitionerna som behövs för att utveckla &Java;-program. + kdevpascalsupport/: Innehåller gränssnittsdefinitionerna som behövs för att utveckla Pascal-program. + kdevperlsupport/: Tillhandahåller alternativ i menyerna Bygg och Hjälp som behövs för att utveckla Perl-skript. + kdevphpsupport/: Innehåller gränssnittsdefinitioner och PHP-definitioner som behövs för att utveckla PHP-skript. + kdevpythonsupport/: Tillhandahåller alternativ i menyerna Bygg och Hjälp samt motsvarande ikoner i verktygsraden som behövs för att utveckla Python-skript. + kdevrubysupport/: Tillhandahåller alternativ i menyn Bygg och motsvarande ikoner i verktygsraden som behövs för att utveckla Ruby-skript. + kdevscriptproject/: Tillhandahåller gränssnittsdefinitionerna som behövs för att utveckla egna projekt. För närvarande (version 3.1.0) oanvänd. + kdevsqlsupport/: Tillhandahåller gränssnittsdefinitionerna som behövs för att utveckla SQL-projekt. För närvarande (version 3.1.0) oanvänd. + - + - + -Användarorienterade inställningar +Användarorienterade inställningar -All information om användardefinierade inställningar finns i två underkataloger i $TDEHOME, nämligen: - Programspecifika inställningar i katalogen $TDEHOME/share/apps/, och - Resursinställningsfiler i katalogen $TDEHOME/share/config/. +All information om användardefinierade inställningar finns i två underkataloger i $TDEHOME, nämligen: + Programspecifika inställningar i katalogen $TDEHOME/share/apps/, och + Resursinställningsfiler i katalogen $TDEHOME/share/config/. -Programspecifika inställningar +Programspecifika inställningar -Alla användarens ändringar av standardinställningar i &tdevelop; samt användarspecifika inställningar som inte lagras i någon av resursinställningsfilerna finns i underkatalogerna kdev... i katalogen $TDEHOME/share/apps/. -De flesta av dessa inställningsfiler används dock av diverse insticksprogram i &tdevelop; för att tillhandahålla någon specifik meny och/eller verktygsradsikon. Därför är de bara intressanta om något verkligen har gått fel i användargränssnittet. -I det fallet du innehållet i katalogerna speglar det i de standardinställningarna, har &tdevelop; kopierat dem från $TDEDIR/apps/ till katalogen $TDEHOME/apps/ vid den första starten. Alla följande ändringar görs bara i kopiorna. Standardinställningarna förblir hur som helst orörda. +Alla användarens ändringar av standardinställningar i &tdevelop; samt användarspecifika inställningar som inte lagras i någon av resursinställningsfilerna finns i underkatalogerna kdev... i katalogen $TDEHOME/share/apps/. +De flesta av dessa inställningsfiler används dock av diverse insticksprogram i &tdevelop; för att tillhandahålla någon specifik meny och/eller verktygsradsikon. Därför är de bara intressanta om något verkligen har gått fel i användargränssnittet. +I det fallet du innehållet i katalogerna speglar det i de standardinställningarna, har &tdevelop; kopierat dem från $TDEDIR/apps/ till katalogen $TDEHOME/apps/ vid den första starten. Alla följande ändringar görs bara i kopiorna. Standardinställningarna förblir hur som helst orörda. - kdevabbrev/: Innehåller filer som används av insticksprogrammet Expansion av förkortningar: + kdevabbrev/: Innehåller filer som används av insticksprogrammet Expansion av förkortningar: - sources/: För närvarande tom. &tdevelop; använder standarddefinitionsfiler för nyckelord till kommandot Expandera text. - templates/: Innehåller definitionsfiler ändrade av användaren för mallar som används av kommandot Expandera förkortningar. - kdevabbrev.rc: Tillhandahåller alternativen Expandera text och Expandera förkortning i menyn Redigera. - + sources/: För närvarande tom. &tdevelop; använder standarddefinitionsfiler för nyckelord till kommandot Expandera text. + templates/: Innehåller definitionsfiler ändrade av användaren för mallar som används av kommandot Expandera förkortningar. + kdevabbrev.rc: Tillhandahåller alternativen Expandera text och Expandera förkortning i menyn Redigera. + - kdevappwizard/: Tillhandahåller alternativen Nytt projekt... och Importera befintligt projekt... i menyn Projekt. Programguiden använder standardinställningar för den verkliga funktionen. + kdevappwizard/: Tillhandahåller alternativen Nytt projekt... och Importera befintligt projekt... i menyn Projekt. Programguiden använder standardinställningar för den verkliga funktionen. - kdevastyle/: Tillhandahåller det verkliga alternativet Formatera om källkod i menyn Redigera. + kdevastyle/: Tillhandahåller det verkliga alternativet Formatera om källkod i menyn Redigera. - kdevautoproject/: Tillhandahåller de verkliga alternativen i menyn Bygg och verktygsraden Bygg (KDevelop). + kdevautoproject/: Tillhandahåller de verkliga alternativen i menyn Bygg och verktygsraden Bygg (KDevelop). - kdevclassview/: Tillhandahåller alternativet Arvdiagram för klasser i menyn Projekt samt kombinationsrutan för klassnavigering i Bläddringsverktygsraden från projektinsticksprogrammet Klassvisning. + kdevclassview/: Tillhandahåller alternativet Arvdiagram för klasser i menyn Projekt samt kombinationsrutan för klassnavigering i Bläddringsverktygsraden från projektinsticksprogrammet Klassvisning. - kdevcloser/: Tillhandahåller alternativet Stäng markerade fönster... i menyn Fönster. + kdevcloser/: Tillhandahåller alternativet Stäng markerade fönster... i menyn Fönster. - kdevcppsupport/: Innehåller de verkliga inställningarna som används av programguiden för att skapa C++ program. Programguiden använder den största delen av sina inställningar direkt från katalogen med standardinställningar. Titta där för mer detaljinformation. + kdevcppsupport/: Innehåller de verkliga inställningarna som används av programguiden för att skapa C++ program. Programguiden använder den största delen av sina inställningar direkt från katalogen med standardinställningar. Titta där för mer detaljinformation. - newclass/: Innehåller de verkliga deklarations- och källkodsmallar som programguiden använder för att bygga motsvarande källkodsfiler. + newclass/: Innehåller de verkliga deklarations- och källkodsmallar som programguiden använder för att bygga motsvarande källkodsfiler. - pcs/: Innehåller databasfiler som &tdevelop; använder för att bygga den verkliga filen för bestående kodlagring (.pcs) för ett &kde; C++ projekt. + pcs/: Innehåller databasfiler som &tdevelop; använder för att bygga den verkliga filen för bestående kodlagring (.pcs) för ett &kde; C++ projekt. - kdevcppsupport.rc: Tillhandahåller alternativen Komplettera text och Skapa medlem i menyn Redigera, alternativet Byt till deklaration/implementering för menyn Visa, och alternativet Ny klass för menyn Projekt samt ikonen Ny klass för Bläddringsverktygsraden. + kdevcppsupport.rc: Tillhandahåller alternativen Komplettera text och Skapa medlem i menyn Redigera, alternativet Byt till deklaration/implementering för menyn Visa, och alternativet Ny klass för menyn Projekt samt ikonen Ny klass för Bläddringsverktygsraden. - kdevctags/: Tillhandahåller alternativet Ctags i menyn Verktyg för projektinsticksprogrammet Ctags-gränssnitt. + kdevctags/: Tillhandahåller alternativet Ctags i menyn Verktyg för projektinsticksprogrammet Ctags-gränssnitt. - kdevdebugger/: Tillhandahåller menyalternativen under Avlusa för projektinsticksprogrammet Gränssnitt för avlusare. + kdevdebugger/: Tillhandahåller menyalternativen under Avlusa för projektinsticksprogrammet Gränssnitt för avlusare. - kdevdiff/: Tillhandahåller alternativet Visning av skillnader i menyn Verktyg. + kdevdiff/: Tillhandahåller alternativet Visning av skillnader i menyn Verktyg. - kdevdocumentation/: Innehåller de verkliga filerna som används av insticksprogrammet Dokumentation förutom de standardinställningsfilerna. Titta där för mer detaljinformation. - Katalogerna under kdevdocumentation/ innehåller i huvudsak bokhållningsinformation. De verkliga inställda dokumentationsfilerna finns i filerna doc...pluginrc i katalogen $TDEHOME/share/config/. + kdevdocumentation/: Innehåller de verkliga filerna som används av insticksprogrammet Dokumentation förutom de standardinställningsfilerna. Titta där för mer detaljinformation. + Katalogerna under kdevdocumentation/ innehåller i huvudsak bokhållningsinformation. De verkliga inställda dokumentationsfilerna finns i filerna doc...pluginrc i katalogen $TDEHOME/share/config/. - bookmarks/: Underhåller posterna under fliken Bokmärken som används av insticksprogrammet Dokumentation i &tdevelop;. + bookmarks/: Underhåller posterna under fliken Bokmärken som används av insticksprogrammet Dokumentation i &tdevelop;. - index/: Innehåller diverse cachefiler som &tdevelop; använder för att snabba upp indexerade sökningar i dokumentationen under fliken Index med insticksprogrammet Dokumentation. + index/: Innehåller diverse cachefiler som &tdevelop; använder för att snabba upp indexerade sökningar i dokumentationen under fliken Index med insticksprogrammet Dokumentation. - search/: Innehåller filer som används av sökverktyget htdig som hanterar sökanrop från fliken Sök i insticksprogrammet Dokumentation. + search/: Innehåller filer som används av sökverktyget htdig som hanterar sökanrop från fliken Sök i insticksprogrammet Dokumentation. - kdevpart_documentation.rc: Tillhandahåller sökrelaterade alternativ i menyn Hjälp. + kdevpart_documentation.rc: Tillhandahåller sökrelaterade alternativ i menyn Hjälp. - kdevdoxygen/: Tillhandahåller menyalternativ för projektinsticksprogrammet Doxygen-stöd. + kdevdoxygen/: Tillhandahåller menyalternativ för projektinsticksprogrammet Doxygen-stöd. - tdevelop/: Innehåller några verkliga alternativ som &tdevelop; använder som grundläggande inställning: + tdevelop/: Innehåller några verkliga alternativ som &tdevelop; använder som grundläggande inställning: - profiles/: Tillhandahåller de verkliga profilinställningarna för insticksprogram (från början finns det bara en profil FullIDE som definierar en fullständig uppsättning med aktiva insticksprogram i &tdevelop;.) - tdevelopui.rc: Tillhandahåller de grundläggande menyalternativen och verktygsradsikonerna som &tdevelop; använder. + profiles/: Tillhandahåller de verkliga profilinställningarna för insticksprogram (från början finns det bara en profil FullIDE som definierar en fullständig uppsättning med aktiva insticksprogram i &tdevelop;.) + tdevelopui.rc: Tillhandahåller de grundläggande menyalternativen och verktygsradsikonerna som &tdevelop; använder. - kdevfilecreate/: Innehåller filer som används av Guide för ny fil: + kdevfilecreate/: Innehåller filer som används av Guide för ny fil: - file-templates/: Tillhandahåller det verkliga textinnehållet som ska infogas i en ny källkodsfil av en given typ. Fler filmallar finns i katalogen med standardinställningsfiler. - kdevpart_filecreate.rc: Tillhandahåller alternativet Ny i menyn Arkiv. - template-info.xml: Innehåller beskrivningar av de tillgängliga filtyperna som ska visas i verktygsvyn Ny fil. + file-templates/: Tillhandahåller det verkliga textinnehållet som ska infogas i en ny källkodsfil av en given typ. Fler filmallar finns i katalogen med standardinställningsfiler. + kdevpart_filecreate.rc: Tillhandahåller alternativet Ny i menyn Arkiv. + template-info.xml: Innehåller beskrivningar av de tillgängliga filtyperna som ska visas i verktygsvyn Ny fil. - kdevfilter/: Tillhandahåller alternativen Kör kommando... och Filtrera markering genom kommando... i menyn Verktyg som används av insticksprogrammet Skalfiltrering och infogning. + kdevfilter/: Tillhandahåller alternativen Kör kommando... och Filtrera markering genom kommando... i menyn Verktyg som används av insticksprogrammet Skalfiltrering och infogning. - kdevfullscreen/: Tillhandahåller alternativet Fullskärmsläge i menyn Visa och motsvarande ikon i verktygsraden. + kdevfullscreen/: Tillhandahåller alternativet Fullskärmsläge i menyn Visa och motsvarande ikon i verktygsraden. - kdevgrepview/: Tillhandahåller alternativet Sök i filer i menyn Redigera som används av insticksprogrammet Gränssnitt till grep. + kdevgrepview/: Tillhandahåller alternativet Sök i filer i menyn Redigera som används av insticksprogrammet Gränssnitt till grep. - kdevoutputviews/: Tillhandahåller alternativen Nästa fel och Föregående fel i menyn Visa. + kdevoutputviews/: Tillhandahåller alternativen Nästa fel och Föregående fel i menyn Visa. - kdevpartexplorer/: Tillhandahåller alternativet Delutforskare i menyn Verktyg som används av insticksprogrammet Delutforskningsverktyg. + kdevpartexplorer/: Tillhandahåller alternativet Delutforskare i menyn Verktyg som används av insticksprogrammet Delutforskningsverktyg. - kdevquickopen/: Tillhandahåller alternativet Snabböppna fil... i menyn Arkiv samt alternativen Snabböppna klass... och Snabböppna metod i menyn Verktyg som används av projektinsticksprogrammet Snabböppna. + kdevquickopen/: Tillhandahåller alternativet Snabböppna fil... i menyn Arkiv samt alternativen Snabböppna klass... och Snabböppna metod i menyn Verktyg som används av projektinsticksprogrammet Snabböppna. - kdevregexptest/: Tillhandahåller alternativet Avlusa reguljärt uttryck... i menyn Verktyg som används av insticksprogrammet Test av reguljära uttryck. + kdevregexptest/: Tillhandahåller alternativet Avlusa reguljärt uttryck... i menyn Verktyg som används av insticksprogrammet Test av reguljära uttryck. - kdevreplace/: Tillhandahåller alternativet Sök-välj-ersätt... i menyn Redigera som används av insticksprogrammet Ersättning. + kdevreplace/: Tillhandahåller alternativet Sök-välj-ersätt... i menyn Redigera som används av insticksprogrammet Ersättning. - kdevtipofday/: Tillhandahåller alternativet Dagens tips i menyn Hjälp. HTML-filen som innehåller tillgängliga tips tillhandahålls bara som en standardinställningsfil. + kdevtipofday/: Tillhandahåller alternativet Dagens tips i menyn Hjälp. HTML-filen som innehåller tillgängliga tips tillhandahålls bara som en standardinställningsfil. - kdevtools/: Styr de olika menyalternativen som skapas av inställningarna Menyn Verktyg och Externa verktyg som tillhandahålls av insticksprogrammet Tillägg i verktygsmenyn. + kdevtools/: Styr de olika menyalternativen som skapas av inställningarna Menyn Verktyg och Externa verktyg som tillhandahålls av insticksprogrammet Tillägg i verktygsmenyn. - kdevvalgrind/: Tillhandahåller alternativen Valgrind kontroll av minnesläckor och Profilera med Kcachegrind i menyn Avlusa som används av insticksprogrammet Valgrind-gränssnitt. + kdevvalgrind/: Tillhandahåller alternativen Valgrind kontroll av minnesläckor och Profilera med Kcachegrind i menyn Avlusa som används av insticksprogrammet Valgrind-gränssnitt. - + -Resursinställningsfiler +Resursinställningsfiler -Det finns två grupper av &tdevelop; inställningsfiler i katalogen $TDEHOME/share/config/, som åtskiljs av omgivande bokstavssekvenser: - doc...pluginrc anger filer som används av insticksprogrammet för dokumentations - kdev...rc anger inställningsfiler som används av &tdevelop; själv och tillgängliga insticksprogram. +Det finns två grupper av &tdevelop; inställningsfiler i katalogen $TDEHOME/share/config/, som åtskiljs av omgivande bokstavssekvenser: + doc...pluginrc anger filer som används av insticksprogrammet för dokumentations + kdev...rc anger inställningsfiler som används av &tdevelop; själv och tillgängliga insticksprogram. -Inställningsfiler som används av &tdevelop; +Inställningsfiler som används av &tdevelop; - kdevabbrevrc: Innehåller nuvarande tillstånd för inställningen Förkortningar som tillhandahålls av insticksprogrammet Expansion av förkortningar. - Det här lagrar om förkortningarna kommer att användas eller inte. De verkliga definitionerna av nya förkortningar hamnar i filen $TDEHOME/share/apps/kdevabbrev/templates/templates. + kdevabbrevrc: Innehåller nuvarande tillstånd för inställningen Förkortningar som tillhandahålls av insticksprogrammet Expansion av förkortningar. + Det här lagrar om förkortningarna kommer att användas eller inte. De verkliga definitionerna av nya förkortningar hamnar i filen $TDEHOME/share/apps/kdevabbrev/templates/templates. - kdevassistantrc: Innehåller vissa specifika inställningstillstånd för den fristående dokumentationsbläddraren &tdevelop; assistent. - De flesta vanliga inställningar delas med filen för &tdevelop;s integrerade utvecklingsmiljö tdeveloprc. + kdevassistantrc: Innehåller vissa specifika inställningstillstånd för den fristående dokumentationsbläddraren &tdevelop; assistent. + De flesta vanliga inställningar delas med filen för &tdevelop;s integrerade utvecklingsmiljö tdeveloprc. - kdevassistantuimode4rc: Innehåller nuvarande inställningstillstånd för flerfönsterläge (dockningspositioner, etc.) för den fristående dokumentationsbläddraren &tdevelop; assistent. + kdevassistantuimode4rc: Innehåller nuvarande inställningstillstånd för flerfönsterläge (dockningspositioner, etc.) för den fristående dokumentationsbläddraren &tdevelop; assistent. - kdevclassviewrc: Innehåller inställningarna för Visningsläge för klassbläddrarfliken Klasser som tillhandahålls av projektinsticksprogrammet Klassvisning. - Det här är en global inställning, även om insticksprogrammet Klassvisning kan vara inaktiverad för varje projekt. Alla ändringar av inställningen uppdateras globalt så fort det aktuella projektet stängs, och påverkar därför alla följande projekt som laddas. + kdevclassviewrc: Innehåller inställningarna för Visningsläge för klassbläddrarfliken Klasser som tillhandahålls av projektinsticksprogrammet Klassvisning. + Det här är en global inställning, även om insticksprogrammet Klassvisning kan vara inaktiverad för varje projekt. Alla ändringar av inställningen uppdateras globalt så fort det aktuella projektet stängs, och påverkar därför alla följande projekt som laddas. - kdevcppsupportrc: Innehåller vissa inställningar som används för att skapa CPP-källkodsfiler. I synnerhet hittar du inställningarna som gjorts i inställningsdialogrutan Skapa ny klass i C++. - kdevdocumentationrc: Innehåller verkliga inställningar som insticksprogrammet Dokumentation använder. - tdeveloprc: Innehåller globala inställningar som den integrerade utvecklingsmiljön &tdevelop; och den fristående dokumentationsbläddraren &tdevelop; assistent använder. - tdevelopuimode4rc: Innehåller nuvarande inställningstillstånd för flerfönsterläge (dockningspositioner, etc.) för den integrerade utvecklingsmiljön &tdevelop;. - kdevfileselectorrc: Innehåller verkliga inställningar som insticksprogrammet Filväljare använder. - kdevfileviewrc: Innehåller verkliga inställningar av filnamnsfärger som projektinsticksprogrammet Integrering av CVS (Cervisia) använder för visning. - kdevfilterrc: Innehåller verkliga inställningar som insticksprogrammet Skalfiltrering och infogning använder. - kdevgrepviewrc: Innehåller verkliga inställningar som insticksprogrammet Gränssnitt till grep använder. - kdevsnippetrc: Innehåller verkliga inställningar som insticksprogrammet Kodsnuttar använder. - kdevtoolsrc: Innehåller verkliga inställningar som insticksprogrammet Tillägg i verktygsmenyn använder. + kdevcppsupportrc: Innehåller vissa inställningar som används för att skapa CPP-källkodsfiler. I synnerhet hittar du inställningarna som gjorts i inställningsdialogrutan Skapa ny klass i C++. + kdevdocumentationrc: Innehåller verkliga inställningar som insticksprogrammet Dokumentation använder. + tdeveloprc: Innehåller globala inställningar som den integrerade utvecklingsmiljön &tdevelop; och den fristående dokumentationsbläddraren &tdevelop; assistent använder. + tdevelopuimode4rc: Innehåller nuvarande inställningstillstånd för flerfönsterläge (dockningspositioner, etc.) för den integrerade utvecklingsmiljön &tdevelop;. + kdevfileselectorrc: Innehåller verkliga inställningar som insticksprogrammet Filväljare använder. + kdevfileviewrc: Innehåller verkliga inställningar av filnamnsfärger som projektinsticksprogrammet Integrering av CVS (Cervisia) använder för visning. + kdevfilterrc: Innehåller verkliga inställningar som insticksprogrammet Skalfiltrering och infogning använder. + kdevgrepviewrc: Innehåller verkliga inställningar som insticksprogrammet Gränssnitt till grep använder. + kdevsnippetrc: Innehåller verkliga inställningar som insticksprogrammet Kodsnuttar använder. + kdevtoolsrc: Innehåller verkliga inställningar som insticksprogrammet Tillägg i verktygsmenyn använder. -Inställningsfiler som används av insticksprogrammet för dokumentation - docchmpluginrc: Innehåller information om de verkliga &Microsoft; CHM-hjälpfilerna som de definieras på inställningssidan CHM-dokumentationssamling. - doccustompluginrc: Innehåller information om alla egna dokumentationsfiler som de definieras på inställningssidan Egen dokumentationssamling. - docdevhelppluginrc: Innehåller information om de verkliga GNOME 2 DevHelp-dokumentationsfiler som de definieras på inställningssidan DevHelp-dokumentationssamling. - docdoxygenpluginrc: Innehåller information om de verkliga dokumentationen av programmeringsgränssnittet skapade av Doxygen som de definieras på inställningssidan Doxygen-dokumentationssamling. - dockdevtocpluginrc: Innehåller information om de verkliga strukturerade KDevelop innehållsdokumentationsfilerna som de definieras på inställningssidan KDevelop innehållsdokumentationssamling. - docqtpluginrc: Innehåller information om de Qt-dokumentationsfilerna som verkligen ingår på inställningssidan Qt-dokumentationssamling. +Inställningsfiler som används av insticksprogrammet för dokumentation + docchmpluginrc: Innehåller information om de verkliga &Microsoft; CHM-hjälpfilerna som de definieras på inställningssidan CHM-dokumentationssamling. + doccustompluginrc: Innehåller information om alla egna dokumentationsfiler som de definieras på inställningssidan Egen dokumentationssamling. + docdevhelppluginrc: Innehåller information om de verkliga GNOME 2 DevHelp-dokumentationsfiler som de definieras på inställningssidan DevHelp-dokumentationssamling. + docdoxygenpluginrc: Innehåller information om de verkliga dokumentationen av programmeringsgränssnittet skapade av Doxygen som de definieras på inställningssidan Doxygen-dokumentationssamling. + dockdevtocpluginrc: Innehåller information om de verkliga strukturerade KDevelop innehållsdokumentationsfilerna som de definieras på inställningssidan KDevelop innehållsdokumentationssamling. + docqtpluginrc: Innehåller information om de Qt-dokumentationsfilerna som verkligen ingår på inställningssidan Qt-dokumentationssamling. - + - + -Projektberoende inställningar +Projektberoende inställningar -De flesta projektberoende inställningarna bevaras i &tdevelop;s projektinställningsfiler <projektnamn>.tdevelop och <projektnamn>.kdevses istället för i separata filer som andra, mer globala, konfigurationsinställningar. I korthet är de här filerna avsedda för: +De flesta projektberoende inställningarna bevaras i &tdevelop;s projektinställningsfiler <projektnamn>.tdevelop och <projektnamn>.kdevses istället för i separata filer som andra, mer globala, konfigurationsinställningar. I korthet är de här filerna avsedda för: - <projektnamn>.tdevelop: Global projektinställningsinformation. - <projektnamn>.kdevses: Inställningsinformation som behövs för att återställa det specifika beteendet hos sessionen som kör. + <projektnamn>.tdevelop: Global projektinställningsinformation. + <projektnamn>.kdevses: Inställningsinformation som behövs för att återställa det specifika beteendet hos sessionen som kör. -Båda filerna är kodade med &XML;. De kan visas och ändras (med försiktighet) i vilken texteditor som helst. +Båda filerna är kodade med &XML;. De kan visas och ändras (med försiktighet) i vilken texteditor som helst. -Bestående kodlagringsfiler +Bestående kodlagringsfiler -Det finns en tredje projektberoende inställningsfil, filen för lagringen av bestående kod <projektnamn>.tdevelop.pcs. Det är en binärkodad fil som innehåller en tolkningscache i huvudsak för att snabba upp laddningssekvensen för projektet. Dessutom innehåller den här bestående kodlagringen information som används av funktionen för kodkomplettering i &tdevelop;. +Det finns en tredje projektberoende inställningsfil, filen för lagringen av bestående kod <projektnamn>.tdevelop.pcs. Det är en binärkodad fil som innehåller en tolkningscache i huvudsak för att snabba upp laddningssekvensen för projektet. Dessutom innehåller den här bestående kodlagringen information som används av funktionen för kodkomplettering i &tdevelop;. -Ytterligare filer för bestående kodlagring kan ställas in under fliken Kodkomplettering på den C++ specifika projektinställningssidan. Information om dessa ytterligare .pcs-filer lagras globalt i katalogen $TDEHOME/share/apps/kdevcppsupport/pcs/. +Ytterligare filer för bestående kodlagring kan ställas in under fliken Kodkomplettering på den C++ specifika projektinställningssidan. Information om dessa ytterligare .pcs-filer lagras globalt i katalogen $TDEHOME/share/apps/kdevcppsupport/pcs/. - + - + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/app-menu.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/app-menu.docbook index aabccc06794..e9b077f6acc 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/app-menu.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/app-menu.docbook @@ -2,71 +2,48 @@ - BerndPol + BerndPol -Översikt över menyer och verktygsrader +Översikt över menyer och verktygsrader -(... ännu inte skrivet ...) +(... ännu inte skrivet ...) -Menyer +Menyer -(... ännu inte skrivet ...) +(... ännu inte skrivet ...) -Vanligt tillgängliga menyer +Vanligt tillgängliga menyer -(... ännu inte skrivet ...) +(... ännu inte skrivet ...) - + -Projektspecifika menyer +Projektspecifika menyer -(... ännu inte skrivet ...) +(... ännu inte skrivet ...) - + -Menyer specifika för insticksverktyg +Menyer specifika för insticksverktyg -(... ännu inte skrivet ...) +(... ännu inte skrivet ...) - + - + -Verktygsrader +Verktygsrader -(... ännu inte skrivet ...) +(... ännu inte skrivet ...) - + - + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/app-misc-info.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/app-misc-info.docbook index e7e476cefb6..eb82eb6e898 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/app-misc-info.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/app-misc-info.docbook @@ -1,28 +1,18 @@ -Ytterligare information +Ytterligare information -Hämta information -(...ännu inte skrivet...) - +Hämta information +(...ännu inte skrivet...) + -Rapportera fel -(...ännu inte skrivet...) - +Rapportera fel +(...ännu inte skrivet...) + -Licenser -&underFDL; &underGPL; - +Licenser +&underFDL; &underGPL; + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/app-uimodes-examples.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/app-uimodes-examples.docbook index 9f0863a6257..b91a0ae7be2 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/app-uimodes-examples.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/app-uimodes-examples.docbook @@ -1,174 +1,103 @@ -Exempel på lägen i användargränssnittet för &tdevelop; +Exempel på lägen i användargränssnittet för &tdevelop; -IDEA-fönsterläge +IDEA-fönsterläge -Klicka här för att återgå till översikten över lägen. +Klicka här för att återgå till översikten över lägen. - Skärmbild - &tdevelop; IDEA-fönsterläge + Skärmbild + &tdevelop; IDEA-fönsterläge -Klicka här för att återgå till översikten över lägen. +Klicka här för att återgå till översikten över lägen. - Skärmbild - &tdevelop; IDEA-fönsterläge, stängda flikar + Skärmbild + &tdevelop; IDEA-fönsterläge, stängda flikar -Det här skärmbildsexemplet visar en av de huvudsakliga fördelarna med IDEA-läge, att det finns en maximal arbetsyta tillgänglig. Ändå är alla verktygsvyer lätt tillgängliga genom att klicka på motsvarande flik. -Du behöver troligen en viss tid innan du har vant dig vid ikonerna i flikraden. Om du är vilse, placera bara musen över en flik och vänta några sekunder. En beskrivning i form av ett kort verktygstips dyker då upp. På skärmbilden visas verktygstipset Hantering av automake som exempel. Det beskriver den nedre fliken i högra flikraden. +Det här skärmbildsexemplet visar en av de huvudsakliga fördelarna med IDEA-läge, att det finns en maximal arbetsyta tillgänglig. Ändå är alla verktygsvyer lätt tillgängliga genom att klicka på motsvarande flik. +Du behöver troligen en viss tid innan du har vant dig vid ikonerna i flikraden. Om du är vilse, placera bara musen över en flik och vänta några sekunder. En beskrivning i form av ett kort verktygstips dyker då upp. På skärmbilden visas verktygstipset Hantering av automake som exempel. Det beskriver den nedre fliken i högra flikraden. -Klicka här för att återgå till översikten över lägen. +Klicka här för att återgå till översikten över lägen. - + -Underramsläge +Underramsläge -Klicka här för att återgå till översikten över lägen. +Klicka här för att återgå till översikten över lägen. - Skärmbild - &tdevelop; underramsläge + Skärmbild + &tdevelop; underramsläge -Klicka här för att återgå till översikten över lägen. +Klicka här för att återgå till översikten över lägen. - + -Fliksidläge +Fliksidläge -Klicka här för att återgå till översikten över lägen. +Klicka här för att återgå till översikten över lägen. - Skärmbild - &tdevelop; fliksidläge + Skärmbild + &tdevelop; fliksidläge -Klicka här för att återgå till översikten över lägen. +Klicka här för att återgå till översikten över lägen. - + -Toppnivåläge +Toppnivåläge -Klicka här för att återgå till översikten över lägen. +Klicka här för att återgå till översikten över lägen. - Skärmbild - &tdevelop; toppnivåläge + Skärmbild + &tdevelop; toppnivåläge -Klicka här för att återgå till översikten över lägen. +Klicka här för att återgå till översikten över lägen. - + - + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/applicationwizard.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/applicationwizard.docbook index 779dacfdf7b..b556d02763c 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/applicationwizard.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/applicationwizard.docbook @@ -2,720 +2,310 @@ - BerndPol + BerndPol -Komma igång: Programguiden +Komma igång: Programguiden - Programguiden + Programguiden -Arbete med att utveckla programvara i &tdevelop; organiseras i projekt. Ett sådant projekt håller samman allt som hör till en fullständig programmeringsuppgift: källkodsfiler, ytterligare datafiler, alla hanteringsfunktioner som behövs som byggsystemet samt åtkomst till alla komponenter och ytterligare verktyg som behövs för att få programmet klart att köras. -Att organisera utvecklingsarbetet i projekt låter dig enkelt byta mellan befintliga övergripande uppgifter. Det här riktigt bekvämt om du till exempel arbetar med flera program samtidigt, vilket ofta är fallet. Tala om för &tdevelop; att öppna projektet du vill arbeta med, och du kan fortsätta i miljön precis där du tidigare lämnade den. +Arbete med att utveckla programvara i &tdevelop; organiseras i projekt. Ett sådant projekt håller samman allt som hör till en fullständig programmeringsuppgift: källkodsfiler, ytterligare datafiler, alla hanteringsfunktioner som behövs som byggsystemet samt åtkomst till alla komponenter och ytterligare verktyg som behövs för att få programmet klart att köras. +Att organisera utvecklingsarbetet i projekt låter dig enkelt byta mellan befintliga övergripande uppgifter. Det här riktigt bekvämt om du till exempel arbetar med flera program samtidigt, vilket ofta är fallet. Tala om för &tdevelop; att öppna projektet du vill arbeta med, och du kan fortsätta i miljön precis där du tidigare lämnade den. -Nya projekt +Nya projekt - projekt - nytt - -Så fort du vill starta ett nytt programmeringsprojekt, behöver en hel del formella inställningsprocedurer göras. En startstruktur för kataloger måste skapas, nya deklarationsfiler och källkodsfiler måste skapas, byggsystemet måste initieras, etc. -&tdevelop; tillhandahåller ett enkelt sätt att starta ett nytt programmeringsprojekt: programguiden. Du hittar programguiden via menyalternativet Projekt Nytt projekt. -Det behövs bara ett fåtal steg för att skapa ett nytt programmeringsprojekt med programguiden: + projekt + nytt + +Så fort du vill starta ett nytt programmeringsprojekt, behöver en hel del formella inställningsprocedurer göras. En startstruktur för kataloger måste skapas, nya deklarationsfiler och källkodsfiler måste skapas, byggsystemet måste initieras, etc. +&tdevelop; tillhandahåller ett enkelt sätt att starta ett nytt programmeringsprojekt: programguiden. Du hittar programguiden via menyalternativet Projekt Nytt projekt. +Det behövs bara ett fåtal steg för att skapa ett nytt programmeringsprojekt med programguiden: - Välj programspråk du vill använda, och typ av program som du vill skapa från en uppsättning fördefinierade mallar. - Tillhandahåll en del allmän information som programnamn, katalog där programmet ska byggas, etc. - Bestäm om du vill använda ett versionskontrollsystem, som t.ex. CVS, och tillhandahåll nödvändig information som behövs. - Ställ in några mallar för ursprunglig deklarationsfil och källkodsfil (om nödvändigt). - Tala till sist om för programguiden att skapa alla nya saker, katalogstruktur, startmallar för deklarationsfiler och källkodsfiler, och hanteringsverktyg som ett startskelett för att bygga programmet, etc. + Välj programspråk du vill använda, och typ av program som du vill skapa från en uppsättning fördefinierade mallar. + Tillhandahåll en del allmän information som programnamn, katalog där programmet ska byggas, etc. + Bestäm om du vill använda ett versionskontrollsystem, som t.ex. CVS, och tillhandahåll nödvändig information som behövs. + Ställ in några mallar för ursprunglig deklarationsfil och källkodsfil (om nödvändigt). + Tala till sist om för programguiden att skapa alla nya saker, katalogstruktur, startmallar för deklarationsfiler och källkodsfiler, och hanteringsverktyg som ett startskelett för att bygga programmet, etc. -Voilà, det är allt. Programguiden har nu gett dig en första fungerade uppsättning programfiler, där du enkelt kan börja arbeta. -Låt oss nu ta en mer detaljerad titt på allt detta... +Voilà, det är allt. Programguiden har nu gett dig en första fungerade uppsättning programfiler, där du enkelt kan börja arbeta. +Låt oss nu ta en mer detaljerad titt på allt detta... -Inledande steg +Inledande steg - dialogruta - skapa nytt projekt + dialogruta + skapa nytt projekt - projekt - skapa nytt projekt - dialogruta + projekt + skapa nytt projekt + dialogruta - projekt - mallar + projekt + mallar - mallar - projekt - -För att skapa ett nytt projekt i &tdevelop;, välj Nytt projekt i menyn Projekt. Du ska då se guiden för att skapa nytt projekt, som visas nedan: + mallar + projekt + +För att skapa ett nytt projekt i &tdevelop;, välj Nytt projekt i menyn Projekt. Du ska då se guiden för att skapa nytt projekt, som visas nedan: - Inledande dialogruta för att skapa ett nytt projekt + Inledande dialogruta för att skapa ett nytt projekt -Som du kan se, är dialogrutan uppdelad i en övre och undre del. I den övre delen kan du bestämma dig för programspråk och programtyp. Den under delen innehåller en del allmän information. +Som du kan se, är dialogrutan uppdelad i en övre och undre del. I den övre delen kan du bestämma dig för programspråk och programtyp. Den under delen innehåller en del allmän information. -Välj programspråk och programtyp +Välj programspråk och programtyp - projekt - programtyp + projekt + programtyp - projekt - programspråk + projekt + programspråk - projekt - språk + projekt + språk - språk + språk - programspråk + programspråk - program - typ + program + typ -Du gör dina val på vänstersidan längst upp i dialogrutan. När den visas finns en lista med kataloger, var och en med namnet på ett programspråk, som till exempel: +Du gör dina val på vänstersidan längst upp i dialogrutan. När den visas finns en lista med kataloger, var och en med namnet på ett programspråk, som till exempel: - Ada - Ada - nytt projekt - - C - C - nytt projekt - - C++ - C++ - nytt projekt - - Databas (SQL-projekt) - SQL - nytt projekt + Ada + Ada + nytt projekt + + C + C + nytt projekt + + C++ + C++ + nytt projekt + + Databas (SQL-projekt) + SQL + nytt projekt - Databas - nytt projekt - - Fortran - Fortran - nytt projekt - - Haskell - Haskell - nytt projekt - - Java - Java - nytt projekt - - PHP - PHP - nytt projekt - - Pascal - Pascal - nytt projekt - - Perl - Perl - nytt projekt - - Python - Python - nytt projekt - - Ruby - Ruby - nytt projekt - - Skal (Skript för skalet Bash) - Bash - nytt projekt + Databas + nytt projekt + + Fortran + Fortran + nytt projekt + + Haskell + Haskell + nytt projekt + + Java + Java + nytt projekt + + PHP + PHP + nytt projekt + + Pascal + Pascal + nytt projekt + + Perl + Perl + nytt projekt + + Python + Python + nytt projekt + + Ruby + Ruby + nytt projekt + + Skal (Skript för skalet Bash) + Bash + nytt projekt - skal - nytt projekt - + skal + nytt projekt + -För att precisera, innehåller katalogerna i själva verket inte riktiga programmeringsverktyg. De leder till fördefinierade mallar som du kan använda som utgångspunkt för utveckling i ett språk. För att få en idé om vad som erbjuds, öppna bara en katalog i taget. Det finns en följd underkataloger i vissa, men bara en eller flera enkla beteckningar i andra. Underkatalogerna du ser organiserar de tillgängliga mallarna enligt vissa uppgifter, de enkla beteckningarna namnger mallar som du kan välja. -Här kan vi inte i detalj gå in på vilka uppgifter varje mall tillhandahåller, men det är enkelt att ta reda på. Så fort du markerar en mallbeteckning, visas viss information i fälten till höger. I det nedre fältet ser du en kort beskrivning om vad mallen är avsedd att göra. I fältet ovanför visas en bild, om tillgänglig, med hur programmet som mallen producerar ser ut om du kompilerar och kör det utan ändring. Oftast är det en skärmbild av huvudfönstret som programmet visar. -Välj mallen som bäst passar målen för ditt program som startpunkt. Skriv därefter in information om allmänna egenskaper i de nedre fälten, som visas i nästa kapitel. +För att precisera, innehåller katalogerna i själva verket inte riktiga programmeringsverktyg. De leder till fördefinierade mallar som du kan använda som utgångspunkt för utveckling i ett språk. För att få en idé om vad som erbjuds, öppna bara en katalog i taget. Det finns en följd underkataloger i vissa, men bara en eller flera enkla beteckningar i andra. Underkatalogerna du ser organiserar de tillgängliga mallarna enligt vissa uppgifter, de enkla beteckningarna namnger mallar som du kan välja. +Här kan vi inte i detalj gå in på vilka uppgifter varje mall tillhandahåller, men det är enkelt att ta reda på. Så fort du markerar en mallbeteckning, visas viss information i fälten till höger. I det nedre fältet ser du en kort beskrivning om vad mallen är avsedd att göra. I fältet ovanför visas en bild, om tillgänglig, med hur programmet som mallen producerar ser ut om du kompilerar och kör det utan ändring. Oftast är det en skärmbild av huvudfönstret som programmet visar. +Välj mallen som bäst passar målen för ditt program som startpunkt. Skriv därefter in information om allmänna egenskaper i de nedre fälten, som visas i nästa kapitel. -Välja ett projekthanteringssystem -Varje mall är kopplad till ett särskilt projekthanteringssystem. För närvarande finns det inget direkt sätt att helt fritt välja ett sådant projekthanteringssystem. Du måste hitta en mall som passar dina behov, eller ändra projektet på motsvarande sätt efter det har skapats. +Välja ett projekthanteringssystem +Varje mall är kopplad till ett särskilt projekthanteringssystem. För närvarande finns det inget direkt sätt att helt fritt välja ett sådant projekthanteringssystem. Du måste hitta en mall som passar dina behov, eller ändra projektet på motsvarande sätt efter det har skapats. - + -Ange allmän information +Ange allmän information - projekt - egenskaper + projekt + egenskaper - egenskaper + egenskaper - program - namn + program + namn - namn - program + namn + program - projekt - katalog + projekt + katalog - katalog - projekt + katalog + projekt - sökväg - nytt projekt + sökväg + nytt projekt - projekt - upphovsman + projekt + upphovsman - projekt - e-post + projekt + e-post - upphovsman + upphovsman - e-post + e-post - projekt - main.cpp + projekt + main.cpp - main.cpp + main.cpp - projekt - licens + projekt + licens - iicens - -Den undre delen av sidan Allmänt i dialogrutan Skapa nytt projekt är ett inramat fält som heter Egenskaper. Du måste tillhandahålla en del allmän information om projektet här, så att programguiden vet hur den ursprungliga strukturen ska byggas. + iicens + +Den undre delen av sidan Allmänt i dialogrutan Skapa nytt projekt är ett inramat fält som heter Egenskaper. Du måste tillhandahålla en del allmän information om projektet här, så att programguiden vet hur den ursprungliga strukturen ska byggas. -Programnamn -Ditt program behöver förstås ett namn. Skriv in det i det övre fältet under Egenskaper, som heter Programnamn. Vi använder Mitt_program som exempel. +Programnamn +Ditt program behöver förstås ett namn. Skriv in det i det övre fältet under Egenskaper, som heter Programnamn. Vi använder Mitt_program som exempel. -När du gör det, märker du att programguiden vägrar att acceptera specialtecken av något slag. De enda tecken som accepteras är: - små och stora bokstäver - siffror - tecknet understreck +När du gör det, märker du att programguiden vägrar att acceptera specialtecken av något slag. De enda tecken som accepteras är: + små och stora bokstäver + siffror + tecknet understreck -En framträdande orsak till begränsningen är att programguiden kommer att använda programnamnet som bas för vissa klassnamn som den skapar när den bygger upp projektet från början. Alltså måste projektets namn följa reglerna för programspråket som används. +En framträdande orsak till begränsningen är att programguiden kommer att använda programnamnet som bas för vissa klassnamn som den skapar när den bygger upp projektet från början. Alltså måste projektets namn följa reglerna för programspråket som används. -Projektkatalogen -Den andra utmärkande orsaken för begränsningen ser du på nedersta raden i området Egenskaper. Den heter Slutgiltig plats, och visar katalogen där programguiden skapar programmet. +Projektkatalogen +Den andra utmärkande orsaken för begränsningen ser du på nedersta raden i området Egenskaper. Den heter Slutgiltig plats, och visar katalogen där programguiden skapar programmet. -När du skriver in programmets namn märker du att programguiden repeterar det du skriver in längst ner på raden Slutgiltig plats, men bara med små bokstäver. -Alltså måste du välja namn på det nya programmet med försiktighet. Om du slutar med en katalog som redan används, låter inte programguiden dig fortsätta till nästa steg, genom att behålla knappen Nästa > inaktiv (grå). Den varnar dig också genom att lägga till (fil eller katalog finns redan) sist på raden Slutgiltig plats. +När du skriver in programmets namn märker du att programguiden repeterar det du skriver in längst ner på raden Slutgiltig plats, men bara med små bokstäver. +Alltså måste du välja namn på det nya programmet med försiktighet. Om du slutar med en katalog som redan används, låter inte programguiden dig fortsätta till nästa steg, genom att behålla knappen Nästa > inaktiv (grå). Den varnar dig också genom att lägga till (fil eller katalog finns redan) sist på raden Slutgiltig plats. -Startsökväg -Det finns två sätt att välja en annan sökväg till det nya programmet. En är att använda ett annat namn. Det är dock inte alltid möjligt (t.ex. skapar du kanske en ny version av ett befintligt program). Som ett alternativ kan du välja en annan sökväg till programkatalogen. +Startsökväg +Det finns två sätt att välja en annan sökväg till det nya programmet. En är att använda ett annat namn. Det är dock inte alltid möjligt (t.ex. skapar du kanske en ny version av ett befintligt program). Som ett alternativ kan du välja en annan sökväg till programkatalogen. -Det görs i den andra radens inmatningsfält under Egenskaper, som heter Plats. Det du skriver in här är överliggande sökväg för det nya programmets utvecklingskatalog. Programguiden lägger till programnamnet sist i sökvägen när det nya projektet skapas. Resultatet visas på raden Slutgiltig plats för att bättre visa vad som händer. -Programguiden kopierar ett startvärde till fältet Plats från början. Det hämtas från det du har valt under fältet Standardprojektkatalog under den allmänna inställningen. I vårt fall har vi ställt in &tdevelop; att använda /home/utveckling/projekt/ som ursprunglig sökväg för nya projekt. -Ändra innehållet i fältet Plats, så att utvecklingskatalogen för programmet som visas på raden Slutgiltig plats är unik. +Det görs i den andra radens inmatningsfält under Egenskaper, som heter Plats. Det du skriver in här är överliggande sökväg för det nya programmets utvecklingskatalog. Programguiden lägger till programnamnet sist i sökvägen när det nya projektet skapas. Resultatet visas på raden Slutgiltig plats för att bättre visa vad som händer. +Programguiden kopierar ett startvärde till fältet Plats från början. Det hämtas från det du har valt under fältet Standardprojektkatalog under den allmänna inställningen. I vårt fall har vi ställt in &tdevelop; att använda /home/utveckling/projekt/ som ursprunglig sökväg för nya projekt. +Ändra innehållet i fältet Plats, så att utvecklingskatalogen för programmet som visas på raden Slutgiltig plats är unik. -Försäkra dig om att sökvägen du skriver in i fältet Plats redan finns. Annars kommer du inte att kunna fortsätta till nästa steg. Programguiden varnar dig om sökvägar som inte finns, genom att lägga till (ogiltig) sist på raden Slutgiltig plats. +Försäkra dig om att sökvägen du skriver in i fältet Plats redan finns. Annars kommer du inte att kunna fortsätta till nästa steg. Programguiden varnar dig om sökvägar som inte finns, genom att lägga till (ogiltig) sist på raden Slutgiltig plats. - Ställa in ett nytt projekt för CVS + Ställa in ett nytt projekt för CVS -Personlig information -Fälten som följer är inte så kritiska. Ange bara ditt namn (dvs. namnet på personen som är ansvarig för programmet) i fältet Upphovsman, och en giltig e-postadress i fältet E-post, så att användare kan ge dig återmatning om programmet. +Personlig information +Fälten som följer är inte så kritiska. Ange bara ditt namn (dvs. namnet på personen som är ansvarig för programmet) i fältet Upphovsman, och en giltig e-postadress i fältet E-post, så att användare kan ge dig återmatning om programmet. - Programguiden fyller i fälten med vissa förvalda värden, som tas från e-postinställningarna i KDE:s inställningscentral. Om de förvalda värdena i fälten Upphovsman och E-post under Skapa nytt projekt inte passar, bör du kontrollera e-postinställningarna i KDE:s inställningscentral. - Programguiden sammanställer informationen till startprogrammallar om de finns. För &kde; C++ program, hittar du den till exempel i början av källkodsfilen main.cpp. - Fältet E-post är det valfria bland fälten, vilket beror på att alla utvecklare kanske inte har tillgång till Internet. Du kan lämna fältet tomt om du vill, och ändå fortsätta. + Programguiden fyller i fälten med vissa förvalda värden, som tas från e-postinställningarna i KDE:s inställningscentral. Om de förvalda värdena i fälten Upphovsman och E-post under Skapa nytt projekt inte passar, bör du kontrollera e-postinställningarna i KDE:s inställningscentral. + Programguiden sammanställer informationen till startprogrammallar om de finns. För &kde; C++ program, hittar du den till exempel i början av källkodsfilen main.cpp. + Fältet E-post är det valfria bland fälten, vilket beror på att alla utvecklare kanske inte har tillgång till Internet. Du kan lämna fältet tomt om du vill, och ändå fortsätta. -Versions- och licensinformation -Skriv till sist in startversion för det nya programmet i fältet Version, och välj licensen du vill ska gälla för ditt program i kombinationsrutan Licens. +Versions- och licensinformation +Skriv till sist in startversion för det nya programmet i fältet Version, och välj licensen du vill ska gälla för ditt program i kombinationsrutan Licens. -Om du väljer en programtyp där programguiden tillhandahåller gemensamma källkodstextmallar (t.ex. C/C++), bör du titta på licensinformationstexten på tredje sidan i dialogrutan Skapa nytt projekt (se kapitlet Ange mallar för deklarationer och källkod nedan). -Om du valde Egen i kombinationsrutan Licens måste du själv tillhandahålla en licenstext. - -Både version och licensinformation kommer också att infogas i startmallarna på ett lämpligt format som tillhandahålls av programtypen du väljer. - -När du har skrivit in all den här informationen på ett riktigt sätt, tryck på knappen Nästa > för att fortsätta, som visas i följande kapitel. - - - +Om du väljer en programtyp där programguiden tillhandahåller gemensamma källkodstextmallar (t.ex. C/C++), bör du titta på licensinformationstexten på tredje sidan i dialogrutan Skapa nytt projekt (se kapitlet Ange mallar för deklarationer och källkod nedan). +Om du valde Egen i kombinationsrutan Licens måste du själv tillhandahålla en licenstext. + +Både version och licensinformation kommer också att infogas i startmallarna på ett lämpligt format som tillhandahålls av programtypen du väljer. + +När du har skrivit in all den här informationen på ett riktigt sätt, tryck på knappen Nästa > för att fortsätta, som visas i följande kapitel. + + + -Ange information om versionssystem +Ange information om versionssystem - CVS - nytt projekt + CVS + nytt projekt - projekt - CVS + projekt + CVS - databas - CVS + databas + CVS - version - databas + version + databas - version - CVS - -I det andra steget, leder programguiden dig till sidan Versionskontrollsystem, där du kan bestämma vilket versionskontrollsystem du vill använda. - -Den här beskrivningen koncentreras endast på behoven för att skapa projekt. För mer information om &CVS;, se kapitlet Använda &CVS; nedan. + version + CVS + +I det andra steget, leder programguiden dig till sidan Versionskontrollsystem, där du kan bestämma vilket versionskontrollsystem du vill använda. + +Den här beskrivningen koncentreras endast på behoven för att skapa projekt. För mer information om &CVS;, se kapitlet Använda &CVS; nedan. -Inget versionskontrollsystem önskas -Från början är Inget valt i kombinationsrutan Versionskontrollsystem, och sidan är för övrigt tom. Om du inte vill använda ett versionskontrollsystem, klicka bara på knappen Nästa > för att fortsätta. +Inget versionskontrollsystem önskas +Från början är Inget valt i kombinationsrutan Versionskontrollsystem, och sidan är för övrigt tom. Om du inte vill använda ett versionskontrollsystem, klicka bara på knappen Nästa > för att fortsätta. -Använda &CVS; -Annars måste du välja versionskontrollsystemet som du vill använda i kombinationsrutan Versionskontrollsystem. Vi använder &cvs; i vårt exempel. Om du väljer det, visar programguiden sidan igen, men nu innehåller den ett antal fält som du måste fylla i. +Använda &CVS; +Annars måste du välja versionskontrollsystemet som du vill använda i kombinationsrutan Versionskontrollsystem. Vi använder &cvs; i vårt exempel. Om du väljer det, visar programguiden sidan igen, men nu innehåller den ett antal fält som du måste fylla i. @@ -723,311 +313,114 @@ - Ställa in ett nytt projekt för CVS + Ställa in ett nytt projekt för CVS -Ett versionskontrollsystem som &CVS; (vilket betyder Concurrent Versions System) lagrar kopior av valda projektfiler i någon sorts databas. Om du använder &CVS;, kan du bland annat ladda upp (arkivera) filerna eller ladda ner dem till din projektkatalog (checka ut, eller uppdatera). Det särskilda med detta är att filerna i versionsdatabasen lagras på ett strukturerat sätt, vilket gör att du alltid kan återgå till ett tidigare utvecklingssteg om du behöver. &CVS; tillåter också flera utvecklare att ganska enkelt samarbeta i ett stort projekt (som &tdevelop;), utan att störa varandras arbete. +Ett versionskontrollsystem som &CVS; (vilket betyder Concurrent Versions System) lagrar kopior av valda projektfiler i någon sorts databas. Om du använder &CVS;, kan du bland annat ladda upp (arkivera) filerna eller ladda ner dem till din projektkatalog (checka ut, eller uppdatera). Det särskilda med detta är att filerna i versionsdatabasen lagras på ett strukturerat sätt, vilket gör att du alltid kan återgå till ett tidigare utvecklingssteg om du behöver. &CVS; tillåter också flera utvecklare att ganska enkelt samarbeta i ett stort projekt (som &tdevelop;), utan att störa varandras arbete. - CVS - rot + CVS + rot - rot - CVS + rot + CVS - CVS - lokal + CVS + lokal - CVS - fjärr + CVS + fjärr - lokal CVS + lokal CVS - :local: + :local: - CVS - :local: + CVS + :local: -&CVS;-rot -&CVS; måste hantera versionsdatabasen som det har med dina projektfiler. För att åstadkomma det har det en del speciell databasinformation i en egen katalog, som kallas &CVS;-roten. Det första steget för att ställa in &CVS; för det nya projektet, är alltså att tala om för &tdevelop; var roten finns. +&CVS;-rot +&CVS; måste hantera versionsdatabasen som det har med dina projektfiler. För att åstadkomma det har det en del speciell databasinformation i en egen katalog, som kallas &CVS;-roten. Det första steget för att ställa in &CVS; för det nya projektet, är alltså att tala om för &tdevelop; var roten finns. -Lokal &CVS;-rot. Det finns två grundläggande möjligheter. Antingen vill du använda en lokal &CVS;-databas, eller använder du en databas som finns på en fjärrserver. Om du utvecklar på egen hand, kan du vilja använda &CVS;-databasen som ett sorts säkerhetskopieringssystem på din egen dator. Oftast skapas den i din hemkatalog och ges namnet cvsroot. Det kan se ut på följande sätt: -/home/utveckling/cvsroot (där devel helt enkelt anger användaren utveckling, bara som ett exempel) - -I själva verket är det här en förkortad form. Mer fullständigt ska den lokala &CVS;-roten adresseras med prefixet :local:. Den förkortade formen tillåts bara i fallen då filnamnet börjar med ett snedstreck (/). Det fullständiga namnet på vår lokala &CVS;-rot i exemplet skulle exakt se ut som: :local:/home/utveckling/cvsroot. - -Skriv in namnet på &CVS;-rotkatalogen som systemet har ställts in för i fältet CVS-rot. I princip kan du välja vilket namn som helst, och till och med använda flera &CVS;-databaser, men det är lämpligt att behålla &CVS;-roten när den väl har ställts in. -Initiera en ny &CVS;-rot. Om det inte finns en &CVS;-root, ännu kan &tdevelop; ställa in &CVS;-systemet att skapa ett åt dig i den givna katalogen. Markera bara kryssrutan Initiera rot under fältet CVS-rot. -Som sagt, beordrar bara &tdevelop; &CVS;-systemet att initiera en ny &CVS;-rot. Det gör ingenting själv med katalogen. Som tur är, är &CVS; smart nog att kontrollera om &CVS;-rotkatalogen redan finns. Därför gör det ingen skada om du skulle ha markerat Initiera rot för en befintlig &CVS;-rotkatalog. - -Fjärr &CVS;-rot. Det finns tillfällen då &CVS;-databasen ska finnas på en fjärrserver, särskilt när flera utvecklare arbetar med samma projekt. Då måste du skriva in &CVS;-rotens webbadress till servern i fältet CVS-rot. Om du till exempel vill komma åt &kde;:s &CVS;-server: -:pserver:min_inloggning@cvs.kde.org:/home/kde (där min_inloggning anger inloggningsnamnet som är inställt i ditt &kde; &CVS;-konto) +Lokal &CVS;-rot. Det finns två grundläggande möjligheter. Antingen vill du använda en lokal &CVS;-databas, eller använder du en databas som finns på en fjärrserver. Om du utvecklar på egen hand, kan du vilja använda &CVS;-databasen som ett sorts säkerhetskopieringssystem på din egen dator. Oftast skapas den i din hemkatalog och ges namnet cvsroot. Det kan se ut på följande sätt: +/home/utveckling/cvsroot (där devel helt enkelt anger användaren utveckling, bara som ett exempel) + +I själva verket är det här en förkortad form. Mer fullständigt ska den lokala &CVS;-roten adresseras med prefixet :local:. Den förkortade formen tillåts bara i fallen då filnamnet börjar med ett snedstreck (/). Det fullständiga namnet på vår lokala &CVS;-rot i exemplet skulle exakt se ut som: :local:/home/utveckling/cvsroot. + +Skriv in namnet på &CVS;-rotkatalogen som systemet har ställts in för i fältet CVS-rot. I princip kan du välja vilket namn som helst, och till och med använda flera &CVS;-databaser, men det är lämpligt att behålla &CVS;-roten när den väl har ställts in. +Initiera en ny &CVS;-rot. Om det inte finns en &CVS;-root, ännu kan &tdevelop; ställa in &CVS;-systemet att skapa ett åt dig i den givna katalogen. Markera bara kryssrutan Initiera rot under fältet CVS-rot. +Som sagt, beordrar bara &tdevelop; &CVS;-systemet att initiera en ny &CVS;-rot. Det gör ingenting själv med katalogen. Som tur är, är &CVS; smart nog att kontrollera om &CVS;-rotkatalogen redan finns. Därför gör det ingen skada om du skulle ha markerat Initiera rot för en befintlig &CVS;-rotkatalog. + +Fjärr &CVS;-rot. Det finns tillfällen då &CVS;-databasen ska finnas på en fjärrserver, särskilt när flera utvecklare arbetar med samma projekt. Då måste du skriva in &CVS;-rotens webbadress till servern i fältet CVS-rot. Om du till exempel vill komma åt &kde;:s &CVS;-server: +:pserver:min_inloggning@cvs.kde.org:/home/kde (där min_inloggning anger inloggningsnamnet som är inställt i ditt &kde; &CVS;-konto) - Fjärr-CVS + Fjärr-CVS - :pserver: + :pserver: - :ext: + :ext: - CVS - :local: + CVS + :local: - CVS - :pserver: + CVS + :pserver: - CVS - :ext: + CVS + :ext: -Servertyper för fjärr-&CVS; -Det finns i huvudsak två fjärrservertyper för &CVS; med bred användning: pserver som använder ett lösenordssäkrat okrypterat protokoll, och ext-servern som använder krypterad dataöverföring via rsh eller ssh. De skiljs åt av webbadressprefixet de använder: +Servertyper för fjärr-&CVS; +Det finns i huvudsak två fjärrservertyper för &CVS; med bred användning: pserver som använder ett lösenordssäkrat okrypterat protokoll, och ext-servern som använder krypterad dataöverföring via rsh eller ssh. De skiljs åt av webbadressprefixet de använder: -:pserver: +:pserver: -för den okrypterade typen lösenordsskyddad server, och +för den okrypterade typen lösenordsskyddad server, och -:ext: +:ext: -för en servertyp krypterad med rsh eller ssh. Till exempel +för en servertyp krypterad med rsh eller ssh. Till exempel -:ext:min_inloggning@cvs.cervisia.sourceforge.net:/cvsroot/cervisia +:ext:min_inloggning@cvs.cervisia.sourceforge.net:/cvsroot/cervisia -kommer åt &CVS;-roten för det brett använda &CVS;-hanteringsverktyget Cervisia på servern SourceForge. -Om du vill använda en krypterad server via rsh eller ssh för att komma åt &CVS;, måste du tala om för &tdevelop; vilket krypteringsprotokoll som ska användas. Skriv bara in rsh eller ssh i fältet CVS_RSH på sidan Versionskontrollsystem i Skapa nytt projekt. - -Det finns ett problem om du använder en krypterad server för &CVS; inne i &tdevelop;. Se kapitlet Använda &CVS; för detaljinformation. +kommer åt &CVS;-roten för det brett använda &CVS;-hanteringsverktyget Cervisia på servern SourceForge. +Om du vill använda en krypterad server via rsh eller ssh för att komma åt &CVS;, måste du tala om för &tdevelop; vilket krypteringsprotokoll som ska användas. Skriv bara in rsh eller ssh i fältet CVS_RSH på sidan Versionskontrollsystem i Skapa nytt projekt. + +Det finns ett problem om du använder en krypterad server för &CVS; inne i &tdevelop;. Se kapitlet Använda &CVS; för detaljinformation. - CVS - arkiv + CVS + arkiv - arkiv - CVS + arkiv + CVS -&CVS;-arkivet -Hittills har du talat om för &tdevelop; var &CVS;-roten finns, som hanterar versionsdatabasen och hur den ska kommas åt. Nu måste du tala om för &tdevelop; vilket namn du vill att &CVS; ska använda för att spara dina projektfiler i databasen. Ett sådan ställe där projektfilerna lagras i &CVS;, kallas ett arkiv. +&CVS;-arkivet +Hittills har du talat om för &tdevelop; var &CVS;-roten finns, som hanterar versionsdatabasen och hur den ska kommas åt. Nu måste du tala om för &tdevelop; vilket namn du vill att &CVS; ska använda för att spara dina projektfiler i databasen. Ett sådan ställe där projektfilerna lagras i &CVS;, kallas ett arkiv. -I princip kan du använda vilket namn som helst för projektfilernas &CVS;-arkiv, så länge det uppfyller specifikationerna för att namnge en fil. Oftast använder ändå de flesta utvecklare själva programmets namn. &CVS; bygger en katalog med namnet under &CVS;-roten, därför hittas det enklare om du behåller programnamnet för det. -Skriv bara in arkivnamnet som du vill använda i fältet CVS-arkiv på sidan Versionskontrollsystem under Skapa nytt projekt. I vårt exempel är det Mitt_program. - -Försäkra dig om att inte använda ett arkiv som redan finns!. &CVS;-systemet varnar inte för duplicerade filer, utan skyfflar in allting som inte producerar en formell konflikt. Du ställer till allting! +I princip kan du använda vilket namn som helst för projektfilernas &CVS;-arkiv, så länge det uppfyller specifikationerna för att namnge en fil. Oftast använder ändå de flesta utvecklare själva programmets namn. &CVS; bygger en katalog med namnet under &CVS;-roten, därför hittas det enklare om du behåller programnamnet för det. +Skriv bara in arkivnamnet som du vill använda i fältet CVS-arkiv på sidan Versionskontrollsystem under Skapa nytt projekt. I vårt exempel är det Mitt_program. + +Försäkra dig om att inte använda ett arkiv som redan finns!. &CVS;-systemet varnar inte för duplicerade filer, utan skyfflar in allting som inte producerar en formell konflikt. Du ställer till allting! -Återstående fält -Det återstår inte mycket arbete. Programguiden har redan ställt in återstående fält åt dig. Mer detaljerat: +Återstående fält +Det återstår inte mycket arbete. Programguiden har redan ställt in återstående fält åt dig. Mer detaljerat: -Fältet Leverantörstagg används endast av kompatibilitetsskäl. Du kan behålla standardvärdet leverantör som programguiden skrivit in här. -Fältet Meddelande gör det möjligt att skriva in en kommentar om innehållet i &CVS; från början. Använd vilken text du vill, eller behåll bara standardvärdet nytt projekt som programguiden skrivit in. -Utgåvetagg innehåller namnet som används som tagg för det ursprungliga tillståndet för projektet. En sådan tagg namnger ett visst tillstånd i &CVS;-arkivet, som du senare kan använda för att komma åt det tillståndet för utvecklingen. (Se vidare i kapitlet Använda &CVS;.) -Programguiden har skrivit in standardtaggen start här, som är ett värdigt förslag. Behåll det bara. +Fältet Leverantörstagg används endast av kompatibilitetsskäl. Du kan behålla standardvärdet leverantör som programguiden skrivit in här. +Fältet Meddelande gör det möjligt att skriva in en kommentar om innehållet i &CVS; från början. Använd vilken text du vill, eller behåll bara standardvärdet nytt projekt som programguiden skrivit in. +Utgåvetagg innehåller namnet som används som tagg för det ursprungliga tillståndet för projektet. En sådan tagg namnger ett visst tillstånd i &CVS;-arkivet, som du senare kan använda för att komma åt det tillståndet för utvecklingen. (Se vidare i kapitlet Använda &CVS;.) +Programguiden har skrivit in standardtaggen start här, som är ett värdigt förslag. Behåll det bara. -Om någon information om versionskontroll är fel, märker &tdevelop; det oftast inte förrän projektet skapas. Det är &CVS;-systemet som hittar felen när det försöker skapa arkivet. Därför måste du hålla ett öga på fönstret Meddelanden i &tdevelop; när projektet skapas under det sista inställningssteget. Om det var något fel med &CVS;, ser du oftast ett felmeddelande som det här: +Om någon information om versionskontroll är fel, märker &tdevelop; det oftast inte förrän projektet skapas. Det är &CVS;-systemet som hittar felen när det försöker skapa arkivet. Därför måste du hålla ett öga på fönstret Meddelanden i &tdevelop; när projektet skapas under det sista inställningssteget. Om det var något fel med &CVS;, ser du oftast ett felmeddelande som det här: - + * cd '/home/utveckling/test' && cvs -d '/home/utveckling/min_cvsrot' \ import -m 'nytt projekt' '' 'leverantör' 'start' &&\ sh /opt/kde3/share/apps/kdevcvs/buildcvs.sh . '' \ @@ -1035,48 +428,25 @@ * cvs [import aborted]: /home/utveckling/min_cvsrot/CVSROOT: No such file or directory * *** Exited with status: 1 *** - - -Om det här händer, måste du antingen ställa in &CVS; för hand (&tdevelop; ska ha lyckats initiera dina projektfiler vid detta tillfälle) eller ta bort projektkatalogen och börja om igen med Nytt projekt i menyn Projekt. + + +Om det här händer, måste du antingen ställa in &CVS; för hand (&tdevelop; ska ha lyckats initiera dina projektfiler vid detta tillfälle) eller ta bort projektkatalogen och börja om igen med Nytt projekt i menyn Projekt. -Efter du har skrivit in all informationrelaterad till &CVS;, klicka på knappen Nästa > för att fortsätta. +Efter du har skrivit in all informationrelaterad till &CVS;, klicka på knappen Nästa > för att fortsätta. -Om du vill rätta ett fel på föregående sida i Skapa nytt projekt, tryck bara på knappen < Tillbaka. Programguiden kommer ihåg dina inställningar på nuvarande sida, så du kan enkelt fortsätta när du kommer tillbaka. +Om du vill rätta ett fel på föregående sida i Skapa nytt projekt, tryck bara på knappen < Tillbaka. Programguiden kommer ihåg dina inställningar på nuvarande sida, så du kan enkelt fortsätta när du kommer tillbaka. - + -Ange mallar för deklarationer och källkod - -Nästa steg tar dig till en serie sidor, där du kan ställa in vanlig information som du vill inkludera i dina källkods- och deklarationsfiler, om uppgiften i fråga tillåter. -Både deklarationsmallar och källkodsmallar tillhandahålls för C och C++ program, var och en på sin egen sida. För andra språk kanske det bara finns källkodsmallar. I vissa fall ser du till och med att mallsidan är tom. -Om sidan används, fyller programguiden i några vanliga kommentarer i sidhuvudet, som kan se ut så här för ett C++ baserat program: - - +Ange mallar för deklarationer och källkod + +Nästa steg tar dig till en serie sidor, där du kan ställa in vanlig information som du vill inkludera i dina källkods- och deklarationsfiler, om uppgiften i fråga tillåter. +Både deklarationsmallar och källkodsmallar tillhandahålls för C och C++ program, var och en på sin egen sida. För andra språk kanske det bara finns källkodsmallar. I vissa fall ser du till och med att mallsidan är tom. +Om sidan används, fyller programguiden i några vanliga kommentarer i sidhuvudet, som kan se ut så här för ett C++ baserat program: + + /*************************************************************************** * Copyright (C) 2003 by Ditt namn * * du@du.se * @@ -1096,287 +466,122 @@ * Free Software Foundation, Inc., * * 59 Temple Place - Suite 330, Boston, MA 02111-1307, USA. * ***************************************************************************/ - - -Andra mallar tillhandahåller liknande information på ett format enligt definitionen av programspråket du vill använda. -Som du kanske märkt, har programhanteringen redan fyllt i viss information som du angav på den fösta sidan Allmänt i dialogrutan Skapa nytt projekt, närmare bestämt innehållet i fälten Upphovsman och E-post. Riktig licensinformation har också infogats, enligt ditt val i kombinationsrutan Licens. + + +Andra mallar tillhandahåller liknande information på ett format enligt definitionen av programspråket du vill använda. +Som du kanske märkt, har programhanteringen redan fyllt i viss information som du angav på den fösta sidan Allmänt i dialogrutan Skapa nytt projekt, närmare bestämt innehållet i fälten Upphovsman och E-post. Riktig licensinformation har också infogats, enligt ditt val i kombinationsrutan Licens. -Hur mallarna kan redigeras +Hur mallarna kan redigeras - mallar - projekt - redigera + mallar + projekt + redigera - projekt - mallar - redigera - -Mallarna som du ställer in i dialogrutan Skapa nytt projekt behandlas varje gång du talar om för &tdevelop; att skapa en ny källkodsfil och/eller deklarationsfil. Informationen som du anger här, inkluderas längst upp i ett dokumentationshuvud, innan koden börjar. -Du är dock inte begränsad till ren text. &tdevelop; känner till flera variabler, som låter dig inkludera riktig information i filen. Programguiden använda i själva verket just några sådana variabler för att inkludera information om Upphovsman, E-post och Licens i den ursprungliga malltexten. + projekt + mallar + redigera + +Mallarna som du ställer in i dialogrutan Skapa nytt projekt behandlas varje gång du talar om för &tdevelop; att skapa en ny källkodsfil och/eller deklarationsfil. Informationen som du anger här, inkluderas längst upp i ett dokumentationshuvud, innan koden börjar. +Du är dock inte begränsad till ren text. &tdevelop; känner till flera variabler, som låter dig inkludera riktig information i filen. Programguiden använda i själva verket just några sådana variabler för att inkludera information om Upphovsman, E-post och Licens i den ursprungliga malltexten. -Infoga filinformation från &doxygen; +Infoga filinformation från &doxygen; -Om du till exempel vill att dokumentationen av programvarugränssnittet som &doxygen; skapar, ska visa ytterligare information om filens innehåll i listan med filnamn, kan du lägga till följande rader i källkodsfilens mall: - +Om du till exempel vill att dokumentationen av programvarugränssnittet som &doxygen; skapar, ska visa ytterligare information om filens innehåll i listan med filnamn, kan du lägga till följande rader i källkodsfilens mall: + /** * \file $MODULE$.cpp * \brief (skriv en kort beskrivning här). **/ - -Så fort du skapar en ny källkodsfil, ersätter &tdevelop; variabeln $MODULE$ med namnet på den nyskapade filen. Om du till exempel skapar en ny C++ klass som heter EnEnkelTest, ser du följande rader i filen enenkeltest.cpp: - + +Så fort du skapar en ny källkodsfil, ersätter &tdevelop; variabeln $MODULE$ med namnet på den nyskapade filen. Om du till exempel skapar en ny C++ klass som heter EnEnkelTest, ser du följande rader i filen enenkeltest.cpp: + /** * \file enenkeltest.cpp * \brief (skriv en kort beskrivning här). **/ - -Du måste fortfarande tillhandahålla den korta beskrivningen efter nyckelordet \brief, men en del av jobbet har redan gjorts automatiskt åt dig. + +Du måste fortfarande tillhandahålla den korta beskrivningen efter nyckelordet \brief, men en del av jobbet har redan gjorts automatiskt åt dig. -Textfilen med licensen +Textfilen med licensen -Som ett annat exempel skulle du kunna inkludera en explicit referens till licenstexten som du vill använda i mallen. Använd variabeln $LICENSEFILE$ för detta, och lägg till exempel till följande rad: +Som ett annat exempel skulle du kunna inkludera en explicit referens till licenstexten som du vill använda i mallen. Använd variabeln $LICENSEFILE$ för detta, och lägg till exempel till följande rad: - + // Se $LICENSEFILE$ för den fullständiga licenstexten. - -Programguiden ersätter $LICENSEFILE$ med namnet på filen där den fullständiga licenstexten finns, nämligen: - + +Programguiden ersätter $LICENSEFILE$ med namnet på filen där den fullständiga licenstexten finns, nämligen: + // Se COPYING för den fullständiga licenstexten. - -för GPL-licensen, eller - + +för GPL-licensen, eller + // Se LICENSE.BSD för den fullständiga licenstexten. - -om du bestämmer dig för att använda BSD-licens för programmet. -Det finns förstås fler variabler som &tdevelop; känner till. Se avsnittet Redigera mallarna i kapitlet Redigeringsverktyg för att hitta vad som är möjligt. + +om du bestämmer dig för att använda BSD-licens för programmet. +Det finns förstås fler variabler som &tdevelop; känner till. Se avsnittet Redigera mallarna i kapitlet Redigeringsverktyg för att hitta vad som är möjligt. -Mallarna som du definierar här får ingen effekt förrän programguiden skapar det nya projektet. Du hittar informationen längst upp i filerna som du själv skapar under utvecklingsprocessen. När de ursprungliga filerna skapas, använder programguiden några fördefinierade standardmallar. Du måste anpassa de ursprungliga filerna till dina behov för hand. +Mallarna som du definierar här får ingen effekt förrän programguiden skapar det nya projektet. Du hittar informationen längst upp i filerna som du själv skapar under utvecklingsprocessen. När de ursprungliga filerna skapas, använder programguiden några fördefinierade standardmallar. Du måste anpassa de ursprungliga filerna till dina behov för hand. - - + + -Bygg de ursprungliga projektfilerna +Bygg de ursprungliga projektfilerna - projekt - nytt - bygg + projekt + nytt + bygg - projekt - ursprunglig byggning - -Nu är nästan allt klart. På den sista sidan i mallen, har knappen Nästa > ändrats så att den nu lyder Slutför. -Tänk efter innan du klickar på den! Du har fortfarande möjlighet att granska allting genom att använda knappen < Tillbaka upprepade gånger. Eftersom programguiden kommer ihåg all information du hittills matat in, kan det vara lämpligt att ta dig tid att titta tillbaka en gång till. Om du använder lokal &CVS;, glöm inte att kontrollera namnet på &CVS;-arkivet igen (det ska inte redan finnas någon underkatalog med det namnet i &CVS;-rotkatalogen. Om det gör det, försök med ett annat arkivnamn). -Om du någon gång inte vill att det nya projektet ska byggas, avbryt dialogrutan Skapa nytt projekt med knappen Avbryt. Klicka annars på Slutför, och se i fönstret Meddelanden hur programguiden skapar projektet. -Om du vill använda ett versionshanteringssystem (&CVS;), sker det i själva verket två genomgångar. Programguiden bygger först projektkatalogerna och anropar sedan &CVS;-programmet som återstartar fönstret Meddelanden med sitt eget innehåll. Om något fel uppstår i någon av genomgångarna, stannar processen och visar dig motsvarande felmeddelande i fönstret. - -I många fall, när det nya projektet har skapats på det här sättet, laddar &tdevelop; automatiskt källkodsfilen eller filerna för en eller fler av de grundläggande viktiga modulerna, så att du kan enkelt börja arbeta. (Vilka källkodsmoduler som visas, om några alls, beror dock på mallen som från början valdes i programguiden.) - -Glöm inte att kontrollera vad programguiden tillhandahåller från början. Du kanske till exempel vill ändra ursprunglig information i filhuvuden enligt dina egna mallar. Oftast hittar du dem i underkatalogen templates i projektkatalogen. Några enkla kopieringsåtgärder räcker oftast. -Därefter är det lämpligt att du kompilerar det ursprungliga projektet innan du försöker ändra någon kod. I de flesta fall ska den här första kompileringen vara möjlig. På så sätt kan du avgöra om projektet verkligen skapades enligt dina behov. Om det inte gjorde det, ta helt enkelt bort projektkatalogen (i den lokala &CVS;-roten också, om du använder en) och börja om. - - + projekt + ursprunglig byggning + +Nu är nästan allt klart. På den sista sidan i mallen, har knappen Nästa > ändrats så att den nu lyder Slutför. +Tänk efter innan du klickar på den! Du har fortfarande möjlighet att granska allting genom att använda knappen < Tillbaka upprepade gånger. Eftersom programguiden kommer ihåg all information du hittills matat in, kan det vara lämpligt att ta dig tid att titta tillbaka en gång till. Om du använder lokal &CVS;, glöm inte att kontrollera namnet på &CVS;-arkivet igen (det ska inte redan finnas någon underkatalog med det namnet i &CVS;-rotkatalogen. Om det gör det, försök med ett annat arkivnamn). +Om du någon gång inte vill att det nya projektet ska byggas, avbryt dialogrutan Skapa nytt projekt med knappen Avbryt. Klicka annars på Slutför, och se i fönstret Meddelanden hur programguiden skapar projektet. +Om du vill använda ett versionshanteringssystem (&CVS;), sker det i själva verket två genomgångar. Programguiden bygger först projektkatalogerna och anropar sedan &CVS;-programmet som återstartar fönstret Meddelanden med sitt eget innehåll. Om något fel uppstår i någon av genomgångarna, stannar processen och visar dig motsvarande felmeddelande i fönstret. + +I många fall, när det nya projektet har skapats på det här sättet, laddar &tdevelop; automatiskt källkodsfilen eller filerna för en eller fler av de grundläggande viktiga modulerna, så att du kan enkelt börja arbeta. (Vilka källkodsmoduler som visas, om några alls, beror dock på mallen som från början valdes i programguiden.) + +Glöm inte att kontrollera vad programguiden tillhandahåller från början. Du kanske till exempel vill ändra ursprunglig information i filhuvuden enligt dina egna mallar. Oftast hittar du dem i underkatalogen templates i projektkatalogen. Några enkla kopieringsåtgärder räcker oftast. +Därefter är det lämpligt att du kompilerar det ursprungliga projektet innan du försöker ändra någon kod. I de flesta fall ska den här första kompileringen vara möjlig. På så sätt kan du avgöra om projektet verkligen skapades enligt dina behov. Om det inte gjorde det, ta helt enkelt bort projektkatalogen (i den lokala &CVS;-roten också, om du använder en) och börja om. + + - förvald bygginställning - varning + förvald bygginställning + varning - bygginställningar - varning om förvald bygginställning + bygginställningar + varning om förvald bygginställning - varning - förvald bygginställning - - Innan du kompilerar det nya projektet för första gången, ta en titt på Projekt Bygginställning. Om det finns tre alternativ som visas: default, optimized och debug, med debug markerat, behåll det för all del, eller använd optimized istället. - På grund av vissa begränsningar i den nuvarande inställningen av autoconf och automake, ska du under inga omständigheter bygga med inställningen default. Det förstör vissa interna kataloginställningar, och gör att configure klagar när du senare försöker använda det med bygginställningarna optimized eller debug. - (Det här gäller bara för dessa flervalsmöjligheter. Om programtypen du valde bara tillhandahåller bygginställningen default, ska du förstås använda den.) + varning + förvald bygginställning + + Innan du kompilerar det nya projektet för första gången, ta en titt på Projekt Bygginställning. Om det finns tre alternativ som visas: default, optimized och debug, med debug markerat, behåll det för all del, eller använd optimized istället. + På grund av vissa begränsningar i den nuvarande inställningen av autoconf och automake, ska du under inga omständigheter bygga med inställningen default. Det förstör vissa interna kataloginställningar, och gör att configure klagar när du senare försöker använda det med bygginställningarna optimized eller debug. + (Det här gäller bara för dessa flervalsmöjligheter. Om programtypen du valde bara tillhandahåller bygginställningen default, ska du förstås använda den.) - + - + -Konfigurera projekt +Konfigurera projekt -(Ännu inte skrivet ...) +(Ännu inte skrivet ...) - + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/class-browsers.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/class-browsers.docbook index d9521e3e78b..cf582a6f04a 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/class-browsers.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/class-browsers.docbook @@ -1,89 +1,47 @@ -Klassbläddrarna -klassbläddrare +Klassbläddrarna +klassbläddrare -Vid arbete med ett projekt i ett objektorienterat språk, läggs inte tonvikten på källkodsfilerna och deras namn, utan på klasserna och deras samband. För att hjälpa dig navigera bland definierade klasser och symboler, innehåller &tdevelop; diverse klassbläddrare som synliggör klasstrukturen på olika sätt. +Vid arbete med ett projekt i ett objektorienterat språk, läggs inte tonvikten på källkodsfilerna och deras namn, utan på klasserna och deras samband. För att hjälpa dig navigera bland definierade klasser och symboler, innehåller &tdevelop; diverse klassbläddrare som synliggör klasstrukturen på olika sätt. -Klassvy +Klassvy -Den här vyn visas till vänster i huvudfönstret och innehåller en linjär lista av alla klasser, variabler och funktioner i projektet. Den är konstruerad som en trädvy. Om du öppnar en klassnod genom att klicka på den, visas en lista med alla metoder och egenskaper som respektive klass har. +Den här vyn visas till vänster i huvudfönstret och innehåller en linjär lista av alla klasser, variabler och funktioner i projektet. Den är konstruerad som en trädvy. Om du öppnar en klassnod genom att klicka på den, visas en lista med alla metoder och egenskaper som respektive klass har.
-En skärmbild av klassbläddraren +En skärmbild av klassbläddraren - +
-Klassvyn arbetar i två olika lägen. Normalt grupperas alla symboler i Klasser, Struct:ar, Funktioner, Variabler och Namnrymder. I den sammanhangsberoende menyn, kan du välja Lista enligt namnrymder. Med detta läge, visas namnrymdshierarkin, och symboler grupperas i respektive namnrymd där de definieras. Det här kan vara mer användbart i projekt som använder många (hierarkiska) namnrymder. Det är mindre användbart i projekt utan namnrymder. - -Du kan också ändra sättet som klassnamn visas. Normalt visas klassernas namn, utan namnrymden där de definieras. Det betyder att du inte omedelbart kan skilja på klasser med samma namn i olika namnrymder. Om du håller musen still ett ögonblick över ett namn, visas dock det fullständiga namnet som ett verktygstips. Du kan välja att alltid visa det fullständiga klassnamnet genom att välja Fullständig räckvidd för identifierare i den sammanhangsberoende menyn. - -Genom att klicka på en klass eller metod i en klassvy kommer du till dess definition. Du kan också hoppa till en metods deklaration genom att välja Gå till deklaration i den sammanhangsberoende menyn. I den sammanhangsberoende menyn för klasser finns också alternativen Lägg till metod... och Lägg till egenskap... De öppnar dialogrutor där du kan skapa nya metoder och variabeldeklarationer för den relevanta klassen, tillsammans med en tom implementering. - - +Klassvyn arbetar i två olika lägen. Normalt grupperas alla symboler i Klasser, Struct:ar, Funktioner, Variabler och Namnrymder. I den sammanhangsberoende menyn, kan du välja Lista enligt namnrymder. Med detta läge, visas namnrymdshierarkin, och symboler grupperas i respektive namnrymd där de definieras. Det här kan vara mer användbart i projekt som använder många (hierarkiska) namnrymder. Det är mindre användbart i projekt utan namnrymder. + +Du kan också ändra sättet som klassnamn visas. Normalt visas klassernas namn, utan namnrymden där de definieras. Det betyder att du inte omedelbart kan skilja på klasser med samma namn i olika namnrymder. Om du håller musen still ett ögonblick över ett namn, visas dock det fullständiga namnet som ett verktygstips. Du kan välja att alltid visa det fullständiga klassnamnet genom att välja Fullständig räckvidd för identifierare i den sammanhangsberoende menyn. + +Genom att klicka på en klass eller metod i en klassvy kommer du till dess definition. Du kan också hoppa till en metods deklaration genom att välja Gå till deklaration i den sammanhangsberoende menyn. I den sammanhangsberoende menyn för klasser finns också alternativen Lägg till metod... och Lägg till egenskap... De öppnar dialogrutor där du kan skapa nya metoder och variabeldeklarationer för den relevanta klassen, tillsammans med en tom implementering. + + -Klassverktyg +Klassverktyg -Klassverktygsdialogrutan aktiveras genom att högerklicka på en klass i klassvyn och välja Klassverktyg.... +Klassverktygsdialogrutan aktiveras genom att högerklicka på en klass i klassvyn och välja Klassverktyg.... - + -Klasshierarki +Klasshierarki -(...ännu inte skrivet...) +(...ännu inte skrivet...) - + - + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/commands.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/commands.docbook index 0b7d1315c84..888426f517e 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/commands.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/commands.docbook @@ -9,50 +9,21 @@ - Volker Paul - Stefan Asserhäll
stefan.asserhall@comhem.se
Översättare + Volker Paul + Stefan Asserhäll
stefan.asserhall@comhem.se
Översättare - 2005-04-03 + 2005-04-03 -Kommandoreferens +Kommandoreferens -Snabbtangenterna som visas i det här kapitlet är de förvalda. De kan ändras. +Snabbtangenterna som visas i det här kapitlet är de förvalda. De kan ändras. -Menyraden Observera att vissa menyalternativ bara visas när de passar in. I synnerhet är vissa alternativ kopplade till funktioner i insticksprogram som bara är tillgängliga när insticksprogrammet är aktiverat. +Menyraden Observera att vissa menyalternativ bara visas när de passar in. I synnerhet är vissa alternativ kopplade till funktioner i insticksprogram som bara är tillgängliga när insticksprogrammet är aktiverat. @@ -62,304 +33,90 @@ -Menyn <guimenu ->Arkiv</guimenu -> +Menyn <guimenu>Arkiv</guimenu> - &Ctrl;N Arkiv Ny -Skapa en ny fil. Användaren blir tillfrågad om att välja katalog (förval är nuvarande projekts källkodskatalog) och skriva in ett filnamn. Filtypen kan väljas i en lista. Dessutom kan användaren välja om filen ska läggas till i projektet. Därefter frågar Hantering av automake vilket mål som den nya filen ska läggas till i. - - - - &Ctrl;O Arkiv Öppna -Öppnar en befintlig fil med en enkel dialogruta. - - - - &Ctrl;O Arkiv Öppna senaste -Visar en undermeny med filer som senast öppnades. Att välja en av dem gör att KDevelop öppnar filen. - - - - &Alt;&Ctrl;O Arkiv Snabböppna -Visar en lista med filer i det nuvarande projektets källkodskatalog. Användaren kan välja från listan eller skriva in ett filnamn. Filen öppnas därefter. - - - - - &Ctrl;S Arkiv Spara -Sparar nuvarande fil. - - - - - &Ctrl;S Arkiv Spara som... -Använder dialogrutan Spara som... för att låta dig spara en kopia med ett annat namn. - - - -Arkiv Spara alla -Sparar alla öppna filer. - - - -F5 Arkiv Återställ -Laddar om nuvarande fil för att visa ändringar gjorda av andra program. (Observera att sådana ändringar normalt detekteras automatiskt och användaren blir tillfrågad om filen ska laddas om.) - - - -Arkiv Återställ alla -Återställer alla ändringar i öppnade filer. Frågar om du vill spara ändringar så att återställningen kan avbrytas för varje ändrad fil. - - - - - &Ctrl;P Arkiv Skriv ut... -Skriv ut. - - - -Arkiv Exportera -Exportera - - - - - &Ctrl;F4 Arkiv Stäng -Stänger nuvarande fil. - - - - -Arkiv Stäng alla -Stänger alla öppna filer. - - - - -Arkiv Stäng alla andra -Stänger alla filer utom den nuvarande. Mycket användbart om du öppnade många filer och vill koncentrera dig på den nuvarande. Utan det här skulle du behöva stänga alla och därefter öppna den nuvarande igen. -Observera att det finns ett liknande kommando i menyn Fönster. - - - - - &Ctrl;Q Arkiv Avsluta -Stäng KDevelop. + &Ctrl;N Arkiv Ny +Skapa en ny fil. Användaren blir tillfrågad om att välja katalog (förval är nuvarande projekts källkodskatalog) och skriva in ett filnamn. Filtypen kan väljas i en lista. Dessutom kan användaren välja om filen ska läggas till i projektet. Därefter frågar Hantering av automake vilket mål som den nya filen ska läggas till i. + + + + &Ctrl;O Arkiv Öppna +Öppnar en befintlig fil med en enkel dialogruta. + + + + &Ctrl;O Arkiv Öppna senaste +Visar en undermeny med filer som senast öppnades. Att välja en av dem gör att KDevelop öppnar filen. + + + + &Alt;&Ctrl;O Arkiv Snabböppna +Visar en lista med filer i det nuvarande projektets källkodskatalog. Användaren kan välja från listan eller skriva in ett filnamn. Filen öppnas därefter. + + + + + &Ctrl;S Arkiv Spara +Sparar nuvarande fil. + + + + + &Ctrl;S Arkiv Spara som... +Använder dialogrutan Spara som... för att låta dig spara en kopia med ett annat namn. + + + +Arkiv Spara alla +Sparar alla öppna filer. + + + +F5 Arkiv Återställ +Laddar om nuvarande fil för att visa ändringar gjorda av andra program. (Observera att sådana ändringar normalt detekteras automatiskt och användaren blir tillfrågad om filen ska laddas om.) + + + +Arkiv Återställ alla +Återställer alla ändringar i öppnade filer. Frågar om du vill spara ändringar så att återställningen kan avbrytas för varje ändrad fil. + + + + + &Ctrl;P Arkiv Skriv ut... +Skriv ut. + + + +Arkiv Exportera +Exportera + + + + + &Ctrl;F4 Arkiv Stäng +Stänger nuvarande fil. + + + + +Arkiv Stäng alla +Stänger alla öppna filer. + + + + +Arkiv Stäng alla andra +Stänger alla filer utom den nuvarande. Mycket användbart om du öppnade många filer och vill koncentrera dig på den nuvarande. Utan det här skulle du behöva stänga alla och därefter öppna den nuvarande igen. +Observera att det finns ett liknande kommando i menyn Fönster. + + + + + &Ctrl;Q Arkiv Avsluta +Stäng KDevelop. @@ -372,468 +129,135 @@ -Menyn <guimenu ->Redigera</guimenu -> +Menyn <guimenu>Redigera</guimenu> - &Ctrl;Z Redigera Ångra -Ångra - - - - - &Ctrl;&Shift;Z Redigera Gör om -Gör om - - - - - &Ctrl;X Redigera Klipp ut -Klipp ut - - - - - &Ctrl;C Redigera Kopiera -Kopiera - - - - - &Ctrl;V Redigera Klistra in -Klistra in - - - - - &Ctrl;A Redigera Markera alla -Markera alla - - - - - &Ctrl;&Shift;ARedigera Avmarkera -Avmarkera - - - - - &Ctrl;&Shift;B Redigera Blockmarkeringsläge -Blockmarkeringsläge - - - - - Insert Redigera Överskrivningsläge -Överskrivningsläge - - - - - &Ctrl;F Redigera Sök -Sök - - - - - F3 Redigera Sök igen -Sök igen - - - - - &Shift;F3 Redigera Sök föregående -Sök föregående - - - - - &Ctrl;R Redigera Ersätt -Ersätt - - - - - &Ctrl;G Redigera Gå till rad -Gå till rad - - - - - &Alt;&Ctrl;F Redigera Sök i filer -Sök i filer - - - - - &Shift;R Redigera Sök-välj-ersätt -Sök-välj-ersätt - - - - -Redigera Formatera om källkod -Formatera om källkod - - - - - &Ctrl;J Redigera Expandera text -Expandera text - - - - - &Ctrl;L Redigera Expandera förkortningar -Expandera förkortningar - - - - - &Ctrl;Mellanslag Redigera Komplettera text -Komplettera text - - - - - F2 Redigera Skapa medlem -Skapa medlem + &Ctrl;Z Redigera Ångra +Ångra + + + + + &Ctrl;&Shift;Z Redigera Gör om +Gör om + + + + + &Ctrl;X Redigera Klipp ut +Klipp ut + + + + + &Ctrl;C Redigera Kopiera +Kopiera + + + + + &Ctrl;V Redigera Klistra in +Klistra in + + + + + &Ctrl;A Redigera Markera alla +Markera alla + + + + + &Ctrl;&Shift;ARedigera Avmarkera +Avmarkera + + + + + &Ctrl;&Shift;B Redigera Blockmarkeringsläge +Blockmarkeringsläge + + + + + Insert Redigera Överskrivningsläge +Överskrivningsläge + + + + + &Ctrl;F Redigera Sök +Sök + + + + + F3 Redigera Sök igen +Sök igen + + + + + &Shift;F3 Redigera Sök föregående +Sök föregående + + + + + &Ctrl;R Redigera Ersätt +Ersätt + + + + + &Ctrl;G Redigera Gå till rad +Gå till rad + + + + + &Alt;&Ctrl;F Redigera Sök i filer +Sök i filer + + + + + &Shift;R Redigera Sök-välj-ersätt +Sök-välj-ersätt + + + + +Redigera Formatera om källkod +Formatera om källkod + + + + + &Ctrl;J Redigera Expandera text +Expandera text + + + + + &Ctrl;L Redigera Expandera förkortningar +Expandera förkortningar + + + + + &Ctrl;Mellanslag Redigera Komplettera text +Komplettera text + + + + + F2 Redigera Skapa medlem +Skapa medlem @@ -848,411 +272,132 @@ -Menyn <guimenu ->Visa</guimenu -> +Menyn <guimenu>Visa</guimenu> -Visa Tillbaka -Tillbaka - - - - -Visa Framåt -Framåt - - - - - &Ctrl;/ Visa Byt till... -Byt till... - - - - - &Alt;C Visa Höj editor -Höj editor - - - - - F4 Visa Nästa fel -Nästa fel - - - - - &Shift;F4 View Föregående fel -Föregående fel - - - - - &Shift;F Visa Fullskärmsläge -Fullskärmsläge - - - - - &Ctrl;F12 Visa Byt till deklaration/implementering -Byt till deklaration/implementering - - - - -Visa Verktygsvyer -Verktygsvyer - - - - -Visa Dockning av verktyg -Dockning av verktyg - - - - - F7 Visa Byt till kommandorad -Byt till kommandorad - - - - -Visa Schema -Schema - - - - - F10 Visa Dynamisk radbrytning -Dynamisk radbrytning - - - - -Visa Dynamiska radbrytningsmarkörer -Dynamiska radbrytningsmarkörer - - - - -Visa Visa/Dölj statisk radbrytningsmarkör -Visa/Dölj statisk radbrytningsmarkör - - - - - F6 Visa Visa/Dölj ikonkant -Visa/Dölj ikonkant - - - - - F11 Visa Visa/Dölj radnummer -Visa/Dölj radnummer - - - - -Visa Visa/Dölj rullningslistmarkeringar -Visa/Dölj rullningslistmarkeringar - - - - - F9 Visa Visa/Dölj vikmarkörer -Visa/Dölj vikmarkörer - - - - -Visa Kodvikning -Kodvikning - - - - -Visa Ange kodning -Ange kodning +Visa Tillbaka +Tillbaka + + + + +Visa Framåt +Framåt + + + + + &Ctrl;/ Visa Byt till... +Byt till... + + + + + &Alt;C Visa Höj editor +Höj editor + + + + + F4 Visa Nästa fel +Nästa fel + + + + + &Shift;F4 View Föregående fel +Föregående fel + + + + + &Shift;F Visa Fullskärmsläge +Fullskärmsläge + + + + + &Ctrl;F12 Visa Byt till deklaration/implementering +Byt till deklaration/implementering + + + + +Visa Verktygsvyer +Verktygsvyer + + + + +Visa Dockning av verktyg +Dockning av verktyg + + + + + F7 Visa Byt till kommandorad +Byt till kommandorad + + + + +Visa Schema +Schema + + + + + F10 Visa Dynamisk radbrytning +Dynamisk radbrytning + + + + +Visa Dynamiska radbrytningsmarkörer +Dynamiska radbrytningsmarkörer + + + + +Visa Visa/Dölj statisk radbrytningsmarkör +Visa/Dölj statisk radbrytningsmarkör + + + + + F6 Visa Visa/Dölj ikonkant +Visa/Dölj ikonkant + + + + + F11 Visa Visa/Dölj radnummer +Visa/Dölj radnummer + + + + +Visa Visa/Dölj rullningslistmarkeringar +Visa/Dölj rullningslistmarkeringar + + + + + F9 Visa Visa/Dölj vikmarkörer +Visa/Dölj vikmarkörer + + + + +Visa Kodvikning +Kodvikning + + + + +Visa Ange kodning +Ange kodning @@ -1268,202 +413,79 @@ -Menyn <guimenu ->Projekt</guimenu -> +Menyn <guimenu>Projekt</guimenu> -Projekt Nytt projekt... -Nytt projekt... +Projekt Nytt projekt... +Nytt projekt... -Projekt Öppna projekt... -Öppna projekt... +Projekt Öppna projekt... +Öppna projekt... -Projekt Öppna senaste projekt -Öppna senaste projekt +Projekt Öppna senaste projekt +Öppna senaste projekt -Projekt Aktivt språk -Aktivt språk +Projekt Aktivt språk +Aktivt språk -Projekt Importera befintligt projekt... -Importera befintligt projekt... +Projekt Importera befintligt projekt... +Importera befintligt projekt... -Projekt Ny klass... -Ny klass... +Projekt Ny klass... +Ny klass... -Projekt Arvdiagram för klasser -Arvdiagram för klasser +Projekt Arvdiagram för klasser +Arvdiagram för klasser -Projekt Lägg till översättning... -Lägg till översättning... +Projekt Lägg till översättning... +Lägg till översättning... -Projekt Bygginställning -Bygginställning +Projekt Bygginställning +Bygginställning -Projekt Distribution och publicering -Distribution och publicering +Projekt Distribution och publicering +Distribution och publicering -Projekt Projektinställningar... -Projektinställningar... +Projekt Projektinställningar... +Projektinställningar... -Projekt Stäng projekt -Stäng projekt +Projekt Stäng projekt +Stäng projekt @@ -1478,258 +500,91 @@ -Menyn <guimenu ->Projekt</guimenu -> +Menyn <guimenu>Projekt</guimenu> - F8 Bygg Bygg projekt -Bygg projekt - - - - - F7 Bygg Bygg aktivt mål -Bygg aktivt mål - - - - -Bygg Kompilera fil -Kompilera fil - - - - -Bygg Kör configure -Kör configure - - - - -Bygg Kör automake och besläktade program -Kör automake och besläktade program - - - - -Bygg Installera -Installera - - - - -Bygg Installera (som systemadministratör) -Installera (som systemadministratör) - - - - -Bygg Rensa projekt -Rensa projekt - - - - -Bygg Dist-rensning -Dist-rensning + F8 Bygg Bygg projekt +Bygg projekt + + + + + F7 Bygg Bygg aktivt mål +Bygg aktivt mål + + + + +Bygg Kompilera fil +Kompilera fil + + + + +Bygg Kör configure +Kör configure + + + + +Bygg Kör automake och besläktade program +Kör automake och besläktade program + + + + +Bygg Installera +Installera + + + + +Bygg Installera (som systemadministratör) +Installera (som systemadministratör) + + + + +Bygg Rensa projekt +Rensa projekt - &Shift;F9 Bygg Bygg meddelanden och samsortera -Bygg meddelanden och samsortera +Bygg Dist-rensning +Dist-rensning - - - -Bygg Kör program -Kör program + + + + &Shift;F9 Bygg Bygg meddelanden och samsortera +Bygg meddelanden och samsortera - - - -Bygg Bygg dokumentation av programgränssnitt -Bygg dokumentation av programgränssnitt + + + +Bygg Kör program +Kör program + + + + +Bygg Bygg dokumentation av programgränssnitt +Bygg dokumentation av programgränssnitt - - - -Bygg Rensa dokumentation av programgränssnitt -Rensa dokumentation av programgränssnitt + + + +Bygg Rensa dokumentation av programgränssnitt +Rensa dokumentation av programgränssnitt - - - - Escape Bygg Stoppa -Stoppa + + + + Escape Bygg Stoppa +Stoppa @@ -1745,250 +600,97 @@ -Menyn <guimenu ->Projekt</guimenu -> +Menyn <guimenu>Projekt</guimenu> -Avlusa Starta -Starta +Avlusa Starta +Starta -Avlusa Stoppa -Stoppa +Avlusa Stoppa +Stoppa -Avlusa Avbryt -Avbryt +Avlusa Avbryt +Avbryt -Avlusa Kör till markör -Kör till markör +Avlusa Kör till markör +Kör till markör -Avlusa Stega förbi -Stega förbi +Avlusa Stega förbi +Stega förbi -Avlusa Stega förbi instruktion -Stega förbi instruktion +Avlusa Stega förbi instruktion +Stega förbi instruktion -Avlusa stega in i -Stega in i +Avlusa stega in i +Stega in i -Avlusa Stega in i instruktion -Stega in i instruktion +Avlusa Stega in i instruktion +Stega in i instruktion -Avlusa Stega ur -Stega ur +Avlusa Stega ur +Stega ur -Avlusa Växla brytpunkt -Växla brytpunkt +Avlusa Växla brytpunkt +Växla brytpunkt -Avlusa Visare -Visare +Avlusa Visare +Visare -Avlusa Undersök minnesdump... -Undersök minnesdump... +Avlusa Undersök minnesdump... +Undersök minnesdump... -Avlusa Anslut till process -Anslut till process +Avlusa Anslut till process +Anslut till process -Avlusa Valgrind kontroll av minnesläckor -Valgrind kontroll av minnesläckor +Avlusa Valgrind kontroll av minnesläckor +Valgrind kontroll av minnesläckor -Avlusa Profilera med Kcachegrind -Profilera med Kcachegrind +Avlusa Profilera med Kcachegrind +Profilera med Kcachegrind @@ -2007,48 +709,19 @@ -Menyn <guimenu ->Bokmärken</guimenu -> +Menyn <guimenu>Bokmärken</guimenu> - &Ctrl;B Bokmärken Nytt bokmärke -Lägg till nuvarande markering i dina bokmärken. - - - - -Bokmärke Rensa alla bokmärken -Rensa alla bokmärken. + &Ctrl;B Bokmärken Nytt bokmärke +Lägg till nuvarande markering i dina bokmärken. + + + + +Bokmärke Rensa alla bokmärken +Rensa alla bokmärken. @@ -2061,83 +734,28 @@ -Menyn <guimenu ->Fönster</guimenu -> +Menyn <guimenu>Fönster</guimenu> - &Alt;W Fönster Stäng markerade fönster... -Stäng markerade fönster... - - - - &Ctrl;F4 Fönster Stäng -Stäng - - - -Fönster Stäng alla -Stäng alla - - - -Fönster Stäng alla andra -Stäng alla andra + &Alt;W Fönster Stäng markerade fönster... +Stäng markerade fönster... + + + + &Ctrl;F4 Fönster Stäng +Stäng + + + +Fönster Stäng alla +Stäng alla + + + +Fönster Stäng alla andra +Stäng alla andra @@ -2154,489 +772,156 @@ -Menyn <guimenu ->Verktyg</guimenu -> +Menyn <guimenu>Verktyg</guimenu> -Verktyg Skrivskyddat läge -Skrivskyddat läge - - - - -Verktyg Filtyp -Filtyp - - - - -Verktyg Färgläggning -Färgläggning - - - - -Verktyg Radslut -Radslut - - - - -Verktyg Stavning -Stavning - - - - - &Ctrl;I verktyg Indentera -Indentera - - - - - &Ctrl;&Shift;I Verktyg Avindentera -Avindentera - - - - -Verktyg Rensa indentering -Rensa indentering - - - - - &Ctrl;Tab Verktyg Justera -Justera - - - - - &Ctrl;D Verktyg Kommentera -Kommentera - - - - - &Ctrl;&Shift;D Verktyg Avkommentera -Avkommentera - - - - - &Ctrl;U Verktyg Stora bokstäver -Stora bokstäver - - - - - &Ctrl;&Shift;U Verktyg Små bokstäver -Små bokstäver - - - - - &Alt;&Ctrl;U Verktyg Inledande stor bokstav -Inledande stor bokstav - - - - - &Ctrl;J Verktyg Kombinera rader -Kombinera rader - - - - -Verktyg Bryt rader mellan ord i dokumentet -Bryt rader mellan ord i dokumentet - - - - -verktyg Visning av skillnader... -Visning av skillnader... - - - - -Verktyg Kör kommando... -Kör kommando... - - - - -Verktyg Filtrera markering genom kommando... -Filtrerar markeringen genom ett externt kommando genom att använda filterinsticksprogrammet. - - - - -Verktyg Avlusa reguljärt uttryck... -Avlusa reguljärt uttryck... - - - - -Verktyg Delutforskare -Delutforskare - - - - - &Alt;&Ctrl;C Verktyg Snabböppna klass... -Snabböppna klass... - - - - - &Alt;&Ctrl;M Verktyg Snabböppna metod... -Snabböppna metod... - - - - - &Alt;&Ctrl;P Verktyg Förhandsgranska utmatning från Doxygen -Förhandsgranska utmatning från Doxygen - - - - - &Ctrl;&Shift;S Verktyg Dokumentera nuvarande funktion -Dokumentera nuvarande funktion +Verktyg Skrivskyddat läge +Skrivskyddat läge + + + + +Verktyg Filtyp +Filtyp + + + + +Verktyg Färgläggning +Färgläggning + + + + +Verktyg Radslut +Radslut + + + + +Verktyg Stavning +Stavning + + + + + &Ctrl;I verktyg Indentera +Indentera + + + + + &Ctrl;&Shift;I Verktyg Avindentera +Avindentera + + + + +Verktyg Rensa indentering +Rensa indentering + + + + + &Ctrl;Tab Verktyg Justera +Justera + + + + + &Ctrl;D Verktyg Kommentera +Kommentera + + + + + &Ctrl;&Shift;D Verktyg Avkommentera +Avkommentera + + + + + &Ctrl;U Verktyg Stora bokstäver +Stora bokstäver + + + + + &Ctrl;&Shift;U Verktyg Små bokstäver +Små bokstäver + + + + + &Alt;&Ctrl;U Verktyg Inledande stor bokstav +Inledande stor bokstav + + + + + &Ctrl;J Verktyg Kombinera rader +Kombinera rader + + + + +Verktyg Bryt rader mellan ord i dokumentet +Bryt rader mellan ord i dokumentet + + + + +verktyg Visning av skillnader... +Visning av skillnader... + + + + +Verktyg Kör kommando... +Kör kommando... + + + + +Verktyg Filtrera markering genom kommando... +Filtrerar markeringen genom ett externt kommando genom att använda filterinsticksprogrammet. + + + + +Verktyg Avlusa reguljärt uttryck... +Avlusa reguljärt uttryck... + + + + +Verktyg Delutforskare +Delutforskare + + + + + &Alt;&Ctrl;C Verktyg Snabböppna klass... +Snabböppna klass... + + + + + &Alt;&Ctrl;M Verktyg Snabböppna metod... +Snabböppna metod... + + + + + &Alt;&Ctrl;P Verktyg Förhandsgranska utmatning från Doxygen +Förhandsgranska utmatning från Doxygen + + + + + &Ctrl;&Shift;S Verktyg Dokumentera nuvarande funktion +Dokumentera nuvarande funktion @@ -2652,142 +937,53 @@ -Menyn <guimenu ->Inställningar</guimenu -> +Menyn <guimenu>Inställningar</guimenu> - &Ctrl;M Inställningar Visa/Dölj menyrad -Visa/Dölj menyraden. - - - -Inställningar Verktygsrader -Öppnar en undermeny där du kan välja att visa eller dölja de olika verktygsraderna. - - - -Inställningar Visa statusrad -Visa statusraden. - - - -Inställningar Anpassa genvägar... -Anpassa genvägar... - - - - -Inställningar Anpassa verktygsrader... -Anpassa verktygsrader... - - - - -Inställningar Anpassa meddelanden... -Anpassa meddelanden... - - - - -Inställningar Anpassa editor... -Anpassa editor... + &Ctrl;M Inställningar Visa/Dölj menyrad +Visa/Dölj menyraden. + + + +Inställningar Verktygsrader +Öppnar en undermeny där du kan välja att visa eller dölja de olika verktygsraderna. + + + +Inställningar Visa statusrad +Visa statusraden. + + + +Inställningar Anpassa genvägar... +Anpassa genvägar... + + + + +Inställningar Anpassa verktygsrader... +Anpassa verktygsrader... + + + + +Inställningar Anpassa meddelanden... +Anpassa meddelanden... -Inställningar Anpassa KDevelop... -Anpassa KDevelop... +Inställningar Anpassa editor... +Anpassa editor... + + + + +Inställningar Anpassa KDevelop... +Anpassa KDevelop... @@ -2802,187 +998,64 @@ -Menyn <guimenu ->Hjälp</guimenu -> +Menyn <guimenu>Hjälp</guimenu> -Hjälp Handbok KDevelop -Visa det här dokumentet. - - - - &Shift;F1 Hjälp Vad är det här? -Ritar ett frågetecken (?) intill muspekaren. Att klicka på ett objekt i ett fönster som knappen Stoppa visar då en kortfattad förklaring. - - - - -Hjälp Dagens tips -Dagens tips - - - - - &Alt;&Ctrl;I Hjälp Titta i dokumentationsindex... -Titta i dokumentationsindex... - - - - - &Alt;&Ctrl;S Hjälp Sök i dokumentationen... -Sök i dokumentationen... - - - - -Hjälp Manualsida... -Manualsida... - - - - -Hjälp Infosida... -Infosida... - - - - -Hjälp Rapportera fel... -Rapportera fel. - - - -Hjälp Om KDevelop... -Visa en del kortfattad information om KDevelops versionsnummer, upphovsmän och licensavtal. - - - -Hjälp Om KDE... -Visa en del information om versionen av &kde; som du kör. +Hjälp Handbok KDevelop +Visa det här dokumentet. + + + + &Shift;F1 Hjälp Vad är det här? +Ritar ett frågetecken (?) intill muspekaren. Att klicka på ett objekt i ett fönster som knappen Stoppa visar då en kortfattad förklaring. + + + + +Hjälp Dagens tips +Dagens tips + + + + + &Alt;&Ctrl;I Hjälp Titta i dokumentationsindex... +Titta i dokumentationsindex... + + + + + &Alt;&Ctrl;S Hjälp Sök i dokumentationen... +Sök i dokumentationen... + + + + +Hjälp Manualsida... +Manualsida... + + + + +Hjälp Infosida... +Infosida... + + + + +Hjälp Rapportera fel... +Rapportera fel. + + + +Hjälp Om KDevelop... +Visa en del kortfattad information om KDevelops versionsnummer, upphovsmän och licensavtal. + + + +Hjälp Om KDE... +Visa en del information om versionen av &kde; som du kör. diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/credits.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/credits.docbook index afa7998b781..7ca4de2aa1e 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/credits.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/credits.docbook @@ -1,40 +1,20 @@ -Tack till +Tack till -Bidragsgivare +Bidragsgivare - Det ursprungliga innehållet i den här handboken är skrivet av Bernd Gehrmann bernd@kdevelop.org och Caleb Tennis caleb@aei-tech.com. - Kapitlen Sammanfattning av Hantering av automake och Användning av Hantering av automake är skrivna av Ian Wadham, ianw@netspace.net.au). + Det ursprungliga innehållet i den här handboken är skrivet av Bernd Gehrmann bernd@kdevelop.org och Caleb Tennis caleb@aei-tech.com. + Kapitlen Sammanfattning av Hantering av automake och Användning av Hantering av automake är skrivna av Ian Wadham, ianw@netspace.net.au). - + - + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/cvs.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/cvs.docbook index 6b9c6e8f259..77b4d4969a8 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/cvs.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/cvs.docbook @@ -1,133 +1,75 @@ -Använda &CVS; -CVS -versionskontroll +Använda &CVS; +CVS +versionskontroll -&CVS; grunder - -&CVS; är versionshanteringssystemet som många projekt med öppen källkod, inklusive &kde;, använder. Det lagrar all källkod på en centralt plats, som kallas arkivet. Utvecklare hämtar en aktuell version av projektet eller versioner av det vid godtyckliga tidpunkter, från arkivet. I motsats till vissa andra versionshanteringssystem, är det inte nödvändigt att låsa filer som man ska arbeta med. Alltså kan utveckling ske parallellt i stor utsträckning. - -Så fort en utvecklare är klar med en uppgift, arkiverar han sin kod (tillsammans med ett loggmeddelande). &CVS; tar hand om arbetet att sammanfoga ändringar som görs av flera utvecklare. Det kan förstås hända att utvecklare arbetar med samma kodavsnitt, vilket ger upphov till ändringar med konflikter (i praktiken inträffar detta sällan, och är ofta ett tecken på bristande kommunikation). I detta fall, förkastar &CVS; arkiveringen. En fil kan bara arkiveras efter alla konflikter har lösts upp. - -Hittills har de grundläggande funktionerna i &CVS;, som man oftast måste hantera, beskrivits. Men &CVS; erbjuder mycket mer: Man kan hantera flera grenar av ett projekt (t.ex. var &kde; 1.1.2 och &kde; 2 grenar i &kde;:s utvecklingsträd), sammanfoga ändringar från en gren till en annan, fråga efter skillnader mellan versioner och filers versionshistorik, etc. - -&CVS; implementeras som ett klient-serversystem. Som användare, sker all kommunikation med arkivet via kommandoradsprogrammet &cvs;. Gränssnitt på högre nivå är tillgängligt via program som Cervisia ( ) eller TkCVS (). Bara en liten del av &cvs; funktioner, som är viktiga under det dagliga arbetet, kan användas direkt i &tdevelop;. - -Grundläggande kunskap om användning av &CVS; förutsätts. I synnerhet bör du veta hur ett givet projekt hämtas från arkivet. Vi rekommenderar boken Open Source Development With CVS av Karl Fogel, som kan spridas fritt (utom de icke-tekniska kapitlen). Se . - - +&CVS; grunder + +&CVS; är versionshanteringssystemet som många projekt med öppen källkod, inklusive &kde;, använder. Det lagrar all källkod på en centralt plats, som kallas arkivet. Utvecklare hämtar en aktuell version av projektet eller versioner av det vid godtyckliga tidpunkter, från arkivet. I motsats till vissa andra versionshanteringssystem, är det inte nödvändigt att låsa filer som man ska arbeta med. Alltså kan utveckling ske parallellt i stor utsträckning. + +Så fort en utvecklare är klar med en uppgift, arkiverar han sin kod (tillsammans med ett loggmeddelande). &CVS; tar hand om arbetet att sammanfoga ändringar som görs av flera utvecklare. Det kan förstås hända att utvecklare arbetar med samma kodavsnitt, vilket ger upphov till ändringar med konflikter (i praktiken inträffar detta sällan, och är ofta ett tecken på bristande kommunikation). I detta fall, förkastar &CVS; arkiveringen. En fil kan bara arkiveras efter alla konflikter har lösts upp. + +Hittills har de grundläggande funktionerna i &CVS;, som man oftast måste hantera, beskrivits. Men &CVS; erbjuder mycket mer: Man kan hantera flera grenar av ett projekt (t.ex. var &kde; 1.1.2 och &kde; 2 grenar i &kde;:s utvecklingsträd), sammanfoga ändringar från en gren till en annan, fråga efter skillnader mellan versioner och filers versionshistorik, etc. + +&CVS; implementeras som ett klient-serversystem. Som användare, sker all kommunikation med arkivet via kommandoradsprogrammet &cvs;. Gränssnitt på högre nivå är tillgängligt via program som Cervisia ( ) eller TkCVS (). Bara en liten del av &cvs; funktioner, som är viktiga under det dagliga arbetet, kan användas direkt i &tdevelop;. + +Grundläggande kunskap om användning av &CVS; förutsätts. I synnerhet bör du veta hur ett givet projekt hämtas från arkivet. Vi rekommenderar boken Open Source Development With CVS av Karl Fogel, som kan spridas fritt (utom de icke-tekniska kapitlen). Se . + + -&CVS;-kommandon i &tdevelop; +&CVS;-kommandon i &tdevelop; -Följande alternativ är tillgängliga i filvyernas sammanhangsberoende menyer: +Följande alternativ är tillgängliga i filvyernas sammanhangsberoende menyer: -Lägg till i arkivet +Lägg till i arkivet -Förbereder en fil för att läggas till i arkivet. Filen överförs till arkivet när du arkiverar den (eller katalogen som den finns i) nästa gång. +Förbereder en fil för att läggas till i arkivet. Filen överförs till arkivet när du arkiverar den (eller katalogen som den finns i) nästa gång. -Ta bort från arkivet +Ta bort från arkivet -Förbereder en fil för att tas bort från arkivet. Det här tar också bort filen från det lokala filsystemet, så använd funktionen med försiktighet! +Förbereder en fil för att tas bort från arkivet. Det här tar också bort filen från det lokala filsystemet, så använd funktionen med försiktighet! -Uppdatera +Uppdatera -Kör kommandot cvs update för att sammanfoga eventuella ändringar från andra användare till din arbetskatalog. När du använder menyalternativet för en katalog, sker uppdateringen normalt rekursivt, utom om du har stängt av det i inställningsfilen .cvsrc. +Kör kommandot cvs update för att sammanfoga eventuella ändringar från andra användare till din arbetskatalog. När du använder menyalternativet för en katalog, sker uppdateringen normalt rekursivt, utom om du har stängt av det i inställningsfilen .cvsrc. -Arkivera +Arkivera -Kör cvs commit för att arkivera alla lokala ändringar i arkivet. Observera att du bör uppdatera innan du gör detta. Om en annan användare tidigare har arkiverat sina ändringar, kan &CVS; annars ge ett felmeddelande. +Kör cvs commit för att arkivera alla lokala ändringar i arkivet. Observera att du bör uppdatera innan du gör detta. Om en annan användare tidigare har arkiverat sina ändringar, kan &CVS; annars ge ett felmeddelande. -Alla kommandon startas som underprocesser av &tdevelop;, utan ytterligare kommandoradsväljare eller miljövariabler. Det här kan vara ett problem om anslutningen till &CVS;-servern går via en &ssh;-anslutning, och kräver att du skriver in ett lösenord varje gång du arkiverar eller uppdaterar. Det här är till exempel nödvändigt om projektets värd är sourceforge.net. Ett sätt att gå runt problemet beskrivs i vanliga frågor om CVS/SSH, som du hittar i SourceForge-dokumentationen. +Alla kommandon startas som underprocesser av &tdevelop;, utan ytterligare kommandoradsväljare eller miljövariabler. Det här kan vara ett problem om anslutningen till &CVS;-servern går via en &ssh;-anslutning, och kräver att du skriver in ett lösenord varje gång du arkiverar eller uppdaterar. Det här är till exempel nödvändigt om projektets värd är sourceforge.net. Ett sätt att gå runt problemet beskrivs i vanliga frågor om CVS/SSH, som du hittar i SourceForge-dokumentationen. - + -Bakom ridån +Bakom ridån -Vad &CVS; sparar i arbetskatalogen +Vad &CVS; sparar i arbetskatalogen -(...ännu inte skrivet...) - +(...ännu inte skrivet...) + - + - + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/debugger.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/debugger.docbook index 1bab415a692..106a5c9685b 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/debugger.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/debugger.docbook @@ -1,224 +1,85 @@ -Avlusargränssnittet -avlusare - -&tdevelop; innehåller en intern avlusare för C och C++, som är direkt integrerad med editorn. Tekniskt sett är den implementerad som ett gränssnitt som använder den flyttbara &GNU;-avlusaren gdb via en rörledning. Avlusaren kan startas på flera sätt: +Avlusargränssnittet +avlusare + +&tdevelop; innehåller en intern avlusare för C och C++, som är direkt integrerad med editorn. Tekniskt sett är den implementerad som ett gränssnitt som använder den flyttbara &GNU;-avlusaren gdb via en rörledning. Avlusaren kan startas på flera sätt: -Huvudprogrammet i projektet laddas i avlusaren med AvlusaStarta. +Huvudprogrammet i projektet laddas i avlusaren med AvlusaStarta. -Genom att använda Avlusa Starta (annan) Undersök minnesdump, laddar du en minnesdump till minnet, som skapats av operativsystemets kärna när programmet kraschade. (Att skapa minnesdumpar kan vara avstängt på systemet, se ulimit(1)). Det här är användbart för en post-mortem analys av ett program. +Genom att använda Avlusa Starta (annan) Undersök minnesdump, laddar du en minnesdump till minnet, som skapats av operativsystemets kärna när programmet kraschade. (Att skapa minnesdumpar kan vara avstängt på systemet, se ulimit(1)). Det här är användbart för en post-mortem analys av ett program. -Du startar avlusaren för ett program som redan kör med AvlusaStarta (annan) Anslut till process. En processlista visas där du kan välja processen som avlusaren ska överta. +Du startar avlusaren för ett program som redan kör med AvlusaStarta (annan) Anslut till process. En processlista visas där du kan välja processen som avlusaren ska överta. -Observera att avlusning bara är möjlig om projektet har kompilerats med avlusningsinformation aktiverad. Den kan aktiveras i dialogrutan Kompilatorinställningar. När alternativet är aktiverat, skapar kompilatorn ytterligare information som låter avlusaren associera filnamn och radnummer med adresser i det körbara programmet. +Observera att avlusning bara är möjlig om projektet har kompilerats med avlusningsinformation aktiverad. Den kan aktiveras i dialogrutan Kompilatorinställningar. När alternativet är aktiverat, skapar kompilatorn ytterligare information som låter avlusaren associera filnamn och radnummer med adresser i det körbara programmet. -Gränssnittet till avlusaren erbjuder flera vyer in i processen: +Gränssnittet till avlusaren erbjuder flera vyer in i processen: -Om du försöker avlusa ett projekt utan avlusningsinformation, får du meddelandet Ingen källkod... i statusraden. Om du försöker sätta brytpunkter, visas de som Vilande (lägg till) i brytpunktsfönstret (se nedan). +Om du försöker avlusa ett projekt utan avlusningsinformation, får du meddelandet Ingen källkod... i statusraden. Om du försöker sätta brytpunkter, visas de som Vilande (lägg till) i brytpunktsfönstret (se nedan). -Variabler +Variabler -bevakningsvariabler -Det här fönstret visar värden för alla lokala variabler vid det nuvarande stället i programmet. Det täcker variablerna i kompilatorns anropsstack, dvs. funktionen där processen bröts, funktionen som anropade den här funktionen, och så vidare hela vägen till funktionen main(). - -En annan gren i variabelfönstret innehåller bevakningsvariabler. Du kan själv ställa in vilka variabler som syns här. Både lokala och globala variabler kan bevakas. Du kan antingen lägga till en variabel genom att klicka på knappen Lägg till eller trycka på returtangenten när posten Bevaka är markerad. Variablerna kan tas bort igen med den sammanhangsberoende menyn. +bevakningsvariabler +Det här fönstret visar värden för alla lokala variabler vid det nuvarande stället i programmet. Det täcker variablerna i kompilatorns anropsstack, dvs. funktionen där processen bröts, funktionen som anropade den här funktionen, och så vidare hela vägen till funktionen main(). + +En annan gren i variabelfönstret innehåller bevakningsvariabler. Du kan själv ställa in vilka variabler som syns här. Både lokala och globala variabler kan bevakas. Du kan antingen lägga till en variabel genom att klicka på knappen Lägg till eller trycka på returtangenten när posten Bevaka är markerad. Variablerna kan tas bort igen med den sammanhangsberoende menyn. -Aktiveringspoststack +Aktiveringspoststack -aktiveringspost-stack -(...ännu inte skrivet...) +aktiveringspost-stack +(...ännu inte skrivet...) -Brytpunkter +Brytpunkter -brytpunkter -Fönstret låter dig se och behandla brytpunkterna. Kom ihåg att &tdevelop; använder GDB, så för att förstå &tdevelop;s avlusningsfunktioner fullständigt, måste du veta lite grand om GDB. - -Om du vill titta på källkoden, definieras brytpunkter i tdevelop/languages/cpp/debugger/breakpoint.h. - -I vänsterkanten har fönstret knappar för att: +brytpunkter +Fönstret låter dig se och behandla brytpunkterna. Kom ihåg att &tdevelop; använder GDB, så för att förstå &tdevelop;s avlusningsfunktioner fullständigt, måste du veta lite grand om GDB. + +Om du vill titta på källkoden, definieras brytpunkter i tdevelop/languages/cpp/debugger/breakpoint.h. + +I vänsterkanten har fönstret knappar för att: -Lägga till en tom brytpunkt -Redigera den markerade brytpunkten - Ta bort den markerade brytpunkten -Ta bort alla brytpunkter +Lägga till en tom brytpunkt +Redigera den markerade brytpunkten + Ta bort den markerade brytpunkten +Ta bort alla brytpunkter -Huvuddelen av fönstret är en tabell med sju kolumner. Varje rad i tabellen är en brytpunkt. Kolumnerna är: +Huvuddelen av fönstret är en tabell med sju kolumner. Varje rad i tabellen är en brytpunkt. Kolumnerna är: -Markeringskryssruta -Typ: en av: Ogiltig, Fil:Rad, Bevakningspunkt, Adress, Funktion -Status. Värdena är: +Markeringskryssruta +Typ: en av: Ogiltig, Fil:Rad, Bevakningspunkt, Adress, Funktion +Status. Värdena är: - Aktiv - Inaktiverad: Varje brytpunkt kan aktiveras eller inaktiveras. Om den är inaktiverad har den ingen effekt på programmet till den aktiveras igen. - Vilande (lägg till): En brytpunkt är markerad så här om ingen avlusningsinformation är tillgänglig. Från GDB:s informationssida:
Om en specificerad brytpunktsplats inte kan hittas, kan det bero på det faktum att platsen är i ett delat bibliotek som ännu inte har laddats. I ett sådant fall, kan du vilja att GDB skapar en speciell brytpunkt (känd som en vilande brytpunkt) som försöker lösa upp sig själv i framtiden när ett lämpligt delat bibliotek laddas.
 + Aktiv + Inaktiverad: Varje brytpunkt kan aktiveras eller inaktiveras. Om den är inaktiverad har den ingen effekt på programmet till den aktiveras igen. + Vilande (lägg till): En brytpunkt är markerad så här om ingen avlusningsinformation är tillgänglig. Från GDB:s informationssida:
Om en specificerad brytpunktsplats inte kan hittas, kan det bero på det faktum att platsen är i ett delat bibliotek som ännu inte har laddats. I ett sådant fall, kan du vilja att GDB skapar en speciell brytpunkt (känd som en vilande brytpunkt) som försöker lösa upp sig själv i framtiden när ett lämpligt delat bibliotek laddas.
 -Vilande (rensa) -Vilande (ändra) -Plats på formatet filnamn:radnummer -Villkor -Ignorera antal: Om det är ett tal ANTAL större än noll, stoppas inte programmets körning följande ANTAL gånger som brytpunkten nås, förutom att minska antalet att ignorera, utför gdb ingen åtgärd. -Träffar: Räknar hur många gånger en brytpunkt har träffats. +Vilande (rensa) +Vilande (ändra) +Plats på formatet filnamn:radnummer +Villkor +Ignorera antal: Om det är ett tal ANTAL större än noll, stoppas inte programmets körning följande ANTAL gånger som brytpunkten nås, förutom att minska antalet att ignorera, utför gdb ingen åtgärd. +Träffar: Räknar hur många gånger en brytpunkt har träffats. @@ -226,15 +87,10 @@ -Visa assemblerkod +Visa assemblerkod -visa assemblerkod -(...ännu inte skrivet...) +visa assemblerkod +(...ännu inte skrivet...) @@ -242,96 +98,51 @@ -Ange brytpunkter +Ange brytpunkter -(...ännu inte skrivet...) +(...ännu inte skrivet...) - + -Alternativ +Alternativ -Visa behandlade namn +Visa behandlade namn -namnbehandling -behandlingnamn - -Funktionsnamn i det körbara programmet är behandlade för C++, dvs. funktionsnamnet innehåller information om argumentens typer. Detta är nödvändigt för att stödja överlastade funktioner. Behandlingsalgoritmen är inte standardiserad, och skiljer sig till och med mellan olika versioner av &GNU;:s C++ kompilator. - -I assemblerkodfönstret visas normalt obehandlade namn, så funktionssignaturer liknar utseendet i källkoden, och är lätt läsbara. Alternativt, kan du välja att se behandlade namn. +namnbehandling +behandlingnamn + +Funktionsnamn i det körbara programmet är behandlade för C++, dvs. funktionsnamnet innehåller information om argumentens typer. Detta är nödvändigt för att stödja överlastade funktioner. Behandlingsalgoritmen är inte standardiserad, och skiljer sig till och med mellan olika versioner av &GNU;:s C++ kompilator. + +I assemblerkodfönstret visas normalt obehandlade namn, så funktionssignaturer liknar utseendet i källkoden, och är lätt läsbara. Alternativt, kan du välja att se behandlade namn. -Försök sätta brytpunkter när bibliotek laddas +Försök sätta brytpunkter när bibliotek laddas -lata brytpunkter -brytpunkterlat - -Avlusarens bakgrundsprogram gdb tillåter inte att brytpunkter sätts i kod som inte för närvarande är laddad. I ett riktigt modulärt program, där kod ofta bara laddas vid behov som insticksprogram (med användning av C-bibliotekets funktion dlopen(3)), kan detta vara besvärande. Därför hanterar &tdevelop; själv stöd för brytpunkter i delade bibliotek. Om du aktiverar det här alternativet, kan du sätta brytpunkter i bibliotek som inte laddats. Därefter, så fort gdb talar om att ett bibliotek har laddats, försöker &tdevelop; sätta de vilande brytpunkterna. +lata brytpunkter +brytpunkterlat + +Avlusarens bakgrundsprogram gdb tillåter inte att brytpunkter sätts i kod som inte för närvarande är laddad. I ett riktigt modulärt program, där kod ofta bara laddas vid behov som insticksprogram (med användning av C-bibliotekets funktion dlopen(3)), kan detta vara besvärande. Därför hanterar &tdevelop; själv stöd för brytpunkter i delade bibliotek. Om du aktiverar det här alternativet, kan du sätta brytpunkter i bibliotek som inte laddats. Därefter, så fort gdb talar om att ett bibliotek har laddats, försöker &tdevelop; sätta de vilande brytpunkterna. -Aktivera flytande verktygsrad +Aktivera flytande verktygsrad -avlusningsverktygsrad -verktygsradavlusare - -(...ännu inte skrivet...) +avlusningsverktygsrad +verktygsradavlusare + +(...ännu inte skrivet...) - + - + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/documentation.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/documentation.docbook index 01f9d21c4e9..55426a89d9b 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/documentation.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/documentation.docbook @@ -1,73 +1,36 @@ -Dokumentation +Dokumentation -Dokumentation är tyvärr en av de mest förbisedda delarna av programmering. Ändå så erbjuder riktigt upprättad och underhållen intern och extern dokumentation ytterst värdefull hjälp. +Dokumentation är tyvärr en av de mest förbisedda delarna av programmering. Ändå så erbjuder riktigt upprättad och underhållen intern och extern dokumentation ytterst värdefull hjälp. -Dokumentation har flera aspekter. Det finns - intern projektdokumentation, som i huvudsak består av - kommentarer i deklarationsfiler och källkodsfiler - Intern dokumentation av programmeringsgränssnittet för projektet, som har skapats från programfilerna av särskilda verktyg, t.ex. &doxygen; +Dokumentation har flera aspekter. Det finns + intern projektdokumentation, som i huvudsak består av + kommentarer i deklarationsfiler och källkodsfiler + Intern dokumentation av programmeringsgränssnittet för projektet, som har skapats från programfilerna av särskilda verktyg, t.ex. &doxygen; - - extern projektdokumentation, som bland annat består av - extern dokumentation av programmeringsgränssnitt, till exempel för gemensamma systembibliotek (&kde;, &Qt;, etc.) - all övrig dokumentation (manualer för programspråk, allmän systeminformation, handledningar och liknande) + + extern projektdokumentation, som bland annat består av + extern dokumentation av programmeringsgränssnitt, till exempel för gemensamma systembibliotek (&kde;, &Qt;, etc.) + all övrig dokumentation (manualer för programspråk, allmän systeminformation, handledningar och liknande) - + -All denna dokumentation ska vara enkel att underhålla och lätt tillgänglig så fort du behöver den. &tdevelop; har stöd för just detta. +All denna dokumentation ska vara enkel att underhålla och lätt tillgänglig så fort du behöver den. &tdevelop; har stöd för just detta. -Dokumentationsbläddraren +Dokumentationsbläddraren
-En skärmbild av dokumentationsträdet +En skärmbild av dokumentationsträdet - +
- + - + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/editing.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/editing.docbook index fd82900c9a2..9c1e3752dba 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/editing.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/editing.docbook @@ -1,612 +1,224 @@ -Redigeringsverktyg +Redigeringsverktyg -Kodsnuttar +Kodsnuttar - Funktioner (inledande översikt) - Delprogrammet för kodsnuttar lägger till en verktygsvy som normalt dockas till höger - Tillägg, redigering och borttagning av kodsnuttar är tillgängligt via en sammanhangsberoende meny. - Ett dubbelklick på en kodsnutt i listan infogar den i den aktiva vyn på markörens plats - Verktygstips visar innehållet i en kodsnutt - Kodsnuttar lagras i användarens hemkatalog, så varje användare kan ha sina egna kodsnuttar - Kodsnuttar kan innehålla variabler på formen $VARNAMN$. När kodsnutten används, frågas användaren efter ersättningsvärden för variablerna + Funktioner (inledande översikt) + Delprogrammet för kodsnuttar lägger till en verktygsvy som normalt dockas till höger + Tillägg, redigering och borttagning av kodsnuttar är tillgängligt via en sammanhangsberoende meny. + Ett dubbelklick på en kodsnutt i listan infogar den i den aktiva vyn på markörens plats + Verktygstips visar innehållet i en kodsnutt + Kodsnuttar lagras i användarens hemkatalog, så varje användare kan ha sina egna kodsnuttar + Kodsnuttar kan innehålla variabler på formen $VARNAMN$. När kodsnutten används, frågas användaren efter ersättningsvärden för variablerna - + -Tangentanvändning -tangentbindningar +Tangentanvändning +tangentbindningar -I det följande listar vi normala tangentbindningar för standardeditorn. Du kan anpassa dem som du vill (hur då?). +I det följande listar vi normala tangentbindningar för standardeditorn. Du kan anpassa dem som du vill (hur då?). -Vänster -Flyttar ett tecken åt vänster - -Höger -Flyttar ett tecken åt höger - -&Ctrl; Vänster -Flyttar ett ord åt vänster - -&Ctrl; Höger -Flyttar ett ord åt höger - -Upp -Flyttar upp en rad - -Ner -Flyttar ner en rad - -Page Up -Flyttar upp en sida - -Page Down -Flyttar ner en sida - -&Ctrl; Page Up -Går till början av filen - -&Ctrl; Page Down -Går till slutet av filen - -Home -Går till början av raden - -End -Går till slutet av raden +Vänster +Flyttar ett tecken åt vänster + +Höger +Flyttar ett tecken åt höger + +&Ctrl; Vänster +Flyttar ett ord åt vänster + +&Ctrl; Höger +Flyttar ett ord åt höger + +Upp +Flyttar upp en rad + +Ner +Flyttar ner en rad + +Page Up +Flyttar upp en sida + +Page Down +Flyttar ner en sida + +&Ctrl; Page Up +Går till början av filen + +&Ctrl; Page Down +Går till slutet av filen + +Home +Går till början av raden + +End +Går till slutet av raden -För alla tangenter ovan, kan dessutom skifttangenten tryckas ner, för att markera text från markörens nuvarande position till den nya. +För alla tangenter ovan, kan dessutom skifttangenten tryckas ner, för att markera text från markörens nuvarande position till den nya. -Backsteg -Tar bort ett tecken åt vänster - -Delete -Tar bort tecknet under markören - -&Ctrl; C -Kopierar den markerade texten till klippbordet - -&Ctrl; V -Klistrar in den markerade texten från klippbordet - -&Ctrl; X -Tar bort den markerade texten och lägger den på klippbordet - -&Ctrl; Z -Ångra - -&Shift;&Ctrl; Z -Gör om +Backsteg +Tar bort ett tecken åt vänster + +Delete +Tar bort tecknet under markören + +&Ctrl; C +Kopierar den markerade texten till klippbordet + +&Ctrl; V +Klistrar in den markerade texten från klippbordet + +&Ctrl; X +Tar bort den markerade texten och lägger den på klippbordet + +&Ctrl; Z +Ångra + +&Shift;&Ctrl; Z +Gör om - + -Problemrapporter +Problemrapporter -(...ännu inte skrivet...) - +(...ännu inte skrivet...) + -Sökning och flerfilssökning -sökning -hitta +Sökning och flerfilssökning +sökning +hitta -Söka efter text - -CtrlF- Sök, CtrlR- Ersätt - - +Söka efter text + +CtrlF- Sök, CtrlR- Ersätt + + -I-sök -i-sök -inkrementell sökning -sökinkrementell - -Den vanliga sökningen med RedigeraSök kräver att du anger hela sökbegreppet innan du startar. Oftast är det mycket snabbare att söka inkrementellt. Om du klickar på sökfältet som heter I-sök i verktygsraden, sker sökningen medan du skriver. Du kommer att märka att det önskade resultatet ofta redan hittas när du har skrivit in 3 eller 4 tecken. - - +I-sök +i-sök +inkrementell sökning +sökinkrementell + +Den vanliga sökningen med RedigeraSök kräver att du anger hela sökbegreppet innan du startar. Oftast är det mycket snabbare att söka inkrementellt. Om du klickar på sökfältet som heter I-sök i verktygsraden, sker sökningen medan du skriver. Du kommer att märka att det önskade resultatet ofta redan hittas när du har skrivit in 3 eller 4 tecken. + + -Flerfilsökning -söki filer - -Båda sökmekanismerna som beskrivs ovan är begränsade till sökning i en källkodsfil. Ett ytterligare verktyg som låter dig söka igenom ett (möjligtvis stort) antal filer är tillgängligt via alternativet Sök i filer... i menyn Redigera. Det är i grunden ett gränssnitt för programmet &grep;(1). - -I dialogrutan kan du ange vilka filer som ska sökas i. Det finns ett antal jokertecken tillgängliga i en kombinationsruta. Genom att använda dem kan du enkelt begränsa sökmekanismen till exempel för deklarationsfiler. Dessutom kan du också ange en katalog där sökningen startas. Om du markerar rutan Rekursiv, går sökningen igenom alla kataloger i hierarkin under den angivna. - -Sökbegreppet är i grunden ett reguljärt uttryck som följer POSIX-syntax. Du kan till exempel använda begreppet "\<K.*", om du vill hitta alla ord som börjar med bokstaven K. Följande tecken tolkas på ett särskilt sätt: +Flerfilsökning +söki filer + +Båda sökmekanismerna som beskrivs ovan är begränsade till sökning i en källkodsfil. Ett ytterligare verktyg som låter dig söka igenom ett (möjligtvis stort) antal filer är tillgängligt via alternativet Sök i filer... i menyn Redigera. Det är i grunden ett gränssnitt för programmet &grep;(1). + +I dialogrutan kan du ange vilka filer som ska sökas i. Det finns ett antal jokertecken tillgängliga i en kombinationsruta. Genom att använda dem kan du enkelt begränsa sökmekanismen till exempel för deklarationsfiler. Dessutom kan du också ange en katalog där sökningen startas. Om du markerar rutan Rekursiv, går sökningen igenom alla kataloger i hierarkin under den angivna. + +Sökbegreppet är i grunden ett reguljärt uttryck som följer POSIX-syntax. Du kan till exempel använda begreppet "\<K.*", om du vill hitta alla ord som börjar med bokstaven K. Följande tecken tolkas på ett särskilt sätt: - - . -Matchar alla tecken - - ^ -Matchar början av en rad - - $ -Matchar slutet av en rad - - \< -Matchar början av ett ord - - \> -Matchar slutet av ett ord - - ? -Föregående objekt matchas mindre än en gång - - * -Föregående objekt matchas noll eller flera gånger - - + -Föregående objekt matchas en eller flera gånger - - {n} -Föregående objekt matchas exakt n gånger - - {n,} -Föregående objekt matchas n eller flera gånger - - {,n} -Föregående objekt matchas mindre än n gånger - - {n,m} -Föregående objekt matchas minst n gånger, men mindre än m gånger + + . +Matchar alla tecken + + ^ +Matchar början av en rad + + $ +Matchar slutet av en rad + + \< +Matchar början av ett ord + + \> +Matchar slutet av ett ord + + ? +Föregående objekt matchas mindre än en gång + + * +Föregående objekt matchas noll eller flera gånger + + + +Föregående objekt matchas en eller flera gånger + + {n} +Föregående objekt matchas exakt n gånger + + {n,} +Föregående objekt matchas n eller flera gånger + + {,n} +Föregående objekt matchas mindre än n gånger + + {n,m} +Föregående objekt matchas minst n gånger, men mindre än m gånger -Bakåtreferenser till deluttryck inom parenteser är också tillgängliga med notationen \n. +Bakåtreferenser till deluttryck inom parenteser är också tillgängliga med notationen \n. -Som en särskild bonus för C++ programmerare, finns några sökmallar tillgängliga för typiska mönster. De låter dig till exempel söka efter alla anrop av medlemsfunktioner för ett visst objekt. +Som en särskild bonus för C++ programmerare, finns några sökmallar tillgängliga för typiska mönster. De låter dig till exempel söka efter alla anrop av medlemsfunktioner för ett visst objekt. -När du väl har startat sökningen genom att klicka på knappen Sök, utförs den av en yttre, asynkron process. Alla objekt som hittas syns i vyn som heter Flerfilsökning. Därefter kan du hoppa till objekt som hittas genom att klicka på dem. Observera att grep söker igenom filerna som är lagrade i filsystemet. Om du har ändrade versioner av dem i editorn, kan du få felaktiga radnummer, eller vissa ogiltiga hittade objekt. Du kan undvika detta genom att spara alla filer innan. +När du väl har startat sökningen genom att klicka på knappen Sök, utförs den av en yttre, asynkron process. Alla objekt som hittas syns i vyn som heter Flerfilsökning. Därefter kan du hoppa till objekt som hittas genom att klicka på dem. Observera att grep söker igenom filerna som är lagrade i filsystemet. Om du har ändrade versioner av dem i editorn, kan du få felaktiga radnummer, eller vissa ogiltiga hittade objekt. Du kan undvika detta genom att spara alla filer innan. - + - + -Kodkomplettering +Kodkomplettering -(...ännu inte skrivet...) - +(...ännu inte skrivet...) + -Skapa nya filer och klasser +Skapa nya filer och klasser -(...ännu inte skrivet...) +(...ännu inte skrivet...) -Redigera mallarna +Redigera mallarna -(...ännu inte skrivet...) - +(...ännu inte skrivet...) + - + - + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/file-browsers.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/file-browsers.docbook index 4f223226be1..8379d6b6667 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/file-browsers.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/file-browsers.docbook @@ -1,67 +1,41 @@ -Filbläddrarna +Filbläddrarna -På vänstra sidan i huvudfönstret, kan &tdevelop; visa olika sorters listor och träd för att välja filer: +På vänstra sidan i huvudfönstret, kan &tdevelop; visa olika sorters listor och träd för att välja filer: -Filträd +Filträd -Det visar en trädvy av filhierarkin under projektkatalogen. Om du klickar på en fil, laddas den i editorn. För filer som inte innehåller text, startar KDevelop ett program som kan hantera motsvarande MIME-typ. +Det visar en trädvy av filhierarkin under projektkatalogen. Om du klickar på en fil, laddas den i editorn. För filer som inte innehåller text, startar KDevelop ett program som kan hantera motsvarande MIME-typ. -Filträdet uppdateras regelbundet så fort någonting ändras i filsystemet. Om du till exempel skapar nya filer eller kataloger (till och med utanför &tdevelop;), syns det omedelbart i fillistan. På Linux använder den här funktionen FAM-biblioteket. På andra operativsystem, eller via NFS, kontrolleras katalogerna som visas med korta intervall. +Filträdet uppdateras regelbundet så fort någonting ändras i filsystemet. Om du till exempel skapar nya filer eller kataloger (till och med utanför &tdevelop;), syns det omedelbart i fillistan. På Linux använder den här funktionen FAM-biblioteket. På andra operativsystem, eller via NFS, kontrolleras katalogerna som visas med korta intervall. -Filträdet döljer filer som oftast inte är intressanta, som objektfiler. I Projektalternativ under Filvyer, kan du anpassa vilka mönster som används för att filtrera bort ointressanta filer (som en lista med jokertecken, åtskilda med kommatecken). +Filträdet döljer filer som oftast inte är intressanta, som objektfiler. I Projektalternativ under Filvyer, kan du anpassa vilka mönster som används för att filtrera bort ointressanta filer (som en lista med jokertecken, åtskilda med kommatecken). -Du kan dessutom välja att begränsa filträdet så att det bara visar filer som hör till projektet som för närvarande är laddat. Det kan ändras genom att klicka med höger musknapp på trädets rot. +Du kan dessutom välja att begränsa filträdet så att det bara visar filer som hör till projektet som för närvarande är laddat. Det kan ändras genom att klicka med höger musknapp på trädets rot.
-En skärmbild av filträdet +En skärmbild av filträdet - -En skärmbild av filträdet + +En skärmbild av filträdet
-Filgrupper +Filgrupper -Det här visar filerna som tillhör projektet, grupperade enligt filändelsen. Som i filträdet, kan du redigera en fil genom att klicka på den med vänster musknapp. +Det här visar filerna som tillhör projektet, grupperade enligt filändelsen. Som i filträdet, kan du redigera en fil genom att klicka på den med vänster musknapp. -Grupperna som visas i vyn kan ställas in under Filvyer i dialogrutan Projektinställningar. För att anpassa vyn enligt dina behov, är det viktigt att förstå hur filer tilldelas till grupperna. För varje fil, går &tdevelop; igenom grupperna uppifrån och ner. I varje grupp kontrolleras om filnamnet matchar ett av mönstren. Vid en träff, visas filen i gruppen och upprepningen avbryts. Detta klargör att mer generella mönster ska placeras under mer specifika. Till exempel ska en asterisk för gruppen Övriga vara det sista mönstret. +Grupperna som visas i vyn kan ställas in under Filvyer i dialogrutan Projektinställningar. För att anpassa vyn enligt dina behov, är det viktigt att förstå hur filer tilldelas till grupperna. För varje fil, går &tdevelop; igenom grupperna uppifrån och ner. I varje grupp kontrolleras om filnamnet matchar ett av mönstren. Vid en träff, visas filen i gruppen och upprepningen avbryts. Detta klargör att mer generella mönster ska placeras under mer specifika. Till exempel ska en asterisk för gruppen Övriga vara det sista mönstret. - + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/getting-started.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/getting-started.docbook index 9dc622518f2..d88127c1519 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/getting-started.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/getting-started.docbook @@ -9,147 +9,61 @@ Keep lines at 80 characters length maximum. -BerndPol - Stefan Asserhäll
stefan.asserhall@comhem.se
 Översättare +BerndPol + Stefan Asserhäll
stefan.asserhall@comhem.se
 Översättare -Komma igång med &tdevelop;: En guidad tur +Komma igång med &tdevelop;: En guidad tur -När du nu har installerat &tdevelop;s integrerade utvecklingsmiljö, hur ska du använda den på ett bra sätt? Eftersom det här är ett komplext program, kan inlärningskurvan vara något brant, särskilt om du inte redan är van vid den här sortens integrerade utvecklingsmiljö. +När du nu har installerat &tdevelop;s integrerade utvecklingsmiljö, hur ska du använda den på ett bra sätt? Eftersom det här är ett komplext program, kan inlärningskurvan vara något brant, särskilt om du inte redan är van vid den här sortens integrerade utvecklingsmiljö. -Vi försöker att göra inlärningskurvan mindre brant genom att stegvis gå igenom hur ett enkelt KDE C++ program skapas. Därigenom tar vi en (översiktlig) titt på: +Vi försöker att göra inlärningskurvan mindre brant genom att stegvis gå igenom hur ett enkelt KDE C++ program skapas. Därigenom tar vi en (översiktlig) titt på: -En första titt: Elementen i användargränssnittet hos den integrerade utvecklingsmiljön &tdevelop;. -Utföra vissa inledande inställningar. -Hur man skapar ett nytt projekt. +En första titt: Elementen i användargränssnittet hos den integrerade utvecklingsmiljön &tdevelop;. +Utföra vissa inledande inställningar. +Hur man skapar ett nytt projekt. -Några tips om hur man hanterar dokument. -Hur man kompilerar programmet i projektet. -Hur man lägger till klasser och andra saker i projektet. -Vad man ska göra för att avlusa programmet. -Några grundläggande verktyg för att bygga program eller användardokumentation. -Sist men inte minst, snabbtangenter +Några tips om hur man hanterar dokument. +Hur man kompilerar programmet i projektet. +Hur man lägger till klasser och andra saker i projektet. +Vad man ska göra för att avlusa programmet. +Några grundläggande verktyg för att bygga program eller användardokumentation. +Sist men inte minst, snabbtangenter -Innan vi börjar, måste ett viktigt begrepp klargöras. +Innan vi börjar, måste ett viktigt begrepp klargöras. -Vad kan man förvänta sig? -Som sagt är &tdevelop; en integrerad utvecklingsmiljö. Det betyder väsentligen att &tdevelop; inte själv är ett utvecklingsverktyg, utan snarare ett grafiskt gränssnitt för att enkelt komma åt ett omfattande antal utvecklingsverktyg, där många i själva verket skulle kräva komplicerade tangentbordskommandon om de kördes i en textterminal. +Vad kan man förvänta sig? +Som sagt är &tdevelop; en integrerad utvecklingsmiljö. Det betyder väsentligen att &tdevelop; inte själv är ett utvecklingsverktyg, utan snarare ett grafiskt gränssnitt för att enkelt komma åt ett omfattande antal utvecklingsverktyg, där många i själva verket skulle kräva komplicerade tangentbordskommandon om de kördes i en textterminal. -Även om &tdevelop; förenklar många av dessa programmeringsuppgifter, återstår ändå mycket av komplexiteten i denna uppsättning verktyg, vilket betyder att för en fullständig förståelse av den integrerade utvecklingsmiljön &tdevelop; måste du ändå begripa dig på verktygen som verkligen körs i bakgrunden. +Även om &tdevelop; förenklar många av dessa programmeringsuppgifter, återstår ändå mycket av komplexiteten i denna uppsättning verktyg, vilket betyder att för en fullständig förståelse av den integrerade utvecklingsmiljön &tdevelop; måste du ändå begripa dig på verktygen som verkligen körs i bakgrunden. -Därför kan vi inte lära dig hur man skapar programvara, utan snarare introducera några av de sätt &tdevelop; konstruerats för att förenkla denna process. Om du vill lära dig mer om vad en integrerad utvecklingsmiljö är avsedd för, kan du ta en titt på den historiska översikten Utveckling på &UNIX;, i synnerhet kapitlet Integration av koncept och verktyg. +Därför kan vi inte lära dig hur man skapar programvara, utan snarare introducera några av de sätt &tdevelop; konstruerats för att förenkla denna process. Om du vill lära dig mer om vad en integrerad utvecklingsmiljö är avsedd för, kan du ta en titt på den historiska översikten Utveckling på &UNIX;, i synnerhet kapitlet Integration av koncept och verktyg. -Följande beskrivning gäller normalfallet, där &tdevelop; startar med Förenklat IDEA-fönsterläge. Om du redan har bytt till ett annat användargränssnitt, kanske inte vissa objekt finns enligt beskrivningen, eller beter sig något annorlunda. Om du inte är säker på vilket användargränssnitt som &tdevelop; för närvarande använder, kontrollera i dialogrutan Inställningar Anpassa KDevelop... Användargränssnitt. +Följande beskrivning gäller normalfallet, där &tdevelop; startar med Förenklat IDEA-fönsterläge. Om du redan har bytt till ett annat användargränssnitt, kanske inte vissa objekt finns enligt beskrivningen, eller beter sig något annorlunda. Om du inte är säker på vilket användargränssnitt som &tdevelop; för närvarande använder, kontrollera i dialogrutan Inställningar Anpassa KDevelop... Användargränssnitt. -Den allra första titten på &tdevelop; +Den allra första titten på &tdevelop; -Här handlar det enbart om vad du ser när du först startar &tdevelop;. Du finner preliminär information om: +Här handlar det enbart om vad du ser när du först startar &tdevelop;. Du finner preliminär information om: -Vad är det som syns på ytan? -Hur man får hjälp. -Vad finns i menyerna? -Vad är verktygsvyerna till för? +Vad är det som syns på ytan? +Hur man får hjälp. +Vad finns i menyerna? +Vad är verktygsvyerna till för? -På ytan +På ytan -När du startar &tdevelop; allra första gången ser du en skärm som liknar den här: +När du startar &tdevelop; allra första gången ser du en skärm som liknar den här: @@ -157,633 +71,361 @@ Keep lines at 80 characters length maximum. -Ursprunglig layout i &tdevelop; -(I själva verket är &tdevelop;s ursprungliga fönster större, men elementen du ser är samma.) +Ursprunglig layout i &tdevelop; +(I själva verket är &tdevelop;s ursprungliga fönster större, men elementen du ser är samma.) -Arbetsområde och verktygsflikar -I det här ursprungliga fallet använder &tdevelop; det så kallade IDEA-användargränssnittet. Ett maximalt stort arbetsområde omges till vänster, under, och till höger av en serie knappar som fungerar på liknande sätt som flikarna på en skärm med flikar. Om du klickar på en av flikarna visas ett så kallat verktygsvyfönster, som låter dig arbeta med en speciell aktivitet. +Arbetsområde och verktygsflikar +I det här ursprungliga fallet använder &tdevelop; det så kallade IDEA-användargränssnittet. Ett maximalt stort arbetsområde omges till vänster, under, och till höger av en serie knappar som fungerar på liknande sätt som flikarna på en skärm med flikar. Om du klickar på en av flikarna visas ett så kallat verktygsvyfönster, som låter dig arbeta med en speciell aktivitet. -Menyer och verktygsrader -Längst upp finns den vanliga menyraden, följd av flera rader med verktygsrader, där vissa är tomma från början. De förses med knappar så fort ett projekt har öppnats för verkligt arbete. +Menyer och verktygsrader +Längst upp finns den vanliga menyraden, följd av flera rader med verktygsrader, där vissa är tomma från början. De förses med knappar så fort ett projekt har öppnats för verkligt arbete. -Statusrad -Till sist finns en statusrad längst ner i fönstret, som visar kortfattad information om flera aktiviteter. +Statusrad +Till sist finns en statusrad längst ner i fönstret, som visar kortfattad information om flera aktiviteter. -Hur man får hjälp +Hur man får hjälp -Förutom menyn Hjälp, som erbjuder svar på specifika frågor, tillhandahåller statusraden och två olika sorters verktygstips en del snabbinformation. +Förutom menyn Hjälp, som erbjuder svar på specifika frågor, tillhandahåller statusraden och två olika sorters verktygstips en del snabbinformation. -Vad gör det här menyalternativet? -När du placerar muspekaren över ett menyalternativ, visas oftast kortfattad information i statusraden. Även om det i de flesta fall bara upprepar alternativets namn, tillhandahålls ibland ytterligare information om menyalternativets syfte. +Vad gör det här menyalternativet? +När du placerar muspekaren över ett menyalternativ, visas oftast kortfattad information i statusraden. Även om det i de flesta fall bara upprepar alternativets namn, tillhandahålls ibland ytterligare information om menyalternativets syfte. -Vad är det här objektets namn? -För många objekt visas ett kort verktygstips med funktionsnamnet när du håller markören över det några sekunder. Det är användbart för snabb orientering i verktygsrader eller verktygsvyflikar i IDEA-läge, när den integrerade utvecklingsmiljön har ställts in att bara visa ikoner på dessa knappar. +Vad är det här objektets namn? +För många objekt visas ett kort verktygstips med funktionsnamnet när du håller markören över det några sekunder. Det är användbart för snabb orientering i verktygsrader eller verktygsvyflikar i IDEA-läge, när den integrerade utvecklingsmiljön har ställts in att bara visa ikoner på dessa knappar. -Vad gör det här objektet? -Mer information är tillgänglig genom utökad hjälp med verktygstips för många objekt i den integrerade utvecklingsmiljön. Välj Hjälp Vad är det här? eller tryck på &Shift;F1, välj därefter objektet som du vill veta mer om med markören i form av ett frågetecken. Du kan också visa vilken meny som helst på detta sätt, och klicka på ett visst menyalternativ (både aktiva och inaktiva) för att se om mer information finns tillgänglig. +Vad gör det här objektet? +Mer information är tillgänglig genom utökad hjälp med verktygstips för många objekt i den integrerade utvecklingsmiljön. Välj Hjälp Vad är det här? eller tryck på &Shift;F1, välj därefter objektet som du vill veta mer om med markören i form av ett frågetecken. Du kan också visa vilken meny som helst på detta sätt, och klicka på ett visst menyalternativ (både aktiva och inaktiva) för att se om mer information finns tillgänglig. -Vad finns i menyerna? +Vad finns i menyerna? -Det finns tio menyer som kan väljas i menyraden. De flesta förses med alla alternativ när ett projekt väl har öppnats för verkligt arbete, medan andra kräver att att minst ett dokument är öppnat. I korthet tillåter de följande sorters åtgärder. +Det finns tio menyer som kan väljas i menyraden. De flesta förses med alla alternativ när ett projekt väl har öppnats för verkligt arbete, medan andra kräver att att minst ett dokument är öppnat. I korthet tillåter de följande sorters åtgärder. -Det här är bara en översikt. För en detaljerad beskrivning av menyerna, se Kommandoreferensen. +Det här är bara en översikt. För en detaljerad beskrivning av menyerna, se Kommandoreferensen. -Arkiv +Arkiv -Vanliga åtgärder -Detta är ganska standardmässigt. Det tillåter att dokumentfiler skapas, öppnas, sparas, skrivs ut och stängs, samt att avsluta programmet &tdevelop; som vanligt. +Vanliga åtgärder +Detta är ganska standardmässigt. Det tillåter att dokumentfiler skapas, öppnas, sparas, skrivs ut och stängs, samt att avsluta programmet &tdevelop; som vanligt. -Återställ alla -Låter dig återställa alla senaste ändringar som ännu inte sparats, genom att ladda filen igen från disk. Det fungerar för alla filer du redigerar, inte bara de som ingår i ett projekt. +Återställ alla +Låter dig återställa alla senaste ändringar som ännu inte sparats, genom att ladda filen igen från disk. Det fungerar för alla filer du redigerar, inte bara de som ingår i ett projekt. -Redigera +Redigera -Den här menyn är bara användbar om ett dokument är öppnat. +Den här menyn är bara användbar om ett dokument är öppnat. -Vanliga åtgärder -Tillhandahåller de vanliga åtgärderna för att ångra, göra om och klippa ut, kopiera eller klistra in. Dessutom tillåter den att markera textblock på olika sätt. +Vanliga åtgärder +Tillhandahåller de vanliga åtgärderna för att ångra, göra om och klippa ut, kopiera eller klistra in. Dessutom tillåter den att markera textblock på olika sätt. -Sök och ersätt -Det finns två mycket kraftfull sökfunktioner tillgängliga, Redigera Sök i filer och Redigera Sök-välj-ersätt.... Förutom de vanliga sök- och ersättningsfunktionerna begränsade till det nuvarande dokumentet, kan du dessutom utföra globala sök- och ersättningsåtgärder på en gång. +Sök och ersätt +Det finns två mycket kraftfull sökfunktioner tillgängliga, Redigera Sök i filer och Redigera Sök-välj-ersätt.... Förutom de vanliga sök- och ersättningsfunktionerna begränsade till det nuvarande dokumentet, kan du dessutom utföra globala sök- och ersättningsåtgärder på en gång. -Avancerad textredigering -Det finns möjlighet att formatera om nuvarande dokument och att automatiskt komplettera delvis inskriven text på olika sätt. +Avancerad textredigering +Det finns möjlighet att formatera om nuvarande dokument och att automatiskt komplettera delvis inskriven text på olika sätt. -Visa +Visa -Som menyn Redigera, är den här menyn bara användbar om ett projekt är öppet. I detta fall är (bland annat) följande alternativ tillgängliga: +Som menyn Redigera, är den här menyn bara användbar om ett projekt är öppet. I detta fall är (bland annat) följande alternativ tillgängliga: -Navigeringshistorik -Byt fram och tillbaka mellan dokumenten du tittat på, etc. +Navigeringshistorik +Byt fram och tillbaka mellan dokumenten du tittat på, etc. -Felspårning -Navigera till källkodsraderna för fel som stöttes på i den senaste kompilerings- eller byggprocessen. +Felspårning +Navigera till källkodsraderna för fel som stöttes på i den senaste kompilerings- eller byggprocessen. -Åtgärder som hör ihop med editorn -Visa alternativ i menyn Visa styr utseendet och vyn för editorn du använder. När det gäller &kate;-programdelen (den inbäddade avancerade texteditorn) finns följande alternativ tillgängliga: +Åtgärder som hör ihop med editorn +Visa alternativ i menyn Visa styr utseendet och vyn för editorn du använder. När det gäller &kate;-programdelen (den inbäddade avancerade texteditorn) finns följande alternativ tillgängliga: -Styr radbrytningsbeteendet i dokumentfönstret. +Styr radbrytningsbeteendet i dokumentfönstret. -Visa eller dölj olika kolumner längs dokumentfönsterkanter: radnummer, ikoner och dessutom bokmärken i rullningslisten. +Visa eller dölj olika kolumner längs dokumentfönsterkanter: radnummer, ikoner och dessutom bokmärken i rullningslisten. -Styr visning av ihopdragna (tillfälligt dolda) avsnitt i en källkodstext. +Styr visning av ihopdragna (tillfälligt dolda) avsnitt i en källkodstext. -Projekt +Projekt -Allt arbete i &tdevelop; är baserat på projekt, som i grunden samlar källkodsfiler, bygghanteringsfiler och annan information i en projektkatalog. Med den här menyn bestämmer du vilket projekt som används, vilka egenskaper det har och några andra hanteringsalternativ. I synnerhet: +Allt arbete i &tdevelop; är baserat på projekt, som i grunden samlar källkodsfiler, bygghanteringsfiler och annan information i en projektkatalog. Med den här menyn bestämmer du vilket projekt som används, vilka egenskaper det har och några andra hanteringsalternativ. I synnerhet: -Öppna ett projekt -Tillåter att nya projekt skapas, befintliga öppnas och import av projekt från andra miljöer. +Öppna ett projekt +Tillåter att nya projekt skapas, befintliga öppnas och import av projekt från andra miljöer. -Projektalternativ -Gör det möjligt att definiera en hel mängd olika projektegenskaper. +Projektalternativ +Gör det möjligt att definiera en hel mängd olika projektegenskaper. -Klasshantering -Lägg till nya klasser i projektet och gå igenom arvträdet för en klass. +Klasshantering +Lägg till nya klasser i projektet och gå igenom arvträdet för en klass. -Distribuera projekt -Hjälper till att bygga paket för distribution av projektet. +Distribuera projekt +Hjälper till att bygga paket för distribution av projektet. -Bygg +Bygg -Den här menyn handlar helt och hållet om att kompilera och dokumentera projektet. Sålunda är den bara användbar när ett projekt verkligen är öppet. I detta fall tillhandahåller den följande alternativ: +Den här menyn handlar helt och hållet om att kompilera och dokumentera projektet. Sålunda är den bara användbar när ett projekt verkligen är öppet. I detta fall tillhandahåller den följande alternativ: -Kompilera, länka och köra -Tillåter att hela projektet eller delar av det kompileras och länkas, samt kör programmet inifrån den integrerade utvecklingsmiljön. +Kompilera, länka och köra +Tillåter att hela projektet eller delar av det kompileras och länkas, samt kör programmet inifrån den integrerade utvecklingsmiljön. -Förberedande byggåtgärder -Det här beror i själva verket på byggsystemet som du använder för projektet. I fallet med automake-projekt tillåter de att köra Makefile.cvs och configure enskilt. Det finns också möjlighet att ta bort skapade filer från projektet, på olika nivåer. +Förberedande byggåtgärder +Det här beror i själva verket på byggsystemet som du använder för projektet. I fallet med automake-projekt tillåter de att köra Makefile.cvs och configure enskilt. Det finns också möjlighet att ta bort skapade filer från projektet, på olika nivåer. -Installera programmet -Tillåter att programmet installeras, både i lokala kataloger och i systemkataloger som bara är tillgängliga för systemadministratören. +Installera programmet +Tillåter att programmet installeras, både i lokala kataloger och i systemkataloger som bara är tillgängliga för systemadministratören. -Dokumentation av programmeringsgränssnittet -Bygg eller ta bort dokumentation av projektets programmeringsgränssnitt baserad på doxygen, enligt definitionen i projektalternativen. +Dokumentation av programmeringsgränssnittet +Bygg eller ta bort dokumentation av projektets programmeringsgränssnitt baserad på doxygen, enligt definitionen i projektalternativen. -Avlusa +Avlusa -Även om menyn fylls i så fort ett projekt är aktivt, är den förstås bara användbar om själva projektet tidigare har kompilerats med avlusningsinformation (det ställs i huvudsak in under Projekt Projektinställningar...). I detta fall finns följande alternativ tillgängliga: +Även om menyn fylls i så fort ett projekt är aktivt, är den förstås bara användbar om själva projektet tidigare har kompilerats med avlusningsinformation (det ställs i huvudsak in under Projekt Projektinställningar...). I detta fall finns följande alternativ tillgängliga: -Vanliga avlusningsåtgärder -Den första delen i menyn Avlusa tillhandahåller ett grafiskt gränssnitt till GDB, &GNU;:s symboliska avlusare. Den gör det möjligt att starta och stoppa programmet i avlusaren och stega igenom det på olika sätt. +Vanliga avlusningsåtgärder +Den första delen i menyn Avlusa tillhandahåller ett grafiskt gränssnitt till GDB, &GNU;:s symboliska avlusare. Den gör det möjligt att starta och stoppa programmet i avlusaren och stega igenom det på olika sätt. -Brytpunkter -&tdevelop; tillhandahåller flera möjligheter att ange brytpunkter i programmets källkod. Ett är genom användning av menyalternativet Växla brytpunkt. +Brytpunkter +&tdevelop; tillhandahåller flera möjligheter att ange brytpunkter i programmets källkod. Ett är genom användning av menyalternativet Växla brytpunkt. -Avancerad avlusning -Andra alternativ i menyn Avlusa tillåter mer avancerad analys av programmet. Använd &Shift; F1 för att få mer information om deras syfte. +Avancerad avlusning +Andra alternativ i menyn Avlusa tillåter mer avancerad analys av programmet. Använd &Shift; F1 för att få mer information om deras syfte. -Skript +Skript -Du kan anropa diverse skript från menyn för att enklare åstadkomma långtråkiga ändringar av texten i editorfönstret som för närvarande används. Tillgängliga åtgärder beror dock på skriptet som väljes. +Du kan anropa diverse skript från menyn för att enklare åstadkomma långtråkiga ändringar av texten i editorfönstret som för närvarande används. Tillgängliga åtgärder beror dock på skriptet som väljes. -Fönster +Fönster -Det här är ganska standardmässigt. Du kan välja alla öppna dokumentfönster samt stänga ett eller flera dokumentfönster här. Du kan till och med välja en uppsättning dokumentfönster som ska stängas på en gång. +Det här är ganska standardmässigt. Du kan välja alla öppna dokumentfönster samt stänga ett eller flera dokumentfönster här. Du kan till och med välja en uppsättning dokumentfönster som ska stängas på en gång. -Beroende på editorinsticksprogrammet du använder, kanske det också finns andra menyalternativ. Kate, det förvalda editorinsticksprogrammet, tillåter exempelvis också att editorfönstret delas horisontellt eller vertikalt. +Beroende på editorinsticksprogrammet du använder, kanske det också finns andra menyalternativ. Kate, det förvalda editorinsticksprogrammet, tillåter exempelvis också att editorfönstret delas horisontellt eller vertikalt. -Verktyg +Verktyg -&tdevelop; är mycket anpassningsbart. Du kan välja din favoriteditor för dokument samt tillhandahålla externa och insticksverktyg för att utöka funktionerna i den grundläggande integrerade utvecklingsmiljön. Menyn Verktyg avspeglar de flesta av dessa inställningar. +&tdevelop; är mycket anpassningsbart. Du kan välja din favoriteditor för dokument samt tillhandahålla externa och insticksverktyg för att utöka funktionerna i den grundläggande integrerade utvecklingsmiljön. Menyn Verktyg avspeglar de flesta av dessa inställningar. -Avancerad redigering -Den övre delen av menyalternativ i Verktyg tillhandahålls av editorinsticksprogrammet som används. Du kan välja din favoriteditor via Inställningar Anpassa KDevelop... Editor. Så fort en redigerbar dokumentfil väljes, tillhandahåller den övre delen av menyn Verktyg avancerade redigeringskommandon, specifika för editorn som används. +Avancerad redigering +Den övre delen av menyalternativ i Verktyg tillhandahålls av editorinsticksprogrammet som används. Du kan välja din favoriteditor via Inställningar Anpassa KDevelop... Editor. Så fort en redigerbar dokumentfil väljes, tillhandahåller den övre delen av menyn Verktyg avancerade redigeringskommandon, specifika för editorn som används. -Hantering av webbsidor -Om det aktiva dokumentfönstret innehåller en HTML-sida (som t.ex. visas från Dokumentation), visar Verktyg ytterligare menyalternativ som tillhandahåller olika sätt att hantera webbsidor. +Hantering av webbsidor +Om det aktiva dokumentfönstret innehåller en HTML-sida (som t.ex. visas från Dokumentation), visar Verktyg ytterligare menyalternativ som tillhandahåller olika sätt att hantera webbsidor. -Övriga verktyg -Oftast finns det en mängd andra alternativ enligt de verktyg som för närvarande är tillgängliga. Använd &Shift;F1 för att få mer information om deras syfte. +Övriga verktyg +Oftast finns det en mängd andra alternativ enligt de verktyg som för närvarande är tillgängliga. Använd &Shift;F1 för att få mer information om deras syfte. -Inställningar +Inställningar -Den här menyn låter dig visa och dölja menyraden, verktygsrader och statusraden. Dessutom kan du anpassa genvägar, verktygsrader, underrättelser, editorn och &tdevelop;s allmänna beteende. +Den här menyn låter dig visa och dölja menyraden, verktygsrader och statusraden. Dessutom kan du anpassa genvägar, verktygsrader, underrättelser, editorn och &tdevelop;s allmänna beteende. -Hjälp +Hjälp -Här kan du visa KDevelops handbok, slå upp begrepp i diverse dokumentationsfiler, visa manualsidor (det traditionella Unix manualformatet) och infosidor (GNU manualformatet). Dessutom kan du rapportera fel och få viss information om den nuvarande versionen av KDevelop och dess upphovsmän. +Här kan du visa KDevelops handbok, slå upp begrepp i diverse dokumentationsfiler, visa manualsidor (det traditionella Unix manualformatet) och infosidor (GNU manualformatet). Dessutom kan du rapportera fel och få viss information om den nuvarande versionen av KDevelop och dess upphovsmän. -Vad är verktygsvyerna till för? +Vad är verktygsvyerna till för? -Med användargränssnittet IDEA-fönsterläge omges arbetsytan av tre rader med knappar, så kallade verktygsvyflikar. De gör att man kan komma åt verktygsvyfönster som åstadkommer viktiga uppgifter under programvaruutvecklingen. Var och en av dessa tre rader verktygsvyer tjänar olika huvudsyften. +Med användargränssnittet IDEA-fönsterläge omges arbetsytan av tre rader med knappar, så kallade verktygsvyflikar. De gör att man kan komma åt verktygsvyfönster som åstadkommer viktiga uppgifter under programvaruutvecklingen. Var och en av dessa tre rader verktygsvyer tjänar olika huvudsyften. -Vänster sida -Ger möjlighet att komma åt verktyg för navigering och urval. +Vänster sida +Ger möjlighet att komma åt verktyg för navigering och urval. -Underkanten -Vyerna visar meddelanden som skapas av olika verktyg. +Underkanten +Vyerna visar meddelanden som skapas av olika verktyg. -Höger sida -Ger möjlighet att komma åt dokumentation och verktyg för källkodshantering. +Höger sida +Ger möjlighet att komma åt dokumentation och verktyg för källkodshantering. -Antal verktygsvyflikar som visas kommer att ändras när ett projekt väl har öppnats att arbeta med. Fler verktyg för att arbeta med projektet kommer då att vara tillgängliga. Det verkliga antalet verktygsvyer beror på de insticksverktyg som för närvarande är tillgängliga i &tdevelop;. Du hittar mer om detta ämne i kapitlet Anpassa KDevelop. +Antal verktygsvyflikar som visas kommer att ändras när ett projekt väl har öppnats att arbeta med. Fler verktyg för att arbeta med projektet kommer då att vara tillgängliga. Det verkliga antalet verktygsvyer beror på de insticksverktyg som för närvarande är tillgängliga i &tdevelop;. Du hittar mer om detta ämne i kapitlet Anpassa KDevelop. -För närvarande, när inget projekt är öppet, och det normala antalet insticksverktyg är laddade, finns följande verktygsvyer. Genom att klicka på en flik öppnas eller stängs verktygsvyns fönster. +För närvarande, när inget projekt är öppet, och det normala antalet insticksverktyg är laddade, finns följande verktygsvyer. Genom att klicka på en flik öppnas eller stängs verktygsvyns fönster. -Navigering och urval +Navigering och urval -Filväljare -Tillhandahåller en ruta för att navigera i katalogträdet och välja filer att arbeta med precis som du gör i &konqueror;. Att klicka på en fil öppnar den i ett lämpligt redigeringsfönster på arbetsytan. Ett högerklick i filväljarens område gör att en meny för navigering och filhantering visas. +Filväljare +Tillhandahåller en ruta för att navigera i katalogträdet och välja filer att arbeta med precis som du gör i &konqueror;. Att klicka på en fil öppnar den i ett lämpligt redigeringsfönster på arbetsytan. Ett högerklick i filväljarens område gör att en meny för navigering och filhantering visas. -Fillista -Listar filer som för närvarande är öppna. Att klicka på en fil väljer oftast dess redigeringsfönster på arbetsytan. Använd det för att snabbt navigera bland ett stort antal öppna filer. Dessutom ger vyn ett sätt att organisera öppna filer i olika sessioner. Det är särskilt användbart i mycket stora och komplexa projekt, för att hjälpa utvecklaren att koncentrera sig på olika uppgifter. Att högerklicka på en fil gör att en filhanteringsmeny dyker upp. +Fillista +Listar filer som för närvarande är öppna. Att klicka på en fil väljer oftast dess redigeringsfönster på arbetsytan. Använd det för att snabbt navigera bland ett stort antal öppna filer. Dessutom ger vyn ett sätt att organisera öppna filer i olika sessioner. Det är särskilt användbart i mycket stora och komplexa projekt, för att hjälpa utvecklaren att koncentrera sig på olika uppgifter. Att högerklicka på en fil gör att en filhanteringsmeny dyker upp. -Visning av meddelanden +Visning av meddelanden -Program -Visar utmatningen från ett program som startas inifrån &tdevelop;. +Program +Visar utmatningen från ett program som startas inifrån &tdevelop;. -Jämförelse -Används för att visa innehållet i filer med programfixar. Visar utmatningen från verktyget för visning av skillnader, som startas från menyn Verktyg Visning av skillnader.... +Jämförelse +Används för att visa innehållet i filer med programfixar. Visar utmatningen från verktyget för visning av skillnader, som startas från menyn Verktyg Visning av skillnader.... -Meddelanden -Visar meddelanden som skapas av byggverktygen som anropas inifrån &tdevelop;, oftast från menyn Bygg. +Meddelanden +Visar meddelanden som skapas av byggverktygen som anropas inifrån &tdevelop;, oftast från menyn Bygg. -Sök i filer -Visar listan med objekt som hittas av den allmänna sökfunktionen som startas från menyn Redigera Sök i filer.... Genom att klicka på en rad här, öppnar automatiskt filen på angiven position i ett redigeringsfönster. +Sök i filer +Visar listan med objekt som hittas av den allmänna sökfunktionen som startas från menyn Redigera Sök i filer.... Genom att klicka på en rad här, öppnar automatiskt filen på angiven position i ett redigeringsfönster. -Ersätt -Listar resultat av den allmänna sök- och ersättningsfunktionen som startas från menyn Redigera Sök-välj-ersätt.... I den vyn kan du för varje hittat objekt bestämma dig för om du verkligen vill ersätta det eller inte. +Ersätt +Listar resultat av den allmänna sök- och ersättningsfunktionen som startas från menyn Redigera Sök-välj-ersätt.... I den vyn kan du för varje hittat objekt bestämma dig för om du verkligen vill ersätta det eller inte. -Den allmänna sök- och ersättningsfunktionen är i själva verket bara tillgänglig efter ett projekt har laddats i &tdevelop;. Annars är verktyget i menyn Redigera Sök-välj-ersätt inte aktiverat. +Den allmänna sök- och ersättningsfunktionen är i själva verket bara tillgänglig efter ett projekt har laddats i &tdevelop;. Annars är verktyget i menyn Redigera Sök-välj-ersätt inte aktiverat. -Konsol -Öppnar ett terminalemuleringsfönster som liknar Konsole i &kde; där du kan använda tangentbordskommandon med ett traditionellt &UNIX; kommandoradsgränssnitt. +Konsol +Öppnar ett terminalemuleringsfönster som liknar Konsole i &kde; där du kan använda tangentbordskommandon med ett traditionellt &UNIX; kommandoradsgränssnitt. -Dokumentation och källkodshantering +Dokumentation och källkodshantering -Dokumentation -&tdevelop; ger tillgång till en mängd dokumentation via det här verktyget. Här kan du komma åt dokumentfiler, oftast direkt från en annan dator, på ett strukturerat sätt. Det finns flera sätt att direkt komma åt värdefull information från handböcker om &kde; och &Qt;. +Dokumentation +&tdevelop; ger tillgång till en mängd dokumentation via det här verktyget. Här kan du komma åt dokumentfiler, oftast direkt från en annan dator, på ett strukturerat sätt. Det finns flera sätt att direkt komma åt värdefull information från handböcker om &kde; och &Qt;. -Se kapitlen Dokumentation och Anpassa dokumentationen för mer information. +Se kapitlen Dokumentation och Anpassa dokumentationen för mer information. -Kodsnuttar -Verktyget låter dig lagra utvald text permanent för senare användning vid andra redigeringsomgångar. Det är ett mycket flexibelt verktyg, eftersom alla textsnuttar som lagras här kan innehålla en uppsättning variabler, som får sina verkliga värden när en sådan textsnutt infogas i någon annan text. +Kodsnuttar +Verktyget låter dig lagra utvald text permanent för senare användning vid andra redigeringsomgångar. Det är ett mycket flexibelt verktyg, eftersom alla textsnuttar som lagras här kan innehålla en uppsättning variabler, som får sina verkliga värden när en sådan textsnutt infogas i någon annan text. -Mer information om detta är tillgänglig i kapitlen Kodsnuttar och Ställa in verktyget för kodsnuttar. +Mer information om detta är tillgänglig i kapitlen Kodsnuttar och Ställa in verktyget för kodsnuttar. @@ -791,37 +433,18 @@ Keep lines at 80 characters length maximum. -Några inställningar +Några inställningar -Innan vi påbörjar det första exempelprojektet på riktigt, bör vi anpassa &tdevelop;s beteende efter våra behov. Även om de flesta standardinställningarna redan är lämpliga, finns det några ställen som det vore bra att ändra. +Innan vi påbörjar det första exempelprojektet på riktigt, bör vi anpassa &tdevelop;s beteende efter våra behov. Även om de flesta standardinställningarna redan är lämpliga, finns det några ställen som det vore bra att ändra. -Om du vill veta mer om inställning av &tdevelop;, ta en titt på kapitlet Anpassa KDevelop. +Om du vill veta mer om inställning av &tdevelop;, ta en titt på kapitlet Anpassa KDevelop. -Några allmänna inställningar - -Klicka på menyn Inställningar för att anpassa &tdevelop; och välj Anpassa KDevelop.... Dialogrutan Anpassa KDevelop dyker upp, och visar följande inställningssida, Allmänt, till höger. +Några allmänna inställningar + +Klicka på menyn Inställningar för att anpassa &tdevelop; och välj Anpassa KDevelop.... Dialogrutan Anpassa KDevelop dyker upp, och visar följande inställningssida, Allmänt, till höger. @@ -829,161 +452,74 @@ Keep lines at 80 characters length maximum. -Den allmänna inställningsdialogrutan i &tdevelop; +Den allmänna inställningsdialogrutan i &tdevelop; -De flesta standardinställningarna är ok, men två av inställningarna kanske du vill ändra. +De flesta standardinställningarna är ok, men två av inställningarna kanske du vill ändra. -Standardprojektkatalog -När &tdevelop; startas för första gången är den troligen förinställd till din hemkatalog. De flesta föredrar dock en särskild projektkatalog för programvaruutveckling. Ändra textrutan till huvudkatalogen för utveckling som du föredrar. Du kan välja det i katalogträdet om du klickar på knappen Öppna fildialog markerad med en katalogikon, till höger om textrutan. +Standardprojektkatalog +När &tdevelop; startas för första gången är den troligen förinställd till din hemkatalog. De flesta föredrar dock en särskild projektkatalog för programvaruutveckling. Ändra textrutan till huvudkatalogen för utveckling som du föredrar. Du kan välja det i katalogträdet om du klickar på knappen Öppna fildialog markerad med en katalogikon, till höger om textrutan. -I vårt exempel antar vi (i brist på bättre) en användare som kallas utvecklare. Ersätt därför alltid utvecklare med ditt användarnamn. Vår utvecklare utnyttjar huvudkatalogen /home/utvecklare/projekt för själva utvecklingen. Återigen, ersätt projekt med namnet på din utvecklingskatalog. - -&tdevelop; skapar normalt en egen underkatalog under huvudkatalogen för varje nytt projekt du skapar. Alla filer i ett projekt som till exempel heter Hello kommer i vårt fall att placeras i katalogen /home/utvecklare/projekt/hello. - -Du kan förstås tillfälligt överskrida dessa kataloginställningar om du behöver det. Se kapitlet Programguide för mer information om det. +I vårt exempel antar vi (i brist på bättre) en användare som kallas utvecklare. Ersätt därför alltid utvecklare med ditt användarnamn. Vår utvecklare utnyttjar huvudkatalogen /home/utvecklare/projekt för själva utvecklingen. Återigen, ersätt projekt med namnet på din utvecklingskatalog. + +&tdevelop; skapar normalt en egen underkatalog under huvudkatalogen för varje nytt projekt du skapar. Alla filer i ett projekt som till exempel heter Hello kommer i vårt fall att placeras i katalogen /home/utvecklare/projekt/hello. + +Du kan förstås tillfälligt överskrida dessa kataloginställningar om du behöver det. Se kapitlet Programguide för mer information om det. -Kompilatorutmatning -Så fort &tdevelop; kompilerar någon källkod, visas meddelanden från byggverktygen, som make, i fönstret Meddelanden längst ner på arbetsytan. Oftast är meddelandena överväldigande ordrika. För att få en bättre överblick av vad som händer, har &tdevelop; ett antal inbyggda sätt att förkorta meddelandena. +Kompilatorutmatning +Så fort &tdevelop; kompilerar någon källkod, visas meddelanden från byggverktygen, som make, i fönstret Meddelanden längst ner på arbetsytan. Oftast är meddelandena överväldigande ordrika. För att få en bättre överblick av vad som händer, har &tdevelop; ett antal inbyggda sätt att förkorta meddelandena. -Beroende på vilken version av &tdevelop; du använder, kan inställningen Kompilatorutmatning vara förinställd till fullständig, vilket gör att allt innehåll i meddelanden visas i sin helhet. Du vill nog ändra det till den mycket mer praktiska inställningen mycket kort. Välj den helt enkelt i kombinationsrutan. +Beroende på vilken version av &tdevelop; du använder, kan inställningen Kompilatorutmatning vara förinställd till fullständig, vilket gör att allt innehåll i meddelanden visas i sin helhet. Du vill nog ändra det till den mycket mer praktiska inställningen mycket kort. Välj den helt enkelt i kombinationsrutan. -Var medveten om att bara den mest grundläggande informationen visas i fönstret Meddelanden med denna inställning. Om fel skulle uppstå när du bygger, behöver du troligen se mer av, om inte hela, meddelandetexten. Meddelandena är dock inte borta. Högerklicka bara i fönstret Meddelanden och välj t.ex. Fullständig kompilatorutmatning i den sammanhangsberoende menyn. +Var medveten om att bara den mest grundläggande informationen visas i fönstret Meddelanden med denna inställning. Om fel skulle uppstå när du bygger, behöver du troligen se mer av, om inte hela, meddelandetexten. Meddelandena är dock inte borta. Högerklicka bara i fönstret Meddelanden och välj t.ex. Fullständig kompilatorutmatning i den sammanhangsberoende menyn. -Initiera sökindex för dokumentation +Initiera sökindex för dokumentation -Det finns en annan, inte så uppenbar, inställning som helst ska göras innan själva utvecklingsarbetet påbörjas. Det beror på att du regelbundet kommer att vilja göra sökningar i dokumentationen under utvecklingen. &tdevelop; kräver att ett antal sökindex skapas innan en sådan sökåtgärd kan genomföras. Låt oss initiera dem innan vi utför de första stegen i det verkliga arbetet med &tdevelop;. +Det finns en annan, inte så uppenbar, inställning som helst ska göras innan själva utvecklingsarbetet påbörjas. Det beror på att du regelbundet kommer att vilja göra sökningar i dokumentationen under utvecklingen. &tdevelop; kräver att ett antal sökindex skapas innan en sådan sökåtgärd kan genomföras. Låt oss initiera dem innan vi utför de första stegen i det verkliga arbetet med &tdevelop;. -Öppna verktygsvyn Dokumentation på höger sida i &tdevelop;s huvudfönster. Öppna där dialogsidan Sök. +Öppna verktygsvyn Dokumentation på höger sida i &tdevelop;s huvudfönster. Öppna där dialogsidan Sök. -Var sökindex ska skapas. +Var sökindex ska skapas. -Klicka nu på knappen Uppdatera inställning för att försäkra dig om att de grundläggande sökverktygen är riktigt inställda. En dialogruta ska dyka upp, som säger Configuration file updated. Klicka på Ok för att stänga den. - -När det här är gjort, är &tdevelop; klar att tolka känd dokumentation och bygga några användbara sökindex från den. Klicka på knappen Uppdatera index till höger. Nu dyker dialogrutan Skapar sökindex upp, och visar förloppet när index skapas. +Klicka nu på knappen Uppdatera inställning för att försäkra dig om att de grundläggande sökverktygen är riktigt inställda. En dialogruta ska dyka upp, som säger Configuration file updated. Klicka på Ok för att stänga den. + +När det här är gjort, är &tdevelop; klar att tolka känd dokumentation och bygga några användbara sökindex från den. Klicka på knappen Uppdatera index till höger. Nu dyker dialogrutan Skapar sökindex upp, och visar förloppet när index skapas. -&tdevelop; skapar sökindex för dokumentation. +&tdevelop; skapar sökindex för dokumentation. -Det tar en viss tid beroende på dokumentationens storlek och datorns prestanda. Men till sist ändras knappen Cancel till Ok. Klicka bara på knappen för att fortsätta. +Det tar en viss tid beroende på dokumentationens storlek och datorns prestanda. Men till sist ändras knappen Cancel till Ok. Klicka bara på knappen för att fortsätta. -Det bör normalt fungera direkt, men i vissa fall kanske inte programmet htdig som &tdevelop; använder för att utföra fulltextsökning kanske inte är riktigt inställt. Titta i kapitlet Inställning av index för textsökning för mer hjälp i detta fall. +Det bör normalt fungera direkt, men i vissa fall kanske inte programmet htdig som &tdevelop; använder för att utföra fulltextsökning kanske inte är riktigt inställt. Titta i kapitlet Inställning av index för textsökning för mer hjälp i detta fall. -För att kunna slå upp specifik information om &kde;:s och &Qt;:s programmeringsgränssnitt, krävs att KDELibs Apidocs fanns när &tdevelop; installerades. Om du har problem med att skapa index eller utföra exemplen med uppslagning av identifierare senare i kapitlet, försäkra dig om att dokumentationen finns och att &tdevelop; kan komma åt den. Se Installera KDevelop för mer information. +För att kunna slå upp specifik information om &kde;:s och &Qt;:s programmeringsgränssnitt, krävs att KDELibs Apidocs fanns när &tdevelop; installerades. Om du har problem med att skapa index eller utföra exemplen med uppslagning av identifierare senare i kapitlet, försäkra dig om att dokumentationen finns och att &tdevelop; kan komma åt den. Se Installera KDevelop för mer information. @@ -992,95 +528,46 @@ Keep lines at 80 characters length maximum. -Starta ett nytt projekt +Starta ett nytt projekt -Nästan alla program består av dussintals, hundratals eller till och med tusentals filer som måste hållas strukturerade och möjliga att underhålla. För att åstadkomma det, organiserar &tdevelop; utveckling av programvara i projekt. Därför är det första praktiska steget för att utvecklar programvara i &tdevelop; oftast att skapa ett nytt projekt. +Nästan alla program består av dussintals, hundratals eller till och med tusentals filer som måste hållas strukturerade och möjliga att underhålla. För att åstadkomma det, organiserar &tdevelop; utveckling av programvara i projekt. Därför är det första praktiska steget för att utvecklar programvara i &tdevelop; oftast att skapa ett nytt projekt. -Tursamt nog är det ganska lätt att åstadkomma det. &tdevelop; tillhandahåller verktyget Programguide för att göra det. (Se kapitlet Komma igång: Programguiden för mer information.) +Tursamt nog är det ganska lätt att åstadkomma det. &tdevelop; tillhandahåller verktyget Programguide för att göra det. (Se kapitlet Komma igång: Programguiden för mer information.) -Nu skapar vi ett enkelt &kde;-programprojekt för att åskådliggöra hur enkelt det kan åstadkommas, och vilka filer och verktyg som &tdevelop; tillhandahåller. Därigenom tar vi en snabbtitt på: +Nu skapar vi ett enkelt &kde;-programprojekt för att åskådliggöra hur enkelt det kan åstadkommas, och vilka filer och verktyg som &tdevelop; tillhandahåller. Därigenom tar vi en snabbtitt på: -Hur man skapar ett nytt projekt med hjälp av programguiden. -Vilka filer som programguiden skapade från början. -Vad som gäller för de ytterligare verktygsvyer som visas ihop med projektet? +Hur man skapar ett nytt projekt med hjälp av programguiden. +Vilka filer som programguiden skapade från början. +Vad som gäller för de ytterligare verktygsvyer som visas ihop med projektet? -Hur man skapar ett nytt projekt +Hur man skapar ett nytt projekt -Låt oss skapa ett ganska enkelt &kde;-projekt, Hello World. Utför bara följande steg: +Låt oss skapa ett ganska enkelt &kde;-projekt, Hello World. Utför bara följande steg: -Klicka på menyalternativet Projekt Nytt projekt... för att starta programguiden. +Klicka på menyalternativet Projekt Nytt projekt... för att starta programguiden. -Dialogrutan Skapa nytt projekt dyker upp. I fönstret längst upp till vänster, Alla projekt, finns ett antal programspråk listade. +Dialogrutan Skapa nytt projekt dyker upp. I fönstret längst upp till vänster, Alla projekt, finns ett antal programspråk listade. -Vi vill bygga ett vanligt &kde;-program i C++. Klicka därför på knappen + till vänster om C++ för att visa innehållet. +Vi vill bygga ett vanligt &kde;-program i C++. Klicka därför på knappen + till vänster om C++ för att visa innehållet. -En uppsättning möjliga programtyper visas. Vi ska bygga ett &kde;-program, och visa därför nästa undernivå via knappen + intill KDE. +En uppsättning möjliga programtyper visas. Vi ska bygga ett &kde;-program, och visa därför nästa undernivå via knappen + intill KDE. -Nu erbjuds du ett antal möjliga projektmallar. Gå till början av listan och klicka på Enkelt KDE-program. +Nu erbjuds du ett antal möjliga projektmallar. Gå till början av listan och klicka på Enkelt KDE-program. -En förhandsgranskning och kort beskrivning av programmet som projektmallen kommer att skapa dyker upp i de två fönstren till höger. +En förhandsgranskning och kort beskrivning av programmet som projektmallen kommer att skapa dyker upp i de två fönstren till höger. @@ -1088,67 +575,31 @@ Keep lines at 80 characters length maximum. -Välja projektmallen Hello World +Välja projektmallen Hello World - + -Vårt program behöver ett namn. Hitta rutan Egenskaper längst ner i dialogrutan och skriv in ett lämpligt namn i inmatningsfältet Programnamn. - -Vi använder Hello i vårt exempel, men du kan använda vad du vill, under förutsättning att namnet bara består av bokstäver, siffror och understreck. Du kommer att märka att programguiden inte accepterar några andra tecken. +Vårt program behöver ett namn. Hitta rutan Egenskaper längst ner i dialogrutan och skriv in ett lämpligt namn i inmatningsfältet Programnamn. + +Vi använder Hello i vårt exempel, men du kan använda vad du vill, under förutsättning att namnet bara består av bokstäver, siffror och understreck. Du kommer att märka att programguiden inte accepterar några andra tecken. -Försäkra dig om att textrutan Plats under inmatningsfältet visar namnet på huvudkatalogen för projekt, som vi ställde in i kapitlet Några inställningar ovan. Om den inte gör det, skriv in ett lämpligt katalognamn eller välj ett i kataloglistan som tillhandahålls av knappen med katalogikonen till höger. - -Om allt gick bra, visar raden Slutgiltig plats katalogsökvägen som det nya projektet kommer att använda. Om suffixet (ogiltig) är tillagt, prova med ett annat namn på projektet och/eller försäkra dig om att huvudkatalogen för projekt i textrutan Plats verkligen finns och är skrivbar. +Försäkra dig om att textrutan Plats under inmatningsfältet visar namnet på huvudkatalogen för projekt, som vi ställde in i kapitlet Några inställningar ovan. Om den inte gör det, skriv in ett lämpligt katalognamn eller välj ett i kataloglistan som tillhandahålls av knappen med katalogikonen till höger. + +Om allt gick bra, visar raden Slutgiltig plats katalogsökvägen som det nya projektet kommer att använda. Om suffixet (ogiltig) är tillagt, prova med ett annat namn på projektet och/eller försäkra dig om att huvudkatalogen för projekt i textrutan Plats verkligen finns och är skrivbar. -När allting väl är riktigt, aktiveras knappen Nästa på raden längst ner i dialogrutan. Klicka på den för att fortsätta. +När allting väl är riktigt, aktiveras knappen Nästa på raden längst ner i dialogrutan. Klicka på den för att fortsätta. -Det för dig till dialogsidan Projektinställningar. Försäkra dig om att textrutorna Upphovsman och E-post är riktigt ifyllda. Oftast är de förinställda till de allmänna användarinställningarna i &kde; som anges i dialogrutan Lösenord och användarkonto i &kde;:s inställningscentral. Om de inte är det, ändra dem till värden som du föredrar för programmet. +Det för dig till dialogsidan Projektinställningar. Försäkra dig om att textrutorna Upphovsman och E-post är riktigt ifyllda. Oftast är de förinställda till de allmänna användarinställningarna i &kde; som anges i dialogrutan Lösenord och användarkonto i &kde;:s inställningscentral. Om de inte är det, ändra dem till värden som du föredrar för programmet. @@ -1156,62 +607,32 @@ Keep lines at 80 characters length maximum. -Ange ditt namn och (valfritt) e-postaddress. +Ange ditt namn och (valfritt) e-postaddress. -Du måste åtminstone ange namn för Upphovsman. Det krävs för inställning av programmets filer. +Du måste åtminstone ange namn för Upphovsman. Det krävs för inställning av programmets filer. -Om allt är riktigt, är knappen Nästa aktiverad. Klicka på den för att gå vidare igen. +Om allt är riktigt, är knappen Nästa aktiverad. Klicka på den för att gå vidare igen. -Följande dialogsidor, Versionskontrollsystem, Mall för .h-filer och Mall för .cpp-filer, är inte intressanta för tillfället. Hoppa över dem genom att klicka på knappen Nästa, och till sist knappen Slutför. +Följande dialogsidor, Versionskontrollsystem, Mall för .h-filer och Mall för .cpp-filer, är inte intressanta för tillfället. Hoppa över dem genom att klicka på knappen Nästa, och till sist knappen Slutför. -Det var allt! Programguiden tar över och skapar en uppsättning ursprungliga filer i katalogen Slutgiltig plats du tillhandahöll i steg 2c ovan. - -När fasen att skapa filer är klar, öppnar &tdevelop; ett redigeringsfönster med implementeringsfilen för programmets huvudfönster (som är hello.cpp i vårt exempel), så att du enkelt kan gå vidare. +Det var allt! Programguiden tar över och skapar en uppsättning ursprungliga filer i katalogen Slutgiltig plats du tillhandahöll i steg 2c ovan. + +När fasen att skapa filer är klar, öppnar &tdevelop; ett redigeringsfönster med implementeringsfilen för programmets huvudfönster (som är hello.cpp i vårt exempel), så att du enkelt kan gå vidare. -Ursprungliga projektfiler +Ursprungliga projektfiler -Även om vårt exempelprojekt Hello är ganska enkelt, skapade programguiden en hel mängd källkod och projekthanteringsfiler. Det enklaste sättet att lista dem är att öppna verktygsvyn Filträd längst ner till vänster. Då visas en fillista som liknar den nedan. +Även om vårt exempelprojekt Hello är ganska enkelt, skapade programguiden en hel mängd källkod och projekthanteringsfiler. Det enklaste sättet att lista dem är att öppna verktygsvyn Filträd längst ner till vänster. Då visas en fillista som liknar den nedan. @@ -1219,76 +640,40 @@ Keep lines at 80 characters length maximum. -Ursprungliga filer i projektet Hello World +Ursprungliga filer i projektet Hello World -För att förevisa de huvudsakliga filerna som programguiden skapade, visar vi de flesta kataloggrenarna i verktygsvyn Filträd till vänster. Klicka bara på grenarnas namn i trädet för att se själv. +För att förevisa de huvudsakliga filerna som programguiden skapade, visar vi de flesta kataloggrenarna i verktygsvyn Filträd till vänster. Klicka bara på grenarnas namn i trädet för att se själv. -Dessutom, enbart i demonstrationssyfte, visar vi också de flesta grenarna i verktygsvyn Hantering av automake till höger, där några av projektets källfiler också listas. +Dessutom, enbart i demonstrationssyfte, visar vi också de flesta grenarna i verktygsvyn Hantering av automake till höger, där några av projektets källfiler också listas. -Anmärkningar om copyright +Anmärkningar om copyright -Alla program som uppfyller kraven enligt &GNU; måste ha en copyright. Det finns två nivåer där copyright krävs, i enskilda källkodsfiler och vid programkörning. Programguiden har redan lagt till lämplig copyright- och licensinformation i projektfiler. +Alla program som uppfyller kraven enligt &GNU; måste ha en copyright. Det finns två nivåer där copyright krävs, i enskilda källkodsfiler och vid programkörning. Programguiden har redan lagt till lämplig copyright- och licensinformation i projektfiler. -Copyright på källkodsnivå -Kommer du ihåg dialogsidan Projektinställningar när det nya projektet skapades? Där var du tvungen att ange ditt (utvecklarens) namn och en valfri e-postadress. Titta nu längst upp i redigeringsfönstret hello.cpp som för närvarande visas på arbetsytan. Programguiden skrev in denna text längst upp i licenshuvudet för varje källkodsfil som skapades. +Copyright på källkodsnivå +Kommer du ihåg dialogsidan Projektinställningar när det nya projektet skapades? Där var du tvungen att ange ditt (utvecklarens) namn och en valfri e-postadress. Titta nu längst upp i redigeringsfönstret hello.cpp som för närvarande visas på arbetsytan. Programguiden skrev in denna text längst upp i licenshuvudet för varje källkodsfil som skapades. -/*************************************************************************** +/*************************************************************************** * Copyright (C) 2006 by Ditt Namn * * ditt.namn@adress.se * * * * This program is free software; you can redistribute it and/or modify * -Du hittar exakt samma texthuvuden i varje källkodsfil som skapas inne i &tdevelop; (under förutsättning att du använder lämpliga inbyggda verktyg för att skapa filer). &tdevelop; kommer ihåg inställningarna i några mallfiler som du hittar i katalogen templates. +Du hittar exakt samma texthuvuden i varje källkodsfil som skapas inne i &tdevelop; (under förutsättning att du använder lämpliga inbyggda verktyg för att skapa filer). &tdevelop; kommer ihåg inställningarna i några mallfiler som du hittar i katalogen templates. -Copyright när programmet körs -När väl &kde;-programmet kör, kan användaren visa data Om programmet, oftast via menyn Hjälp. Programguiden tog också hand om det. Om du tar en titt i filen main.cpp hittar du en post som liknar den nedan. +Copyright när programmet körs +När väl &kde;-programmet kör, kan användaren visa data Om programmet, oftast via menyn Hjälp. Programguiden tog också hand om det. Om du tar en titt i filen main.cpp hittar du en post som liknar den nedan. -int main(int argc, char **argv) +int main(int argc, char **argv) { TDEAboutData about("hello", I18N_NOOP("Hello"), version, description, TDEAboutData::License_GPL, "(C) 2006 Ditt Namn", 0, 0, @@ -1296,234 +681,105 @@ Keep lines at 80 characters length maximum. about.addAuthor( "Ditt Namn", 0, "ditt.namn@adress.se" ); -Det lägger till huvudutvecklarens namn (Ditt Namn i vårt fall) och e-postadress på copyrightsidan Om när den visas, och dessutom ange namnet och adressen på sidan Upphovsmän. +Det lägger till huvudutvecklarens namn (Ditt Namn i vårt fall) och e-postadress på copyrightsidan Om när den visas, och dessutom ange namnet och adressen på sidan Upphovsmän. -Så snart du gör betydande ändringar i ett befintligt projekt, försäkra dig om att skriva in ditt namn och e-postadress i copyrightmeddelandet för varje fil du ändrar, och även i copyrightmeddelandet som visas när programmet körs. Var inte tveksam. Du hjälper samfundet för öppen källkod betydligt om du gör det. +Så snart du gör betydande ändringar i ett befintligt projekt, försäkra dig om att skriva in ditt namn och e-postadress i copyrightmeddelandet för varje fil du ändrar, och även i copyrightmeddelandet som visas när programmet körs. Var inte tveksam. Du hjälper samfundet för öppen källkod betydligt om du gör det. -Ursprungliga källkodsfiler - -Programguiden placerade källkodsfiler i underkatalogen src i projektets katalog. Du hittar filerna main.cpp, hello.h och hello.cpp där, som du kanske förväntade dig. - -Det finns ytterligare några filer som du ofta hittar i ett typiskt &kde;-program, närmare bestämt: +Ursprungliga källkodsfiler + +Programguiden placerade källkodsfiler i underkatalogen src i projektets katalog. Du hittar filerna main.cpp, hello.h och hello.cpp där, som du kanske förväntade dig. + +Det finns ytterligare några filer som du ofta hittar i ett typiskt &kde;-program, närmare bestämt: -hello.desktop innehåller en del metadata som &tdevelop; använder för att hantera och starta programmet. +hello.desktop innehåller en del metadata som &tdevelop; använder för att hantera och starta programmet. -hi16-app-hello.png och hi32-app-hello.png innehåller några ursprungliga standardikoner, som &tdevelop; använder för att visa programmet. +hi16-app-hello.png och hi32-app-hello.png innehåller några ursprungliga standardikoner, som &tdevelop; använder för att visa programmet. -Till sist, innehåller helloui.rc en beskrivning av programmets användargränssnitt, för närvarande menyerna som programmet tillhandahåller. +Till sist, innehåller helloui.rc en beskrivning av programmets användargränssnitt, för närvarande menyerna som programmet tillhandahåller. -Ursprunglig programdokumentation - -I projektets underkatalog doc/en hittar du filen index.docbook. Det är en standardmall som kan vara utgångspunkt för att börja skriva lämplig användardokumentation. +Ursprunglig programdokumentation + +I projektets underkatalog doc/en hittar du filen index.docbook. Det är en standardmall som kan vara utgångspunkt för att börja skriva lämplig användardokumentation. -Projektfiler och andra filer +Projektfiler och andra filer -Du har säkert märkt att filerna vi hittills har introducerat anges med fetstil i verktygsvyn Filträd, medan de flesta andra filer inte gör det. Det illustrerar den väsentligt annorlunda användning dessa filer har. Innehållet i filer som anges med fetstil påverkar programmet direkt. Källkodsfiler skapar koden som ska köras, andra filer tillhandahåller nödvändig data eller dokumentation. Filerna måste hanteras och behandlas av projektet under byggetapperna, och kallas därför projektfiler. +Du har säkert märkt att filerna vi hittills har introducerat anges med fetstil i verktygsvyn Filträd, medan de flesta andra filer inte gör det. Det illustrerar den väsentligt annorlunda användning dessa filer har. Innehållet i filer som anges med fetstil påverkar programmet direkt. Källkodsfiler skapar koden som ska köras, andra filer tillhandahåller nödvändig data eller dokumentation. Filerna måste hanteras och behandlas av projektet under byggetapperna, och kallas därför projektfiler. -Om du tar en titt på det nedre fönstret i Hantering av automake till höger på arbetsytan ser du också alla projektfiler listade. Verktyget Hantering av automake använder denna kunskap för att ta hand om bygghantering, som vi inom kort kommer att se. +Om du tar en titt på det nedre fönstret i Hantering av automake till höger på arbetsytan ser du också alla projektfiler listade. Verktyget Hantering av automake använder denna kunskap för att ta hand om bygghantering, som vi inom kort kommer att se. -De andra filerna utan fetstil är mer av stödnatur. De tillhör flera särpräglade klasser, enligt följande: +De andra filerna utan fetstil är mer av stödnatur. De tillhör flera särpräglade klasser, enligt följande: -Bygghantering av projekt -Dessa filer styr processer för kompilering, installation, skapade av dokumentation, etc. Om projektet använder &GNU; autotools, som vårt exempel, hittar du filen Makefile.am i varje projektkatalog. De är en sorts grundläggande kärnfiler för att bygga projektet, som innehåller styrkommandon, och som behandlas tillsammans med diverse configure-filer under byggetapperna. En sådan byggprocess skapar slutligen Makefile i varje katalog. Från dessa bygger verktyget make slutligen programmets binärfiler. +Bygghantering av projekt +Dessa filer styr processer för kompilering, installation, skapade av dokumentation, etc. Om projektet använder &GNU; autotools, som vårt exempel, hittar du filen Makefile.am i varje projektkatalog. De är en sorts grundläggande kärnfiler för att bygga projektet, som innehåller styrkommandon, och som behandlas tillsammans med diverse configure-filer under byggetapperna. En sådan byggprocess skapar slutligen Makefile i varje katalog. Från dessa bygger verktyget make slutligen programmets binärfiler. -Makefile.am-filerna måste underhållas genom hela utvecklingsprocessen. Tursamt nog, befriar &tdevelop; dig från det mesta av denna börda med verkyget Hantering av automake, som i grunden är ett grafiskt gränssnitt för att underhålla innehållet i Makefile.am-filerna. - -Andra filer som styr projektets byggprocess som för närvarande listas är configure.in.in och subdirs i projektets rotkatalog. De behandlas av några av filerna i den &kde;-specifika administrationskatalogen admin för att skapa fler filer av typen configure och Makefile, och slutligen programmets binärfiler. +Makefile.am-filerna måste underhållas genom hela utvecklingsprocessen. Tursamt nog, befriar &tdevelop; dig från det mesta av denna börda med verkyget Hantering av automake, som i grunden är ett grafiskt gränssnitt för att underhålla innehållet i Makefile.am-filerna. + +Andra filer som styr projektets byggprocess som för närvarande listas är configure.in.in och subdirs i projektets rotkatalog. De behandlas av några av filerna i den &kde;-specifika administrationskatalogen admin för att skapa fler filer av typen configure och Makefile, och slutligen programmets binärfiler. -Administrationsfiler för &tdevelop; -&tdevelop; behöver viss egen hanterings- och administrationsdata. Den är placerad i projektets rotkatalog, i vårt exempel hello.tdevelop, hello.tdevelop.pcs, och hello.kdevses. +Administrationsfiler för &tdevelop; +&tdevelop; behöver viss egen hanterings- och administrationsdata. Den är placerad i projektets rotkatalog, i vårt exempel hello.tdevelop, hello.tdevelop.pcs, och hello.kdevses. -Filen xxx.tdevelop (där xxx anger projektnamnet) är särskilt viktig. Den är huvudsaklig projektfil i KDevelop 3, och behövs om du senare vill ladda projektet i den integrerade utvecklingsmiljön. +Filen xxx.tdevelop (där xxx anger projektnamnet) är särskilt viktig. Den är huvudsaklig projektfil i KDevelop 3, och behövs om du senare vill ladda projektet i den integrerade utvecklingsmiljön. -Försök aldrig ändra, byta namn eller ta bort någon av administrationsfilerna i &tdevelop; själv. Den integrerade utvecklingsmiljön fungerar sannolikt inte på rätt sätt för ditt projekt efteråt. +Försök aldrig ändra, byta namn eller ta bort någon av administrationsfilerna i &tdevelop; själv. Den integrerade utvecklingsmiljön fungerar sannolikt inte på rätt sätt för ditt projekt efteråt. -Filer för projektbeskrivning enligt GNU -Några filer i projektets rotkatalog krävs för alla program som uppfyller kraven enligt &GNU;. De är AUTHORS, ChangeLog, INSTALL, COPYING (som innehåller GNU GENERAL PUBLIC LICENSE), INSTALL, NEWS, README och TODO. +Filer för projektbeskrivning enligt GNU +Några filer i projektets rotkatalog krävs för alla program som uppfyller kraven enligt &GNU;. De är AUTHORS, ChangeLog, INSTALL, COPYING (som innehåller GNU GENERAL PUBLIC LICENSE), INSTALL, NEWS, README och TODO. -Andra filer -Några andra filer som ännu inte nämnts är: +Andra filer +Några andra filer som ännu inte nämnts är: -Doxyfile styr hur den projektspecifika dokumentationen av det interna programmeringsgränssnittet skapas. +Doxyfile styr hur den projektspecifika dokumentationen av det interna programmeringsgränssnittet skapas. -Katalogen templates innehåller filmallar som den integrerade utvecklingsmiljön använder som grund när nya källkodsfiler skapas. Du kan redigera mallarna när som helst. Det nya innehållet syns i nästa källkodsfil av motsvarande typ som du skapar. - -Du kanske vill justera asteriskerna till höger på raderna med copyright som programguiden infogade i mallfilerna för cpp och h, så att källkodsfilerna som skapas med dem ser mindre aviga ut. +Katalogen templates innehåller filmallar som den integrerade utvecklingsmiljön använder som grund när nya källkodsfiler skapas. Du kan redigera mallarna när som helst. Det nya innehållet syns i nästa källkodsfil av motsvarande typ som du skapar. + +Du kanske vill justera asteriskerna till höger på raderna med copyright som programguiden infogade i mallfilerna för cpp och h, så att källkodsfilerna som skapas med dem ser mindre aviga ut. -Katalogen po används i översättningssyfte. Den är väsentligen en del av projektfilerna (innehåller Makefile.am), men kommer i huvudsak att användas vid behandling av översättningar. Den är dock inte så intressant för programutvecklaren. +Katalogen po används i översättningssyfte. Den är väsentligen en del av projektfilerna (innehåller Makefile.am), men kommer i huvudsak att användas vid behandling av översättningar. Den är dock inte så intressant för programutvecklaren. -Till sist krävs katalogen admin särskilt av &kde;-baserade program. Den tillhandahåller en mängd filer som är nödvändiga för att underhålla programmets källkod och binärfiler så att de kan integreras på ett riktigt sätt i &kde;-miljön. +Till sist krävs katalogen admin särskilt av &kde;-baserade program. Den tillhandahåller en mängd filer som är nödvändiga för att underhålla programmets källkod och binärfiler så att de kan integreras på ett riktigt sätt i &kde;-miljön. @@ -1533,156 +789,102 @@ Keep lines at 80 characters length maximum. -Ytterligare verktygsvyer +Ytterligare verktygsvyer -Som du märkte visades flera ytterligare verktygsvyer så fort programguiden var klar med det nya projektet. De är bara vettiga under utveckling av projektet, och erbjuder i korthet följande funktioner: +Som du märkte visades flera ytterligare verktygsvyer så fort programguiden var klar med det nya projektet. De är bara vettiga under utveckling av projektet, och erbjuder i korthet följande funktioner: -Vilka verktygsvyer som verkligen syns beror på insticksprogrammen som för närvarande är laddade i &tdevelop;. Det finns sätt att styra det. Se kapitlet Insticksverktyg för instruktioner. +Vilka verktygsvyer som verkligen syns beror på insticksprogrammen som för närvarande är laddade i &tdevelop;. Det finns sätt att styra det. Se kapitlet Insticksverktyg för instruktioner. -Navigerings- och urvalsverktyg (vänster sida) +Navigerings- och urvalsverktyg (vänster sida) -Bokmärken -Du kan markera vilken rad som helst i en textfil för att snabbt komma tillbaka till positionen varifrån som helst. &tdevelop; kommer ihåg alla sådana bokmärken, även om du senare stänger redigeringsfönstret. Verktygsvyn Bokmärken listar alla bokmärken enligt filnamn och radnummer. Du behöver bara klicka på en sådan post för att öppna motsvarande redigeringsfönster och placera markören på angiven rad. +Bokmärken +Du kan markera vilken rad som helst i en textfil för att snabbt komma tillbaka till positionen varifrån som helst. &tdevelop; kommer ihåg alla sådana bokmärken, även om du senare stänger redigeringsfönstret. Verktygsvyn Bokmärken listar alla bokmärken enligt filnamn och radnummer. Du behöver bara klicka på en sådan post för att öppna motsvarande redigeringsfönster och placera markören på angiven rad. -Klasser -Listar klasser, metoder, etc. kända i projektet. Att klicka på en post öppnar lämplig deklarationsfil eller källkodsfil i ett redigeringsfönster och placerar markören på respektive deklaration eller definition. +Klasser +Listar klasser, metoder, etc. kända i projektet. Att klicka på en post öppnar lämplig deklarationsfil eller källkodsfil i ett redigeringsfönster och placerar markören på respektive deklaration eller definition. -Filgrupper -Sorterar projektets filer i diverse grupper enligt användningsområde, t.ex. Sources (källkod), User Interface (användargränssnitt), Icons (ikoner), Translations (översättningar) och Others (övriga). +Filgrupper +Sorterar projektets filer i diverse grupper enligt användningsområde, t.ex. Sources (källkod), User Interface (användargränssnitt), Icons (ikoner), Translations (översättningar) och Others (övriga). -Variabler -Används av avlusningsverktyget för att visa, utvärdera och bevaka variabler när avlusaren körs. +Variabler +Används av avlusningsverktyget för att visa, utvärdera och bevaka variabler när avlusaren körs. -Meddelanden (längst ner) +Meddelanden (längst ner) -Valgrind -Valgrind är ett analysverktyg för program som körs. Verktygsvyn listar resultatet av en sådan analyskörning. Det används till exempel för att hitta minnesläckor. +Valgrind +Valgrind är ett analysverktyg för program som körs. Verktygsvyn listar resultatet av en sådan analyskörning. Det används till exempel för att hitta minnesläckor. -Säkerhetsproblem -Det finns ett insticksverktyg i &tdevelop; för säkerhetskontroll. Det analyserar källkodsfilen som för närvarande redigeras, för att hitta flera vanliga säkerhetsproblem som kan uppstå i programmet och underrättar användaren om dem i verktygsvyns fönster. +Säkerhetsproblem +Det finns ett insticksverktyg i &tdevelop; för säkerhetskontroll. Det analyserar källkodsfilen som för närvarande redigeras, för att hitta flera vanliga säkerhetsproblem som kan uppstå i programmet och underrättar användaren om dem i verktygsvyns fönster. -Brytpunkter -Verktygsvyn möjliggör att explicit sätta, ta bort och hantera brytpunkter för avlusaren i programmets källkodsfiler. Den används i samband med avlusning. +Brytpunkter +Verktygsvyn möjliggör att explicit sätta, ta bort och hantera brytpunkter för avlusaren i programmets källkodsfiler. Den används i samband med avlusning. -Ctags -Gör det möjligt att skapa databaser med index av identifierare med det populära programmet Ctags. Databasen med taggar kan därefter användas från verktygsvyns fönster för att slå upp alla identifierare som behövs i projektets källkod. Genom att klicka på en rad med ett sådant funnet objekt, öppnar ett redigeringsfönster och placerar markören på motsvarande identifierar i fönstret. +Ctags +Gör det möjligt att skapa databaser med index av identifierare med det populära programmet Ctags. Databasen med taggar kan därefter användas från verktygsvyns fönster för att slå upp alla identifierare som behövs i projektets källkod. Genom att klicka på en rad med ett sådant funnet objekt, öppnar ett redigeringsfönster och placerar markören på motsvarande identifierar i fönstret. -Problem -&tdevelop; håller reda på vanliga programmeringsproblem i källkodsfilen som för närvarande redigeras, och underrättar användaren om dem i verktygsvyns fönster. +Problem +&tdevelop; håller reda på vanliga programmeringsproblem i källkodsfilen som för närvarande redigeras, och underrättar användaren om dem i verktygsvyns fönster. -Källkodshantering (höger sida) +Källkodshantering (höger sida) -Hantering av automake -Verktyget Hantering av automake är egentligen ett grafiskt gränssnitt för att hantera innehållet i Makefile.am-filer i varje projektkatalog. Verktygsvyn använder två fönster för att styra arbetet. Det övre fönstret speglar en del av projektets underkataloger, närmare bestämt de som explicit innehåller projektfiler. Varje underkatalog av denna typ måste innehålla en Makefile.am-fil, och kallas ett delprojekt i samband med Hantering av automake. +Hantering av automake +Verktyget Hantering av automake är egentligen ett grafiskt gränssnitt för att hantera innehållet i Makefile.am-filer i varje projektkatalog. Verktygsvyn använder två fönster för att styra arbetet. Det övre fönstret speglar en del av projektets underkataloger, närmare bestämt de som explicit innehåller projektfiler. Varje underkatalog av denna typ måste innehålla en Makefile.am-fil, och kallas ett delprojekt i samband med Hantering av automake. -Genom att klicka på ett delprojekt öppnas en lämplig vy av delprojektets projektfiler i det undre fönstret. Filerna som listas här är grupperade enligt sin funktion i Makefile.am för detta delprojekt. - -Hantering av automake är ett mycket kraftfullt verktyg för att hantera projektet och dess delprojekt, samt de roller projektfiler spelar när programmet byggs. Vi tar en snabbtitt på några viktigare delar nedan. Se kapitlet Bygga och projekthantering för en utförligare beskrivning. +Genom att klicka på ett delprojekt öppnas en lämplig vy av delprojektets projektfiler i det undre fönstret. Filerna som listas här är grupperade enligt sin funktion i Makefile.am för detta delprojekt. + +Hantering av automake är ett mycket kraftfullt verktyg för att hantera projektet och dess delprojekt, samt de roller projektfiler spelar när programmet byggs. Vi tar en snabbtitt på några viktigare delar nedan. Se kapitlet Bygga och projekthantering för en utförligare beskrivning. @@ -1691,290 +893,148 @@ Keep lines at 80 characters length maximum. -Några tips om hur man hanterar dokument +Några tips om hur man hanterar dokument -I vårt exempelprojekt lämnade programguiden filen hello.cpp öppen i ett redigeringsfönster, så att du omedelbart kan börja arbeta med den. Vi förutsätter att du har god kunskap om hur man använder en editor, så vi säger inte så mycket om det här. Det finns dock ett antal praktiska funktioner i &tdevelop; för att hantera redigeringsfönster med flikar och dokumenten du arbetar med. Vi ger en kortfattad beskrivning av några, närmare bestämt: +I vårt exempelprojekt lämnade programguiden filen hello.cpp öppen i ett redigeringsfönster, så att du omedelbart kan börja arbeta med den. Vi förutsätter att du har god kunskap om hur man använder en editor, så vi säger inte så mycket om det här. Det finns dock ett antal praktiska funktioner i &tdevelop; för att hantera redigeringsfönster med flikar och dokumenten du arbetar med. Vi ger en kortfattad beskrivning av några, närmare bestämt: -Hur man enkelt byter mellan deklarationsfiler och implementeringsfiler. -Hur man snabbt kommer åt deklarationer och definitioner. -Hur man arrangerar om redigeringsfönster efter aktuellt behov. -Hur man håller ett öga på vanliga problem. +Hur man enkelt byter mellan deklarationsfiler och implementeringsfiler. +Hur man snabbt kommer åt deklarationer och definitioner. +Hur man arrangerar om redigeringsfönster efter aktuellt behov. +Hur man håller ett öga på vanliga problem. -Byta mellan deklarationsfiler och implementeringsfiler +Byta mellan deklarationsfiler och implementeringsfiler -&tdevelop; tillhandahåller ett snabbt och enkelt sätt att byta från en given implementeringsfil (.cpp) till motsvarande deklarationsfil (.h) och vice versa. Högerklicka bara på redigeringsfönstret du vill byta. En meny som liknar den följande dyker upp. +&tdevelop; tillhandahåller ett snabbt och enkelt sätt att byta från en given implementeringsfil (.cpp) till motsvarande deklarationsfil (.h) och vice versa. Högerklicka bara på redigeringsfönstret du vill byta. En meny som liknar den följande dyker upp. -Hur man byter mellan implementeringsfiler och deklarationsfiler. +Hur man byter mellan implementeringsfiler och deklarationsfiler. -Leta rätt på alternativet Byt till deklaration/implementation och välj det. &tdevelop; slår upp motsvarande deklarationsfil eller implementeringsfil och öppnar den i ett annat redigeringsfönster. I vårt exempel, om du högerklickade i källkoden hello.cpp, visas filen hello.h och markören placeras där. +Leta rätt på alternativet Byt till deklaration/implementation och välj det. &tdevelop; slår upp motsvarande deklarationsfil eller implementeringsfil och öppnar den i ett annat redigeringsfönster. I vårt exempel, om du högerklickade i källkoden hello.cpp, visas filen hello.h och markören placeras där. -Det finns mer än så. Om du högerklickar inne i en klassimplementeringstext, placerar &tdevelop; markören på motsvarande deklarationsrad i deklarationsfilen. Det omvända fallet, ett högerklick på en deklarationsrad, tar dig till motsvarande klassimplementering. +Det finns mer än så. Om du högerklickar inne i en klassimplementeringstext, placerar &tdevelop; markören på motsvarande deklarationsrad i deklarationsfilen. Det omvända fallet, ett högerklick på en deklarationsrad, tar dig till motsvarande klassimplementering. -Om redigeringsfönstret med filen att byta till redan finns, aktiverar &tdevelop; förstås det och placerar markören i det om det behövs. +Om redigeringsfönstret med filen att byta till redan finns, aktiverar &tdevelop; förstås det och placerar markören i det om det behövs. -Hur man kommer åt deklarationer och definitioner +Hur man kommer åt deklarationer och definitioner -Men ifall du arbetar med en källkodsfil och vill slå upp deklarationen eller definitionen av en identifierare du just hittade i den? Jo, det kan åstadkommas lika lätt. Det enda du egentligen måste göra är att högerklicka på identifieraren ifråga. +Men ifall du arbetar med en källkodsfil och vill slå upp deklarationen eller definitionen av en identifierare du just hittade i den? Jo, det kan åstadkommas lika lätt. Det enda du egentligen måste göra är att högerklicka på identifieraren ifråga. -Det finns dock två olika fall att ta hänsyn till, nämligen: +Det finns dock två olika fall att ta hänsyn till, nämligen: -Komma åt externt definierade identifierare, och -hantera projektinterna textobjekt. +Komma åt externt definierade identifierare, och +hantera projektinterna textobjekt. -Externa deklarationer och definitioner +Externa deklarationer och definitioner -Det vanligaste fallet är att du vill slå upp en identifierare som definierats utanför projektet. I &kde;-projekt är sådana identiferare troligen dokumenterade i olika &kde;- eller &Qt;-bibliotek. Om &kde; och &tdevelop; är riktigt installerade, kan &tdevelop; komma åt sådan så kallad dokumentation av programmeringsgränssnitt, och kunna söka efter identifierare av denna typ. +Det vanligaste fallet är att du vill slå upp en identifierare som definierats utanför projektet. I &kde;-projekt är sådana identiferare troligen dokumenterade i olika &kde;- eller &Qt;-bibliotek. Om &kde; och &tdevelop; är riktigt installerade, kan &tdevelop; komma åt sådan så kallad dokumentation av programmeringsgränssnitt, och kunna söka efter identifierare av denna typ. -Låt oss titta på ett exempel. Leta rätt på följande rader i redigeringsfönstret hello.cpp. +Låt oss titta på ett exempel. Leta rätt på följande rader i redigeringsfönstret hello.cpp. -Hello::Hello() +Hello::Hello() : TDEMainWindow( 0, "Hello" ) { -Högerklicka på TDEMainWindow. En meny dyker upp. Välj där alternativet Sök i dokumentationen: TDEMainWindow och släpp musknappen. Nu öppnas verktygsvyn Dokumentation, med värdet TDEMainWindow som sökbegrepp på sidan Sök. Därefter öppnas ett annat redigeringsfönster på arbetsytan som visar KDE:s referenssida i programmeringsgränssnittet för klassen TDEMainWindow. - -Allt detta ser ut som följer. (Vi öppnade med avsikt redan sidan Dokumentation Sök för att åskådliggöra resultatet av menyvalet.) +Högerklicka på TDEMainWindow. En meny dyker upp. Välj där alternativet Sök i dokumentationen: TDEMainWindow och släpp musknappen. Nu öppnas verktygsvyn Dokumentation, med värdet TDEMainWindow som sökbegrepp på sidan Sök. Därefter öppnas ett annat redigeringsfönster på arbetsytan som visar KDE:s referenssida i programmeringsgränssnittet för klassen TDEMainWindow. + +Allt detta ser ut som följer. (Vi öppnade med avsikt redan sidan Dokumentation Sök för att åskådliggöra resultatet av menyvalet.) -Hur man slår upp en externt dokumenterad identifierare. +Hur man slår upp en externt dokumenterad identifierare. -Du kan lika väl välja Sök efter dokumentation: TDEMainWindow. I detta fall visas sidan Sökning i verktygsvyn Dokumentation, som oftast tillhandahåller ett urval sidor som innehåller sökbegreppet. (I vårt exempel är det troligen klasserna TDEMainWindow och TDEMainWindowInterface.) Välj den du är intresserad av så visas motsvarande dokumentation i ett redigeringsfönster. +Du kan lika väl välja Sök efter dokumentation: TDEMainWindow. I detta fall visas sidan Sökning i verktygsvyn Dokumentation, som oftast tillhandahåller ett urval sidor som innehåller sökbegreppet. (I vårt exempel är det troligen klasserna TDEMainWindow och TDEMainWindowInterface.) Välj den du är intresserad av så visas motsvarande dokumentation i ett redigeringsfönster. -Om det inte fungerade, finns det förmodligen inget dokumentindex ännu. Initierade du indexet enligt ovan? Om inte, gör det först, och kom sedan tillbaka hit för ett nytt försök. +Om det inte fungerade, finns det förmodligen inget dokumentindex ännu. Initierade du indexet enligt ovan? Om inte, gör det först, och kom sedan tillbaka hit för ett nytt försök. -Projektinterna deklarationer och definitioner +Projektinterna deklarationer och definitioner -Sådana sökfunktioner i extern dokumentation har dock sina begränsningar. Man kan förstås inte slå upp en extern identifierare om den bara definieras och används inne i det aktuella projektet. Men det finns hjälp för det. &tdevelop; kan använda index skapade av programmet Ctags för att söka i projektets källkod. +Sådana sökfunktioner i extern dokumentation har dock sina begränsningar. Man kan förstås inte slå upp en extern identifierare om den bara definieras och används inne i det aktuella projektet. Men det finns hjälp för det. &tdevelop; kan använda index skapade av programmet Ctags för att söka i projektets källkod. -Innan vi kan använda det i vårt eget exempelprojekt Hello, måste vi först skapa ett lämpligt index. Det görs i verktygsvyn Ctags längst ner på arbetsytan. +Innan vi kan använda det i vårt eget exempelprojekt Hello, måste vi först skapa ett lämpligt index. Det görs i verktygsvyn Ctags längst ner på arbetsytan. -När du klickar på fliken Ctags öppnas en dialogruta där du hittar följande text i nedre högra hörnet: +När du klickar på fliken Ctags öppnas en dialogruta där du hittar följande text i nedre högra hörnet: -Bygg ett Ctags-index med knappen Skapa om. +Bygg ett Ctags-index med knappen Skapa om. -Klicka på knappen Skapa om och vänta några sekunder. Då ersätts Ingen Ctags-databas hittades med dagens datum. Nu är du redo att slå upp några identifierare i projektets källkod. +Klicka på knappen Skapa om och vänta några sekunder. Då ersätts Ingen Ctags-databas hittades med dagens datum. Nu är du redo att slå upp några identifierare i projektets källkod. -Datumet intill knappen Skapa om finns där för att påminna dig om index som möjligtvis kan vara för gamla. Så fort du uppenbarligen inte kan slå upp en identifierare i projektet, fundera på att skapa om indexet. I stora projekt kan det ta en avsevärd tid, men du bör ta för vana att skapa om indexet regelbundet efter större ändringar i källkodsfiler. +Datumet intill knappen Skapa om finns där för att påminna dig om index som möjligtvis kan vara för gamla. Så fort du uppenbarligen inte kan slå upp en identifierare i projektet, fundera på att skapa om indexet. I stora projekt kan det ta en avsevärd tid, men du bör ta för vana att skapa om indexet regelbundet efter större ändringar i källkodsfiler. -Det finns flera möjligheter att slå upp en identifierare i projektets källkod. +Det finns flera möjligheter att slå upp en identifierare i projektets källkod. -Använd verktygsvyn Ctags -Det är enkelt. Börja bara skriva namnet på identifieraren som du är intresserad av i inmatningsfältet Uppslagning längst ner till vänster. &tdevelop; försöker komplettera ordet du har skrivit så långt, och visa alla förekomster av identifierare som inleds med teckenföljden. +Använd verktygsvyn Ctags +Det är enkelt. Börja bara skriva namnet på identifieraren som du är intresserad av i inmatningsfältet Uppslagning längst ner till vänster. &tdevelop; försöker komplettera ordet du har skrivit så långt, och visa alla förekomster av identifierare som inleds med teckenföljden. -Om du till exempel vill veta om identifieraren Hello används i vårt exempelprojekt, skriv in "H" i inmatningsfältet Uppslagning. &tdevelop; börjar omedelbart arbeta och visar ett liknande resultat: +Om du till exempel vill veta om identifieraren Hello används i vårt exempelprojekt, skriv in "H" i inmatningsfältet Uppslagning. &tdevelop; börjar omedelbart arbeta och visar ett liknande resultat: -Hur en identifierare slås upp i verktygsvyn Ctags. +Hur en identifierare slås upp i verktygsvyn Ctags. -Om du klickar på en av de listade posterna, öppnar &tdevelop; ett redigeringsfönster med filen och placerar markören på lämplig plats. +Om du klickar på en av de listade posterna, öppnar &tdevelop; ett redigeringsfönster med filen och placerar markören på lämplig plats. -Använda en sammanhangsberoende meny i en källkodsfil -Det är bekvämt om du arbetar med en viss källkodsfil. Antag att du studerar filen main.cpp i vårt exempelprojekt Hello. Där hittar du följande rad: +Använda en sammanhangsberoende meny i en källkodsfil +Det är bekvämt om du arbetar med en viss källkodsfil. Antag att du studerar filen main.cpp i vårt exempelprojekt Hello. Där hittar du följande rad: -Hello *mainWin = 0; +Hello *mainWin = 0; -Du undrar kanske vad Hello användes för i programmet. För att ta reda på det, högerklicka helt enkelt på identifieraren Hello. En meny dyker upp som svar på högerklicket, med följande rader nära slutet. +Du undrar kanske vad Hello användes för i programmet. För att ta reda på det, högerklicka helt enkelt på identifieraren Hello. En meny dyker upp som svar på högerklicket, med följande rader nära slutet. -Hämta Ctags-information om en av projektets interna identifierare. +Hämta Ctags-information om en av projektets interna identifierare. -Klicka på det du är intresserad av, låt oss säga Ctags - Gå till definition: Hello, så visar &tdevelop; omedelbart redigeringsfönstret hello.cpp och placerar markören precis framför klassdefinitionen: -Hello::Hello() +Klicka på det du är intresserad av, låt oss säga Ctags - Gå till definition: Hello, så visar &tdevelop; omedelbart redigeringsfönstret hello.cpp och placerar markören precis framför klassdefinitionen: +Hello::Hello() : TDEMainWindow( 0, "Hello" ) { @@ -1982,230 +1042,113 @@ Keep lines at 80 characters length maximum. -Gör en allmän sökning -Det är särskilt användbart om du vill slå upp godtycklig text i projektets källkod. Det finns två möjligheter att starta en allmän sökning inne i &tdevelop;. +Gör en allmän sökning +Det är särskilt användbart om du vill slå upp godtycklig text i projektets källkod. Det finns två möjligheter att starta en allmän sökning inne i &tdevelop;. -Starta en allmän sökning med menyalternativet Redigera Sök i filer.... Eller +Starta en allmän sökning med menyalternativet Redigera Sök i filer.... Eller -Direkt använda den sammanhangsberoende menyn med ett högerklick av musen i redigeringsfönstret. +Direkt använda den sammanhangsberoende menyn med ett högerklick av musen i redigeringsfönstret. -Vi åskådliggör den andra möjligheten i exempelprojektet Hello. Slutresultatet av menyanropet är i stort sett likadant. Låt oss anta att du studerar källkodsfilen hello.cpp och har placerat markören på den första förekomsten av Hello i den. Nu undrar du var ordet Hello användes i projektets källkod, och hur många förekomster det finns. Det är ett typiskt fall då &tdevelop;s allmänna sökfunktion bör användas. +Vi åskådliggör den andra möjligheten i exempelprojektet Hello. Slutresultatet av menyanropet är i stort sett likadant. Låt oss anta att du studerar källkodsfilen hello.cpp och har placerat markören på den första förekomsten av Hello i den. Nu undrar du var ordet Hello användes i projektets källkod, och hur många förekomster det finns. Det är ett typiskt fall då &tdevelop;s allmänna sökfunktion bör användas. -Medan du nu fortfarande håller pekaren någonstans över Hello i källtexten, klicka med höger musknapp. Den vid det här laget välkända sammanhangsberoende menyn dyker upp, där du ska välja alternativet Flerfilsökning: Hello. +Medan du nu fortfarande håller pekaren någonstans över Hello i källtexten, klicka med höger musknapp. Den vid det här laget välkända sammanhangsberoende menyn dyker upp, där du ska välja alternativet Flerfilsökning: Hello. -Initiera en allmän sökning inifrån ett redigeringsfönster. +Initiera en allmän sökning inifrån ett redigeringsfönster. -Det gör att följande dialogruta Sök i filer dyker upp (exakt samma som om du använt menynRedigera Sök i filer...). +Det gör att följande dialogruta Sök i filer dyker upp (exakt samma som om du använt menynRedigera Sök i filer...). -Ett flexibelt grafiskt gränssnitt för att utföra allmänna sökningar i projektet. +Ett flexibelt grafiskt gränssnitt för att utföra allmänna sökningar i projektet. -Som du märker är det ett mycket flexibelt verktyg för att starta sökningar med find och grep i hela projektet. Vi går inte in på fler detaljer här, men du kan experimentera på egen hand. För ögonblicket, ska Hello redan vara markerat i fältet Mönster. Om det inte är det, skriv bara in det, och klicka därefter på knappen Sök längst ner till höger. - -Nu öppnas verktygsvyn Sök i filer längst ner, och visar filnamn och rader för alla förekomster av Hello i vårt exempelprojekt. Som vanligt, om du klickar på en rad, går &tdevelop; till den exakta platsen i ett redigeringsfönster på arbetsytan. - -Det finns två särskilt intressanta rader i verktygsvyns fönster. +Som du märker är det ett mycket flexibelt verktyg för att starta sökningar med find och grep i hela projektet. Vi går inte in på fler detaljer här, men du kan experimentera på egen hand. För ögonblicket, ska Hello redan vara markerat i fältet Mönster. Om det inte är det, skriv bara in det, och klicka därefter på knappen Sök längst ner till höger. + +Nu öppnas verktygsvyn Sök i filer längst ner, och visar filnamn och rader för alla förekomster av Hello i vårt exempelprojekt. Som vanligt, om du klickar på en rad, går &tdevelop; till den exakta platsen i ett redigeringsfönster på arbetsytan. + +Det finns två särskilt intressanta rader i verktygsvyns fönster. -Längst upp hittar du kommandosekvenserna som &tdevelop; i själva verket använde för att utföra sökningen. Det är användbart för att noggrannare styra sökningens resultat. +Längst upp hittar du kommandosekvenserna som &tdevelop; i själva verket använde för att utföra sökningen. Det är användbart för att noggrannare styra sökningens resultat. -Längst ner anges antal förekomster som hittas när en sökning utförs. I vårt exempel ska det vara *** 11 träffar hittades ***. +Längst ner anges antal förekomster som hittas när en sökning utförs. I vårt exempel ska det vara *** 11 träffar hittades ***. -&tdevelop; kommer ihåg sökresultatet under hela sessionen som kör. Om du startar en ny allmän sökning, visas dess resultat med ett annat flikfönster i verktygsvyn Sök i filer. +&tdevelop; kommer ihåg sökresultatet under hela sessionen som kör. Om du startar en ny allmän sökning, visas dess resultat med ett annat flikfönster i verktygsvyn Sök i filer. -Arrangera redigeringsfönster +Arrangera redigeringsfönster -När du arbetar med stora komplexa projekt råkar du ofta ut för att ha en hel mängd flikar med redigeringsfönster i flikraden. Det gör det nödvändigt att ha särskilda funktioner för att rensa, ordna och gruppera alla redigeringsflikarna. &tdevelop; tillhandahåller flera sätt att göra det. Vi tar en snabbtitt på några av dem. +När du arbetar med stora komplexa projekt råkar du ofta ut för att ha en hel mängd flikar med redigeringsfönster i flikraden. Det gör det nödvändigt att ha särskilda funktioner för att rensa, ordna och gruppera alla redigeringsflikarna. &tdevelop; tillhandahåller flera sätt att göra det. Vi tar en snabbtitt på några av dem. -Hur man tar bort flikar som inte behövs. -Hur man arrangerar om flikarna. -Hur man visar flera filer samtidigt på arbetsytan. -Hur man redigerar C++ källkodsfiler och deklarationsfiler samtidigt -Hur man grupperar källkodsfiler i utvecklingssessioner. +Hur man tar bort flikar som inte behövs. +Hur man arrangerar om flikarna. +Hur man visar flera filer samtidigt på arbetsytan. +Hur man redigerar C++ källkodsfiler och deklarationsfiler samtidigt +Hur man grupperar källkodsfiler i utvecklingssessioner. -Städa upp i flikraden +Städa upp i flikraden -Om ett enormt antal flikar med redigeringsfönster på något sätt blir dåligt arrangerade, vill man oftast stänga alla flikar som inte längre behövs. &tdevelop; tillhandahåller flera funktioner för att göra det, det vanliga sättet att totalt stänga alla öppna redigeringsfönster, och ett mer specifikt sätt där du uttryckligen kan bestämma vilka som ska stängas och vilka som ska behållas öppna. +Om ett enormt antal flikar med redigeringsfönster på något sätt blir dåligt arrangerade, vill man oftast stänga alla flikar som inte längre behövs. &tdevelop; tillhandahåller flera funktioner för att göra det, det vanliga sättet att totalt stänga alla öppna redigeringsfönster, och ett mer specifikt sätt där du uttryckligen kan bestämma vilka som ska stängas och vilka som ska behållas öppna. -Stänga flera flikar på en gång -Det här är en sorts totalmetod för att stänga onödiga öppna flikar, som du också kan hitta i andra &kde;-program. Du kan använda menyn Fönster eller högerklicka på en flik, för att antingen +Stänga flera flikar på en gång +Det här är en sorts totalmetod för att stänga onödiga öppna flikar, som du också kan hitta i andra &kde;-program. Du kan använda menyn Fönster eller högerklicka på en flik, för att antingen -stänga redigeringsfönstret som för närvarande är valt, +stänga redigeringsfönstret som för närvarande är valt, -stänga alla andra öppna redigeringsfönster, eller +stänga alla andra öppna redigeringsfönster, eller -stänga alla redigeringsfönster på en gång (bara tillgängligt i menyn Fönster). +stänga alla redigeringsfönster på en gång (bara tillgängligt i menyn Fönster). -Stänga markerade uppsättningar flikar -Sättet att steg för steg stänga enskilda flikar med redigeringsfönster kan bli krånglig om det finns en stor mängd flikar och du fortfarande vill lämna flera öppna. Istället för att leta rätt på och stänga en flik åt gången, erbjuder &tdevelop; möjligheten att välja kandidater i en lista och enbart stänga dem, med ett enda musklick. +Stänga markerade uppsättningar flikar +Sättet att steg för steg stänga enskilda flikar med redigeringsfönster kan bli krånglig om det finns en stor mängd flikar och du fortfarande vill lämna flera öppna. Istället för att leta rätt på och stänga en flik åt gången, erbjuder &tdevelop; möjligheten att välja kandidater i en lista och enbart stänga dem, med ett enda musklick. -Låt oss illustrera det med ett enkelt exempel. Låt oss anta att det finns flera filer öppna för redigering i vårt exempelprojekt Hello: hello.cpp, hello.h, helloui.rc, hello.desktop och main.cpp. Du vill nu stänga alla utom hello.cpp och hello.h. Det enklaste sättet att göra det är med verktygsvyn Fillista. Eftersom denna lista med öppna filer är alfabetiskt ordnad, är det enklare att hitta de du vill stänga. Fortsätt enligt följande: +Låt oss illustrera det med ett enkelt exempel. Låt oss anta att det finns flera filer öppna för redigering i vårt exempelprojekt Hello: hello.cpp, hello.h, helloui.rc, hello.desktop och main.cpp. Du vill nu stänga alla utom hello.cpp och hello.h. Det enklaste sättet att göra det är med verktygsvyn Fillista. Eftersom denna lista med öppna filer är alfabetiskt ordnad, är det enklare att hitta de du vill stänga. Fortsätt enligt följande: -Öppna Fillista, håll nere tangenten Ctrl, och klicka på filerna du vill stänga i listan. +Öppna Fillista, håll nere tangenten Ctrl, och klicka på filerna du vill stänga i listan. -Klicka därefter med höger musknapp, medan du håller muspekaren på ett filnamn i listan. +Klicka därefter med höger musknapp, medan du håller muspekaren på ett filnamn i listan. -Välj Stäng markerade från den sammanhangsberoende menyn i Fillistan. +Välj Stäng markerade från den sammanhangsberoende menyn i Fillistan. @@ -2214,472 +1157,235 @@ linkend="gettingstarted-edit-arrange-sourceheader" -Hur markerade redigeringsfönster kan stängas på en gång. +Hur markerade redigeringsfönster kan stängas på en gång. -Det är det hela. &tdevelop; har stängt alla redigeringsfönster som du önskade, och du är klar att fortsätta igen med en rensad flikrad. +Det är det hela. &tdevelop; har stängt alla redigeringsfönster som du önskade, och du är klar att fortsätta igen med en rensad flikrad. -Hur redigeringsfönstrets flikar kan arrangeras om +Hur redigeringsfönstrets flikar kan arrangeras om -Även om du bara har de redigeringsfönster som verkligen behövs öppna, kanske du ändå vill arrangera flikarna på något logiskt sätt. &tdevelop; erbjuder några vanliga sätt att göra det. I korthet: +Även om du bara har de redigeringsfönster som verkligen behövs öppna, kanske du ändå vill arrangera flikarna på något logiskt sätt. &tdevelop; erbjuder några vanliga sätt att göra det. I korthet: -Grundläggande inställning: Var nya flikar ska placeras +Grundläggande inställning: Var nya flikar ska placeras -I normalfall, när ett nytt redigeringsfönster öppnas, infogas fliken till höger om fliken för redigeringsfönstret som för närvarande används. Det kan ändras så att den nya fliken öppnas längst till höger på flikraden. +I normalfall, när ett nytt redigeringsfönster öppnas, infogas fliken till höger om fliken för redigeringsfönstret som för närvarande används. Det kan ändras så att den nya fliken öppnas längst till höger på flikraden. -Du måste ändra en grundläggande inställning i &tdevelop;s användargränssnitt för att aktivera beteendet. +Du måste ändra en grundläggande inställning i &tdevelop;s användargränssnitt för att aktivera beteendet. -Välj Inställningar Anpassa KDevelop... +Välj Inställningar Anpassa KDevelop... -Klicka på ikonen Användargränssnitt i ikonraden till vänster i dialogrutan. Dialogsidan Användargränssnitt visas nu. +Klicka på ikonen Användargränssnitt i ikonraden till vänster i dialogrutan. Dialogsidan Användargränssnitt visas nu. -Hitta rutan som heter Bläddring med flikar. Ta bort markeringen av kryssrutan på raden Öppna ny flik efter nuvarande flik. +Hitta rutan som heter Bläddring med flikar. Ta bort markeringen av kryssrutan på raden Öppna ny flik efter nuvarande flik. -Stäng &tdevelop; och starta om det. Nu öppnas flikarna för nya redigeringsfönster längst bort till höger i nuvarande flikrad. +Stäng &tdevelop; och starta om det. Nu öppnas flikarna för nya redigeringsfönster längst bort till höger i nuvarande flikrad. -Tyvärr kan inte inställningen ändras i farten under en utvecklingssession. Du måste bestämma dig för vilket beteende du föredrar i det långa loppet, och därefter hålla dig till det, åtminstone till nästa gång &tdevelop; startas. +Tyvärr kan inte inställningen ändras i farten under en utvecklingssession. Du måste bestämma dig för vilket beteende du föredrar i det långa loppet, och därefter hålla dig till det, åtminstone till nästa gång &tdevelop; startas. -Hur flikarna kan arrangeras om -Eftersom utvecklingsuppgifer varierar med tiden, kommer behov att arrangera om flikarna för redigeringsfönster uppstå då och då. Det kan enkelt åstadkommas i &tdevelop;. +Hur flikarna kan arrangeras om +Eftersom utvecklingsuppgifer varierar med tiden, kommer behov att arrangera om flikarna för redigeringsfönster uppstå då och då. Det kan enkelt åstadkommas i &tdevelop;. -Klicka bara på fliken du vill flytta med musens mittenknapp och flytta musen lite grand. Markören ändras till ett mönster med korsande pilar. Nu kan du dra fliken, medan du håller nere mittenknappen, till det hoppar på plats där du vill ha det. +Klicka bara på fliken du vill flytta med musens mittenknapp och flytta musen lite grand. Markören ändras till ett mönster med korsande pilar. Nu kan du dra fliken, medan du håller nere mittenknappen, till det hoppar på plats där du vill ha det. -Visa flera filer samtidigt - -Vid första påseende finns det aldrig mer än ett enda redigeringsfönster öppet för att arbeta med en källkodsfil. Även om du snabbt kan byta mellan flikar, finns det tillfällen då du vill ha flera filer öppna på en gång, t.ex. för referenssyfte eller för att få bättre kontroll av komplexa uppgifter. För att åstadkomma det, tillhandahåller &tdevelop; ett sätt att dela arbetsytan i olika delar som syns samtidigt, och var och en kan innehålla en egen följd av flikar. - -Det finns två delningskommandon som du antingen kan nå via menyn Fönster, eller genom att högerklicka i ett fönster som hör till en flik eller på själva fliken. Vi beskriver också delningsbeteendet utgående från vårt exempelprojekt Hello. - -Antag att det finns två källkodsfiler öppna i flikraden: hello.cpp and hello.h. Medan du arbetar med källkoden i hello.cpp behöver du ofta titta på deklarationerna i filen hello.h, så du vill ha båda filerna öppna samtidigt. - -För att få det gjort, högerklicka till exempel på fliken för hello.h. Följande meny dyker då upp: +Visa flera filer samtidigt + +Vid första påseende finns det aldrig mer än ett enda redigeringsfönster öppet för att arbeta med en källkodsfil. Även om du snabbt kan byta mellan flikar, finns det tillfällen då du vill ha flera filer öppna på en gång, t.ex. för referenssyfte eller för att få bättre kontroll av komplexa uppgifter. För att åstadkomma det, tillhandahåller &tdevelop; ett sätt att dela arbetsytan i olika delar som syns samtidigt, och var och en kan innehålla en egen följd av flikar. + +Det finns två delningskommandon som du antingen kan nå via menyn Fönster, eller genom att högerklicka i ett fönster som hör till en flik eller på själva fliken. Vi beskriver också delningsbeteendet utgående från vårt exempelprojekt Hello. + +Antag att det finns två källkodsfiler öppna i flikraden: hello.cpp and hello.h. Medan du arbetar med källkoden i hello.cpp behöver du ofta titta på deklarationerna i filen hello.h, så du vill ha båda filerna öppna samtidigt. + +För att få det gjort, högerklicka till exempel på fliken för hello.h. Följande meny dyker då upp: -Hur den aktuella arbetsytan kan delas i två delar. +Hur den aktuella arbetsytan kan delas i två delar. -Välj alternativet Dela horisontellt. Det delar arbetsytan på mitten och flyttar redigeringsfönstret som innehåller filen hello.h till den nedre delen. +Välj alternativet Dela horisontellt. Det delar arbetsytan på mitten och flyttar redigeringsfönstret som innehåller filen hello.h till den nedre delen. -Arbetsytan har delats horisontellt. +Arbetsytan har delats horisontellt. -Observera den streckade skiljelinjen mellan de båda fönstren. Du kan ta tag i den med musen och justera redigeringsfönstrens höjd efter dina behov. +Observera den streckade skiljelinjen mellan de båda fönstren. Du kan ta tag i den med musen och justera redigeringsfönstrens höjd efter dina behov. -Det finns ett antal saker att lägga märke till. +Det finns ett antal saker att lägga märke till. -De delade arbetsytorna fungerar helt och hållet på egen hand. Det betyder att nya flikfönster öppnas i arbetsytan som innehåller redigeringsfönstret som för närvarande är aktivt. Du kan också dela alla delområden igen som du önskar, och på så sätt ha så många fönster öppna samtidigt som du behöver. +De delade arbetsytorna fungerar helt och hållet på egen hand. Det betyder att nya flikfönster öppnas i arbetsytan som innehåller redigeringsfönstret som för närvarande är aktivt. Du kan också dela alla delområden igen som du önskar, och på så sätt ha så många fönster öppna samtidigt som du behöver. -Varje delning flyttar redigeringsfönstret som för närvarande är aktivt till den nya delarbetsytan, antingen neråt eller åt höger. Övriga flikfönster förblir alla där de var. Du kan inte direkt flytta flikfönster mellan delade områden, utan istället måste du explicit stänga fönstret på en arbetsyta och öppna det igen på en annan, för att gruppera om. +Varje delning flyttar redigeringsfönstret som för närvarande är aktivt till den nya delarbetsytan, antingen neråt eller åt höger. Övriga flikfönster förblir alla där de var. Du kan inte direkt flytta flikfönster mellan delade områden, utan istället måste du explicit stänga fönstret på en arbetsyta och öppna det igen på en annan, för att gruppera om. -Det finns heller inget direkt sätt att stänga ett delat område igen. Det stängs automatiskt, när väl det sista fönstret med en flik i det stängs. +Det finns heller inget direkt sätt att stänga ett delat område igen. Det stängs automatiskt, när väl det sista fönstret med en flik i det stängs. -Redigera C++ källkod och deklarationsfiler samtidigt - -Det finns en trevlig användning av den ovannämnda funktionen med delade arbetsytor inbyggd i &tdevelop;. Den låter dig automatiskt ha en källkodsfil, .cpp, och dess tillhörande deklarationsfil, .h, öppna sida vid sida på arbetsytan. Dessutom tillåter den valfritt att arbeta synkront med filerna, på så sätt att vid markering av en deklaration i deklarationsfilen går &tdevelop; till motsvarande definition i källkodsfilen och omvänt. - -Funktionen är dock normalt inte aktiverad. Om du vill använda den i projektet måste du aktivera den. - -Välj Projekt Projektinställningar. Dialogrutan Projektinställningar dyker upp. Välj C++ stöd i ikonraden till vänster, och därefter fliken Navigering på dialogsidan som visas till höger. +Redigera C++ källkod och deklarationsfiler samtidigt + +Det finns en trevlig användning av den ovannämnda funktionen med delade arbetsytor inbyggd i &tdevelop;. Den låter dig automatiskt ha en källkodsfil, .cpp, och dess tillhörande deklarationsfil, .h, öppna sida vid sida på arbetsytan. Dessutom tillåter den valfritt att arbeta synkront med filerna, på så sätt att vid markering av en deklaration i deklarationsfilen går &tdevelop; till motsvarande definition i källkodsfilen och omvänt. + +Funktionen är dock normalt inte aktiverad. Om du vill använda den i projektet måste du aktivera den. + +Välj Projekt Projektinställningar. Dialogrutan Projektinställningar dyker upp. Välj C++ stöd i ikonraden till vänster, och därefter fliken Navigering på dialogsidan som visas till höger. -Låta C++ källkod och deklarationsfiler visas sida vid sida. +Låta C++ källkod och deklarationsfiler visas sida vid sida. -Markera nu rutan Aktivera delning av deklarationsfiler och källkodsfiler. Det aktiverar normalt Automatisk synkronisering och Vertikal. Behåll inställningarna för tillfället och klicka på Ok. - -Stäng nu båda redigeringsfönstren hello.cpp och hello.h i vårt exempelprojekt Hello, om det behövs. Välj därefter hello.cpp igen i projektets underkatalog src. Redigeringsfönstret öppnas som vanligt, men om du nu öppnar tillhörande hello.h, delar &tdevelop; automatiskt arbetsytan och öppnar deklarationsfilens redigeringsfönster precis under fönstret hello.cpp. - -Det finns ännu mer, som vi redan nämnt. Leta till exempel rätt på definitionsraden för följande konstruktor i fönstret hello.cpp -Hello::Hello() +Markera nu rutan Aktivera delning av deklarationsfiler och källkodsfiler. Det aktiverar normalt Automatisk synkronisering och Vertikal. Behåll inställningarna för tillfället och klicka på Ok. + +Stäng nu båda redigeringsfönstren hello.cpp och hello.h i vårt exempelprojekt Hello, om det behövs. Välj därefter hello.cpp igen i projektets underkatalog src. Redigeringsfönstret öppnas som vanligt, men om du nu öppnar tillhörande hello.h, delar &tdevelop; automatiskt arbetsytan och öppnar deklarationsfilens redigeringsfönster precis under fönstret hello.cpp. + +Det finns ännu mer, som vi redan nämnt. Leta till exempel rätt på definitionsraden för följande konstruktor i fönstret hello.cpp +Hello::Hello() -och placera markören där. Titta därefter i fönstret hello.h nedanför och observera hur &tdevelop; gick till motsvarande deklarationsrad för konstruktorn. +och placera markören där. Titta därefter i fönstret hello.h nedanför och observera hur &tdevelop; gick till motsvarande deklarationsrad för konstruktorn. -&tdevelop; går automatiskt till konstruktorns deklaration. +&tdevelop; går automatiskt till konstruktorns deklaration. -Det fungerar också omvänt. Så fort du placerar markören någonstans i en konstruktor i ett redigeringsfönster, går &tdevelop; till motsvarande konstruktor i det andra. +Det fungerar också omvänt. Så fort du placerar markören någonstans i en konstruktor i ett redigeringsfönster, går &tdevelop; till motsvarande konstruktor i det andra. -Gruppera källkodsfiler i utvecklingssessioner - -När projektet växer sig större, och utvecklingsuppgifterna blir mer och mer komplexa, tvingar det dig att ofta byta mellan olika, till och med distinkta, uppsättningar filer. Nu är det dags att organisera utvecklingsarbetet i skilda sessioner. Verktygsvyn Fillista i &tdevelop; tillåter dig att göra precis det. - -Längst upp i fönstret för verktygsvyn Fillista finns en verktygsrad där du kan skapa, spara, välja och ta bort sådana sessioner. Använd alternativt undermenyn Visa Sessioner. - -Vi beskriver också funktionen utgående från vårt exempelprojekt Hello. Antag att du alltid vill öppna filerna hello.cpp, hello.h och main.cpp med ett steg, oberoende av vilken utvecklingsuppgift du precis utförde i projektet. Du måste först skapa en ny utvecklingssession, som exempelvis kallas källkod, för att åstadkomma det. +Gruppera källkodsfiler i utvecklingssessioner + +När projektet växer sig större, och utvecklingsuppgifterna blir mer och mer komplexa, tvingar det dig att ofta byta mellan olika, till och med distinkta, uppsättningar filer. Nu är det dags att organisera utvecklingsarbetet i skilda sessioner. Verktygsvyn Fillista i &tdevelop; tillåter dig att göra precis det. + +Längst upp i fönstret för verktygsvyn Fillista finns en verktygsrad där du kan skapa, spara, välja och ta bort sådana sessioner. Använd alternativt undermenyn Visa Sessioner. + +Vi beskriver också funktionen utgående från vårt exempelprojekt Hello. Antag att du alltid vill öppna filerna hello.cpp, hello.h och main.cpp med ett steg, oberoende av vilken utvecklingsuppgift du precis utförde i projektet. Du måste först skapa en ny utvecklingssession, som exempelvis kallas källkod, för att åstadkomma det. -Använda utvecklingssessioner för att komma ihåg filgrupper. +Använda utvecklingssessioner för att komma ihåg filgrupper. -Det är en procedur i flera steg, enligt följande: +Det är en procedur i flera steg, enligt följande: -Skapa en ny session +Skapa en ny session -Klicka på ikonen Ny session längst upp till vänster i verktygsvyn Fillista. +Klicka på ikonen Ny session längst upp till vänster i verktygsvyn Fillista. -En dialogruta dyker upp. Ge den nya sessionen ett namn i inmatningsfältet Skriv in sessionens namn, t.ex. källkod. +En dialogruta dyker upp. Ge den nya sessionen ett namn i inmatningsfältet Skriv in sessionens namn, t.ex. källkod. -Stäng dialogrutan med Ok. Den nya sessionen anges nu i kombinationsrutan i verktygsraden. +Stäng dialogrutan med Ok. Den nya sessionen anges nu i kombinationsrutan i verktygsraden. -Den nya sessionen är tom från början. Du måste lägga till filerna du vill ska ingå i den. +Den nya sessionen är tom från början. Du måste lägga till filerna du vill ska ingå i den. -Öppna alla filer du vill ska grupperas i utvecklingssessionen. I vårt exempel bestämde vi oss för att behålla hello.cpp, hello.h och main.cpp som planerat. +Öppna alla filer du vill ska grupperas i utvecklingssessionen. I vårt exempel bestämde vi oss för att behålla hello.cpp, hello.h och main.cpp som planerat. -När fillistan väl är fullständig, klicka på ikonen Spara session i verktygsraden. Hoppa inte över detta steg. Annars glömmer &tdevelop; bort fillistan. +När fillistan väl är fullständig, klicka på ikonen Spara session i verktygsraden. Hoppa inte över detta steg. Annars glömmer &tdevelop; bort fillistan. -Det är allt. Så fort du väljer sessionen källkod i kombinationsrutan Öppna session, stänger &tdevelop; alla redigeringsfönster som för närvarande är öppna, och öppnar de ihågkomna istället (hello.cpp, hello.h och main.cpp i vårt exempel). - -Du kan definiera hur många sessioner som du vill i samband med projektet. Om du vill ändra sessionernas innehåll, uppdatera bara den ihågkomna fillistan med ett klick på Spara session. Och om du vill bli av med en session, välj den i kombinationsrutan, och klicka därefter på ikonen Ta bort session till höger i verktygsraden. - -Du kan göra ännu mer. Du kan tvinga &tdevelop; att öppna en given förvald session när projektet laddas. Välj bara sessionen i kombinationsrutan på inställningssidan Projekt ProjektinställningarFillista i projektinställningarna. +Det är allt. Så fort du väljer sessionen källkod i kombinationsrutan Öppna session, stänger &tdevelop; alla redigeringsfönster som för närvarande är öppna, och öppnar de ihågkomna istället (hello.cpp, hello.h och main.cpp i vårt exempel). + +Du kan definiera hur många sessioner som du vill i samband med projektet. Om du vill ändra sessionernas innehåll, uppdatera bara den ihågkomna fillistan med ett klick på Spara session. Och om du vill bli av med en session, välj den i kombinationsrutan, och klicka därefter på ikonen Ta bort session till höger i verktygsraden. + +Du kan göra ännu mer. Du kan tvinga &tdevelop; att öppna en given förvald session när projektet laddas. Välj bara sessionen i kombinationsrutan på inställningssidan Projekt ProjektinställningarFillista i projektinställningarna. -Låt &tdevelop; öppna en specifik session när projektet laddas. +Låt &tdevelop; öppna en specifik session när projektet laddas. -Hålla ögonen på vanliga problem +Hålla ögonen på vanliga problem -När ett redigeringsfönster som innehåller en källkodsfil öppnas, tolkar &tdevelop; dess innehåll. Det gör det möjligt för den inbyggda problemrapportören att söka i källkodstexten efter några vanliga fel som den känner till. Den kan också informera användaren om olika platser som har markerats för specialbehandling. +När ett redigeringsfönster som innehåller en källkodsfil öppnas, tolkar &tdevelop; dess innehåll. Det gör det möjligt för den inbyggda problemrapportören att söka i källkodstexten efter några vanliga fel som den känner till. Den kan också informera användaren om olika platser som har markerats för specialbehandling. -Låt oss åskådliggöra funktionen med vårt exempelprojekt Hello. +Låt oss åskådliggöra funktionen med vårt exempelprojekt Hello. -Öppna ett editorfönster med källkodsfilen main.cpp. +Öppna ett editorfönster med källkodsfilen main.cpp. -Försäkra dig om att det fortfarande innehåller följande rad någonstans nära slutet: -/// @todo do something with the command line args here +Försäkra dig om att det fortfarande innehåller följande rad någonstans nära slutet: +/// @todo do something with the command line args here -Det infogades av programguiden när projektet Hello skapades i kapitlet Starta ett nytt projekt ovan. +Det infogades av programguiden när projektet Hello skapades i kapitlet Starta ett nytt projekt ovan. -Öppna nu verktygsvyn Problem i raden med flikar längst ner. Om allt har fungerat, rapporterar den för närvarande följande uppgift: +Öppna nu verktygsvyn Problem i raden med flikar längst ner. Om allt har fungerat, rapporterar den för närvarande följande uppgift: -&tdevelop; informerar om att en källkodsrad innehåller markeringen todo. +&tdevelop; informerar om att en källkodsrad innehåller markeringen todo. -Formatet på kommandot /// @todo är till för särskild behandling av verktyget för koddokumentation, Doxygen, som vi tar en snabb titt på i avsnittet Dokumentation nedan. Det krävs inte att du använder detta format, de vanligare kommentarerna TODO och FIXME känns också igen. - -Om du till exempel infogar följande kommentarrader med TODO och FIXME i vår exempelfil hello.cpp: -Hello::Hello() +Formatet på kommandot /// @todo är till för särskild behandling av verktyget för koddokumentation, Doxygen, som vi tar en snabb titt på i avsnittet Dokumentation nedan. Det krävs inte att du använder detta format, de vanligare kommentarerna TODO och FIXME känns också igen. + +Om du till exempel infogar följande kommentarrader med TODO och FIXME i vår exempelfil hello.cpp: +Hello::Hello() : TDEMainWindow( 0, "Hello" ) { // set the shell's ui resource file @@ -2690,274 +1396,132 @@ linkend="gettingstarted-edit-arrange-sourceheader" new QLabel( "Hello World", this, "hello label" ); } -ser du dem också angivna i verktygsvyn Problem: +ser du dem också angivna i verktygsvyn Problem: -Problemrapporten som anger rader som kräver uppmärksamhet i nuvarande fil som redigeras. +Problemrapporten som anger rader som kräver uppmärksamhet i nuvarande fil som redigeras. -Observera övriga flikar i verktygsvyn Problem, i synnerhet Fixa och Uppgift. Om du öppnar den ser du alla rader markerade med FIXME och TODO som &tdevelop; hittills har hittat i sessionen. Informationen om TODO set för närvarande ut på följande sätt: +Observera övriga flikar i verktygsvyn Problem, i synnerhet Fixa och Uppgift. Om du öppnar den ser du alla rader markerade med FIXME och TODO som &tdevelop; hittills har hittat i sessionen. Informationen om TODO set för närvarande ut på följande sätt: -Problemrapporten har samlat information om TODO. +Problemrapporten har samlat information om TODO. -Fliken Fel listar dock inte varje kodningsfel som du gör. Det arbetet utförs av andra verktyg under byggprocessen. Här hittar du information om några vanliga programmeringsmisstag, som troligen annars skulle förbli obemärkta och troligen med svårighet hittas via komplicerade avlusningssessioner. +Fliken Fel listar dock inte varje kodningsfel som du gör. Det arbetet utförs av andra verktyg under byggprocessen. Här hittar du information om några vanliga programmeringsmisstag, som troligen annars skulle förbli obemärkta och troligen med svårighet hittas via komplicerade avlusningssessioner. -Du kommer att märka att problemrapportfunktionen i &tdevelop; är ett mycket värdefullt verktyg, så kontrollera verktygsvyn Problem regelbundet under utvecklingsprocessen. +Du kommer att märka att problemrapportfunktionen i &tdevelop; är ett mycket värdefullt verktyg, så kontrollera verktygsvyn Problem regelbundet under utvecklingsprocessen. -Hur man kompilerar ett projekt +Hur man kompilerar ett projekt -Att kompilera ett projekt i &tdevelop; kräver flera inställningssteg och därefter att programmet byggs. Allt detta är tillgängligt via menyn Bygg. +Att kompilera ett projekt i &tdevelop; kräver flera inställningssteg och därefter att programmet byggs. Allt detta är tillgängligt via menyn Bygg. -Att bygga ett projekt kräver flera steg. +Att bygga ett projekt kräver flera steg. -För närvarande är vi bara intresserade av menyns övre del. Alternativen är där sorterade efter hur viktiga de är. Därför är kommandot som oftast behövs längst upp, alternativet Bygg projekt som gör att hela projektet initieras, kompileras och länkas efter behov. Andra alternativ finns för att kompilera valda delar av projektet, eller bara en enstaka fil, för att utföra flera olika initieringssekvenser, eller för att installera det färdiga programmets binärfiler. +För närvarande är vi bara intresserade av menyns övre del. Alternativen är där sorterade efter hur viktiga de är. Därför är kommandot som oftast behövs längst upp, alternativet Bygg projekt som gör att hela projektet initieras, kompileras och länkas efter behov. Andra alternativ finns för att kompilera valda delar av projektet, eller bara en enstaka fil, för att utföra flera olika initieringssekvenser, eller för att installera det färdiga programmets binärfiler. -För tillfället koncentrerar vi oss på flera funktioner som &tdevelop; tillhandahåller för att ställa in projektet, initiera, bygga och köra programmet. I allmänhet omfattar det: +För tillfället koncentrerar vi oss på flera funktioner som &tdevelop; tillhandahåller för att ställa in projektet, initiera, bygga och köra programmet. I allmänhet omfattar det: -Ta en snabb titt på den grundläggande byggcykeln. -Titta på några enkla sätt att anpassa ett projekt. +Ta en snabb titt på den grundläggande byggcykeln. +Titta på några enkla sätt att anpassa ett projekt. -Den grundläggande byggcykeln +Den grundläggande byggcykeln -När man väl har skapat ett nytt projekt, vill man oftast kontrollera om allt hittills har gått bra. Det omfattar att bygga projektet för första gången och testköra programmet, vilket vi ska göra nu. För att kompilera ett projekt för första gången finns det flera steg att utföra, som vi tar en snabb titt på: +När man väl har skapat ett nytt projekt, vill man oftast kontrollera om allt hittills har gått bra. Det omfattar att bygga projektet för första gången och testköra programmet, vilket vi ska göra nu. För att kompilera ett projekt för första gången finns det flera steg att utföra, som vi tar en snabb titt på: -Hur projektet initieras för att bygga det första gången. -Hur de ursprungliga inställningarna görs. -Hur man bygger projektet. -Hur programmet körs inifrån &tdevelop;. +Hur projektet initieras för att bygga det första gången. +Hur de ursprungliga inställningarna görs. +Hur man bygger projektet. +Hur programmet körs inifrån &tdevelop;. -Beskrivningen förutsätter att projektet är baserat på &GNU; autotools, vilket aktiverar Hantering av automake i &tdevelop;, liksom vårt exempelprojekt Hello. Om du skapar en annan projektttyp, t.ex. för &Qt;-baserad projekthantering med QMake, finns andra funktioner tillgängliga i menyerna, eller kanske inte några av dem. Du måste använda respektive leverantörs dokumentation om projekthantering och hur man bygger projekt i dessa fall. +Beskrivningen förutsätter att projektet är baserat på &GNU; autotools, vilket aktiverar Hantering av automake i &tdevelop;, liksom vårt exempelprojekt Hello. Om du skapar en annan projektttyp, t.ex. för &Qt;-baserad projekthantering med QMake, finns andra funktioner tillgängliga i menyerna, eller kanske inte några av dem. Du måste använda respektive leverantörs dokumentation om projekthantering och hur man bygger projekt i dessa fall. -Initiera projektet så att det kan byggas - -När programguiden skapade vårt exempelprojekt Hello, lämnade den det i ett sorts orört utgångstillstånd. Verktygskedjan i &GNU; autotools kräver att flera initieringssteg utförs innan programmet verkligen kan kompileras och länkas. Om du försöker bygga ett projekt när det är i detta utgångstillstånd, t.ex. genom att välja Bygg Bygg projekt eller trycka på funktionstangenten F8, får du följande varning: +Initiera projektet så att det kan byggas + +När programguiden skapade vårt exempelprojekt Hello, lämnade den det i ett sorts orört utgångstillstånd. Verktygskedjan i &GNU; autotools kräver att flera initieringssteg utförs innan programmet verkligen kan kompileras och länkas. Om du försöker bygga ett projekt när det är i detta utgångstillstånd, t.ex. genom att välja Bygg Bygg projekt eller trycka på funktionstangenten F8, får du följande varning: -Försöker bygga ett obehandlat projekt baserat på automake. +Försöker bygga ett obehandlat projekt baserat på automake. -Du kan klicka på knappen Kör dem, vilket gör att &tdevelop; automatiskt försöker köra alla inställningssteg som krävs innan programmet kompileras och länkas. Men vi ska titta på de inledande stegen i följd, så avbryt dialogrutan genom att klicka på Kör inte. +Du kan klicka på knappen Kör dem, vilket gör att &tdevelop; automatiskt försöker köra alla inställningssteg som krävs innan programmet kompileras och länkas. Men vi ska titta på de inledande stegen i följd, så avbryt dialogrutan genom att klicka på Kör inte. -Som redan har nämnts utförs kompilering och länkning av programmet via menyn Bygg. Visa den och välj Kör automake och besläktade program. +Som redan har nämnts utförs kompilering och länkning av programmet via menyn Bygg. Visa den och välj Kör automake och besläktade program. -Starta en grundläggande initieringskörning. +Starta en grundläggande initieringskörning. -&tdevelop; öppnar nu verktygsvyn Meddelanden längst ner och visa en följd av meddelanden som skapas av flera olika byggverktyg. Om allting gick bra, ska den sista raden lyda: *** Lyckades ***. +&tdevelop; öppnar nu verktygsvyn Meddelanden längst ner och visa en följd av meddelanden som skapas av flera olika byggverktyg. Om allting gick bra, ska den sista raden lyda: *** Lyckades ***. -Om du rullar tillbaka längst upp, hittar du kommandoraden som &tdevelop; utförde för att anropa verktygen i bakgrunden: +Om du rullar tillbaka längst upp, hittar du kommandoraden som &tdevelop; utförde för att anropa verktygen i bakgrunden: -cd '/home/devel/projects/hello' && \ +cd '/home/devel/projects/hello' && \ WANT_AUTOCONF_2_5="1" WANT_AUTOMAKE_1_6="1" gmake -f Makefile.cvs -Det säger att &tdevelop; först bytte till vårt exempelprojekts rotkatalog. Därefter skapades en särskild miljö, som talar om för byggsystemet vilka versioner av autoconf och automake som används för initieringen. Till sist instruerades byggverktyget (&GNU; gmake i detta fall) att behandla byggfilen Makefile.cvs. - -Byggfilen skapades automatiskt när projektet Hello skapades.Den innehåller alla kommandon som behövs för att initiera projektet rätt, så att programmet som skapas kan köras i &kde;. I synnerhet skapar den skripfilen configure som är nödvändig för att utföra nästa inställningssteg. +Det säger att &tdevelop; först bytte till vårt exempelprojekts rotkatalog. Därefter skapades en särskild miljö, som talar om för byggsystemet vilka versioner av autoconf och automake som används för initieringen. Till sist instruerades byggverktyget (&GNU; gmake i detta fall) att behandla byggfilen Makefile.cvs. + +Byggfilen skapades automatiskt när projektet Hello skapades.Den innehåller alla kommandon som behövs för att initiera projektet rätt, så att programmet som skapas kan köras i &kde;. I synnerhet skapar den skripfilen configure som är nödvändig för att utföra nästa inställningssteg. -Inledande konfiguration av Hello - -Att konfigurera betyder att anpassa byggprocessen till egenheter hos hårdvaran och programvaran i systemet. Det är ett grundkrav i byggprocesser baserade på &GNU; autotools, som du troligen redan vet. - -Du kan först beordra en konfigureringssekvens när den grundläggande initieringen av automake har avslutats med lyckat resultat, eftersom de nödvändiga configure-filerna inte är tillgängliga förrän efter den inledande körningen. När den är gjord, välj menyalternativet Bygg Kör configure för att påbörja konfigureringssekvensen. - -&tdevelop; öppnade verktygsvyn Meddelanden igen om det behövdes, och listade meddelanden från körningen av configure i den. Om allt gick bra, är de sista meddelandena Good - your configure finished. Start make now (som skrevs ut av configure) följt av meddelandet *** Lyckades *** från &tdevelop;. - -Längst upp i fönstret Meddelanden hittar du åter kommandoraden som &tdevelop; använde för att starta konfigurationen: - -mkdir '/home/devel/projects/hello/debug' && \ +Inledande konfiguration av Hello + +Att konfigurera betyder att anpassa byggprocessen till egenheter hos hårdvaran och programvaran i systemet. Det är ett grundkrav i byggprocesser baserade på &GNU; autotools, som du troligen redan vet. + +Du kan först beordra en konfigureringssekvens när den grundläggande initieringen av automake har avslutats med lyckat resultat, eftersom de nödvändiga configure-filerna inte är tillgängliga förrän efter den inledande körningen. När den är gjord, välj menyalternativet Bygg Kör configure för att påbörja konfigureringssekvensen. + +&tdevelop; öppnade verktygsvyn Meddelanden igen om det behövdes, och listade meddelanden från körningen av configure i den. Om allt gick bra, är de sista meddelandena Good - your configure finished. Start make now (som skrevs ut av configure) följt av meddelandet *** Lyckades *** från &tdevelop;. + +Längst upp i fönstret Meddelanden hittar du åter kommandoraden som &tdevelop; använde för att starta konfigurationen: + +mkdir '/home/devel/projects/hello/debug' && \ cd '/home/devel/projects/hello/debug' && \ CXXFLAGS="-O0 -g3" "/home/devel/projects/hello/configure" --enable-debug=full -Du kan se flera intressanta detaljer i kommandona. +Du kan se flera intressanta detaljer i kommandona. - + @@ -2968,230 +1532,90 @@ CXXFLAGS="-O0 -g3" "/home/devel/projects/hello/configure" --enable-debug=full -För det första använder &tdevelop; en särskild underkatalog i projektets katalogträd för byggprocessen. Byggkatalogen debug (som visas till vänster) speglar den grundläggande projektstrukturen och innehåller en mängd byggrelaterade filer, som flera configure-baserade filer och dessutom en Makefile i varje underkatalog. +För det första använder &tdevelop; en särskild underkatalog i projektets katalogträd för byggprocessen. Byggkatalogen debug (som visas till vänster) speglar den grundläggande projektstrukturen och innehåller en mängd byggrelaterade filer, som flera configure-baserade filer och dessutom en Makefile i varje underkatalog. -I det närmast följande avsnittet Anpassa projektet ger vi en kortfattad beskrivning av motiven till att &tdevelop; använder separata byggkataloger i fall som dessa. För ögonblicket är det nog att veta att &tdevelop; skapade katalogen debug (om det behövdes) innan anropet till configure, och att skriptet configure skapade delstrukturen och alla Makefile i den. +I det närmast följande avsnittet Anpassa projektet ger vi en kortfattad beskrivning av motiven till att &tdevelop; använder separata byggkataloger i fall som dessa. För ögonblicket är det nog att veta att &tdevelop; skapade katalogen debug (om det behövdes) innan anropet till configure, och att skriptet configure skapade delstrukturen och alla Makefile i den. -Därefter, anropade &tdevelop; skriptet configure inifrån byggkatalogen debug i vårt projekts rotkatalog med en särskild miljö, där argumenten CXXFLAGS="-O0 -g3" senare talar om för &gcc;-kompilatorn att den inte ska optimera binärfilerna som skapas, och att den ska inkludera fullständig avlusningsinformation i dem. +Därefter, anropade &tdevelop; skriptet configure inifrån byggkatalogen debug i vårt projekts rotkatalog med en särskild miljö, där argumenten CXXFLAGS="-O0 -g3" senare talar om för &gcc;-kompilatorn att den inte ska optimera binärfilerna som skapas, och att den ska inkludera fullständig avlusningsinformation i dem. -Till sist anropas skriptet configure med alternativet --enable-debug=full som talar om för det att skapa varje Makefile så att efterföljande kompilering och länkning får all nödvändig avlusningsinformation inbyggd och användbar. +Till sist anropas skriptet configure med alternativet --enable-debug=full som talar om för det att skapa varje Makefile så att efterföljande kompilering och länkning får all nödvändig avlusningsinformation inbyggd och användbar. - + -Alla inställningarna kan anpassa för varje projekt. Du kommer att lära dig mer om det i kapitlet Projekthantering. +Alla inställningarna kan anpassa för varje projekt. Du kommer att lära dig mer om det i kapitlet Projekthantering. -Bygga projektet +Bygga projektet -När du väl har kommit så här långt är du klar att verkligen bygga, dvs. kompilera och länka programmet. Genom att titta i menyn Bygg, ser du att det finns tre sådana kompileringsalternativ att välja bland. +När du väl har kommit så här långt är du klar att verkligen bygga, dvs. kompilera och länka programmet. Genom att titta i menyn Bygg, ser du att det finns tre sådana kompileringsalternativ att välja bland. -Kommandon i &tdevelop; för att bygga binärfiler. +Kommandon i &tdevelop; för att bygga binärfiler. -Nerifrån och uppåt, finns det: +Nerifrån och uppåt, finns det: -Kompilera fil: Det kompilerar källkodsfilen i redigeringsfönstret som för närvarande är öppet. Används oftast för snabb kontroll av fel. +Kompilera fil: Det kompilerar källkodsfilen i redigeringsfönstret som för närvarande är öppet. Används oftast för snabb kontroll av fel. -Bygg aktivt mål: Det används i huvudsak i samband med Hantering av automake, som vi tar en snabb titt på nedan. +Bygg aktivt mål: Det används i huvudsak i samband med Hantering av automake, som vi tar en snabb titt på nedan. -Bygg projekt: Det är vad vi nu är intresserade av. Det går igenom hela projektet, kompilerar och länkar filer där det är nödvändigt. +Bygg projekt: Det är vad vi nu är intresserade av. Det går igenom hela projektet, kompilerar och länkar filer där det är nödvändigt. -Det kan vara intressant att se vad som händer med katalogen debug som skapades under föregående körning av configure. Därför är det bäst att behålla den öppen med alla underkataloger synliga, som visas ovan. Välj därefter Bygg Bygg projekt (eller tryck på tangenten F8) för att påbörja byggsekvensen. Som tidigare öppnas verktygsvyn Meddelanden längst ner och listar resultatet av byggkörningen. Dessutom dyker några filer upp i underkatalogträdet debug. - -Det finns inte många källkodsfiler i vårt exempelprojekt Hello, alltså kommer fönstret Meddelanden bara innehålla några få rader. Leta återigen rätt på kommandoraden ovanför dem som &tdevelop; skickade till skalet i bakgrunden. - -cd '/home/devel/projects/hello/debug' && \ +Det kan vara intressant att se vad som händer med katalogen debug som skapades under föregående körning av configure. Därför är det bäst att behålla den öppen med alla underkataloger synliga, som visas ovan. Välj därefter Bygg Bygg projekt (eller tryck på tangenten F8) för att påbörja byggsekvensen. Som tidigare öppnas verktygsvyn Meddelanden längst ner och listar resultatet av byggkörningen. Dessutom dyker några filer upp i underkatalogträdet debug. + +Det finns inte många källkodsfiler i vårt exempelprojekt Hello, alltså kommer fönstret Meddelanden bara innehålla några få rader. Leta återigen rätt på kommandoraden ovanför dem som &tdevelop; skickade till skalet i bakgrunden. + +cd '/home/devel/projects/hello/debug' && \ WANT_AUTOCONF_2_5="1" WANT_AUTOMAKE_1_6="1" gmake -k -&tdevelop; bytte till debug-delträdets rot, vilket inte borde vara förvånande, för att köra filen Makefile som finns där. En särskild delmiljö skapades igen, som tidigare i initieringssteget, i vilken verktyget gmake anropades. - -Observera väljaren -k i anropet av gmake. Den tvingar byggprocessen att fortsätta till sitt slut, även om fel skulle uppstå. Det är vettigt eftersom &tdevelop; kommer att lista alla felmeddelanden i fönstret Meddelanden. Om det finns några, dra nytta av fördelarna med den integrerade utvecklingsmiljön: klicka bara på felmeddelandet i fönstret Meddelanden så går &tdevelop; till det exakta stället där felet uppstod i källkodsfilen. - -Och vad hände inne i delträdet debug? Inte så mycket. Några få filer dök upp i grenarna doc/en och src, i synnerhet filen hello i /home/devel/projects/hello/debug/src/. Den är, till sist, programmets binärfil som vi sökte. Allt som är kvar att göra i vår inledande kontroll av projektet är att köra hello. +&tdevelop; bytte till debug-delträdets rot, vilket inte borde vara förvånande, för att köra filen Makefile som finns där. En särskild delmiljö skapades igen, som tidigare i initieringssteget, i vilken verktyget gmake anropades. + +Observera väljaren -k i anropet av gmake. Den tvingar byggprocessen att fortsätta till sitt slut, även om fel skulle uppstå. Det är vettigt eftersom &tdevelop; kommer att lista alla felmeddelanden i fönstret Meddelanden. Om det finns några, dra nytta av fördelarna med den integrerade utvecklingsmiljön: klicka bara på felmeddelandet i fönstret Meddelanden så går &tdevelop; till det exakta stället där felet uppstod i källkodsfilen. + +Och vad hände inne i delträdet debug? Inte så mycket. Några få filer dök upp i grenarna doc/en och src, i synnerhet filen hello i /home/devel/projects/hello/debug/src/. Den är, till sist, programmets binärfil som vi sökte. Allt som är kvar att göra i vår inledande kontroll av projektet är att köra hello. -Köra programmet - -Det finns inte några extra steg inblandade för att köra det nya programmet hello. Välj antingen Bygg Kör program, tryck på Skift F9 eller använd knappen Kör program i byggverktygsraden som visas nedan. +Köra programmet + +Det finns inte några extra steg inblandade för att köra det nya programmet hello. Välj antingen Bygg Kör program, tryck på Skift F9 eller använd knappen Kör program i byggverktygsraden som visas nedan. -Köra ett program från Byggverktygsraden. +Köra ett program från Byggverktygsraden. -Det är allt. &tdevelop; startar nu det nya programmet i ett särskilt terminalfönster som verktygsvyn Program längst ner. Där visas kommandot som &tdevelop; utförde för att köra programmet på raden längst upp: +Det är allt. &tdevelop; startar nu det nya programmet i ett särskilt terminalfönster som verktygsvyn Program längst ner. Där visas kommandot som &tdevelop; utförde för att köra programmet på raden längst upp: -./hello +./hello -som visar att den integrerade utvecklingsmiljön har en uppfattning om var programmet som ska köras finns. Denna uppfattning kan ställas in på många sätt. Se mer om detta i kapitlet Projekthantering. +som visar att den integrerade utvecklingsmiljön har en uppfattning om var programmet som ska köras finns. Denna uppfattning kan ställas in på många sätt. Se mer om detta i kapitlet Projekthantering. -Raden ./hello följs troligen av ett varningsmeddelande. Ignorera det för tillfället. Det förhindrar inte att vårt program hello kör. +Raden ./hello följs troligen av ett varningsmeddelande. Ignorera det för tillfället. Det förhindrar inte att vårt program hello kör. @@ -3199,898 +1623,450 @@ WANT_AUTOCONF_2_5="1" WANT_AUTOMAKE_1_6="1" gmake -k -Vårt ursprungliga Hello-program. +Vårt ursprungliga Hello-program. -Stäng programfönstret Hello som vanligt. Om inga fel uppstod rapporterar &tdevelop; det som *** Avslutade normalt *** i verktygsvyn Program. +Stäng programfönstret Hello som vanligt. Om inga fel uppstod rapporterar &tdevelop; det som *** Avslutade normalt *** i verktygsvyn Program. -Anpassa projektet +Anpassa projektet -Det finns åtskilliga sätt att hantera ett projekt i &tdevelop;. Beteendet kan ställas in för varje projekt, och är mest intressant för avancerade utvecklare. Det finns dock några få projektspecifika inställningar som du bör känna till ända från början. +Det finns åtskilliga sätt att hantera ett projekt i &tdevelop;. Beteendet kan ställas in för varje projekt, och är mest intressant för avancerade utvecklare. Det finns dock några få projektspecifika inställningar som du bör känna till ända från början. -Varför är bygginställningar användbara? - -Var beteendet hos skriptet configure ska definieras. - -Några överväganden om hur make ska köras. - -Var ska det körbara programmet finnas, och vad ska det heta? +Varför är bygginställningar användbara? + +Var beteendet hos skriptet configure ska definieras. + +Några överväganden om hur make ska köras. + +Var ska det körbara programmet finnas, och vad ska det heta? -Bygginställningar - -När vi körde skriptet configure i avsnittet Inledande konfiguration av Hello ovan, noterade vi att &tdevelop; hade skapat den särskilda underkatalogen debug för detta syfte. I detta avsnitt behandlar vi kortfattat några konsekvenser av denna funktion. - -För det första använder &tdevelop; inte nödvändigtvis särskilda byggkataloger skilda från källkoden. Förberedelser för att automatiskt använda särskilda bygginställningar görs via de mallar som programguiden använder när ett nytt projekt skapas. - -För att ta reda på vilka bygginställningar som för närvarande är tillgängliga, ta en titt på menyn Projekt Bygginställning. +Bygginställningar + +När vi körde skriptet configure i avsnittet Inledande konfiguration av Hello ovan, noterade vi att &tdevelop; hade skapat den särskilda underkatalogen debug för detta syfte. I detta avsnitt behandlar vi kortfattat några konsekvenser av denna funktion. + +För det första använder &tdevelop; inte nödvändigtvis särskilda byggkataloger skilda från källkoden. Förberedelser för att automatiskt använda särskilda bygginställningar görs via de mallar som programguiden använder när ett nytt projekt skapas. + +För att ta reda på vilka bygginställningar som för närvarande är tillgängliga, ta en titt på menyn Projekt Bygginställning. -Det finns olika bygginställningar tillgängliga i projektet. +Det finns olika bygginställningar tillgängliga i projektet. -I detta fall, som i vårt exempelprojekt Hello, finns det tre olika tillgängliga bygginställningar. I andra fall kanske det bara finns en sådan bygginställning från början, nämligen default. +I detta fall, som i vårt exempelprojekt Hello, finns det tre olika tillgängliga bygginställningar. I andra fall kanske det bara finns en sådan bygginställning från början, nämligen default. -Bygginställningen som för närvarande används har en bock till vänster. Välj helt enkelt menyalternativet för att byta till en annan bygginställning. +Bygginställningen som för närvarande används har en bock till vänster. Välj helt enkelt menyalternativet för att byta till en annan bygginställning. -Låt oss nu ta en snabbtitt på vad bygginställningarna tillhandahåller. +Låt oss nu ta en snabbtitt på vad bygginställningarna tillhandahåller. -debug +debug -Du bör använda bygginställningen som standard under utvecklingsprocessen. Den byggs separat från källkodskatalogerna i den särskilda underkatalogen debug, dvs. alla objektfiler, extrafiler och körbara filer placeras i dess underkataloger istället för motsvarande kataloger i projektets rot. Skriptet configure får väljaren --enable-debug=full och argumentet CXXFLAGS="-O0 -g3" talar om för &gcc;-kompilatorn att inte optimera koden och att infoga omfattande avlusningsinformation i de binärfiler som skapas. +Du bör använda bygginställningen som standard under utvecklingsprocessen. Den byggs separat från källkodskatalogerna i den särskilda underkatalogen debug, dvs. alla objektfiler, extrafiler och körbara filer placeras i dess underkataloger istället för motsvarande kataloger i projektets rot. Skriptet configure får väljaren --enable-debug=full och argumentet CXXFLAGS="-O0 -g3" talar om för &gcc;-kompilatorn att inte optimera koden och att infoga omfattande avlusningsinformation i de binärfiler som skapas. -optimized +optimized -Den här används för att bygga det slutliga C++ programmet. Den byggs separat från källkodskatalogerna i den särskilda underkatalogen optimized. Skriptet configure har inga särskilda förinställda väljare, medan CXXFLAGS="-O2 -g0" talar om för &gcc;-kompilatorn att optimera koden och inte infoga avlusningsinformation i de binärfiler som skapas. +Den här används för att bygga det slutliga C++ programmet. Den byggs separat från källkodskatalogerna i den särskilda underkatalogen optimized. Skriptet configure har inga särskilda förinställda väljare, medan CXXFLAGS="-O2 -g0" talar om för &gcc;-kompilatorn att optimera koden och inte infoga avlusningsinformation i de binärfiler som skapas. -default +default -Beteckningen default anger standardinställningen när ett program byggs i en terminal med t.ex. &GNU; byggverktygen configure och make/gmake på kommandoraden. I motsats till debug eller optimized används ingen särskild byggkatalog. Programmet byggs istället normalt i källkodskatalogerna. Inga särskilda konfigurationsväljare är fördefinierade. När programmet byggs och körs används de underliggande verktygens standardinställningar (t.ex. &gcc;, etc.). +Beteckningen default anger standardinställningen när ett program byggs i en terminal med t.ex. &GNU; byggverktygen configure och make/gmake på kommandoraden. I motsats till debug eller optimized används ingen särskild byggkatalog. Programmet byggs istället normalt i källkodskatalogerna. Inga särskilda konfigurationsväljare är fördefinierade. När programmet byggs och körs används de underliggande verktygens standardinställningar (t.ex. &gcc;, etc.). -Tänk efter ordentligt innan du bestämmer dig för att använda bygginställningen default. - -Den kan inte användas parallellt med de särskilda inställningarna debug och optimized. Alla byggåtgärder som använder default gör att de båda andra bygginställningarna blir oanvändbara. Det beror på några egenheter hos processen som skapar Makefile med mekanismerna i automake och autoconf, som inte är enkelt att få bukt med. +Tänk efter ordentligt innan du bestämmer dig för att använda bygginställningen default. + +Den kan inte användas parallellt med de särskilda inställningarna debug och optimized. Alla byggåtgärder som använder default gör att de båda andra bygginställningarna blir oanvändbara. Det beror på några egenheter hos processen som skapar Makefile med mekanismerna i automake och autoconf, som inte är enkelt att få bukt med. -Varför vill man då använda olika bygginställningar överhuvudtaget, när de till och med inte verkar fungera tillsammans? Svaret är att det förenklar cykler med redigering, kompilering och avlusning. De extra avlusningsinstruktionerna som infogas i binärfilerna samt alla de subtila strukturändringarna som görs av programkoden under optimering påverkar beteendet när det körs för programmet som skapas. När den logiska strukturen hos en viss rutin verkar vara riktig, borde du testa om den fortfarande beter sig riktigt under mer realistiska förhållanden. +Varför vill man då använda olika bygginställningar överhuvudtaget, när de till och med inte verkar fungera tillsammans? Svaret är att det förenklar cykler med redigering, kompilering och avlusning. De extra avlusningsinstruktionerna som infogas i binärfilerna samt alla de subtila strukturändringarna som görs av programkoden under optimering påverkar beteendet när det körs för programmet som skapas. När den logiska strukturen hos en viss rutin verkar vara riktig, borde du testa om den fortfarande beter sig riktigt under mer realistiska förhållanden. -Det är då bygginställningarna i &tdevelop; gör nytta. Eftersom byggobjekt och körbara filer i varje särskild byggkatalog, och byggkommandon, hålls åtskilda från varandra behöver bara ändringar av källkod hanteras när du byter mellan bygginställningarna. +Det är då bygginställningarna i &tdevelop; gör nytta. Eftersom byggobjekt och körbara filer i varje särskild byggkatalog, och byggkommandon, hålls åtskilda från varandra behöver bara ändringar av källkod hanteras när du byter mellan bygginställningarna. -Istället för att rensa och kompilera om allt från början med andra inställningar, behöver du alltså bara byta från bygginställningen debug till optimize, kompilera ändringarna av källkoden och därefter starta om programmet under dessa förhållanden. Om något olämpligt visar sig, byt helt enkelt tillbaka till debug, och fortsätt omedelbart arbeta där. +Istället för att rensa och kompilera om allt från början med andra inställningar, behöver du alltså bara byta från bygginställningen debug till optimize, kompilera ändringarna av källkoden och därefter starta om programmet under dessa förhållanden. Om något olämpligt visar sig, byt helt enkelt tillbaka till debug, och fortsätt omedelbart arbeta där. -En sista anmärkning: Många bygginställningar kan anpassas. Du kan till och med definiera dina egna bygginställningar om utvecklingsprocessen kräver det. Vi tar en snabb titt på dessa möjligheter i nästa avsnitt. +En sista anmärkning: Många bygginställningar kan anpassas. Du kan till och med definiera dina egna bygginställningar om utvecklingsprocessen kräver det. Vi tar en snabb titt på dessa möjligheter i nästa avsnitt. -Konfigurationsalternativ för projektet - -Att konfigurera programmet riktigt är livsviktigt i byggkedjan baserad på &GNU; autotools. Det styrs ofta av väljare för skriptet configure och/eller särskilda argumentinställningar i miljön innan configure körs, som t.ex. CXXFLAGS i vår tidigare beskrivning. - -Du kan ställa in de flesta konfigurationsalternativen för ett givet projekt från &tdevelop;s grafiska gränssnitt. Välj Projekt Projektinställningar och därefter ikonen Inställning av configure på ikonraden till vänster i dialogrutan. Sidan Inställning av configure som innehåller flera flikfönster visas till höger. +Konfigurationsalternativ för projektet + +Att konfigurera programmet riktigt är livsviktigt i byggkedjan baserad på &GNU; autotools. Det styrs ofta av väljare för skriptet configure och/eller särskilda argumentinställningar i miljön innan configure körs, som t.ex. CXXFLAGS i vår tidigare beskrivning. + +Du kan ställa in de flesta konfigurationsalternativen för ett givet projekt från &tdevelop;s grafiska gränssnitt. Välj Projekt Projektinställningar och därefter ikonen Inställning av configure på ikonraden till vänster i dialogrutan. Sidan Inställning av configure som innehåller flera flikfönster visas till höger. -De flesta inställningarna av configure kan anges här. +De flesta inställningarna av configure kan anges här. -Som du märker, finns det ett ganska stort antal alternativ som kan anges i dialogrutan. För tillfället tittar vi kortfattat på ett fåtal av dem med avseende på vårt exempelprojekt Hello. För detaljerade instruktioner, se kapitlet Konfigurera projekt. Om du vill veta mer om betydelsen hos olika argument som kan anges, slå upp info make i en terminal (eller info:make inne i &konqueror;) och titta i avsnittet Implicit Rules Implicit Variables. - -Det finns flera inställningsfönster med flikar i dialogrutan, där det första, Allmän, visar ofta använda inställningar, medan de övriga är ganska kompilatorspecifika. Under alla omständigheter, styrs dock det verkliga innehållet i dialogrutorna av angiven bygginställning. - -Du väljer bygginställningen vars inställningsalternativ ska definieras i kombinationsrutan Inställning längst upp i dialogrutan Inställning av configure. +Som du märker, finns det ett ganska stort antal alternativ som kan anges i dialogrutan. För tillfället tittar vi kortfattat på ett fåtal av dem med avseende på vårt exempelprojekt Hello. För detaljerade instruktioner, se kapitlet Konfigurera projekt. Om du vill veta mer om betydelsen hos olika argument som kan anges, slå upp info make i en terminal (eller info:make inne i &konqueror;) och titta i avsnittet Implicit Rules Implicit Variables. + +Det finns flera inställningsfönster med flikar i dialogrutan, där det första, Allmän, visar ofta använda inställningar, medan de övriga är ganska kompilatorspecifika. Under alla omständigheter, styrs dock det verkliga innehållet i dialogrutorna av angiven bygginställning. + +Du väljer bygginställningen vars inställningsalternativ ska definieras i kombinationsrutan Inställning längst upp i dialogrutan Inställning av configure. -Välj bygginställning vars inställningar ska definieras. +Välj bygginställning vars inställningar ska definieras. -Välj nu en annan bygginställning i kombinationsrutan och observera hur innehållet i t.ex. textrutorna Configure-argument och Byggkatalog ändras enligt inställningarna vi nämnde för bygginställningslistan ovan. +Välj nu en annan bygginställning i kombinationsrutan och observera hur innehållet i t.ex. textrutorna Configure-argument och Byggkatalog ändras enligt inställningarna vi nämnde för bygginställningslistan ovan. -Allmänna konfigurationsinställningar +Allmänna konfigurationsinställningar -Följande inställningsalternativ kan definieras på sidan Allmänt i dialogrutan: +Följande inställningsalternativ kan definieras på sidan Allmänt i dialogrutan: -Configure-argument -Detta är alternativen som &tdevelop; tilldelar till anropet av skriptet configure i byggprocessen. Se exemplet i avsnittet Inledande konfiguration av Hello ovan. +Configure-argument +Detta är alternativen som &tdevelop; tilldelar till anropet av skriptet configure i byggprocessen. Se exemplet i avsnittet Inledande konfiguration av Hello ovan. -Byggkatalog -Detta är underkatalogen i nuvarande projektrot, där &tdevelop; placerar alla filer som skapas under byggprocessen. Idealiskt borde det motsvara namnet på bygginställningen som används, men du har möjlighet att använda vilket namn du vill, under förutsättning att det är annorlunda än alla andra byggkataloger. +Byggkatalog +Detta är underkatalogen i nuvarande projektrot, där &tdevelop; placerar alla filer som skapas under byggprocessen. Idealiskt borde det motsvara namnet på bygginställningen som används, men du har möjlighet att använda vilket namn du vill, under förutsättning att det är annorlunda än alla andra byggkataloger. -Övre källkatalog -Du behöver inte den här ofta. Dess standardvärde är projektets rotkatalog, och den behöver bara definieras om om projektets källkod är placerad någon annanstans. +Övre källkatalog +Du behöver inte den här ofta. Dess standardvärde är projektets rotkatalog, och den behöver bara definieras om om projektets källkod är placerad någon annanstans. -C/C++ preprocessorargument(CPPFLAGS) -Skriv in särskilda instruktioner för preprocessorn här. &tdevelop; använder det för att skapa en tillfällig miljö innan själva byggverktyget anropas. Se återigen exemplet i avsnittet Inledande konfiguration av Hello ovan hur det görs. +C/C++ preprocessorargument(CPPFLAGS) +Skriv in särskilda instruktioner för preprocessorn här. &tdevelop; använder det för att skapa en tillfällig miljö innan själva byggverktyget anropas. Se återigen exemplet i avsnittet Inledande konfiguration av Hello ovan hur det görs. -Länkargument (LDFLAGS) -Det här är extra information för länkarverktyget ld, om var det ska leta efter ytterligare bibliotek. Den används också för att skapa den tillfälliga byggmiljön. +Länkargument (LDFLAGS) +Det här är extra information för länkarverktyget ld, om var det ska leta efter ytterligare bibliotek. Den används också för att skapa den tillfälliga byggmiljön. -Miljövariabler -Här kan du definiera ytterligare variabler som ska ställas in i den tillfälliga byggmiljön som &tdevelop; skapar innan respektive byggverktyg anropas. Återigen, måste du definiera miljövariablerna för varje bygginställning där de ska användas. +Miljövariabler +Här kan du definiera ytterligare variabler som ska ställas in i den tillfälliga byggmiljön som &tdevelop; skapar innan respektive byggverktyg anropas. Återigen, måste du definiera miljövariablerna för varje bygginställning där de ska användas. -Kompilatorspecifika inställningar +Kompilatorspecifika inställningar -Övriga flikar på dialogsidan Inställning av configure är till för kompilatorspecifika inställningar. De är strukturerade på liknande sätt, så det är tillräckligt att snabbt titta på sidan C++. +Övriga flikar på dialogsidan Inställning av configure är till för kompilatorspecifika inställningar. De är strukturerade på liknande sätt, så det är tillräckligt att snabbt titta på sidan C++. -Välj kompilator som &tdevelop; ska använda och dess arbetsomgivning här. +Välj kompilator som &tdevelop; ska använda och dess arbetsomgivning här. -Här kan du ställa in följande: +Här kan du ställa in följande: -C++ kompilator -Välj den C++ kompilator som &tdevelop; normalt ska använda i kombinationsrutan. Den listar dock bara de kompilatorer som &tdevelop; redan känner till. +C++ kompilator +Välj den C++ kompilator som &tdevelop; normalt ska använda i kombinationsrutan. Den listar dock bara de kompilatorer som &tdevelop; redan känner till. -Kompilatorkommando (CXX) -Bara för experter. Det behövs bara om en annan C++ kompilator än standardkompilatorn används. Skriv in namnet som den anropas med här. +Kompilatorkommando (CXX) +Bara för experter. Det behövs bara om en annan C++ kompilator än standardkompilatorn används. Skriv in namnet som den anropas med här. -Kompilatorargument (CXXFLAGS) -Här kan du skriva in eventuella extra alternativ som &tdevelop; ska skicka till kompilatorn (via Makefile). Vissa alternativvärden är förinställda enligt bygginställning som valts med kombinationsrutan Inställning. +Kompilatorargument (CXXFLAGS) +Här kan du skriva in eventuella extra alternativ som &tdevelop; ska skicka till kompilatorn (via Makefile). Vissa alternativvärden är förinställda enligt bygginställning som valts med kombinationsrutan Inställning. -Observera att många vanliga kompilatoralternativ kan väljas i en dialogruta som dyker upp när du klickar på knappen ... till höger om textrutan. +Observera att många vanliga kompilatoralternativ kan väljas i en dialogruta som dyker upp när du klickar på knappen ... till höger om textrutan. -Använd dialogrutan för att definiera beteendet hos &GNU; C++ kompilatorn. +Använd dialogrutan för att definiera beteendet hos &GNU; C++ kompilatorn. -Vi valda med avsikt fliken Optimering här. Observera att alternativet Ingen optimering är förvald (enligt det förinställda alternativet -O0 i bygginställningen debug). - -Tyvärr kan du för närvarande inte välja alla alternativ från dialogrutan Exempelvis alternativet -g3 som används av bygginställningen debug måste ändras för hand om det någonsin behövs. +Vi valda med avsikt fliken Optimering här. Observera att alternativet Ingen optimering är förvald (enligt det förinställda alternativet -O0 i bygginställningen debug). + +Tyvärr kan du för närvarande inte välja alla alternativ från dialogrutan Exempelvis alternativet -g3 som används av bygginställningen debug måste ändras för hand om det någonsin behövs. -Hur programmet ska byggas av make - -Du kan dessutom anpassa sättet som &tdevelop; anropar verktyget make när projektet byggs. Välj Projekt Projektinställningar och därefter ikonen Bygginställningar till vänster i dialogfönstret. Dialogsidan Bygginställningar visas då till höger. +Hur programmet ska byggas av make + +Du kan dessutom anpassa sättet som &tdevelop; anropar verktyget make när projektet byggs. Välj Projekt Projektinställningar och därefter ikonen Bygginställningar till vänster i dialogfönstret. Dialogsidan Bygginställningar visas då till höger. -Definiera hur &tdevelop; anropar verktyget make. +Definiera hur &tdevelop; anropar verktyget make. -Det finns inte så mycket att göra här just nu. Den enda intressanta inställningen i de flesta fall är alternativet Avbryt vid första fel. Du kommer att märka att den är inaktiverad i de flesta projekt. Den motsvarar väljaren -k i anropet till gmake som vi hittade den första gången som exempelprojektet Hello byggdes. - -Det är vettigt i en integrerad utvecklingsmiljö som &tdevelop;, där alla felmeddelanden under byggningen lagras. Efter byggprocessen kan du enkelt gå till vilket felmeddelande som helst i verkygsfönstret Meddelanden. Använd Visa Nästa fel och Visa Föregående fel eller tangenterna F4 och Skift F4 för att göra det. &tdevelop; aktiverar automatiskt redigeringsfönstret för källkodsfilen i fråga och placerar markören på den felaktiga raden. - -Om du å andra sidan hellre vill att byggningen ska stoppas så snart ett fel uppstår, markera alternativet Avbryt vid första fel i dialogrutan. &tdevelop; anropar du gmake utan väljaren -k. +Det finns inte så mycket att göra här just nu. Den enda intressanta inställningen i de flesta fall är alternativet Avbryt vid första fel. Du kommer att märka att den är inaktiverad i de flesta projekt. Den motsvarar väljaren -k i anropet till gmake som vi hittade den första gången som exempelprojektet Hello byggdes. + +Det är vettigt i en integrerad utvecklingsmiljö som &tdevelop;, där alla felmeddelanden under byggningen lagras. Efter byggprocessen kan du enkelt gå till vilket felmeddelande som helst i verkygsfönstret Meddelanden. Använd Visa Nästa fel och Visa Föregående fel eller tangenterna F4 och Skift F4 för att göra det. &tdevelop; aktiverar automatiskt redigeringsfönstret för källkodsfilen i fråga och placerar markören på den felaktiga raden. + +Om du å andra sidan hellre vill att byggningen ska stoppas så snart ett fel uppstår, markera alternativet Avbryt vid första fel i dialogrutan. &tdevelop; anropar du gmake utan väljaren -k. -Hur det körbara programmet startas - -När byggningen väl är färdig, kan du enkelt köra programmet inifrån &tdevelop;. Använd antingen Bygg Kör program, snabbtangenten Skift F9 eller knappen Kör program i &tdevelop;s byggverktygsrad. +Hur det körbara programmet startas + +När byggningen väl är färdig, kan du enkelt köra programmet inifrån &tdevelop;. Använd antingen Bygg Kör program, snabbtangenten Skift F9 eller knappen Kör program i &tdevelop;s byggverktygsrad. -Kör programmet här. +Kör programmet här. -Men var finns det körbara programmet som ska köras? Hur får man &tdevelop; att lägga till väljare i anropet? Eller hur kan man få programmet att köras i en egen terminal för att testa interaktivt beteende i terminalen? - -Allt det kan lösas genom att ställa in några projektorienterade köralternativ i &tdevelop;. Välj Projekt Projektinställningar och därefter ikonen Körinställningar i ikonraden till vänster i dialogfönstret. Dialogsidan Körinställningar visas till höger. +Men var finns det körbara programmet som ska köras? Hur får man &tdevelop; att lägga till väljare i anropet? Eller hur kan man få programmet att köras i en egen terminal för att testa interaktivt beteende i terminalen? + +Allt det kan lösas genom att ställa in några projektorienterade köralternativ i &tdevelop;. Välj Projekt Projektinställningar och därefter ikonen Körinställningar i ikonraden till vänster i dialogfönstret. Dialogsidan Körinställningar visas till höger. -Definiera var och hur programmet ska köras. +Definiera var och hur programmet ska köras. -Det finns en hel del som kan ställas in i dialogrutan. Det finns egentligen fyra grupper av inställningsalternativ. +Det finns en hel del som kan ställas in i dialogrutan. Det finns egentligen fyra grupper av inställningsalternativ. -Katalog -Talar om för &tdevelop; vad det ska förutsätta att det körbara programmet kallas. Det finns tre möjligheter att välja bland. +Katalog +Talar om för &tdevelop; vad det ska förutsätta att det körbara programmet kallas. Det finns tre möjligheter att välja bland. -Observera dock att bara rotkataloger definieras här. &tdevelop; letar oftast efter det körbara programmet i någon underkatalog som anges i följande grupp av inställningar. +Observera dock att bara rotkataloger definieras här. &tdevelop; letar oftast efter det körbara programmet i någon underkatalog som anges i följande grupp av inställningar. -Kör från katalogen där det körbara programmet senast byggdes. Det är normalvärdet. Du kan behålla det för ögonblicket. +Kör från katalogen där det körbara programmet senast byggdes. Det är normalvärdet. Du kan behålla det för ögonblicket. -Kör från byggkatalogen enligt bygginställning som för närvarande är vald. Katalognamnet ställdes in på dialogsidan Allmän. - -Detta är rotkatalogen där &tdevelop; ska hitta det körbara programmet. Den ändras automatiskt enligt valet du gjorde i menyn Projekt Bygginställningar. Prova det. - -Förutom att alltid köra det senast byggda körbara programmet enligt inställningen ovan, låter det dig byta program att köra genom att helt enkelt välja en annan bygginställning i menyn Projekt. +Kör från byggkatalogen enligt bygginställning som för närvarande är vald. Katalognamnet ställdes in på dialogsidan Allmän. + +Detta är rotkatalogen där &tdevelop; ska hitta det körbara programmet. Den ändras automatiskt enligt valet du gjorde i menyn Projekt Bygginställningar. Prova det. + +Förutom att alltid köra det senast byggda körbara programmet enligt inställningen ovan, låter det dig byta program att köra genom att helt enkelt välja en annan bygginställning i menyn Projekt. -Kör programmet som hittas i en fast egen katalog. Återigen är det bara rotkatalogen där själva den körbara filen finns. +Kör programmet som hittas i en fast egen katalog. Återigen är det bara rotkatalogen där själva den körbara filen finns. -Använd det om du t.ex. vill köra programmet som verkligen har installerats istället för versionen som finns i projektkatalogen. +Använd det om du t.ex. vill köra programmet som verkligen har installerats istället för versionen som finns i projektkatalogen. -Program -Detta talar om relativ plats och namn på programmet som verkligen ska anropas för &tdevelop;. Det är relativt i förhållande till rotkatalogen som definieras i inställningsgruppen ovan. Dessutom kan du definiera alla argument som &tdevelop; ska skicka till programmet när det verkligen anropas. +Program +Detta talar om relativ plats och namn på programmet som verkligen ska anropas för &tdevelop;. Det är relativt i förhållande till rotkatalogen som definieras i inställningsgruppen ovan. Dessutom kan du definiera alla argument som &tdevelop; ska skicka till programmet när det verkligen anropas. -Om textrutan Huvudprogram lämnas tom, används inställningen av aktivt mål i Hantering av automake. Även om detta är en expertinställning, är en vanlig orsak till problem att detta inmatningsfält har lämnats tomt. Kontrollera inställningen om &tdevelop; inte verkar anropa det körbara program du ville. +Om textrutan Huvudprogram lämnas tom, används inställningen av aktivt mål i Hantering av automake. Även om detta är en expertinställning, är en vanlig orsak till problem att detta inmatningsfält har lämnats tomt. Kontrollera inställningen om &tdevelop; inte verkar anropa det körbara program du ville. -Miljövariabler -&tdevelop; skapar en särskild skalmiljö att köra programmet i. Definiera eventuella extra miljövariabler i denna grupp av inställningar. +Miljövariabler +&tdevelop; skapar en särskild skalmiljö att köra programmet i. Definiera eventuella extra miljövariabler i denna grupp av inställningar. -Diverse -Ytterligare två kryssrutor finns längst ner på dialogsidan. +Diverse +Ytterligare två kryssrutor finns längst ner på dialogsidan. -Kompilera automatiskt innan körning är oftast praktiskt. &tdevelop; kontrollerar om projektet har ändrats och utför nödvändiga konfigurerings- och byggsteg åt dig så snart du ger kommandot att köra programmet. +Kompilera automatiskt innan körning är oftast praktiskt. &tdevelop; kontrollerar om projektet har ändrats och utför nödvändiga konfigurerings- och byggsteg åt dig så snart du ger kommandot att köra programmet. -Avmarkera det om du vill köra en programversion tidigare än den senaste ändringen. +Avmarkera det om du vill köra en programversion tidigare än den senaste ändringen. -Starta i extern terminal är intressant om du vill prova in- och utmatningsbeteende för program utan grafiskt gränssnitt i ett terminalprogram. Det är normalt inte markerat, så &tdevelop; startar programmet i ett eget fönster utan in- och utmatningsmöjlighet via en terminal. +Starta i extern terminal är intressant om du vill prova in- och utmatningsbeteende för program utan grafiskt gränssnitt i ett terminalprogram. Det är normalt inte markerat, så &tdevelop; startar programmet i ett eget fönster utan in- och utmatningsmöjlighet via en terminal. - + -Hur ett projekt kan utökas: Hantering av automake +Hur ett projekt kan utökas: Hantering av automake -(ännu inte skrivet ...) +(ännu inte skrivet ...) -En snabbtitt på maskineriet i automake +En snabbtitt på maskineriet i automake -(ännu inte skrivet ...) - +(ännu inte skrivet ...) + -Hur man placerar ikoner i en separat katalog +Hur man placerar ikoner i en separat katalog -(ännu inte skrivet ...) - +(ännu inte skrivet ...) + -Hur man lägger till nya klasser +Hur man lägger till nya klasser -(ännu inte skrivet ...) +(ännu inte skrivet ...) -Var försiktig när du väljer filnamn för klasser. Det är extremt svårt att ändra dem senare. - +Var försiktig när du väljer filnamn för klasser. Det är extremt svårt att ändra dem senare. + -Vad finns i ett delprojekt? +Vad finns i ett delprojekt? -(ännu inte skrivet ...) +(ännu inte skrivet ...) -Koncentrera dig på ditt arbete: Det aktiva målet +Koncentrera dig på ditt arbete: Det aktiva målet -(ännu inte skrivet ...) - - +(ännu inte skrivet ...) + + -Några steg för att strukturera om ett projekt +Några steg för att strukturera om ett projekt -(ännu inte skrivet ...) - +(ännu inte skrivet ...) + -Hur man avlusar +Hur man avlusar -(ännu inte skrivet ...) - +(ännu inte skrivet ...) + -En anmärkning om projektdokumentationen - -&kde;-projektet använder docbook för att skapa projektets handbok (dvs. användarmanualen). Hanboken är tillgänglig via programmets menyrad genom att välja Hjälp Handbok programnamn när programmets grafiska gränssnitt visas i &kde;. Efter att projektet har byggts, visas handboken i &kde;:s Hjälpcentral. Den ska förklara för användaren hur programmet fungerar, vilka huvudfunktionerna är och hur det anpassas. Den ska också förklara avancerade funktioner, om några sådana finns. -Alla &kde;-baserade mallar i &tdevelop; har underkatalogen doc, som innehåller mallen index.docbook i katalogen en, för att komma igång med att skriva användarhandboken. Du redigerar index.docbook i &tdevelop;, och börjar med att ändra personlig information som namn, e-post, etc. Titta på kommentarerna i filen och försök följa anvisningarna för att påbörja programdokumentationen. Bygg om projektet för att se ändringarna i Hjälpcentralen. -Du måste installera projektet med Bygg Installera eller Installera (som systemadministratör) i &tdevelop; för att kunna se handboken i hjälpcentralen. -Du hittar mer information om syntaxen för docbook på &kde;:s webbplats för dokumentation. +En anmärkning om projektdokumentationen + +&kde;-projektet använder docbook för att skapa projektets handbok (dvs. användarmanualen). Hanboken är tillgänglig via programmets menyrad genom att välja Hjälp Handbok programnamn när programmets grafiska gränssnitt visas i &kde;. Efter att projektet har byggts, visas handboken i &kde;:s Hjälpcentral. Den ska förklara för användaren hur programmet fungerar, vilka huvudfunktionerna är och hur det anpassas. Den ska också förklara avancerade funktioner, om några sådana finns. +Alla &kde;-baserade mallar i &tdevelop; har underkatalogen doc, som innehåller mallen index.docbook i katalogen en, för att komma igång med att skriva användarhandboken. Du redigerar index.docbook i &tdevelop;, och börjar med att ändra personlig information som namn, e-post, etc. Titta på kommentarerna i filen och försök följa anvisningarna för att påbörja programdokumentationen. Bygg om projektet för att se ändringarna i Hjälpcentralen. +Du måste installera projektet med Bygg Installera eller Installera (som systemadministratör) i &tdevelop; för att kunna se handboken i hjälpcentralen. +Du hittar mer information om syntaxen för docbook på &kde;:s webbplats för dokumentation. -Sist men inte minst, snabbtangenter +Sist men inte minst, snabbtangenter -(ännu inte skrivet ...) +(ännu inte skrivet ...) -Hur går man vidare +Hur går man vidare -(ännu inte skrivet ...) +(ännu inte skrivet ...) -Problem som man ofta stöter på +Problem som man ofta stöter på -Kapitlet I korthet -Sidor med vanliga frågor -Forum -E-postlistor +Kapitlet I korthet +Sidor med vanliga frågor +Forum +E-postlistor -Arbeta med projekt +Arbeta med projekt -(ännu inte skrivet ...) +(ännu inte skrivet ...) -Använda befintliga &tdevelop;-projekt +Använda befintliga &tdevelop;-projekt -(ännu inte skrivet ...) +(ännu inte skrivet ...) -Importera externa projekt +Importera externa projekt -(ännu inte skrivet ...) +(ännu inte skrivet ...) diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/index.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/index.docbook index 5224078727b..4bd568d11fd 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/index.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/index.docbook @@ -1,72 +1,33 @@ KDevelop" -> --> + - Apache"> - API"> + Apache"> + API"> - autoconf"> - automake"> + autoconf"> + automake"> - ctags"> - CVS"> + ctags"> + CVS"> - Doxygen"> - doxywizard"> - egrep"> - grep"> - HTML"> - IDE"> - libtool"> + Doxygen"> + doxywizard"> + egrep"> + grep"> + HTML"> + IDE"> + libtool"> - Python"> - Perl"> - PHP"> + Python"> + Perl"> + PHP"> - Qt/embedded"> - ssh"> + Qt/embedded"> + ssh"> @@ -104,8 +65,7 @@ - + ]> + --> + --> - + -Bibliografi +Bibliografi -(... ännu inte skrivet ...) +(... ännu inte skrivet ...) -<ulink url="info://make/Top" ->GNU Make Manual</ulink -> +<ulink url="info://make/Top">GNU Make Manual</ulink> -Richard M.Stallman -RolandMcGrath +Richard M.Stallman +RolandMcGrath -<ulink url="info://automake/Top" ->GNU Automake</ulink -> +<ulink url="info://automake/Top">GNU Automake</ulink> -DavidMacKenzie -TomTromey +DavidMacKenzie +TomTromey -<ulink url="info://autoconf/Top" ->GNU Autoconf</ulink -> +<ulink url="info://autoconf/Top">GNU Autoconf</ulink> -DavidMacKenzie -BenElliston +DavidMacKenzie +BenElliston -<ulink url="info://gcc/Top" ->Using the GNU Compiler Collection</ulink -> -Richard M.Stallman +<ulink url="info://gcc/Top">Using the GNU Compiler Collection</ulink> +Richard M.Stallman -<ulink url="info://libtool/Top" ->GNU Libtool</ulink -> +<ulink url="info://libtool/Top">GNU Libtool</ulink> -GordonMatzigkeit -AlexandreOliva -ThomasTanner -Gary V.Vaughan +GordonMatzigkeit +AlexandreOliva +ThomasTanner +Gary V.Vaughan -GNU Autoconf, Automake, and Libtool -1st edition -October 2000 +GNU Autoconf, Automake, and Libtool +1st edition +October 2000 -Gary V.Vaughan -BenElliston -TomTromey -Ian LanceTaylor +Gary V.Vaughan +BenElliston +TomTromey +Ian LanceTaylor -New Riders Publishing -ISBN 1578701902 +New Riders Publishing +ISBN 1578701902 -Advanced Programming in the &UNIX; Environment -1st edition -June 1992 -W. RichardStevens -Addison-Wesley Pub Co -ISBN 0201563177 +Advanced Programming in the &UNIX; Environment +1st edition +June 1992 +W. RichardStevens +Addison-Wesley Pub Co +ISBN 0201563177 -Thinking in C++, Volume 1: Introduction to Standard C++ -2nd Edition -April 15, 2000 -BruceEckel -Prentice Hall -ISBN 0139798099 +Thinking in C++, Volume 1: Introduction to Standard C++ +2nd Edition +April 15, 2000 +BruceEckel +Prentice Hall +ISBN 0139798099 -Open Source Development with CVS -2nd Edition -October 12, 2001 +Open Source Development with CVS +2nd Edition +October 12, 2001 -KarlFogel -MosheBar +KarlFogel +MosheBar -The Coriolis Group -ISBN 158880173X +The Coriolis Group +ISBN 158880173X -Programming PHP -1st edition -March 2002 +Programming PHP +1st edition +March 2002 -RasmusLerdorf -KevinTatroe +RasmusLerdorf +KevinTatroe -O'Reilly & Associates -ISBN 1565926102 +O'Reilly & Associates +ISBN 1565926102 -Programming Python -2nd Edition -March 2001 -MarkLutz -O'Reilly & Associates -ISBN 0596000855 +Programming Python +2nd Edition +March 2001 +MarkLutz +O'Reilly & Associates +ISBN 0596000855 -Gui Programming With Python : Using the Qt Toolkit -Bk&Cd-r edition -January 2002 -BoudewijnRempt -Opendocs Llc -ISBN 0970033044 +Gui Programming With Python : Using the Qt Toolkit +Bk&Cd-r edition +January 2002 +BoudewijnRempt +Opendocs Llc +ISBN 0970033044 -Programming Perl -Kamelboken -3rd Edition -July 2000 +Programming Perl +Kamelboken +3rd Edition +July 2000 -LarryWall -TomChristiansen -JonOrwant +LarryWall +TomChristiansen +JonOrwant -O'Reilly & Associates -ISBN 0596000278 +O'Reilly & Associates +ISBN 0596000278 -Learning Perl -Lamaboken -3rd Edition -July 15, 2001 +Learning Perl +Lamaboken +3rd Edition +July 15, 2001 -Randal L.Schwartz -TomPhoenix +Randal L.Schwartz +TomPhoenix -O'Reilly & Associates -ISBN 0596001320 +O'Reilly & Associates +ISBN 0596001320 - + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/nutshell.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/nutshell.docbook index b1c1d6223ee..38378440ad2 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/nutshell.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/nutshell.docbook @@ -1,6 +1,5 @@ -I korthet — Tips och trick +I korthet — Tips och trick -Informationen i det här kapitlet är avsett som en snabbreferens för att genast komma igång om du (tillfälligt) glömt bort några grundläggande koncept. Det finns också korta tips om hur några vanliga problem vid arbete med &tdevelop; kan lösas. -Om du vill ha mer information om ett ämne, följ bara länken i rubriken som erbjuder det. -Information om följande ämnen är tillgänglig: +Informationen i det här kapitlet är avsett som en snabbreferens för att genast komma igång om du (tillfälligt) glömt bort några grundläggande koncept. Det finns också korta tips om hur några vanliga problem vid arbete med &tdevelop; kan lösas. +Om du vill ha mer information om ett ämne, följ bara länken i rubriken som erbjuder det. +Information om följande ämnen är tillgänglig: - Utseende och känsla - Projekt - Kompilering - Hantering av automake - Problem med att kompilera och bygga - Övriga ämnen + Utseende och känsla + Projekt + Kompilering + Hantering av automake + Problem med att kompilera och bygga + Övriga ämnen -Utseende och känsla +Utseende och känsla -Tvinga mindre verktygsvyflikar i IDEA-läge +Tvinga mindre verktygsvyflikar i IDEA-läge -Normalt startar &tdevelop; med flikar som har stora textbaserade verktygstips omkring arbetsytan. Du kan ändra detta utseende, för att spara utrymme, i inställningsdialogrutan för &tdevelop; (Inställningar Anpassa KDevelop... Användargränssnitt). -Om du använder en äldre version av &tdevelop; 3, kanske den här inställningsdialogrutan inte är tillgänglig. För att ändra utseendet hos verktygsvyernas flikar för hand, lägg till posten MDIStyle under rubriken [UI] i inställningsfilen $TDEHOME/share/config/tdeveloprc enligt följande: +Normalt startar &tdevelop; med flikar som har stora textbaserade verktygstips omkring arbetsytan. Du kan ändra detta utseende, för att spara utrymme, i inställningsdialogrutan för &tdevelop; (Inställningar Anpassa KDevelop... Användargränssnitt). +Om du använder en äldre version av &tdevelop; 3, kanske den här inställningsdialogrutan inte är tillgänglig. För att ändra utseendet hos verktygsvyernas flikar för hand, lägg till posten MDIStyle under rubriken [UI] i inställningsfilen $TDEHOME/share/config/tdeveloprc enligt följande: -MDIStyle=0: Bara ikoner -MDIStyle=1: bara text (normalvärde) - -MDIStyle=3: ikoner och text +MDIStyle=0: Bara ikoner +MDIStyle=1: bara text (normalvärde) + +MDIStyle=3: ikoner och text - -Underligt färgade tecken och/eller skärmstil + +Underligt färgade tecken och/eller skärmstil -Om du observerar slumpmässigt färgade bokstäver överallt (dvs. på flikar, verktygsrader, etc.) och &tdevelop;s fönster verkar använda en felaktig skärmstil, kan följande hjälpa: +Om du observerar slumpmässigt färgade bokstäver överallt (dvs. på flikar, verktygsrader, etc.) och &tdevelop;s fönster verkar använda en felaktig skärmstil, kan följande hjälpa: -Hitta raden Style=Checked i inställningsfilen $TDEHOME/share/config/tdeveloprc och ta bort den. Starta därefter om &tdevelop;. +Hitta raden Style=Checked i inställningsfilen $TDEHOME/share/config/tdeveloprc och ta bort den. Starta därefter om &tdevelop;. -(Beteendet uppstår ibland efter du vänsterklickat på en .ui-fil i en av filbläddrarna och &tdevelop; laddat KUIViewer för att visa det grafiska gränssnittet som skapats från filen.) +(Beteendet uppstår ibland efter du vänsterklickat på en .ui-fil i en av filbläddrarna och &tdevelop; laddat KUIViewer för att visa det grafiska gränssnittet som skapats från filen.) -Fullskärmsläge +Fullskärmsläge -Välj Visa Fullskärmsläge i menyraden, eller tryck på Ctrl Skift F. +Välj Visa Fullskärmsläge i menyraden, eller tryck på Ctrl Skift F. -Visa eller dölj menyraden +Visa eller dölj menyraden -För att dölja menyraden, välj Inställningar Visa menyrad i menyraden, eller tryck på Ctrl M. För att visa menyraden igen, är bara Ctrl M tillgängligt. +För att dölja menyraden, välj Inställningar Visa menyrad i menyraden, eller tryck på Ctrl M. För att visa menyraden igen, är bara Ctrl M tillgängligt. -Projekt +Projekt -Skapa nytt projekt +Skapa nytt projekt -Projekt Nytt projekt... startar programguiden. +Projekt Nytt projekt... startar programguiden. -Skapa ett eget projekt +Skapa ett eget projekt -Det finns inte något sätt att direkt skapa ett eget projekt (dvs. ett projekt som använder sina egna byggfiler). Använd istället Projekt Importera befintligt projekt. Kom ihåg att ange passande Projekttyp i dialogrutan, med den extra texten (Custom Makefiles). +Det finns inte något sätt att direkt skapa ett eget projekt (dvs. ett projekt som använder sina egna byggfiler). Använd istället Projekt Importera befintligt projekt. Kom ihåg att ange passande Projekttyp i dialogrutan, med den extra texten (Custom Makefiles). -Använd projektalternativ från början +Använd projektalternativ från början -Så fort du skapat ett nytt projekt, glöm inte att ställa in Projekt Projektinställningar.. enligt dina behov. +Så fort du skapat ett nytt projekt, glöm inte att ställa in Projekt Projektinställningar.. enligt dina behov. -Kompilering +Kompilering -Detaljer i kompilatormeddelanden saknas +Detaljer i kompilatormeddelanden saknas -Om du märker att en del värdefull information saknas i fönstret Meddelandeutmatning vid kompilering,kan du ha valt en detaljnivå för meddelanden som är för låg. Högerklicka på fönstret och välj en annan detaljnivå i menyn som dyker upp. +Om du märker att en del värdefull information saknas i fönstret Meddelandeutmatning vid kompilering,kan du ha valt en detaljnivå för meddelanden som är för låg. Högerklicka på fönstret och välj en annan detaljnivå i menyn som dyker upp. -<link linkend="automake-manager" ->Hantering av automake</link -> +<link linkend="automake-manager">Hantering av automake</link> -Skapa nya filer i ett projekt +Skapa nya filer i ett projekt -Välj delprojekt i övre delen av Hantering av automake, och högerklicka sedan i nedre delen på grupprubriken där du vill lägga till filerna och välj Skapa ny fil... +Välj delprojekt i övre delen av Hantering av automake, och högerklicka sedan i nedre delen på grupprubriken där du vill lägga till filerna och välj Skapa ny fil... -Lägga till befintliga filer i ett projekt +Lägga till befintliga filer i ett projekt -Välj delprojekt i övre delen av Hantering av automake, och högerklicka sedan i nedre delen på grupprubriken där du vill lägga till filerna och välj Lägg till befintliga filer... +Välj delprojekt i övre delen av Hantering av automake, och högerklicka sedan i nedre delen på grupprubriken där du vill lägga till filerna och välj Lägg till befintliga filer... -Ta bort en fil från ett projekt +Ta bort en fil från ett projekt -Välj delprojekt i övre delen av Hantering av automake, och högerklicka sedan i nedre delen på grupprubriken där du vill ta bort filerna och välj Ta bort. +Välj delprojekt i övre delen av Hantering av automake, och högerklicka sedan i nedre delen på grupprubriken där du vill ta bort filerna och välj Ta bort. -Problem med att kompilera och bygga +Problem med att kompilera och bygga -Projekt byggs inte igen efter byte till eller från målet default +Projekt byggs inte igen efter byte till eller från målet default -Det finns ett problem med &automake; och &autoconf; maskineriet. Om Projekt Bygginställningar ger möjlighet att välja bland tre byggkataloger: default, optimized och debug, håll dig för allt i världen antingen till målet default eller målen debug/optimize. +Det finns ett problem med &automake; och &autoconf; maskineriet. Om Projekt Bygginställningar ger möjlighet att välja bland tre byggkataloger: default, optimized och debug, håll dig för allt i världen antingen till målet default eller målen debug/optimize. -När du väl har ställt in projektet med default, byggs det inte längre med debug eller optimized. +När du väl har ställt in projektet med default, byggs det inte längre med debug eller optimized. -När du väl har ställt in projektet med debug eller optimized, byggs det inte längre med default. +När du väl har ställt in projektet med debug eller optimized, byggs det inte längre med default. -Fel version av autoconf, etc. +Fel version av autoconf, etc. -Det finns flera felmeddelanden som berör för gamla versioner av autoconf, etc. som förhindrar att configure fungerar som det ska. Kör autoreconf i katalogträdet där filerna configure.in i fråga finns. Kommandot försöker uppdatera informationen i &GNU; byggsystemfiler. Se man autoreconf för mer information. +Det finns flera felmeddelanden som berör för gamla versioner av autoconf, etc. som förhindrar att configure fungerar som det ska. Kör autoreconf i katalogträdet där filerna configure.in i fråga finns. Kommandot försöker uppdatera informationen i &GNU; byggsystemfiler. Se man autoreconf för mer information. -Övriga ämnen +Övriga ämnen -Inställningsfiler som används av &tdevelop; +Inställningsfiler som används av &tdevelop; -Oftast ska du inte behöva bry dig om det, men det är mycket användbart att känna till om något har gått fel med dina inställningar. - +Oftast ska du inte behöva bry dig om det, men det är mycket användbart att känna till om något har gått fel med dina inställningar. + - + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/plugin-tools.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/plugin-tools.docbook index e68b11330fa..07582776b34 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/plugin-tools.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/plugin-tools.docbook @@ -1,536 +1,211 @@ -Insticksverktyg +Insticksverktyg - insticksverktyg - -&tdevelop; innehåller ett stort antal små verktyg, som hjälper dig att utföra vissa uppgifter. De flesta fungerar som insticksprogram. Det betyder att om du inte behöver ett insticksprogram kan du helt enkelt inaktivera det. -Det betyder också att om du letar efter funktioner som ska finnas, men inte gör det, kanske de är implementerade i ett insticksprogram och det insticksprogrammet är inaktiverat. Det finns till exempel en funktion för snabböppning i menyn Arkiv, men bara om den är aktiverad i dialogrutan Projekt - Projektinställningar. + insticksverktyg + +&tdevelop; innehåller ett stort antal små verktyg, som hjälper dig att utföra vissa uppgifter. De flesta fungerar som insticksprogram. Det betyder att om du inte behöver ett insticksprogram kan du helt enkelt inaktivera det. +Det betyder också att om du letar efter funktioner som ska finnas, men inte gör det, kanske de är implementerade i ett insticksprogram och det insticksprogrammet är inaktiverat. Det finns till exempel en funktion för snabböppning i menyn Arkiv, men bara om den är aktiverad i dialogrutan Projekt - Projektinställningar. -Tekniskt är insticksprogram baserade på klassen KDevPlugin definierad i lib/interfaces/kdevplugin.h. Det följande kommer från en kommentar där. - -KDevPlugin är basklassen för alla insticksprogram i KDevelop. Ett insticksprogram är en komponent som laddas i KDevelop-skalet vid start eller på begäran. Ett insticksprogram har en omfattning som antingen kan vara: -Kärna -Global -Projekt +Tekniskt är insticksprogram baserade på klassen KDevPlugin definierad i lib/interfaces/kdevplugin.h. Det följande kommer från en kommentar där. + +KDevPlugin är basklassen för alla insticksprogram i KDevelop. Ett insticksprogram är en komponent som laddas i KDevelop-skalet vid start eller på begäran. Ett insticksprogram har en omfattning som antingen kan vara: +Kärna +Global +Projekt -Kärninsticksprogram är globala insticksprogram som erbjuder någon viktig funktion för "kärnan", och sålunda inte kan väljas av användaren på inställningssidorna för insticksprogram. - -Globala insticksprogram är de som bara kräver att skalet är laddad och inte använder sig av gränssnittet KDevProject och/eller använder information rörande hela projektet. Till exempel tillåter insticksprogrammet grafiskt gränssnittsläge utvecklare att välja vilket användargränssnitt de vill använda. - -Projektinsticksprogram kräver att att projekt är laddad, och laddas eller laddas ur tillsammans med projektet. Om ett insticksprogram använder sig av projektrelaterad information är det ett projektinsticksprogram. Hantering av Automake behöver till exempel bara vara aktivt när ett projekt baserat på Automake för tillfället är laddat. - -Som nämnts ovan kan inte kärninsticksprogram inaktiveras. Globala insticksprogram kan aktiveras eller inaktiveras med Inställningar Anpassa KDevelop... under insticksprogram. Projektinsticksprogram kan aktiveras eller inaktiveras med Projekt Projektinställningar... under insticksprogram. Aktiva insticksprogram kan ge många effekter i KDevelop. Beroende på deras funktion kan de lägga till extra menyer, extra menyalternativ, extra knappar i verktygsraden, etc. - -Insticksprogram som är inaktiverade skräpar inte ner menyerna och laddas inte i minnet. - - -Följande lista över insticksprogram skapas av ett litet skript (listplugins.sh) skrivet av Volker Paul. Alla insticksprogram har en .desktop-fil där information som namn och kommentarer skrivs. Om kommentarerna i det följande inte är särskilt användbara, beror det på att insticksprogrammets upphovsmän gjorde dem på detta sätt. -Insticksprogrammen är grupperade enligt omfattning (Kärna, Global, Projekt). - -Omfattning: Kärna +Kärninsticksprogram är globala insticksprogram som erbjuder någon viktig funktion för "kärnan", och sålunda inte kan väljas av användaren på inställningssidorna för insticksprogram. + +Globala insticksprogram är de som bara kräver att skalet är laddad och inte använder sig av gränssnittet KDevProject och/eller använder information rörande hela projektet. Till exempel tillåter insticksprogrammet grafiskt gränssnittsläge utvecklare att välja vilket användargränssnitt de vill använda. + +Projektinsticksprogram kräver att att projekt är laddad, och laddas eller laddas ur tillsammans med projektet. Om ett insticksprogram använder sig av projektrelaterad information är det ett projektinsticksprogram. Hantering av Automake behöver till exempel bara vara aktivt när ett projekt baserat på Automake för tillfället är laddat. + +Som nämnts ovan kan inte kärninsticksprogram inaktiveras. Globala insticksprogram kan aktiveras eller inaktiveras med Inställningar Anpassa KDevelop... under insticksprogram. Projektinsticksprogram kan aktiveras eller inaktiveras med Projekt Projektinställningar... under insticksprogram. Aktiva insticksprogram kan ge många effekter i KDevelop. Beroende på deras funktion kan de lägga till extra menyer, extra menyalternativ, extra knappar i verktygsraden, etc. + +Insticksprogram som är inaktiverade skräpar inte ner menyerna och laddas inte i minnet. + + +Följande lista över insticksprogram skapas av ett litet skript (listplugins.sh) skrivet av Volker Paul. Alla insticksprogram har en .desktop-fil där information som namn och kommentarer skrivs. Om kommentarerna i det följande inte är särskilt användbara, beror det på att insticksprogrammets upphovsmän gjorde dem på detta sätt. +Insticksprogrammen är grupperade enligt omfattning (Kärna, Global, Projekt). + +Omfattning: Kärna - -Programguide -Programguide - -Visning av skillnader -Visning av skillnader - -Skapa filer -Skapa filer - -Fullskärm -Fullskärm - -Dagens tips -Dagens tips - -Val av användargränssnitt -Tillhandahåller en dialogruta för val av användargränssnittsläge. - -Hantering av versionskontrollsystem -Hantering av versionskontrollsystem + +Programguide +Programguide + +Visning av skillnader +Visning av skillnader + +Skapa filer +Skapa filer + +Fullskärm +Fullskärm + +Dagens tips +Dagens tips + +Val av användargränssnitt +Tillhandahåller en dialogruta för val av användargränssnittsläge. + +Hantering av versionskontrollsystem +Hantering av versionskontrollsystem -Omfattning: Global +Omfattning: Global - -Expansion av förkortningar -Ger stöd för anpassningsbara förkortningar: korta ord som expanderas till vanligt använda kodstrukturer. - -Dokumentation -Dokumentationsinsticksprogrammet erbjuder bläddring och sökning i lokal dokumentation och dokumentation på nätet, med stöd för flera dokumentationssystem. - -Fillista -Tillhandahåller en lista av alla för närvarande öppna filer. (Praktiskt när flikraden inte är riktigt bred nog.) - -Filväljare -Kraftfullt nätverkstransparent filbläddringsverktyg. - -Skalfiltrering och infogning -Erbjuder ett sätt att behandla editortext med kommandoradsverktyg. Finns i verktygsmenyn. - -Gränssnitt till grep -Integrerar "find | grep" med KDevelop - tillåter snabb sökning i flera filer med mönster eller reguljära uttryck. - -Inbäddad terminal -Insticksprogrammet ger KDevelop en inbyggd terminal för snabb och enkel åtkomst av kommandoraden. - -Menytillägg till "Öppna med" -Insticksprogrammet tillhandahåller ytterligare "öppna" alternativ i diverse sammanhangsberoende menyer i KDevelop. - -Delutforskningsverktyg -Ett grafiskt verktyg för att utföra TDETrader-liknande förfrågningar om registrerade tjänster. - -Test av reguljära uttryck -Verktyg för att skapa och testa reguljära uttryck mot vanlig syntax för reguljära uttryck. - -Ersättning -Insticksprogrammet är ett interaktivt verktyg för att "söka och ersätta" i hela projektet. Sök med en sträng eller reguljärt uttryck, och välj ersättningen som ska göras från en förhandsgranskning innan åtgärden slutförs. När det laddats visas det i redigeringsmenyn. - -Skriptanvändning -Skriptinsticksprogrammet erbjuder KScript-baserad styrning av programmet KDevelop. - -Kodsnuttar -Det här insticksprogrammet gör det möjligt att lagra kodsnuttar och lägga till dem i din kod - -Textstruktur -Tillhandahåller en strukturöversikt och navigering för HTML- och Tex-filer - -Tillägg i verktygsmenyn -Insticksprogrammet tillhandahåller ett enkelt sätt att lägga till yttre program i verktygsmenyn och verktygsraden. - -Valgrind-gränssnitt -Valgrind är ett verktyg som hjälper dig hitta minneshanteringsproblem i program. http://developer.kde.org/~sewardj/ + +Expansion av förkortningar +Ger stöd för anpassningsbara förkortningar: korta ord som expanderas till vanligt använda kodstrukturer. + +Dokumentation +Dokumentationsinsticksprogrammet erbjuder bläddring och sökning i lokal dokumentation och dokumentation på nätet, med stöd för flera dokumentationssystem. + +Fillista +Tillhandahåller en lista av alla för närvarande öppna filer. (Praktiskt när flikraden inte är riktigt bred nog.) + +Filväljare +Kraftfullt nätverkstransparent filbläddringsverktyg. + +Skalfiltrering och infogning +Erbjuder ett sätt att behandla editortext med kommandoradsverktyg. Finns i verktygsmenyn. + +Gränssnitt till grep +Integrerar "find | grep" med KDevelop - tillåter snabb sökning i flera filer med mönster eller reguljära uttryck. + +Inbäddad terminal +Insticksprogrammet ger KDevelop en inbyggd terminal för snabb och enkel åtkomst av kommandoraden. + +Menytillägg till "Öppna med" +Insticksprogrammet tillhandahåller ytterligare "öppna" alternativ i diverse sammanhangsberoende menyer i KDevelop. + +Delutforskningsverktyg +Ett grafiskt verktyg för att utföra TDETrader-liknande förfrågningar om registrerade tjänster. + +Test av reguljära uttryck +Verktyg för att skapa och testa reguljära uttryck mot vanlig syntax för reguljära uttryck. + +Ersättning +Insticksprogrammet är ett interaktivt verktyg för att "söka och ersätta" i hela projektet. Sök med en sträng eller reguljärt uttryck, och välj ersättningen som ska göras från en förhandsgranskning innan åtgärden slutförs. När det laddats visas det i redigeringsmenyn. + +Skriptanvändning +Skriptinsticksprogrammet erbjuder KScript-baserad styrning av programmet KDevelop. + +Kodsnuttar +Det här insticksprogrammet gör det möjligt att lagra kodsnuttar och lägga till dem i din kod + +Textstruktur +Tillhandahåller en strukturöversikt och navigering för HTML- och Tex-filer + +Tillägg i verktygsmenyn +Insticksprogrammet tillhandahåller ett enkelt sätt att lägga till yttre program i verktygsmenyn och verktygsraden. + +Valgrind-gränssnitt +Valgrind är ett verktyg som hjälper dig hitta minneshanteringsproblem i program. http://developer.kde.org/~sewardj/ -Omfattning: Projekt +Omfattning: Projekt - -Noteringsinsticksprogram -Noteringsbeskrivning - -Källkodsformatering -Ett insticksprogram för att formatera källkod enligt en given uppsättning regler. När det laddats finns det i verktygsmenyn. - -Bokmärken -Insticksprogram som tillhandahåller navigering och översikt över aktiva källkodsbokmärken och gör dem bestående mellan sessioner. - -Klassvisning -Insticksprogrammet visar en grafisk bild av alla klasser i ett projekt, tillsammans med metoder och egenskaper, och ger möjlighet till direkt navigering i källkoden. - -Kopiera till -Enkelt insticksprogram för uppladdning av filer. Det utför en filkopiering med alla protokoll som stöds av TDEIO. - -Ctags-gränssnitt -Ctags är ett verktyg för källkodsnavigering med stöd för många språk. När det laddats tillhandahåller det en sammanhangsberoende meny för att hitta typdeklarationer eller definitioner, och dessutom en frågedialogruta. http://ctags.sourceforge.net/ - -Stöd för slutpaketering -Hjälper till att bygga och publicera det färdiga projektet. Endast RPM-paketformatet stöds för närvarande. - -Doxygen-stöd -Doxygen-insticksprogrammet tillhandahåller ett sätt att ange och styra hur dokument skapas för ett projekt, baserat på källkodens innehåll. Du måste ha installerat Doxygen för att kunna använda det. För mer information besök http://www.doxygen.org. - -Snabböppna -Erbjuder ett effektivt sätt att hitta och öppna filer, klasser och metoder i ett stort projekt. Finns i menyn Arkiv och Verktyg när det laddats. - -Säkerhetskontroll -Kodsäkerhetskontroll + +Noteringsinsticksprogram +Noteringsbeskrivning + +Källkodsformatering +Ett insticksprogram för att formatera källkod enligt en given uppsättning regler. När det laddats finns det i verktygsmenyn. + +Bokmärken +Insticksprogram som tillhandahåller navigering och översikt över aktiva källkodsbokmärken och gör dem bestående mellan sessioner. + +Klassvisning +Insticksprogrammet visar en grafisk bild av alla klasser i ett projekt, tillsammans med metoder och egenskaper, och ger möjlighet till direkt navigering i källkoden. + +Kopiera till +Enkelt insticksprogram för uppladdning av filer. Det utför en filkopiering med alla protokoll som stöds av TDEIO. + +Ctags-gränssnitt +Ctags är ett verktyg för källkodsnavigering med stöd för många språk. När det laddats tillhandahåller det en sammanhangsberoende meny för att hitta typdeklarationer eller definitioner, och dessutom en frågedialogruta. http://ctags.sourceforge.net/ + +Stöd för slutpaketering +Hjälper till att bygga och publicera det färdiga projektet. Endast RPM-paketformatet stöds för närvarande. + +Doxygen-stöd +Doxygen-insticksprogrammet tillhandahåller ett sätt att ange och styra hur dokument skapas för ett projekt, baserat på källkodens innehåll. Du måste ha installerat Doxygen för att kunna använda det. För mer information besök http://www.doxygen.org. + +Snabböppna +Erbjuder ett effektivt sätt att hitta och öppna filer, klasser och metoder i ett stort projekt. Finns i menyn Arkiv och Verktyg när det laddats. + +Säkerhetskontroll +Kodsäkerhetskontroll -Så långt den skapade listan över insticksprogram. +Så långt den skapade listan över insticksprogram. -Insticksprogram för projekthantering i &tdevelop; - +Insticksprogram för projekthantering i &tdevelop; + - antproject - ANT-projekthantering (&Java;-program) + antproject + ANT-projekthantering (&Java;-program) - autoprojekt - Automake projekthantering + autoprojekt + Automake projekthantering - customproject - Egen projekthantering + customproject + Egen projekthantering - trollproject - Qmake-baserad projekthantering + trollproject + Qmake-baserad projekthantering - +
-Ovanstående insticksprogram är för närvarande (maj 2005) tomma. Kanske projekthanteringsstöd kommer att implementeras som insticksprogram i framtiden. +Ovanstående insticksprogram är för närvarande (maj 2005) tomma. Kanske projekthanteringsstöd kommer att implementeras som insticksprogram i framtiden. -Insticksprogram för språkstöd i &tdevelop; +Insticksprogram för språkstöd i &tdevelop; -cppsupportStöd för C/C++ -fortransupportStöd för Fortran -javasupportStöd för &Java; -perlsupportStöd för Perl -phpsupportStöd för PHP -pythonsupportStöd för Python - +cppsupportStöd för C/C++ +fortransupportStöd för Fortran +javasupportStöd för &Java; +perlsupportStöd för Perl +phpsupportStöd för PHP +pythonsupportStöd för Python +
-Vissa av insticksprogrammen beskrivs i detalj i det följande. +Vissa av insticksprogrammen beskrivs i detalj i det följande. -Insticksprogrammet <command ->Förkortningar</command -> -Förkortningar - -Det här insticksprogrammet fyller i förkortningar av ofta använda kodfragment. Det aktiveras genom att trycka på CtrlMellanslag. Om du till exempel skriver in "ife" i C++ editorn, och trycker på CtrlMellanslag, får du en if-else kodmall och sparar några tangentnertryckningar. Uppsättningen med förkortningar som stöds beror på den redigerade filens programspråk. För till exempel PHP är du naturligtvis intresserad av andra kodmallar än för &Java;. +Insticksprogrammet <command>Förkortningar</command> +Förkortningar + +Det här insticksprogrammet fyller i förkortningar av ofta använda kodfragment. Det aktiveras genom att trycka på CtrlMellanslag. Om du till exempel skriver in "ife" i C++ editorn, och trycker på CtrlMellanslag, får du en if-else kodmall och sparar några tangentnertryckningar. Uppsättningen med förkortningar som stöds beror på den redigerade filens programspråk. För till exempel PHP är du naturligtvis intresserad av andra kodmallar än för &Java;. -Uppsättningen med kodmallar kan anpassas. Om insticksprogrammet är aktiverat, kan du se vilka som är tillgängliga med dialogrutan Inställningar Anpassa KDevelop... under Förkortningar. +Uppsättningen med kodmallar kan anpassas. Om insticksprogrammet är aktiverat, kan du se vilka som är tillgängliga med dialogrutan Inställningar Anpassa KDevelop... under Förkortningar. -Insticksprogrammet <command ->filter</command -> -filter - -Detta erbjuder två funktioner. Om du väljer VerktygKör kommando kan du skriva in ett skalkommando. Utmatningen från kommandot infogas i editorns buffer när du trycker på knappen Starta. +Insticksprogrammet <command>filter</command> +filter + +Detta erbjuder två funktioner. Om du väljer VerktygKör kommando kan du skriva in ett skalkommando. Utmatningen från kommandot infogas i editorns buffer när du trycker på knappen Starta. -En liknande funktion är tillgänglig med Verktyg Filtrera markering genom kommando.... För att använda den måste du markera ett textområde i editorn. Om du nu skriver in ett skalkommando och klickar på knappen Starta, startas kommandot och markeringen används som standardinmatning till det. Standardutmatningen från kommandot infogas därefter i editorn, och ersätter markeringen. - -Om du till exempel skriver dokumentation, behöver du ofta hänvisa till menyalternativ. För att gör det på rätt sätt för t.ex. kopieringskommandot i menyn Redigera, måste du skriva <menuchoice><guimenu>Redigera</guimenu><guimenuitem>Kopiera</guimenuitem></menuchoice> Det är omständigt, alltså skriver du hellre bara "Redigera" - "Kopera" och låter datorn utföra taggningen. Du kan göra det så här: Du skriver ett litet skalskript som heter mef, som du till exempel placerar i underkatalogen bin i din hemkatalog: sed s/"^\(.*\) - \(.*\)\$"/"<menuchoice><guimenu>\1<\/guimenu><guimenuitem>\2<\/guimenuitem><\/menuchoice>"/ Glöm inte att göra det körbart. Det är allt. Nu skriver du "Redigera" - "Kopiera" i dokumentationens .dokbook-källkod. Du markerar texten du just skrivit in, väljer VerktygFiltrera markering genom kommando... och anropar ~/bin/mef. Omedelbart ersätts "Redigera" - "Kopiera" med <menuchoice><guimenu>Redigera</guimenu><guimenuitem>Kopiera</guimenuitem></menuchoice> +En liknande funktion är tillgänglig med Verktyg Filtrera markering genom kommando.... För att använda den måste du markera ett textområde i editorn. Om du nu skriver in ett skalkommando och klickar på knappen Starta, startas kommandot och markeringen används som standardinmatning till det. Standardutmatningen från kommandot infogas därefter i editorn, och ersätter markeringen. + +Om du till exempel skriver dokumentation, behöver du ofta hänvisa till menyalternativ. För att gör det på rätt sätt för t.ex. kopieringskommandot i menyn Redigera, måste du skriva <menuchoice><guimenu>Redigera</guimenu><guimenuitem>Kopiera</guimenuitem></menuchoice> Det är omständigt, alltså skriver du hellre bara "Redigera" - "Kopera" och låter datorn utföra taggningen. Du kan göra det så här: Du skriver ett litet skalskript som heter mef, som du till exempel placerar i underkatalogen bin i din hemkatalog: sed s/"^\(.*\) - \(.*\)\$"/"<menuchoice><guimenu>\1<\/guimenu><guimenuitem>\2<\/guimenuitem><\/menuchoice>"/ Glöm inte att göra det körbart. Det är allt. Nu skriver du "Redigera" - "Kopiera" i dokumentationens .dokbook-källkod. Du markerar texten du just skrivit in, väljer VerktygFiltrera markering genom kommando... och anropar ~/bin/mef. Omedelbart ersätts "Redigera" - "Kopiera" med <menuchoice><guimenu>Redigera</guimenu><guimenuitem>Kopiera</guimenuitem></menuchoice> @@ -538,194 +213,75 @@ -Insticksprogrammet &doxygen; -&doxygen; -dokumentationsverktyg -API-dokumentation - -Detta hjälper dig att använda API-dokumentationsverktyget &doxygen; (). Du kan välja ProjektKör Doxygen för att skapa API-dokumentation för det nuvarande projektet baserat på konfigurationen som anges av filen Doxyfile i projektkatalogen. +Insticksprogrammet &doxygen; +&doxygen; +dokumentationsverktyg +API-dokumentation + +Detta hjälper dig att använda API-dokumentationsverktyget &doxygen; (). Du kan välja ProjektKör Doxygen för att skapa API-dokumentation för det nuvarande projektet baserat på konfigurationen som anges av filen Doxyfile i projektkatalogen. -Dessutom kan du anpassa &doxygen; med dialogrutan ProjektProjektinställningar.... Dialogrutan är mycket lik verktyget &doxywizard;. +Dessutom kan du anpassa &doxygen; med dialogrutan ProjektProjektinställningar.... Dialogrutan är mycket lik verktyget &doxywizard;. -Insticksprogrammet &ctags; -&ctags; - -Även om klassbläddraren ger dig utförlig överblick över symboler och klasser i projektet, kan du också vilja använda ctags-verktyget. Det stöder i synnerhet många fler språk än klassbläddraren. +Insticksprogrammet &ctags; +&ctags; + +Även om klassbläddraren ger dig utförlig överblick över symboler och klasser i projektet, kan du också vilja använda ctags-verktyget. Det stöder i synnerhet många fler språk än klassbläddraren. -Du aktiverar insticksprogrammet under VerktygCTags.... När du startar det för första gången, blir du tillfrågad om att först skapa en sökdatabas. När du accepterar detta, startas &ctags;-programmet och skapar en fil som heter tags i projektkatalogen. Detta är en textfil som innehåller alla symboler i källkodsfilerna. - -Du kan söka på två sätt i symboldatabasen: när rutan Matcha med reguljärt uttryck är markerad, tolkas texten som du skriver in som ett reguljärt uttryck (POSIX-varianten) och matchas med befintliga symboler. Texten .*Widget söker till exempel efter alla symboler som slutar med Widget. Om rutan inte är markerad, är sökningen verbatim. - -Under sökningen visas en lista med matchade symboler, tillsammans med radnummer där de definieras. Du hoppar till respektive ställe genom att klicka i listan. - -För vissa språk skiljer &ctags; mellan olika typer av symboler. Python har till exempel klasser och funktioner. Du kan söka enbart efter klasser genom att kryssa in motsvarande typ i dialogrutan. - -Symboldatabasen uppdateras normalt inte när källkoden ändras. På grund av detta kommer inte radnumren vara riktiga längre efter ett tag, och nytillagda klasser och funktioner kommer att saknas. Därför bör du uppdatera filen tags med regelbundna intervall, genom att trycka på knappen Skapa om. +Du aktiverar insticksprogrammet under VerktygCTags.... När du startar det för första gången, blir du tillfrågad om att först skapa en sökdatabas. När du accepterar detta, startas &ctags;-programmet och skapar en fil som heter tags i projektkatalogen. Detta är en textfil som innehåller alla symboler i källkodsfilerna. + +Du kan söka på två sätt i symboldatabasen: när rutan Matcha med reguljärt uttryck är markerad, tolkas texten som du skriver in som ett reguljärt uttryck (POSIX-varianten) och matchas med befintliga symboler. Texten .*Widget söker till exempel efter alla symboler som slutar med Widget. Om rutan inte är markerad, är sökningen verbatim. + +Under sökningen visas en lista med matchade symboler, tillsammans med radnummer där de definieras. Du hoppar till respektive ställe genom att klicka i listan. + +För vissa språk skiljer &ctags; mellan olika typer av symboler. Python har till exempel klasser och funktioner. Du kan söka enbart efter klasser genom att kryssa in motsvarande typ i dialogrutan. + +Symboldatabasen uppdateras normalt inte när källkoden ändras. På grund av detta kommer inte radnumren vara riktiga längre efter ett tag, och nytillagda klasser och funktioner kommer att saknas. Därför bör du uppdatera filen tags med regelbundna intervall, genom att trycka på knappen Skapa om. -Insticksprogrammet <command ->A-stil</command -> -a-stil -Artistisk stil -indrag - -A-stil är ett insticksprogram för att formatera källkoden enligt en specificerad uppsättning regler. +Insticksprogrammet <command>A-stil</command> +a-stil +Artistisk stil +indrag + +A-stil är ett insticksprogram för att formatera källkoden enligt en specificerad uppsättning regler. -Insticksprogrammet <command ->regexptest</command -> -regexptest -avlusningreguljära uttryck -reguljära uttryckavlusning - -Att konstruera reguljära uttryck kan vara ett hårt arbete. Ofta matchar det första försöket med ett uttryck för många strängar. I synnerhet vid arbete med ett kompilerat språk kan cykeltiden vid avlusning av ett reguljärt uttryck vara besvärlig. Insticksprogrammet regexptest låter dig direkt utforska ändringar i ett reguljärt uttryck. Det aktiveras genom att välja Verktyg Avlusa reguljärt uttryck.... +Insticksprogrammet <command>regexptest</command> +regexptest +avlusningreguljära uttryck +reguljära uttryckavlusning + +Att konstruera reguljära uttryck kan vara ett hårt arbete. Ofta matchar det första försöket med ett uttryck för många strängar. I synnerhet vid arbete med ett kompilerat språk kan cykeltiden vid avlusning av ett reguljärt uttryck vara besvärlig. Insticksprogrammet regexptest låter dig direkt utforska ändringar i ett reguljärt uttryck. Det aktiveras genom att välja Verktyg Avlusa reguljärt uttryck.... -I variantkombinationsrutan kan du välja vilken variant av reguljära uttryck som ska användas. För närvarande stöds varianten som definieras av POSIX-standarden, som används av programmet &grep;, och den utökade POSIX-syntaxen som används av programmet &egrep;. +I variantkombinationsrutan kan du välja vilken variant av reguljära uttryck som ska användas. För närvarande stöds varianten som definieras av POSIX-standarden, som används av programmet &grep;, och den utökade POSIX-syntaxen som används av programmet &egrep;. -När du skriver in ett uttryck, får du omedelbart återmatning om eventuella syntaxfel i det. Genom att skriva in en text under Teststräng, kan du se om uttrycket matchar strängen. I synnerhet om det reguljära uttrycket innehåller grupper, som "([a-z])", visas innehållet av de matchade delgrupperna i en listruta. +När du skriver in ett uttryck, får du omedelbart återmatning om eventuella syntaxfel i det. Genom att skriva in en text under Teststräng, kan du se om uttrycket matchar strängen. I synnerhet om det reguljära uttrycket innehåller grupper, som "([a-z])", visas innehållet av de matchade delgrupperna i en listruta. - + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/project-advanced.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/project-advanced.docbook index 0ed7266d1f4..78c8eea1ffb 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/project-advanced.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/project-advanced.docbook @@ -2,110 +2,69 @@ - BerndPol + BerndPol -Avancerad projekthantering +Avancerad projekthantering -Ladda projekt +Ladda projekt -Ladda ett av de senast använda projekten +Ladda ett av de senast använda projekten -(... ännu inte skrivet ...) +(... ännu inte skrivet ...) - Hur man öppnar ett av de senast använda projekten + Hur man öppnar ett av de senast använda projekten - + -Ladda ett befintligt projekt +Ladda ett befintligt projekt -(... ännu inte skrivet ...) - +(... ännu inte skrivet ...) + -Konvertera gamla KDevelop projektfiler - -&tdevelop; tillåter att du öppnar gamla KDevelop 2.x projektfiler och konverterar dem till &tdevelop;-filer. För att göra det, gå till Öppna projekt... och välj KDevelop 2 projektfiler under Filter:. Välj därefter projektfilen som du vill öppna. Projektet konverteras till &tdevelop; och sparas som en &tdevelop; projektfil. - - +Konvertera gamla KDevelop projektfiler + +&tdevelop; tillåter att du öppnar gamla KDevelop 2.x projektfiler och konverterar dem till &tdevelop;-filer. För att göra det, gå till Öppna projekt... och välj KDevelop 2 projektfiler under Filter:. Välj därefter projektfilen som du vill öppna. Projektet konverteras till &tdevelop; och sparas som en &tdevelop; projektfil. + + -Importera ett befintligt projekt +Importera ett befintligt projekt -För att importera en befintlig katalog till &tdevelop;, välj Importera befintligt projekt i menyn Projekt. Du ska då se guiden för att importera ett projekt, som visas nedan: +För att importera en befintlig katalog till &tdevelop;, välj Importera befintligt projekt i menyn Projekt. Du ska då se guiden för att importera ett projekt, som visas nedan:
-Dialogrutan för importera projekt +Dialogrutan för importera projekt - +
- + - + -Skräddarsy Projekt — Projektinställningar +Skräddarsy Projekt — Projektinställningar -(... ännu inte skrivet ...) +(... ännu inte skrivet ...) - + - + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/project-management.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/project-management.docbook index a9e5656514b..0670faea58b 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/project-management.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/project-management.docbook @@ -2,475 +2,137 @@ - BerndPol - IanWadham + BerndPol + IanWadham -Bygga och projekthantering +Bygga och projekthantering -Det här kapitlet behandlar bara kompilerade projekt, som projekt med C++, &Java; eller Fortran. Projekt för skriptspråk som Python och PHP, fungerar mycket annorlunda. +Det här kapitlet behandlar bara kompilerade projekt, som projekt med C++, &Java; eller Fortran. Projekt för skriptspråk som Python och PHP, fungerar mycket annorlunda. -Här hittar du information om följande ämnen: +Här hittar du information om följande ämnen: - Sammanfattning av Hantering av automake innehåller en översikt över Hantering av automake, - Användning av Hantering av automake beskriver grunderna i hur man arbetar med Hantering av automake. + Sammanfattning av Hantering av automake innehåller en översikt över Hantering av automake, + Användning av Hantering av automake beskriver grunderna i hur man arbetar med Hantering av automake. -Sammanfattning av Hantering av automake - -I kapitlet Byggsystem har vi gett en grov översikt av de byggsystem som vanligen används på Unix-system. I följande avsnitt tittar vi på detta i mer detalj. -Det finns en viss förvirring angående hur sådana ting ska namnges. &GNU; kallar dem byggsystem när Automake, Autoconf och Libtool beskrivs. Qmake kallas ett verktyg att skriva Makefiles för olika kompilatorer och plattformar. I KDE används ofta uttrycket projekthanteringssystem. Vi använder det uttrycket i en vidare bemärkelse för att beskriva de inbyggda miljöer i &tdevelop; som används för att organisera och bygga projekt. I det här avsnittets sammanhang, talar vi dock i huvudsak om automatiserade byggsystem. +Sammanfattning av Hantering av automake + +I kapitlet Byggsystem har vi gett en grov översikt av de byggsystem som vanligen används på Unix-system. I följande avsnitt tittar vi på detta i mer detalj. +Det finns en viss förvirring angående hur sådana ting ska namnges. &GNU; kallar dem byggsystem när Automake, Autoconf och Libtool beskrivs. Qmake kallas ett verktyg att skriva Makefiles för olika kompilatorer och plattformar. I KDE används ofta uttrycket projekthanteringssystem. Vi använder det uttrycket i en vidare bemärkelse för att beskriva de inbyggda miljöer i &tdevelop; som används för att organisera och bygga projekt. I det här avsnittets sammanhang, talar vi dock i huvudsak om automatiserade byggsystem. -Behovet av ett automatiserat byggsystem - -Om du har ett enkelt program som skriver ut Hej allihop, skrivet i C, kan du kompilera och länka det med &gcc; -o hej hej.c och köra det med ./hej, så du behöver inte ens en Makefile. -Om du har ett C-program med flera moduler och deklarationsfiler och du bara ska köra det på din dator (dvs. det är ett lokalt program), behöver du bara en vanlig Makefile, som är ganska enkel att skriva för hand (använd info make för att lära dig mer). -Komplikationerna börjar när: +Behovet av ett automatiserat byggsystem + +Om du har ett enkelt program som skriver ut Hej allihop, skrivet i C, kan du kompilera och länka det med &gcc; -o hej hej.c och köra det med ./hej, så du behöver inte ens en Makefile. +Om du har ett C-program med flera moduler och deklarationsfiler och du bara ska köra det på din dator (dvs. det är ett lokalt program), behöver du bara en vanlig Makefile, som är ganska enkel att skriva för hand (använd info make för att lära dig mer). +Komplikationerna börjar när: - Din källkod, dokumentation, grafik, ljud, översättningar, datafiler etc. finns i mer än en katalog, - Du har en hierarki av kataloger och underkataloger, - Du använder bibliotek som inte är en del av den traditionella uppsättningen på &UNIX;, som &Qt;-objektbiblioteket eller &kde;-skrivbordsbibliotek, - Du använder en preprocessor för att skapa en del av din källkod, som Qt:s MOC prekompilator, - Du siktar på att distribuera programmet i hela världen, till personer som inte har samma &UNIX;- eller &Linux;-system, programvara och hårdvara som du, - Du kräver en automatisk funktion för installation och avinstallation, - Du siktar på att göra ditt program en del av &kde;:s uppsättning med skrivbordsprogram. + Din källkod, dokumentation, grafik, ljud, översättningar, datafiler etc. finns i mer än en katalog, + Du har en hierarki av kataloger och underkataloger, + Du använder bibliotek som inte är en del av den traditionella uppsättningen på &UNIX;, som &Qt;-objektbiblioteket eller &kde;-skrivbordsbibliotek, + Du använder en preprocessor för att skapa en del av din källkod, som Qt:s MOC prekompilator, + Du siktar på att distribuera programmet i hela världen, till personer som inte har samma &UNIX;- eller &Linux;-system, programvara och hårdvara som du, + Du kräver en automatisk funktion för installation och avinstallation, + Du siktar på att göra ditt program en del av &kde;:s uppsättning med skrivbordsprogram. -Om du befinner dig i några eller alla av ovanstående situationer, behöver du troligen ett byggsystem. I exemplet ovan använde vi &gcc; för att kompilera och bygga programmet Hej, men alla C-kompilatorer heter inte &gcc;. Så om du distribuerar programmet till någon som använder en annan C-kompilator, måste din Makefile på något sätt använda namnet på den personens kompilator, annars misslyckas kompileringen av programmet. Detta är bara ett av många exempel på vad som kan gå fel. -Ett byggsystem jämnar ut skillnaderna åt dig. +Om du befinner dig i några eller alla av ovanstående situationer, behöver du troligen ett byggsystem. I exemplet ovan använde vi &gcc; för att kompilera och bygga programmet Hej, men alla C-kompilatorer heter inte &gcc;. Så om du distribuerar programmet till någon som använder en annan C-kompilator, måste din Makefile på något sätt använda namnet på den personens kompilator, annars misslyckas kompileringen av programmet. Detta är bara ett av många exempel på vad som kan gå fel. +Ett byggsystem jämnar ut skillnaderna åt dig. - Det kontrollerar att biblioteken som behövs finns på varje dator som tar emot programmet, - avsöker automatiskt alla programkataloger efter filer att förbehandla, kompilera eller installera och - installerar komponenterna som programmet består av i rätt kataloger, och försäkrar att - katalogerna på datorn som tar emot programmet skapas efter behov. + Det kontrollerar att biblioteken som behövs finns på varje dator som tar emot programmet, + avsöker automatiskt alla programkataloger efter filer att förbehandla, kompilera eller installera och + installerar komponenterna som programmet består av i rätt kataloger, och försäkrar att + katalogerna på datorn som tar emot programmet skapas efter behov. -I korthet erbjuder ett byggsystem säkra metoder för att kompilera och installera programmet på alla datorer som tar emot programmet. Som vi har visat tidigare i översikten Projekthanteringssystem, erbjuder &tdevelop; tre automatiserade byggsystem och möjlighet att skapa din egen Makefile. I korthet (klicka på projektnamnen för mer information): +I korthet erbjuder ett byggsystem säkra metoder för att kompilera och installera programmet på alla datorer som tar emot programmet. Som vi har visat tidigare i översikten Projekthanteringssystem, erbjuder &tdevelop; tre automatiserade byggsystem och möjlighet att skapa din egen Makefile. I korthet (klicka på projektnamnen för mer information): - Automake-projekt som använder de vanliga utvecklingsverktygen för &GNU;. - Qmake-projekt som använder Trolltechs Qmake-projekthantering. - ANT-projekt som använder Apaches ANT-projekthantering för &Java;-utveckling. - Eget projekt som kräver att du underhåller din egen Makefile. + Automake-projekt som använder de vanliga utvecklingsverktygen för &GNU;. + Qmake-projekt som använder Trolltechs Qmake-projekthantering. + ANT-projekt som använder Apaches ANT-projekthantering för &Java;-utveckling. + Eget projekt som kräver att du underhåller din egen Makefile. -Ett av de fyra alternativen måste väljas när du skapar ett projekt, och valet är svårt att senare ändra, så du bör tänka efter innan du börjar. +Ett av de fyra alternativen måste väljas när du skapar ett projekt, och valet är svårt att senare ändra, så du bör tänka efter innan du börjar. - + -Handledningar om Autoconf, Automake och Libtool -Det finns flera handledningar tillgängliga om &GNU;:s byggsystem (Autoconf, Automake och Libtool) som Hantering av automake använder sig av. +Handledningar om Autoconf, Automake och Libtool +Det finns flera handledningar tillgängliga om &GNU;:s byggsystem (Autoconf, Automake och Libtool) som Hantering av automake använder sig av. - En kort handledning om autoconf, skriven av Christopher W. Curtis finns tillgänglig på &tdevelop;s hemsida. Den koncentrerar sig på några grundläggande steg för att ändra en Makefile. - En mer detaljerad handledning finns som en del av en större uppsättning handledningar under Utveckla programvara med GNU. - Den berömda getboken, som heter Autoconf, Automake, and Libtool, finns också. Den är en lättläst, men ändå kortfattad, introduktion till alla viktiga aspekter av &GNU;:s autoverktyg. + En kort handledning om autoconf, skriven av Christopher W. Curtis finns tillgänglig på &tdevelop;s hemsida. Den koncentrerar sig på några grundläggande steg för att ändra en Makefile. + En mer detaljerad handledning finns som en del av en större uppsättning handledningar under Utveckla programvara med GNU. + Den berömda getboken, som heter Autoconf, Automake, and Libtool, finns också. Den är en lättläst, men ändå kortfattad, introduktion till alla viktiga aspekter av &GNU;:s autoverktyg. - + -Vad gör Hantering av automake? - -Programguiden har skapat några ursprungliga Makefile.am filer när du skapade ett nytt projekt av en typ som använder &GNU;:s byggsystem, som C++ KDE Application framework. Under utvecklingen skapar Hantering av automake alla ytterligare Makefile.am filer för projekt som använder &GNU;:s byggsystem, och underhåller alla, både de som skapats med programguiden och Hantering av automake. -Det finns en Makefile.am i varje projektkatalog som innehåller filer som ska kompileras eller installeras. Den innehåller dina specifikationer för att kompilera, bygga och installera filer och en referens till alla underkataloger som också har en Makefile.am och möjligen några filer att kompilera, bygga och installera. - -Projektets kataloger och källkodsfiler kan struktureras till vilket djup som helst, eller du kanske föredrar en platt projektstruktur med alla underkataloger på toppnivå. - -Målet med &GNU;:s byggsystem är att skapa filstrukturer för källkod som kan kompileras, byggas och installeras på vilket &UNIX;- eller &Linux;-system som helst med de enkla kommandona: - -./configure +Vad gör Hantering av automake? + +Programguiden har skapat några ursprungliga Makefile.am filer när du skapade ett nytt projekt av en typ som använder &GNU;:s byggsystem, som C++ KDE Application framework. Under utvecklingen skapar Hantering av automake alla ytterligare Makefile.am filer för projekt som använder &GNU;:s byggsystem, och underhåller alla, både de som skapats med programguiden och Hantering av automake. +Det finns en Makefile.am i varje projektkatalog som innehåller filer som ska kompileras eller installeras. Den innehåller dina specifikationer för att kompilera, bygga och installera filer och en referens till alla underkataloger som också har en Makefile.am och möjligen några filer att kompilera, bygga och installera. + +Projektets kataloger och källkodsfiler kan struktureras till vilket djup som helst, eller du kanske föredrar en platt projektstruktur med alla underkataloger på toppnivå. + +Målet med &GNU;:s byggsystem är att skapa filstrukturer för källkod som kan kompileras, byggas och installeras på vilket &UNIX;- eller &Linux;-system som helst med de enkla kommandona: + +./configure make make install # Oftast som systemadministratör. -och kan avinstalleras med kommandot make uninstall (oftast som systemadministratör). - -Hur fungerar det? Ja, configure är ett skript som: - arbetar fram detaljinformation om systemet som det körs på, som vilken kompilator och vilka bibliotek som ska användas, var de finns, och därefter - rekursivt skapar filerna Makefile genom att fylla i det som ska ersättas i motsvarande Makefile.in. +och kan avinstalleras med kommandot make uninstall (oftast som systemadministratör). + +Hur fungerar det? Ja, configure är ett skript som: + arbetar fram detaljinformation om systemet som det körs på, som vilken kompilator och vilka bibliotek som ska användas, var de finns, och därefter + rekursivt skapar filerna Makefile genom att fylla i det som ska ersättas i motsvarande Makefile.in. -Filen Makefile.am är indata, en mall som ger grundläggande information för den Makefile som ska skapas, genom att fylla i viss systemberoende information. Den skapas av verktyget Automake från filen Makefile.am. -Processen att komma från en Makefile.am (där .am anger mallfiler för Automake) till Makefile hanteras automatiskt av &tdevelop;s Hantering av automake med verktyget Autoconf, M4-makron och andra mysterier vi inte behöver gå in på här. -Så när make kör, hämtar det automatiskt rätt information från den nuvarande miljön, som kompilatorer och bibliotek. På samma sätt, placerar make install delarna av programmet, som körbara filer, dokumentation och datafiler på rätt plats i den miljön. - -Om du distribuerar programmet som ett tar-arkiv (en enda komprimerad fil som &tdevelop; kan skapa åt dig), innehåller den filerna Makefile.in och skriptfilen configure, så att mottagaren kan kompilera, bygga och installera programmet utan att ha Automake, Autoconf eller KDevelop på sin dator. Filerna Makefile.am ingår också, ifall mottagaren måste göra några ändringar i källkoden. -Reglerna är väsentligt annorlunda om du distribuerar via ett webbaserat källkodsarkiv som &kde;:s &cvs;. - - +Filen Makefile.am är indata, en mall som ger grundläggande information för den Makefile som ska skapas, genom att fylla i viss systemberoende information. Den skapas av verktyget Automake från filen Makefile.am. +Processen att komma från en Makefile.am (där .am anger mallfiler för Automake) till Makefile hanteras automatiskt av &tdevelop;s Hantering av automake med verktyget Autoconf, M4-makron och andra mysterier vi inte behöver gå in på här. +Så när make kör, hämtar det automatiskt rätt information från den nuvarande miljön, som kompilatorer och bibliotek. På samma sätt, placerar make install delarna av programmet, som körbara filer, dokumentation och datafiler på rätt plats i den miljön. + +Om du distribuerar programmet som ett tar-arkiv (en enda komprimerad fil som &tdevelop; kan skapa åt dig), innehåller den filerna Makefile.in och skriptfilen configure, så att mottagaren kan kompilera, bygga och installera programmet utan att ha Automake, Autoconf eller KDevelop på sin dator. Filerna Makefile.am ingår också, ifall mottagaren måste göra några ändringar i källkoden. +Reglerna är väsentligt annorlunda om du distribuerar via ett webbaserat källkodsarkiv som &kde;:s &cvs;. + + -Sammanfattning av vad Hantering av automake gör +Sammanfattning av vad Hantering av automake gör - Skapar filerna Makefile.am i underkatalogerna som det känner till som delprojekt. - Uppdaterar filerna Makefile.am när projektstrukturen ändras. - Uppdaterar filerna Makefile.am när filer läggs till i eller tas bort från projekt. - Accepterar definitioner om hur de olika filerna ska byggas eller installeras, och ändrar Makefile.am enligt dem. - Accepterar parametrar som används vid byggning eller installation (t.ex. biblioteksnamn), och försäkrar att de används i de nödvändiga kompilerings- och byggstegen. + Skapar filerna Makefile.am i underkatalogerna som det känner till som delprojekt. + Uppdaterar filerna Makefile.am när projektstrukturen ändras. + Uppdaterar filerna Makefile.am när filer läggs till i eller tas bort från projekt. + Accepterar definitioner om hur de olika filerna ska byggas eller installeras, och ändrar Makefile.am enligt dem. + Accepterar parametrar som används vid byggning eller installation (t.ex. biblioteksnamn), och försäkrar att de används i de nödvändiga kompilerings- och byggstegen. - + -Innehåll i automake-filer - -Filen Makefile.am har rader som innehåller variabelnamn följda av ett likhetstecken och en lista med filer eller parametervärden. Variabler har tvådelade namn, som bin_PROGRAMS, mittpgm_SOURCES eller kdelnk_DATA. Den andra delen kallas den primära och representerar något som ska byggas eller installeras. Den första delen kallas prefix och representerar: +Innehåll i automake-filer + +Filen Makefile.am har rader som innehåller variabelnamn följda av ett likhetstecken och en lista med filer eller parametervärden. Variabler har tvådelade namn, som bin_PROGRAMS, mittpgm_SOURCES eller kdelnk_DATA. Den andra delen kallas den primära och representerar något som ska byggas eller installeras. Den första delen kallas prefix och representerar: - En katalog där installationen ska göras (t.ex. bin), - En kvalifikation för den primära delen (t.ex. mittpgm för SOURCES, som anger att källkodsfiler som listas efter mittpgm_SOURCES ingår i att bygga mittpgm. - Ett särskilt prefix noinst (kort för ingen installation), som oftast används för att lista programmets deklarationsfiler (.h), - Eller det speciella prefixet EXTRA, för konfigurationsberoende saker. + En katalog där installationen ska göras (t.ex. bin), + En kvalifikation för den primära delen (t.ex. mittpgm för SOURCES, som anger att källkodsfiler som listas efter mittpgm_SOURCES ingår i att bygga mittpgm. + Ett särskilt prefix noinst (kort för ingen installation), som oftast används för att lista programmets deklarationsfiler (.h), + Eller det speciella prefixet EXTRA, för konfigurationsberoende saker. -För mer information om Automake och filerna Makefile.am, slå upp den med info Automake. -I huvudsak skapar och uppdaterar Hantering av automake variabelnamn och fillistor eller parametrar. Se följande exempel på en Makefile.am för ett typiskt program, som kallas mittpgm. - -## Makefile.am för mittpgm +För mer information om Automake och filerna Makefile.am, slå upp den med info Automake. +I huvudsak skapar och uppdaterar Hantering av automake variabelnamn och fillistor eller parametrar. Se följande exempel på en Makefile.am för ett typiskt program, som kallas mittpgm. + +## Makefile.am för mittpgm # det här är programmet som installeras. dess namn används för alla # andra Makefile.am variablerna @@ -507,791 +169,328 @@ rc_DATA = mittpgm_ui.rc AM_CXXFLAGS = -DMITT_C++_PREPROCESSOR_ALTERNATIV -Som du kan se är många av objekten på högersidan symboler på formen $(xxxx). De är miljövariabler som definieras i själva &kde;-miljön och ersätts med riktiga värden när ./configure skapar de slutliga filerna Makefile på datorn som tar emot programmet. - -Det är också en god idé att köra kommandot ./configure --help någon gång efter du har börjat med &tdevelop;, som visar dig de olika saker du kan ändra vid bygg- och installationstid, såsom en testmiljö. I synnerhet kommandot: +Som du kan se är många av objekten på högersidan symboler på formen $(xxxx). De är miljövariabler som definieras i själva &kde;-miljön och ersätts med riktiga värden när ./configure skapar de slutliga filerna Makefile på datorn som tar emot programmet. + +Det är också en god idé att köra kommandot ./configure --help någon gång efter du har börjat med &tdevelop;, som visar dig de olika saker du kan ändra vid bygg- och installationstid, såsom en testmiljö. I synnerhet kommandot: ./configure --prefix=/var/du/vill - flyttar hela installationen till en katalogstruktur som du väljer, genom att ändra den interna variabeln $(prefix) till värdet /var/du/vill. + flyttar hela installationen till en katalogstruktur som du väljer, genom att ändra den interna variabeln $(prefix) till värdet /var/du/vill. - + - + -Användning av Hantering av automake - -I det här kapitlet hittar du en grundläggande beskrivning av elementen i Hantering av automake, och hur de används. Det täcker: - Fönstret Hantering av automake beskriver den grundläggande strukturen hos huvudfönstret i Hantering av automake. - Översiktsfönstret beskriver elementen i det övre delfönstret. - Detaljfönstret beskriver elementen i det undre delfönstret. - Navigera i Hantering av automake listar några grundläggande åtgärder du kan utföra i Hantering av automake. - Sammanhangsberoende menyer i Hantering av automake beskriver menyerna som dyker upp när du väljer en åtgärd i Hantering av automake. +Användning av Hantering av automake + +I det här kapitlet hittar du en grundläggande beskrivning av elementen i Hantering av automake, och hur de används. Det täcker: + Fönstret Hantering av automake beskriver den grundläggande strukturen hos huvudfönstret i Hantering av automake. + Översiktsfönstret beskriver elementen i det övre delfönstret. + Detaljfönstret beskriver elementen i det undre delfönstret. + Navigera i Hantering av automake listar några grundläggande åtgärder du kan utföra i Hantering av automake. + Sammanhangsberoende menyer i Hantering av automake beskriver menyerna som dyker upp när du väljer en åtgärd i Hantering av automake. -Fönstret Hantering av automake +Fönstret Hantering av automake - - + + - - - Hantering av automake använder ett delat fönster. Den övre delen kallas Översiktsfönstret och den undre delen kallas Detaljfönstret. Mellan dem finns en smal rad som kan dras med musen för att justera fönsterstorlekarna. I IDEA-fönsterläge kan du också dra sidokanten på det delade fönstret för att ändra bredden. - Ovanför varje fönster finns en verktygsrad, där knapparna blir aktiva när ett element i fönstret markeras. Det här erbjuder ett sätt som du kan komma åt åtgärderna som tillhandahålls för det elementet. Det andra sättet är sammanhangsberoende menyer, som dyker upp vid klick med höger musknapp som beskrivs nedan. - I IDEA-fönsterläge finns det ytterligare två små knappar till vänster i namnlisten på fönstret Hantering av automake: en triangelformat högerpil, och en knapp med en punkt. Pilknappen används för att stänga fönstret. Å andra sidan, behåller punktknappen fönstret öppet även om ett annat fönster väljs i &tdevelop;. (Annars stängs fönstret Hantering av automake automatiskt så fort ett annat fönster får inmatningsfokus.) - - + + + Hantering av automake använder ett delat fönster. Den övre delen kallas Översiktsfönstret och den undre delen kallas Detaljfönstret. Mellan dem finns en smal rad som kan dras med musen för att justera fönsterstorlekarna. I IDEA-fönsterläge kan du också dra sidokanten på det delade fönstret för att ändra bredden. + Ovanför varje fönster finns en verktygsrad, där knapparna blir aktiva när ett element i fönstret markeras. Det här erbjuder ett sätt som du kan komma åt åtgärderna som tillhandahålls för det elementet. Det andra sättet är sammanhangsberoende menyer, som dyker upp vid klick med höger musknapp som beskrivs nedan. + I IDEA-fönsterläge finns det ytterligare två små knappar till vänster i namnlisten på fönstret Hantering av automake: en triangelformat högerpil, och en knapp med en punkt. Pilknappen används för att stänga fönstret. Å andra sidan, behåller punktknappen fönstret öppet även om ett annat fönster väljs i &tdevelop;. (Annars stängs fönstret Hantering av automake automatiskt så fort ett annat fönster får inmatningsfokus.) + + - + -Översiktsfönstret +Översiktsfönstret -Översiktsfönstret innehåller en trädlista med alla kataloger i projektet som innehåller programfiler, dokumentation eller data. Varje sådan katalog innehåller en fil Makefile.am och är känd som ett delprojekt i Hantering av automake. Det finns tre typiska delprojekt i ett &kde;-baserat projekt, som visas på bilden ovan: +Översiktsfönstret innehåller en trädlista med alla kataloger i projektet som innehåller programfiler, dokumentation eller data. Varje sådan katalog innehåller en fil Makefile.am och är känd som ett delprojekt i Hantering av automake. Det finns tre typiska delprojekt i ett &kde;-baserat projekt, som visas på bilden ovan: - src: källkodsfiler för programmet, - doc: användarmanualen eller handboken, - po: utdrag av strängar i dina källkodsfiler som kräver översättning till andra mänskliga språk (t.ex. fönsterrubriker, menynamn, namn på knappar, text i dialogrutor och meddelanden av olika slag). + src: källkodsfiler för programmet, + doc: användarmanualen eller handboken, + po: utdrag av strängar i dina källkodsfiler som kräver översättning till andra mänskliga språk (t.ex. fönsterrubriker, menynamn, namn på knappar, text i dialogrutor och meddelanden av olika slag). -Observera att delprojektet doc alltid har ett delprojekt som heter en, som du kan se om du klickar på symbolen + intill ordet doc. Det beror på att grundspråket för all dokumentation i KDE är engelska (en). Om programmet blir en del av KDE, kan KDE:s översättningsgrupper översätta din dokumentation från engelska till andra språk, och översättningarna hamnar då i andra delprojekt, som sv (svenska), de (tyska) eller fr (franska). Strängarna i delprojektet po kan också översättas och lagras i andra filer under po, för att på så sätt låta programmet hanteras av personer som inte kan engelska. - -Delprojekten doc och po tjänar olika syften. doc innehåller dokumentation, som en användarhandbok, medan po innehåller textsträngar som kan översättas från användargränssnittet som ingår i programmets källkod. - -Översiktsfönstret fungerar bland annat som ett navigeringsverktyg. Om du väljer ett delprojekt i översiktsfönstret, visas motsvarande detaljinformation i detaljfönstret. - - +Observera att delprojektet doc alltid har ett delprojekt som heter en, som du kan se om du klickar på symbolen + intill ordet doc. Det beror på att grundspråket för all dokumentation i KDE är engelska (en). Om programmet blir en del av KDE, kan KDE:s översättningsgrupper översätta din dokumentation från engelska till andra språk, och översättningarna hamnar då i andra delprojekt, som sv (svenska), de (tyska) eller fr (franska). Strängarna i delprojektet po kan också översättas och lagras i andra filer under po, för att på så sätt låta programmet hanteras av personer som inte kan engelska. + +Delprojekten doc och po tjänar olika syften. doc innehåller dokumentation, som en användarhandbok, medan po innehåller textsträngar som kan översättas från användargränssnittet som ingår i programmets källkod. + +Översiktsfönstret fungerar bland annat som ett navigeringsverktyg. Om du väljer ett delprojekt i översiktsfönstret, visas motsvarande detaljinformation i detaljfönstret. + + -Detaljfönstret +Detaljfönstret -Detaljfönstret innehåller en lista med alla filer i delprojektet som för närvarande är markerat i översiktsfönstret, samt kompilerings-, bygg- och installationsreglerna för delprojektet. På så sätt kan fönstren tillsammans ge dig möjlighet att komma åt alla komponenter i programmet, och all information om hur det ska kompileras, byggas och installeras. +Detaljfönstret innehåller en lista med alla filer i delprojektet som för närvarande är markerat i översiktsfönstret, samt kompilerings-, bygg- och installationsreglerna för delprojektet. På så sätt kan fönstren tillsammans ge dig möjlighet att komma åt alla komponenter i programmet, och all information om hur det ska kompileras, byggas och installeras. -Mål - -Trädlistan i detaljfönstret har två nivåer. Den översta nivån består av så kallade mål i Hantering av automake, och nästa nivå innehåller listor med filer som används för att skapa varje mål. - -Det här konceptet med ett mål i Hantering av automake, skiljer sig något från vad ett mål i en Makefile oftast är. I korthet: +Mål + +Trädlistan i detaljfönstret har två nivåer. Den översta nivån består av så kallade mål i Hantering av automake, och nästa nivå innehåller listor med filer som används för att skapa varje mål. + +Det här konceptet med ett mål i Hantering av automake, skiljer sig något från vad ett mål i en Makefile oftast är. I korthet: - Definitionen av hur ett antal filer ska kompileras, byggas eller installeras är känt som ett mål i Hantering av automake, men som en variabel i själva Automake. - Ett mål i make är ofta något helt annat, eftersom det kan vara en väljare till kommandot make (t.ex. make install, make clean). - Vissa av variablerna i Makefile.am representerar dock ett underliggande delmål för make. + Definitionen av hur ett antal filer ska kompileras, byggas eller installeras är känt som ett mål i Hantering av automake, men som en variabel i själva Automake. + Ett mål i make är ofta något helt annat, eftersom det kan vara en väljare till kommandot make (t.ex. make install, make clean). + Vissa av variablerna i Makefile.am representerar dock ett underliggande delmål för make. - + -Navigera i Hantering av automake - -Både i översiktsfönstret och detaljfönstret kan du vänsterklicka på + eller - intill ett delprojekt eller målnamn för att expandera eller dra ihop trädvyn. Om du gör det med ett delprojekt i översiktsfönstret, visas eller döljs delprojektets nästa underliggande nivå (om det finns någon). Om du gör det med ett mål i detaljfönstret, visas eller döljs listan med filer som ingår i målet. +Navigera i Hantering av automake + +Både i översiktsfönstret och detaljfönstret kan du vänsterklicka på + eller - intill ett delprojekt eller målnamn för att expandera eller dra ihop trädvyn. Om du gör det med ett delprojekt i översiktsfönstret, visas eller döljs delprojektets nästa underliggande nivå (om det finns någon). Om du gör det med ett mål i detaljfönstret, visas eller döljs listan med filer som ingår i målet. -Öppna en fil för redigering +Öppna en fil för redigering -Om du vänsterklickar på ett filnamn i detaljfönstret, öppnas motsvarande fil i &tdevelop;s redigeringsfönster. +Om du vänsterklickar på ett filnamn i detaljfönstret, öppnas motsvarande fil i &tdevelop;s redigeringsfönster. -Aktivera verktygsradsknapparna i Hantering av automake +Aktivera verktygsradsknapparna i Hantering av automake -Om du vänsterklickar på ett delprojektnamn i översiktsfönstret eller ett mål i detaljfönstret, markeras namnet och vissa knappar i verktygsraden blir aktiva längst upp i fönstret. +Om du vänsterklickar på ett delprojektnamn i översiktsfönstret eller ett mål i detaljfönstret, markeras namnet och vissa knappar i verktygsraden blir aktiva längst upp i fönstret. - Du rekommenderas använda höger musknapp och sammanhangsberoende menyer, istället för knapparna i verktygsraden, eftersom det är då mycket enklare att se och förstå vad du gör. - Åtgärder för delprojekt och mål har långtgående effekter för struktur, kompilering, byggning och installation av programmet. + Du rekommenderas använda höger musknapp och sammanhangsberoende menyer, istället för knapparna i verktygsraden, eftersom det är då mycket enklare att se och förstå vad du gör. + Åtgärder för delprojekt och mål har långtgående effekter för struktur, kompilering, byggning och installation av programmet. -Välja åtgärder och sammanhangsberoende menyer +Välja åtgärder och sammanhangsberoende menyer -Om du högerklickar på ett delprojektnamn, mål eller fil, dyker en meny upp och du kan därefter välja åtgärder att utföra för delprojektet, målet eller filen, som att lägga till ett mål i delprojektet, lägga till en fil i målet eller logiskt ta bort den markerade filen från sitt mål. +Om du högerklickar på ett delprojektnamn, mål eller fil, dyker en meny upp och du kan därefter välja åtgärder att utföra för delprojektet, målet eller filen, som att lägga till ett mål i delprojektet, lägga till en fil i målet eller logiskt ta bort den markerade filen från sitt mål. - + -Sammanhangsberoende menyer i Hantering av automake +Sammanhangsberoende menyer i Hantering av automake -Följande avsnitt förklarar kortfattat vilka åtgärder som menyerna gör tillgängliga, som dyker upp vid klick med höger musknapp i fönstret Hantering av automake. Avsnitten är bara avsedda som en översikt. Du hittar detaljerade beskrivningar av de flesta åtgärderna i ett senare kapitel. +Följande avsnitt förklarar kortfattat vilka åtgärder som menyerna gör tillgängliga, som dyker upp vid klick med höger musknapp i fönstret Hantering av automake. Avsnitten är bara avsedda som en översikt. Du hittar detaljerade beskrivningar av de flesta åtgärderna i ett senare kapitel. -Sammanhangsberoende menyn för en fil - -När du högerklickar på ett filnamn i detaljfönstret, dyker följande meny upp som låter dig välja en av flera åtgärder att utföra med filen. I bilden nedan, markerades ikonfilen hi-16app-mittpgm.png i målet Ikondata i kde_icon från delprojektet mittpgm/src. +Sammanhangsberoende menyn för en fil + +När du högerklickar på ett filnamn i detaljfönstret, dyker följande meny upp som låter dig välja en av flera åtgärder att utföra med filen. I bilden nedan, markerades ikonfilen hi-16app-mittpgm.png i målet Ikondata i kde_icon från delprojektet mittpgm/src. - - + + - - - Det huvudsakliga alternativet i den sammanhangsberoende menyn är att Ta bort filen från målet (dvs. den kommer inte längre att användas för att kompilera, bygga eller installera det målet). - Alternativet CVS erbjuder en hel del olika CVS-åtgärder för filen. - Alternativet Öppna med låter dig öppna filen med ett antal editorer eller med vilket program som helst (t.ex. kan du öppna ikonfilen i vårt exempel med Kicon). - Alternativet Perforce används för liknande åtgärder som i CVS, men med det kommersiella versionshanteringssystemet Perforce. - - + + + Det huvudsakliga alternativet i den sammanhangsberoende menyn är att Ta bort filen från målet (dvs. den kommer inte längre att användas för att kompilera, bygga eller installera det målet). + Alternativet CVS erbjuder en hel del olika CVS-åtgärder för filen. + Alternativet Öppna med låter dig öppna filen med ett antal editorer eller med vilket program som helst (t.ex. kan du öppna ikonfilen i vårt exempel med Kicon). + Alternativet Perforce används för liknande åtgärder som i CVS, men med det kommersiella versionshanteringssystemet Perforce. + + - + -Sammanhangsberoende menyn för ett mål - -När du högerklickar på ett mål i detaljfönstret, dyker följande meny upp som låter dig välja en av flera åtgärder att utföra med det. I bilden nedan, markerades målet mittpgm (Program i bin) i delprojektet mittpgm/src. +Sammanhangsberoende menyn för ett mål + +När du högerklickar på ett mål i detaljfönstret, dyker följande meny upp som låter dig välja en av flera åtgärder att utföra med det. I bilden nedan, markerades målet mittpgm (Program i bin) i delprojektet mittpgm/src. - - + + - - - Alternativet Inställningar för ett mål gäller bara källkodsfiler. I motsvarande dialogruta kan du ange länkargument och sökvägar där bibliotek kan hittas, och du kan ange en lista med verkliga bibliotek som ska länkas med i programmet. - Alternativet Skapa ny fil visar en dialogruta där du kan ange filnamnet och filtypen som ska skapas (i en kombinationsruta). - Alternativet Lägg till befintliga filer visar en dialogruta där du kan lägga till en befintlig fil till målet. - Alternativet Ta bort för ett mål låter dig logiskt ta bort målet och alla dess filer från projektstrukturen. - Alternativet Gör mål aktivt gäller bara för mål som innehåller källkodsfiler. Nya filer läggs alltid till i ett sådant aktivt mål. - Alternativet Bygg mål anropar alla nödvändiga kompilerings- och byggåtgärder för att bygga koden enbart för detta mål. - - + + + Alternativet Inställningar för ett mål gäller bara källkodsfiler. I motsvarande dialogruta kan du ange länkargument och sökvägar där bibliotek kan hittas, och du kan ange en lista med verkliga bibliotek som ska länkas med i programmet. + Alternativet Skapa ny fil visar en dialogruta där du kan ange filnamnet och filtypen som ska skapas (i en kombinationsruta). + Alternativet Lägg till befintliga filer visar en dialogruta där du kan lägga till en befintlig fil till målet. + Alternativet Ta bort för ett mål låter dig logiskt ta bort målet och alla dess filer från projektstrukturen. + Alternativet Gör mål aktivt gäller bara för mål som innehåller källkodsfiler. Nya filer läggs alltid till i ett sådant aktivt mål. + Alternativet Bygg mål anropar alla nödvändiga kompilerings- och byggåtgärder för att bygga koden enbart för detta mål. + + - + -Sammanhangsberoende menyn för ett delprojekt +Sammanhangsberoende menyn för ett delprojekt -När du högerklickar på ett delprojekt i översiktsfönstret, dyker följande meny upp som låter dig göra större ändringar i projektets struktur och sättet det kompileras, byggs och installeras. Du kan använda den för att utöka eller ändra den grundläggande projektstrukturen som programguiden har skapat. +När du högerklickar på ett delprojekt i översiktsfönstret, dyker följande meny upp som låter dig göra större ändringar i projektets struktur och sättet det kompileras, byggs och installeras. Du kan använda den för att utöka eller ändra den grundläggande projektstrukturen som programguiden har skapat. - - + + - - - Alternativet Inställningar för ett delprojekt styr sättet som delprojektet kompileras, byggs och installeras. Dialogrutan som dyker upp har flikar för Kompilator, Deklarationsfiler, Prefix och Byggordning. - Alternativet Lägg till delprojekt skapar en ny katalog och Makefile.am skelettfil. - Alternativet Lägg till mål visar en dialogruta, där du kan ställa in regler för kompilering, byggning eller installation för en filgrupp inne i delprojektet. - Lägg till tjänst (... ännu inte skrivet ...) - Lägg till program (... ännu inte skrivet ...) - Lägg till befintliga delprojekt (... ännu inte skrivet ...) - Alternativet Ta bort delprojekt i den sammanhangsberoende menyn för ett delprojekt är det riktiga sättet att ta bort ett delprojekt. Det justerar filerna Makefile.am på motsvarande sätt. Du erbjuds också möjlighet att ta bort alla filer (eller länkar) i motsvarande underkatalog. Uppenbarligen ska funktionen användas med försiktighet. - Alternativet Bygg anropar alla nödvändiga kompilerings- och byggåtgärder för att bygga koden för enbart detta delprojekt. - Tvinga omredigering (... ännu inte skrivet ...) - Rensa (... ännu inte skrivet ...) - Installera (... ännu inte skrivet ...) - Installera (som systemadministratör) (... ännu inte skrivet ...) - - + + + Alternativet Inställningar för ett delprojekt styr sättet som delprojektet kompileras, byggs och installeras. Dialogrutan som dyker upp har flikar för Kompilator, Deklarationsfiler, Prefix och Byggordning. + Alternativet Lägg till delprojekt skapar en ny katalog och Makefile.am skelettfil. + Alternativet Lägg till mål visar en dialogruta, där du kan ställa in regler för kompilering, byggning eller installation för en filgrupp inne i delprojektet. + Lägg till tjänst (... ännu inte skrivet ...) + Lägg till program (... ännu inte skrivet ...) + Lägg till befintliga delprojekt (... ännu inte skrivet ...) + Alternativet Ta bort delprojekt i den sammanhangsberoende menyn för ett delprojekt är det riktiga sättet att ta bort ett delprojekt. Det justerar filerna Makefile.am på motsvarande sätt. Du erbjuds också möjlighet att ta bort alla filer (eller länkar) i motsvarande underkatalog. Uppenbarligen ska funktionen användas med försiktighet. + Alternativet Bygg anropar alla nödvändiga kompilerings- och byggåtgärder för att bygga koden för enbart detta delprojekt. + Tvinga omredigering (... ännu inte skrivet ...) + Rensa (... ännu inte skrivet ...) + Installera (... ännu inte skrivet ...) + Installera (som systemadministratör) (... ännu inte skrivet ...) + + - + - + - + -Automake-projekt -autoproject -&automake; -&autoconf; -&libtool; - -(... ännu inte skrivet ...) +Automake-projekt +autoproject +&automake; +&autoconf; +&libtool; + +(... ännu inte skrivet ...) -Autoconf -configure-skriptet -config.status-skriptet -Makefile.in -config.h.in - -Makefile.in till Makefile - -prefix = @prefix@ +Autoconf +configure-skriptet +config.status-skriptet +Makefile.in +config.h.in + +Makefile.in till Makefile + +prefix = @prefix@ INSTALL = @INSTALL@ build_triplet = @build@ CXX = @CXX@ -prefix = /home/bernd/kde3 +prefix = /home/bernd/kde3 INSTALL = /usr/bin/ginstall -c -p build_triplet = i686-pc-linux-gnu CXX = g++ -config.h.in till config.h +config.h.in till config.h -/* Define if you have libz */ +/* Define if you have libz */ #undef HAVE_LIBZ /* The size of a `int', as computed by sizeof. */ #undef SIZEOF_INT -/* Define if you have libz */ +/* Define if you have libz */ #define HAVE_LIBZ 1 /* The size of a `int', as computed by sizeof. */ #define SIZEOF_INT 4 - + -Automake +Automake -(... ännu inte skrivet ...) +(... ännu inte skrivet ...) - + -&tdevelop;s Hantering av automake +&tdevelop;s Hantering av automake
-En skärmbild av Hantering av automake +En skärmbild av Hantering av automake - +
- + -Bygga och installera bibliotek +Bygga och installera bibliotek --rpath -PIC -static -insticksprogram: no-undefined +-rpath +PIC +static +insticksprogram: no-undefined - + - + -Egna byggfiler och byggskript -Makefile -build.xml - -(... ännu inte skrivet ...) - - +Egna byggfiler och byggskript +Makefile +build.xml + +(... ännu inte skrivet ...) + + -Kompilatorinställningar +Kompilatorinställningar -(... ännu inte skrivet ...) +(... ännu inte skrivet ...) - + -Byggalternativ +Byggalternativ -(... ännu inte skrivet ...) +(... ännu inte skrivet ...) - + - + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/setup.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/setup.docbook index 892188d4867..4b185fca87a 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/setup.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/setup.docbook @@ -2,27 +2,14 @@ - BerndPol + BerndPol -Anpassa &tdevelop; +Anpassa &tdevelop; -&tdevelop; är en mycket kraftfull och flexibel integrerad utvecklingsmiljö, som erbjuder många möjligheter för anpassning enligt dina behov. För att göra inställningar, välj Inställningar Anpassa &tdevelop;.... Det gör att inställningsdialogrutan dyker upp, som består av ett fönster för att välja inställningar till vänster och inställningsdialogrutan till höger, vars innehåll varierar beroende på gruppen av inställningar du valt. +&tdevelop; är en mycket kraftfull och flexibel integrerad utvecklingsmiljö, som erbjuder många möjligheter för anpassning enligt dina behov. För att göra inställningar, välj Inställningar Anpassa &tdevelop;.... Det gör att inställningsdialogrutan dyker upp, som består av ett fönster för att välja inställningar till vänster och inställningsdialogrutan till höger, vars innehåll varierar beroende på gruppen av inställningar du valt. @@ -30,187 +17,89 @@ -Välj en grupp av inställningar +Välj en grupp av inställningar - Välj en grupp av inställningar + Välj en grupp av inställningar -Vi beskriver inställningarna i en annan ordning, uppdelat i huvudämnena Allmänna inställningar, Anpassa dokumentationen och Avancerade inställningar, vilket leder till en intuitivare läsupplevelse. -Om du vill slå upp en viss grupp av inställningar direkt, använd en av följande länkar. +Vi beskriver inställningarna i en annan ordning, uppdelat i huvudämnena Allmänna inställningar, Anpassa dokumentationen och Avancerade inställningar, vilket leder till en intuitivare läsupplevelse. +Om du vill slå upp en viss grupp av inställningar direkt, använd en av följande länkar. - Allmänt - Användargränssnitt - Filmallar -Editor - Förkortningar - Skript - Menyn Verktyg - Externa verktyg - Dokumentation - Kodsnuttar - Fillista - Filväljare - Skapa ny klass i C++ - Formatering - Tolkning av C++ + Allmänt + Användargränssnitt + Filmallar +Editor + Förkortningar + Skript + Menyn Verktyg + Externa verktyg + Dokumentation + Kodsnuttar + Fillista + Filväljare + Skapa ny klass i C++ + Formatering + Tolkning av C++ -Allmänna inställningar +Allmänna inställningar -Allmänna inställningar rör de vanligare aktiviteterna för att anpassa &tdevelop;, där det finns: +Allmänna inställningar rör de vanligare aktiviteterna för att anpassa &tdevelop;, där det finns: - - Allmän inställning - - - Välja användargränssnitt - + + Allmän inställning + + + Välja användargränssnitt + -Aktiviteter för källkodsredigering - - Välja en editor - - - Välja stil för källkodsformatering - - - Ställa in verktyget för kodsnuttar - +Aktiviteter för källkodsredigering + + Välja en editor + + + Välja stil för källkodsformatering + + + Ställa in verktyget för kodsnuttar + - - Anpassa filväljaren - + + Anpassa filväljaren + -Allmän inställning +Allmän inställning -Inställningsdialogrutan Allmänt låter dig definiera grundläggande beteende hos &tdevelop; som sällan ändras under dagligt arbete. Det rör: +Inställningsdialogrutan Allmänt låter dig definiera grundläggande beteende hos &tdevelop; som sällan ändras under dagligt arbete. Det rör: -Allmänna projektinställningar som +Allmänna projektinställningar som - definiera en standardprojektkatalog som &tdevelop; ska använda för nya projekt. - bestämma om du vill att &tdevelop; automatiskt ska ladda projektet du senast arbetade med. + definiera en standardprojektkatalog som &tdevelop; ska använda för nya projekt. + bestämma om du vill att &tdevelop; automatiskt ska ladda projektet du senast arbetade med. -Välja ett teckensnitt för de oftast använda utmatningsfönstren, nämligen: +Välja ett teckensnitt för de oftast använda utmatningsfönstren, nämligen: -Meddelandeutmatningen som &tdevelop; använder för att visa t.ex. kompileringsprocesser, och +Meddelandeutmatningen som &tdevelop; använder för att visa t.ex. kompileringsprocesser, och -Programutmatningen, som visar fel- och tillståndsinformation som rör ett program som kör. +Programutmatningen, som visar fel- och tillståndsinformation som rör ett program som kör. @@ -218,34 +107,18 @@ -En del vanliga beteenden som rör rader som visas i fönstret Meddelandeutmatning, nämligen: +En del vanliga beteenden som rör rader som visas i fönstret Meddelandeutmatning, nämligen: -om långa rader radbryts, och +om långa rader radbryts, och -om meddelanden om katalogbyte som ges av make visas. +om meddelanden om katalogbyte som ges av make visas. -Detaljnivån för meddelanden om kompileringsprocessen som visas i fönstret Meddelandeutmatning. +Detaljnivån för meddelanden om kompileringsprocessen som visas i fönstret Meddelandeutmatning. @@ -255,253 +128,103 @@ - Dialogrutan för allmänna inställningar + Dialogrutan för allmänna inställningar -Ladda senaste projekt vid start +Ladda senaste projekt vid start -Markera den här kryssrutan om du vill fortsätta att arbeta med det senaste projektet du arbetade med. Det gör att &tdevelop; automatiskt laddar projektet vid start. Det visas oftast med samma tillstånd som du lämnade arbetet, så att du enkelt kan fortsätta. +Markera den här kryssrutan om du vill fortsätta att arbeta med det senaste projektet du arbetade med. Det gör att &tdevelop; automatiskt laddar projektet vid start. Det visas oftast med samma tillstånd som du lämnade arbetet, så att du enkelt kan fortsätta. -Standardprojektkatalog: +Standardprojektkatalog: -Normalt använder &tdevelop; en gemensam överliggande katalog för alla nya projekt. Skriv in absolut sökväg till denna gemensamma katalog i rutan eller välj den i katalogstrukturen. &tdevelop; placerar alla nya projekt här som underkataloger. -Du kan förstås ändra katalogsökvägen för ett nytt projekt när du ställer in det i Projektguiden. +Normalt använder &tdevelop; en gemensam överliggande katalog för alla nya projekt. Skriv in absolut sökväg till denna gemensamma katalog i rutan eller välj den i katalogstrukturen. &tdevelop; placerar alla nya projekt här som underkataloger. +Du kan förstås ändra katalogsökvägen för ett nytt projekt när du ställer in det i Projektguiden. -Fönsterteckensnitt +Fönsterteckensnitt -Fönstret Programutmatning används för att visa fel- och tillståndsinformation från program som körs inne i &tdevelop;. Det är information som programmen oftast skickar till konsollen när de körs fristående. Alltså behöver du inte lämna den grafiska utvecklingsmiljön när du testar programmet du för närvarande arbetar med. -För att välja ett lämpligt teckensnitt för fönstret Meddelandeutmatning, klicka på knappen Fönsterteckensnitt som visar teckensnittet som för närvarande är valt (det står Arial på bilden ovan). &kde;:s vanliga dialogruta Välj teckensnitt dyker upp, där du kan välja teckensnittet som ska användas. -När &tdevelop; först startar initieras teckensnittsinställningen till det standardteckensnitt som &kde;-användaren har inställt. Den här inställningen är fast, så om du ändrar Inställningar Utseende och teman Teckensnitt i Inställningscentralen påverkas inte &tdevelop;s teckensnittsval. Du måste explicit välja ett nytt teckensnitt för fönstret Meddelandeutmatning. +Fönstret Programutmatning används för att visa fel- och tillståndsinformation från program som körs inne i &tdevelop;. Det är information som programmen oftast skickar till konsollen när de körs fristående. Alltså behöver du inte lämna den grafiska utvecklingsmiljön när du testar programmet du för närvarande arbetar med. +För att välja ett lämpligt teckensnitt för fönstret Meddelandeutmatning, klicka på knappen Fönsterteckensnitt som visar teckensnittet som för närvarande är valt (det står Arial på bilden ovan). &kde;:s vanliga dialogruta Välj teckensnitt dyker upp, där du kan välja teckensnittet som ska användas. +När &tdevelop; först startar initieras teckensnittsinställningen till det standardteckensnitt som &kde;-användaren har inställt. Den här inställningen är fast, så om du ändrar Inställningar Utseende och teman Teckensnitt i Inställningscentralen påverkas inte &tdevelop;s teckensnittsval. Du måste explicit välja ett nytt teckensnitt för fönstret Meddelandeutmatning. -Kompilatorutmatning +Kompilatorutmatning -&tdevelop; förbehandlar meddelanden som fönstret Meddelandeutmatning visar under byggprocessen för att filtrera onödig information. Du kan styra detaljnivån som &tdevelop; visar med kombinationsrutan i det här fältet. +&tdevelop; förbehandlar meddelanden som fönstret Meddelandeutmatning visar under byggprocessen för att filtrera onödig information. Du kan styra detaljnivån som &tdevelop; visar med kombinationsrutan i det här fältet. -Mycket kort -Visa bara varningar, fel och filnamnen som kompileras. +Mycket kort +Visa bara varningar, fel och filnamnen som kompileras. -Kort -Undertryck alla kompileringsflaggor, och ändra format till något mer läsbart. +Kort +Undertryck alla kompileringsflaggor, och ändra format till något mer läsbart. -Fullständig -Visa all utmatning utan förändring. +Fullständig +Visa all utmatning utan förändring. -Det finns ett alternativt sätt att ändra detaljnivå för kompilatorutmatning. Högerklicka bara i fönstret Meddelandeutmatning och välj motsvarande detaljnivå i menyn som dyker upp. +Det finns ett alternativt sätt att ändra detaljnivå för kompilatorutmatning. Högerklicka bara i fönstret Meddelandeutmatning och välj motsvarande detaljnivå i menyn som dyker upp. -Radbrytning +Radbrytning -Normalt radbryter &tdevelop; långa rader i fönstret Meddelandeutmatning så att värdefull information inte lätt förbises. Ibland kan detta skräpa ner långa meddelandelistor. Ta bort kryssmarkeringen om du inte vill att radbrytning ska ske. -Det finns ett alternativt sätt att ändra radbrytningen. Högerklicka bara i fönstret Meddelandeutmatning och markera eller avmarkera alternativet Radbrytning i menyn som dyker upp. +Normalt radbryter &tdevelop; långa rader i fönstret Meddelandeutmatning så att värdefull information inte lätt förbises. Ibland kan detta skräpa ner långa meddelandelistor. Ta bort kryssmarkeringen om du inte vill att radbrytning ska ske. +Det finns ett alternativt sätt att ändra radbrytningen. Högerklicka bara i fönstret Meddelandeutmatning och markera eller avmarkera alternativet Radbrytning i menyn som dyker upp. -Meddelanden om katalogbyte +Meddelanden om katalogbyte -Verktyget make visar oftast meddelanden som Entering directory eller Leaving directory när byte av arbetskatalog sker. Eftersom det här skräpar ner listan med meddelanden i fönstret Meddelandeutmatning undertrycker &tdevelop; normalt dessa meddelanden. Markera kryssrutan om du vill observera vilka kataloger som make arbetar i. -Ändringar av inställningen påverkar bara behandling av nya meddelanden. Gamla katalogbytesmeddelanden förblir synliga när den här funktionen stängs av. +Verktyget make visar oftast meddelanden som Entering directory eller Leaving directory när byte av arbetskatalog sker. Eftersom det här skräpar ner listan med meddelanden i fönstret Meddelandeutmatning undertrycker &tdevelop; normalt dessa meddelanden. Markera kryssrutan om du vill observera vilka kataloger som make arbetar i. +Ändringar av inställningen påverkar bara behandling av nya meddelanden. Gamla katalogbytesmeddelanden förblir synliga när den här funktionen stängs av. -Integrering med Designer för grafiskt gränssnitt +Integrering med Designer för grafiskt gränssnitt -Det här låter dig välja hur du vill att .ui-filer ska visas i &tdevelop;. &tdevelop; levereras med sin egen Designer för grafiska gränssnitt som heter KDevDesigner. Den kan antingen inbäddas eller köras som ett separat program. Qt Designer kan också användas för att redigera .ui-filer. +Det här låter dig välja hur du vill att .ui-filer ska visas i &tdevelop;. &tdevelop; levereras med sin egen Designer för grafiska gränssnitt som heter KDevDesigner. Den kan antingen inbäddas eller köras som ett separat program. Qt Designer kan också användas för att redigera .ui-filer. - Använd &tdevelop;s inbäddade Designer Använder &tdevelop;s egen Designer inbäddad i &tdevelop;. - Kör &tdevelop; Designer som ett separat program Programmet KDevDesigner körs separat i ett eget fönster. + Använd &tdevelop;s inbäddade Designer Använder &tdevelop;s egen Designer inbäddad i &tdevelop;. + Kör &tdevelop; Designer som ett separat program Programmet KDevDesigner körs separat i ett eget fönster. - KDevDesigner i eget fönster + KDevDesigner i eget fönster - Kör Qt Designer Qt-Designer från installationen av Qt kommer att startas externt, när du klickar på en .ui-fil i &tdevelop;. + Kör Qt Designer Qt-Designer från installationen av Qt kommer att startas externt, när du klickar på en .ui-fil i &tdevelop;. -Terminalemulering +Terminalemulering -Här väljer du vilken terminal du vill ska integreras i KDevelop. +Här väljer du vilken terminal du vill ska integreras i KDevelop. - Använd &kde;-inställning Använder &kde;:s inställning som anges i Inställningscentralen under fliken &kde;-komponenterKomponentväljare, som anger vilket terminalprogram som används av alla &kde;-program som behöver en terminal. - Annan: Välj någon annan terminal som skiljer sig från den förvalda. + Använd &kde;-inställning Använder &kde;:s inställning som anges i Inställningscentralen under fliken &kde;-komponenterKomponentväljare, som anger vilket terminalprogram som används av alla &kde;-program som behöver en terminal. + Annan: Välj någon annan terminal som skiljer sig från den förvalda. @@ -509,646 +232,316 @@ - + -Välja användargränssnitt +Välja användargränssnitt - användargränssnitt - byta läge + användargränssnitt + byta läge - byta gränssnittsläget - -Som redan nämnts i kapitlet Tillgängliga lägen för användargränssnitt finns det fem olika sätt som &tdevelop;s arbetsområde kan ställas in, nämligen: + byta gränssnittsläget + +Som redan nämnts i kapitlet Tillgängliga lägen för användargränssnitt finns det fem olika sätt som &tdevelop;s arbetsområde kan ställas in, nämligen: - - Förenklat IDEA-fönsterläge - Det här är en förenklad version av IDEA-användargränssnittet. Det är konstruerat för att vara enkelt och rent. Det använder inte heller dockade verktygsvyer. - - IDEA-fönsterläge - Det här är en klon av IDEA-användargränssnittet som liknar fliksidläge, och är förvalt läge. - - Underramsläge - Alla verktygsvyer är dockade i huvudramen från början. Editorn och bläddringsvyer existerar som toppnivåfönster inne i huvudramens vyområde. Ett typiskt exempel på detta användargränssnitt är MS Visual Studio 6.0. - - Fliksidläge - Alla verktygsvyer är dockade i huvudramen från början. Editorn och bläddringsvyer läggs ovanpå varandra i ett flikfönster. Ett typiskt exempel på detta användargränssnitt är KDEStudio, en annan C++ integrerad utvecklingsmiljö i KDE-världen. - - Toppnivåläge - Alla editorvyer, bläddringsvyer och verktygsvyer är toppnivåfönster (direkt på skrivbordet). Huvudkomponenten innehåller bara menyn, verktygsrader och statusraden. Ett typiskt exempel på detta användargränssnitt är Borland Delphi 6.0. + + Förenklat IDEA-fönsterläge + Det här är en förenklad version av IDEA-användargränssnittet. Det är konstruerat för att vara enkelt och rent. Det använder inte heller dockade verktygsvyer. + + IDEA-fönsterläge + Det här är en klon av IDEA-användargränssnittet som liknar fliksidläge, och är förvalt läge. + + Underramsläge + Alla verktygsvyer är dockade i huvudramen från början. Editorn och bläddringsvyer existerar som toppnivåfönster inne i huvudramens vyområde. Ett typiskt exempel på detta användargränssnitt är MS Visual Studio 6.0. + + Fliksidläge + Alla verktygsvyer är dockade i huvudramen från början. Editorn och bläddringsvyer läggs ovanpå varandra i ett flikfönster. Ett typiskt exempel på detta användargränssnitt är KDEStudio, en annan C++ integrerad utvecklingsmiljö i KDE-världen. + + Toppnivåläge + Alla editorvyer, bläddringsvyer och verktygsvyer är toppnivåfönster (direkt på skrivbordet). Huvudkomponenten innehåller bara menyn, verktygsrader och statusraden. Ett typiskt exempel på detta användargränssnitt är Borland Delphi 6.0. -För att byta användargränssnittets läge välj Inställningar Anpassa &tdevelop;... i menyraden. Dialogrutan Anpassa KDevelop dyker upp, där du ska välja Användargränssnitt i trädet till vänster. Då visas följande inställningsdialogruta till höger: +För att byta användargränssnittets läge välj Inställningar Anpassa &tdevelop;... i menyraden. Dialogrutan Anpassa KDevelop dyker upp, där du ska välja Användargränssnitt i trädet till vänster. Då visas följande inställningsdialogruta till höger: -Välj ett användargränssnittsläge - Välj ett användargränssnittsläge +Välj ett användargränssnittsläge + Välj ett användargränssnittsläge -Markera alternativknappen för gränssnittsläget du vill byta till, och klicka därefter på Ok. - -Glöm inte att starta om &tdevelop; för att alla dessa val ska få effekt. - -Om du antingen valt Förenklat IDEA-fönsterläge, IDEA-fönsterläge eller Fliksidläge blir ytterligare två inställningsrutor tillgängliga: Använd flikar och Använd stäng när musen hålls stilla. De gör det möjligt att anpassa under vilka omständigheter flikar visas ovanför dokumentfönster, och om du kan stänga dokument med ett klick på flikens ikon. - -I Förenklat IDEA-fönsterläge och IDEA-fönsterläge finns ännu en inställningsruta tillgänglig, Fliklayout för verktygsvy som låter dig välja mellan olika storlekar hos flikarna för verktygsvyer som omger huvudarbetsytan i dessa lägen. +Markera alternativknappen för gränssnittsläget du vill byta till, och klicka därefter på Ok. + +Glöm inte att starta om &tdevelop; för att alla dessa val ska få effekt. + +Om du antingen valt Förenklat IDEA-fönsterläge, IDEA-fönsterläge eller Fliksidläge blir ytterligare två inställningsrutor tillgängliga: Använd flikar och Använd stäng när musen hålls stilla. De gör det möjligt att anpassa under vilka omständigheter flikar visas ovanför dokumentfönster, och om du kan stänga dokument med ett klick på flikens ikon. + +I Förenklat IDEA-fönsterläge och IDEA-fönsterläge finns ännu en inställningsruta tillgänglig, Fliklayout för verktygsvy som låter dig välja mellan olika storlekar hos flikarna för verktygsvyer som omger huvudarbetsytan i dessa lägen. -Anpassa visningen av flikraden för dokumentation +Anpassa visningen av flikraden för dokumentation -Med IDEA-fönsterläge och fliksidläge finns det normalt namngivna flikar ovanför dokumentfönstren, så att du enkelt kan välja olika dokument med ett vänsterklick. Om du föredrar att ge mer utrymme till dokumentfönstren på huvudarbetsytan i &tdevelop;, kan du byta till ett annat beteende i inställningsrutan Använd flikar. +Med IDEA-fönsterläge och fliksidläge finns det normalt namngivna flikar ovanför dokumentfönstren, så att du enkelt kan välja olika dokument med ett vänsterklick. Om du föredrar att ge mer utrymme till dokumentfönstren på huvudarbetsytan i &tdevelop;, kan du byta till ett annat beteende i inställningsrutan Använd flikar. - Alltid - Det här är standardvärdet: Visa en flik som består av en ikon och dokumentnamnet ovanför varje dokumentfönster på huvudytan av skärmen i &tdevelop;. + Alltid + Det här är standardvärdet: Visa en flik som består av en ikon och dokumentnamnet ovanför varje dokumentfönster på huvudytan av skärmen i &tdevelop;. - Vid mer än en - Visa inte en flik när bara ett dokument är öppet. Om mer än ett dokument är öppet, visar &tdevelop; dock en flikrad som motsvarar valet Alltid ovan. Du kan vilja använda det här läget om du oftast arbetar med ett enda dokument, eftersom läget tillhandahåller ett större vertikalt utrymme. + Vid mer än en + Visa inte en flik när bara ett dokument är öppet. Om mer än ett dokument är öppet, visar &tdevelop; dock en flikrad som motsvarar valet Alltid ovan. Du kan vilja använda det här läget om du oftast arbetar med ett enda dokument, eftersom läget tillhandahåller ett större vertikalt utrymme. - Aldrig - Visa aldrig en flikrad för att välja dokument. Du kanske föredrar det här läget om du sällan använder musen för att byta mellan dokument. Det tillhandahåller ett större vertikalt utrymme för alla dokumentfönster. Använd menyn Fönster i &tdevelop; för att välja ett annat dokumentfönster eller stänga något. + Aldrig + Visa aldrig en flikrad för att välja dokument. Du kanske föredrar det här läget om du sällan använder musen för att byta mellan dokument. Det tillhandahåller ett större vertikalt utrymme för alla dokumentfönster. Använd menyn Fönster i &tdevelop; för att välja ett annat dokumentfönster eller stänga något. -Ställa in att stänga ett dokument genom att klicka på dess flik +Ställa in att stänga ett dokument genom att klicka på dess flik -När du anpassar &tdevelop; att visa flikraden för dokument, antingen alltid eller när mer än ett dokument är öppet på huvudarbetsytan, kan du lägga till ytterligare en funktion till flikarna förutom möjligheten att välja dokument. Använd inställningsrutan Använd stäng när musen hålls stilla för detta. +När du anpassar &tdevelop; att visa flikraden för dokument, antingen alltid eller när mer än ett dokument är öppet på huvudarbetsytan, kan du lägga till ytterligare en funktion till flikarna förutom möjligheten att välja dokument. Använd inställningsrutan Använd stäng när musen hålls stilla för detta. - Nej - Det här är standardbeteendet. Ingen extra funktion läggs till för flikarna. De kan bara användas för att välja dokumentfönster med vänsterklick. + Nej + Det här är standardbeteendet. Ingen extra funktion läggs till för flikarna. De kan bara användas för att välja dokumentfönster med vänsterklick. - Ja - När du markerar den här alternativknappen, låter &tdevelop; dig stänga ett dokumentfönster med ett vänsterklick. Använd musen för att peka på den lilla ikonen till vänster i flikraden. Den ändras till en stängningssymbol. Klicka nu med vänsterknappen på den ändrade symbolen, så stänger &tdevelop; motsvarande dokumentfönster. + Ja + När du markerar den här alternativknappen, låter &tdevelop; dig stänga ett dokumentfönster med ett vänsterklick. Använd musen för att peka på den lilla ikonen till vänster i flikraden. Den ändras till en stängningssymbol. Klicka nu med vänsterknappen på den ändrade symbolen, så stänger &tdevelop; motsvarande dokumentfönster. - Ja, fördröjd - När den här alternativknappen är markerad, låter &tdevelop; dig stänga ett dokumentfönster som beskrivits för fallet Ja ovan. Ikonen ändras dock inte omedelbart, utan det blir en kort fördröjning innan stängningsikonen dyker upp. + Ja, fördröjd + När den här alternativknappen är markerad, låter &tdevelop; dig stänga ett dokumentfönster som beskrivits för fallet Ja ovan. Ikonen ändras dock inte omedelbart, utan det blir en kort fördröjning innan stängningsikonen dyker upp. -Anpassa fliklayout för verktygsvyn +Anpassa fliklayout för verktygsvyn -Inställningsrutan Fliklayout för verktygsvy är bara tillgänglig i IDEA-fönsterläge. Använd alternativknapparna för att ställa in utseendet för verktygsvyernas flikar som omger huvudarbetsytan i detta läge. +Inställningsrutan Fliklayout för verktygsvy är bara tillgänglig i IDEA-fönsterläge. Använd alternativknapparna för att ställa in utseendet för verktygsvyernas flikar som omger huvudarbetsytan i detta läge. - Ikoner + Ikoner - Varje flik visar bara en ikon. Om motsvarande verktygsvy visas, öppnas fliken och en beskrivande text för verktygsvyn visas. Du kan vilja använda det här läget om du arbetar med en bildskärm med begränsad upplösning. - Ikonerna är dock inte särskilt beskrivande. Om du vill ta reda på vilken verktygsvy som hör ihop med en given flik, peka på den med musen och vänta en sekund. Ett kort verktygstips dyker då upp med verktygsvyns namn. + Varje flik visar bara en ikon. Om motsvarande verktygsvy visas, öppnas fliken och en beskrivande text för verktygsvyn visas. Du kan vilja använda det här läget om du arbetar med en bildskärm med begränsad upplösning. + Ikonerna är dock inte särskilt beskrivande. Om du vill ta reda på vilken verktygsvy som hör ihop med en given flik, peka på den med musen och vänta en sekund. Ett kort verktygstips dyker då upp med verktygsvyns namn. - Text - Det här är standardläget för visning av verktygsvyernas flikar. Varje flik visar namnet på tillhörande verktygsvy. + Text + Det här är standardläget för visning av verktygsvyernas flikar. Varje flik visar namnet på tillhörande verktygsvy. - Text och ikoner - Om du tycker att den vanliga visningen av text för verktygsvyerna verkar för trist, och du arbetar på en bildskärm med hög upplösning, kan du vilja markera den här alternativknappen. Den gör att namnet för motsvarande verktygsvy visas på varje flik med en ikon till vänster om det, vilket gör det enklare att skilja på flikarna. Ett exempel visas på illustrationen Radbrytning av verktygsvyernas flikar nedan. + Text och ikoner + Om du tycker att den vanliga visningen av text för verktygsvyerna verkar för trist, och du arbetar på en bildskärm med hög upplösning, kan du vilja markera den här alternativknappen. Den gör att namnet för motsvarande verktygsvy visas på varje flik med en ikon till vänster om det, vilket gör det enklare att skilja på flikarna. Ett exempel visas på illustrationen Radbrytning av verktygsvyernas flikar nedan. -Radbrytning av verktygsvyernas flikar +Radbrytning av verktygsvyernas flikar -Om du valde att låta IDEA-fönsterlägets flikar för verktygsvyer visa text (med eller utan tillhörande ikoner) behöver du inte oroa dig för att de döljs bakom något verktygsvyfönster. Om ett av de nedre verktygsvyfönstren upptar mer utrymme än vad som är tillgängligt för att visa alla (vertikala) flikar, radbryts de som illustrationen visar: +Om du valde att låta IDEA-fönsterlägets flikar för verktygsvyer visa text (med eller utan tillhörande ikoner) behöver du inte oroa dig för att de döljs bakom något verktygsvyfönster. Om ett av de nedre verktygsvyfönstren upptar mer utrymme än vad som är tillgängligt för att visa alla (vertikala) flikar, radbryts de som illustrationen visar: -Verktygsvyernas flikar radbryts för att inte döljas bakom ett annat fönster som visas - Verktygsvyernas flikar radbryts för att inte döljas bakom ett annat fönster som visas +Verktygsvyernas flikar radbryts för att inte döljas bakom ett annat fönster som visas + Verktygsvyernas flikar radbryts för att inte döljas bakom ett annat fönster som visas -Det aktiva verktygsvyfönstret måste visas fast (utan överlappning), och dela arbetsytan med andra fönster, för att tvinga fram en sådan radbrytning av flikar. Klicka på den lilla fyrkanten i fönsterramen för att åstadkomma läget som visas i exemplet. +Det aktiva verktygsvyfönstret måste visas fast (utan överlappning), och dela arbetsytan med andra fönster, för att tvinga fram en sådan radbrytning av flikar. Klicka på den lilla fyrkanten i fönsterramen för att åstadkomma läget som visas i exemplet. - + -Filmallar - +Filmallar + -Anpassa filmallar - Anpassa filmallar +Anpassa filmallar + Anpassa filmallar - + -Välja en editor +Välja en editor -&tdevelop; låter dig välja ditt favoritverktyg för textredigering. Markera raden Editor i trädet till vänster i fönstret Anpassa KDevelop. Följande dialogruta visas till höger: +&tdevelop; låter dig välja ditt favoritverktyg för textredigering. Markera raden Editor i trädet till vänster i fönstret Anpassa KDevelop. Följande dialogruta visas till höger: -Välja en editor - Välja en editor +Välja en editor + Välja en editor -För att välja en ny editor, klicka på pilen i kombinationsrutan. Beroende på gränssnitten för redigeringsdelprogram som &kde;-versionen har kompilerats med, ser du en lista med editorer som du kan välja bland (se den viktiga anmärkningen nedan om detta). Klicka på editorn som du vill ha och klicka på Ok. För närvarande finns två möjligheter: +För att välja en ny editor, klicka på pilen i kombinationsrutan. Beroende på gränssnitten för redigeringsdelprogram som &kde;-versionen har kompilerats med, ser du en lista med editorer som du kan välja bland (se den viktiga anmärkningen nedan om detta). Klicka på editorn som du vill ha och klicka på Ok. För närvarande finns två möjligheter: - Inbyggd avancerad texteditor - Det här är &kde;:s vanliga Kate redigeringsdelprogram. + Inbyggd avancerad texteditor + Det här är &kde;:s vanliga Kate redigeringsdelprogram. - Qt Designer-baserad texteditor - Det här är editorn som &Qt; tillhandahåller i sin Designer-komponent. + Qt Designer-baserad texteditor + Det här är editorn som &Qt; tillhandahåller i sin Designer-komponent. -Dessa redigeringsgränssnitt är fullständigt integrerade med &tdevelop;s integrerade utvecklingsmiljö. I synnerhet tillhandahålls möjligheten att hoppa till källkodsraden som orsakat ett fel genom att bara klicka på felmeddelandet i fönstret Meddelandeutmatning. +Dessa redigeringsgränssnitt är fullständigt integrerade med &tdevelop;s integrerade utvecklingsmiljö. I synnerhet tillhandahålls möjligheten att hoppa till källkodsraden som orsakat ett fel genom att bara klicka på felmeddelandet i fönstret Meddelandeutmatning. -Att byta editor påverkar inte filer som redan är öppna. Det finns två sätt att fortsätta. Stäng antingen alla öppna textfönster och öppna dem igen ett i taget. Eller stäng helt enkelt hela projektet och öppna det igen. Fönstren öppnas då automatiskt med det nya texteditorgränssnittet. +Att byta editor påverkar inte filer som redan är öppna. Det finns två sätt att fortsätta. Stäng antingen alla öppna textfönster och öppna dem igen ett i taget. Eller stäng helt enkelt hela projektet och öppna det igen. Fönstren öppnas då automatiskt med det nya texteditorgränssnittet. -KDevelop låter dig använda editorgränssnitt som har registrerats med &kde; och som tillhandahåller ett KatePart-gränssnitt. Om du saknar en av möjligheterna som visas ovan, kontrollera i din &kde;-installation om motsvarande KPart installerats på ett riktigt sätt. +KDevelop låter dig använda editorgränssnitt som har registrerats med &kde; och som tillhandahåller ett KatePart-gränssnitt. Om du saknar en av möjligheterna som visas ovan, kontrollera i din &kde;-installation om motsvarande KPart installerats på ett riktigt sätt. -Vad som ska göras om filen har ändrats externt: +Vad som ska göras om filen har ändrats externt: - Gör ingenting - Filen markeras som ändrad externt, och användaren blir tillfrågad om att bekräfta alla försök att skriva över den. + Gör ingenting + Filen markeras som ändrad externt, och användaren blir tillfrågad om att bekräfta alla försök att skriva över den. - Underrätta användaren - En dialogruta underrättar användaren att filen har ändrats, och erbjuder användaren att uppdatera filen. + Underrätta användaren + En dialogruta underrättar användaren att filen har ändrats, och erbjuder användaren att uppdatera filen. - Ladda om filen automatiskt om det är säkert, underrätta annars användaren - Alla filer som inte är ändrade i minnet, uppdateras och en varning visas vid eventuella konflikter. + Ladda om filen automatiskt om det är säkert, underrätta annars användaren + Alla filer som inte är ändrade i minnet, uppdateras och en varning visas vid eventuella konflikter. - + -Förkortningar för ordkomplettering +Förkortningar för ordkomplettering -(... ännu inte skrivet ...) - +(... ännu inte skrivet ...) + -Skript +Skript -(... ännu inte skrivet ...) - +(... ännu inte skrivet ...) + -Lägga till &kde;:s standardprogram i verktygsmenyn +Lägga till &kde;:s standardprogram i verktygsmenyn -(... ännu inte skrivet ...) - +(... ännu inte skrivet ...) + -Lägga till externa program i menyer +Lägga till externa program i menyer -(... ännu inte skrivet ...) +(... ännu inte skrivet ...) -Lägga till i verktygsmenyn +Lägga till i verktygsmenyn -(... ännu inte skrivet ...) - +(... ännu inte skrivet ...) + -Lägga till i sammanhangsberoende meny för filer +Lägga till i sammanhangsberoende meny för filer -(... ännu inte skrivet ...) - +(... ännu inte skrivet ...) + -Lägga till i sammanhangsberoende meny för kataloger +Lägga till i sammanhangsberoende meny för kataloger -(... ännu inte skrivet ...) - +(... ännu inte skrivet ...) + - + -Välja en formateringsstil för källkod - -&tdevelop; formaterar automatiskt källkodstext med en fördefinierad stil. Stilen är mycket anpassningsbar. - -Funktionen för att formatera om källkod är för närvarande bara tillgänglig för C, C++ och &Java;. I synnerhet kan du inte använda den för skriptspråk som t.ex. PHP. Det beror på att &tdevelop; använder programmet astyle för att implementera funktionen. - -För att ställa in en specifik formateringsstil, välj Inställningar Anpassa &tdevelop;... i menyraden. Dialogrutan Anpassa KDevelop dyker upp, där du ska välja Formatering av källkod i trädet till vänster. Då visas en serie av tre flikar med inställningar till höger, benämnda Allmän, Indentering och Annan. - -Alla stiländringar gäller bara för nyinmatad text. Om du vill ändra formateringsstil för en befintlig källkodstext måste du uttryckligen använda kommandot Redigera Formatera om källkod. - -Det exakta resultatet av dessa definitioner av formateringsstil beror på editorn du använder. För närvarande är de flesta inställningar anpassade för redigeringsdelprogrammet Kate (Inbäddningsbar avancerad texteditor). Vissa andra editorer (t.ex. Qt-editorn) kan bero på sina egna formateringsinställningar. I dessa fall måste du experimentera för att ta reda på exakta effekterna av stilinställningarna som tillhandahålls här. - -Det kan finnas oförenligheter mellan inställning av stilar som tillhandahålls här och editorn du använder, i sådan utsträckning att det i extrema fall till och med kan förstöra dina filer. Försäkra dig om att du har en säkerhetskopia av dina källkodsfiler innan du provar inställningarna med en editor som inte är standard i &kde;. +Välja en formateringsstil för källkod + +&tdevelop; formaterar automatiskt källkodstext med en fördefinierad stil. Stilen är mycket anpassningsbar. + +Funktionen för att formatera om källkod är för närvarande bara tillgänglig för C, C++ och &Java;. I synnerhet kan du inte använda den för skriptspråk som t.ex. PHP. Det beror på att &tdevelop; använder programmet astyle för att implementera funktionen. + +För att ställa in en specifik formateringsstil, välj Inställningar Anpassa &tdevelop;... i menyraden. Dialogrutan Anpassa KDevelop dyker upp, där du ska välja Formatering av källkod i trädet till vänster. Då visas en serie av tre flikar med inställningar till höger, benämnda Allmän, Indentering och Annan. + +Alla stiländringar gäller bara för nyinmatad text. Om du vill ändra formateringsstil för en befintlig källkodstext måste du uttryckligen använda kommandot Redigera Formatera om källkod. + +Det exakta resultatet av dessa definitioner av formateringsstil beror på editorn du använder. För närvarande är de flesta inställningar anpassade för redigeringsdelprogrammet Kate (Inbäddningsbar avancerad texteditor). Vissa andra editorer (t.ex. Qt-editorn) kan bero på sina egna formateringsinställningar. I dessa fall måste du experimentera för att ta reda på exakta effekterna av stilinställningarna som tillhandahålls här. + +Det kan finnas oförenligheter mellan inställning av stilar som tillhandahålls här och editorn du använder, i sådan utsträckning att det i extrema fall till och med kan förstöra dina filer. Försäkra dig om att du har en säkerhetskopia av dina källkodsfiler innan du provar inställningarna med en editor som inte är standard i &kde;. -Allmänna formateringsinställningar +Allmänna formateringsinställningar -Fliken Allmänt i dialogrutan Formatering av källkod låter dig välja en av fem fördefinierade formateringsstilar för källkod. +Fliken Allmänt i dialogrutan Formatering av källkod låter dig välja en av fem fördefinierade formateringsstilar för källkod. -Allmän inställning av formateringsstil för källkod - Allmän inställning av formateringsstil för källkod +Allmän inställning av formateringsstil för källkod + Allmän inställning av formateringsstil för källkod -Ett exempel på formaterad källkod visas i fältet till höger. Om du inte tycker om någon av de fördefinierade stilarna kan du klicka på den översta alternativknappen Användardefinierad, och definiera en egen formateringsstil för källkod du föredrar under de övriga två flikarna som då blir tillgängliga. +Ett exempel på formaterad källkod visas i fältet till höger. Om du inte tycker om någon av de fördefinierade stilarna kan du klicka på den översta alternativknappen Användardefinierad, och definiera en egen formateringsstil för källkod du föredrar under de övriga två flikarna som då blir tillgängliga. -För närvarande illustreras bara de fördefinierade formateringsstilarna för källkod med en exempeltext. Om du bestämmer dig för att definiera din egen stil, finns ingen visning av exempel tillgänglig. Du måste experimentera med verklig källkodstext för att skräddarsy inställningarna som du vill ha dem. +För närvarande illustreras bara de fördefinierade formateringsstilarna för källkod med en exempeltext. Om du bestämmer dig för att definiera din egen stil, finns ingen visning av exempel tillgänglig. Du måste experimentera med verklig källkodstext för att skräddarsy inställningarna som du vill ha dem. - + -Inställning av indenteringsstil +Inställning av indenteringsstil -Lämplig indentering är det huvudsakliga sättet att öka läsbarhet för källkodstext. Om du väljer fliken Indentering i dialogrutan Formatering av källkod visas en serie med formateringsval för indentering grupperade i följande tre rutor: +Lämplig indentering är det huvudsakliga sättet att öka läsbarhet för källkodstext. Om du väljer fliken Indentering i dialogrutan Formatering av källkod visas en serie med formateringsval för indentering grupperade i följande tre rutor: -Inställning av indenteringsstil för källkod - Inställning av indenteringsstil för källkod +Inställning av indenteringsstil för källkod + Inställning av indenteringsstil för källkod -Förvalda inställningar +Förvalda inställningar -Fördefinierade formateringsval gör att källkodstexten liknar formateringsstilen enligt ANSI: +Fördefinierade formateringsval gör att källkodstexten liknar formateringsstilen enligt ANSI: -namespace foospace +namespace foospace { int Foo() { @@ -1166,108 +559,55 @@ -Definiera indenteringsbredd och tecken +Definiera indenteringsbredd och tecken -Alternativknapparna grupperade under Utfyllnad anger hur indentering av källkodstexten visas. +Alternativknapparna grupperade under Utfyllnad anger hur indentering av källkodstexten visas. - Använd flikar + Använd flikar - Det här gör att editorn infogar ett tabulatortecken för varje indenteringsnivå. Tabulatorbredden är fördefinierad i editorns inställningar (oftast kolumner om 8 eller 4 tecken). Använd Inställningar Anpassa editor... för att definiera om den. - Proceduren för att definiera verklig tabulatorbredd beror på editorn du valt under inställningssteget Välja en editor. Du måste slå upp motsvarande editors hjälp för att ta reda på den. + Det här gör att editorn infogar ett tabulatortecken för varje indenteringsnivå. Tabulatorbredden är fördefinierad i editorns inställningar (oftast kolumner om 8 eller 4 tecken). Använd Inställningar Anpassa editor... för att definiera om den. + Proceduren för att definiera verklig tabulatorbredd beror på editorn du valt under inställningssteget Välja en editor. Du måste slå upp motsvarande editors hjälp för att ta reda på den. - Använd mellanslag - Om du markerar alternativknappen, lägger editorn till det antalet mellanslag för varje indenteringsnivå. Ändra värdet från normalvärdet 2 till indenteringsbredden du föredrar. + Använd mellanslag + Om du markerar alternativknappen, lägger editorn till det antalet mellanslag för varje indenteringsnivå. Ändra värdet från normalvärdet 2 till indenteringsbredden du föredrar. -Indentera objekt +Indentera objekt -Det här anger vilka (av C/C++) konstruktioner som formateras med en extra indentering från den aktuella indenteringsnivån. - -Normalt används bara extra indentering för namnrymder och etiketter. Du kanske vill experimentera med olika inställningar för att anpassa extra indenteringar som du vill ha dem. +Det här anger vilka (av C/C++) konstruktioner som formateras med en extra indentering från den aktuella indenteringsnivån. + +Normalt används bara extra indentering för namnrymder och etiketter. Du kanske vill experimentera med olika inställningar för att anpassa extra indenteringar som du vill ha dem. -Fortsättning +Fortsättning -Inställningarna som är grupperade här gäller de fall när källkodsformateringen automatiskt radbryter långa källkodsrader. De tar hänsyn till två specialfall, nämligen att det ska finnas tillräckligt med utrymme för källkoden för djupa indenteringsnivåer och att villkor ska få extra indentering för fortsättningsrader så att de utmärks på ett riktigt sätt. +Inställningarna som är grupperade här gäller de fall när källkodsformateringen automatiskt radbryter långa källkodsrader. De tar hänsyn till två specialfall, nämligen att det ska finnas tillräckligt med utrymme för källkoden för djupa indenteringsnivåer och att villkor ska få extra indentering för fortsättningsrader så att de utmärks på ett riktigt sätt. -Det här gäller bara för fall med statisk radbrytning när en fast maximal radlängd används i källkodstexten. Om du ställer in editorn för att bara dynamiskt radbryta långa rader vid visning (som är möjligt i redigeringsdelprogrammet &kate;) visas oftast inte effekten av de här inställningarna. +Det här gäller bara för fall med statisk radbrytning när en fast maximal radlängd används i källkodstexten. Om du ställer in editorn för att bara dynamiskt radbryta långa rader vid visning (som är möjligt i redigeringsdelprogrammet &kate;) visas oftast inte effekten av de här inställningarna. - Maximum i sats + Maximum i sats - Den här inställningen begränsar maximal möjlig indentering av fortsättningsrader så att det finns tillräckligt med utrymme för att texten ska förbli läsbar. Inga fortsättningsrader indenteras någonsin förbi kolumnantalet som du väljer i det här fältet. - Standardinställningen är 40 kolumner (en halv standardsida på 80 kolumner). Du kan vilja öka det här värdet för att hantera bredare papper (t.ex. om du använder utskrift av källkod på liggande format). Eller minska värdet på motsvarande sätt för att ta hänsyn till större marginalinställningar för dina utskrifter. + Den här inställningen begränsar maximal möjlig indentering av fortsättningsrader så att det finns tillräckligt med utrymme för att texten ska förbli läsbar. Inga fortsättningsrader indenteras någonsin förbi kolumnantalet som du väljer i det här fältet. + Standardinställningen är 40 kolumner (en halv standardsida på 80 kolumner). Du kan vilja öka det här värdet för att hantera bredare papper (t.ex. om du använder utskrift av källkod på liggande format). Eller minska värdet på motsvarande sätt för att ta hänsyn till större marginalinställningar för dina utskrifter. - Minimum i villkor + Minimum i villkor - Villkor eller källkod som till exempel följer en tilldelningsoperator ska ofta få en extra indentering för fortsättningsrader för att göra texten läsbar. Värdet på den extra indenteringen definieras här. - Standardvärdet är Två gånger nuvarande, vilket betyder att fortsatta villkor får en extra indenteringsnivå jämfört med indenteringsstorleken du valt i gruppen Utfyllnad. Du kan ändra den extra indenteringen till ett annat fast värde (inklusive noll) med pilarna, eller genom att direkt skriva in värdet. + Villkor eller källkod som till exempel följer en tilldelningsoperator ska ofta få en extra indentering för fortsättningsrader för att göra texten läsbar. Värdet på den extra indenteringen definieras här. + Standardvärdet är Två gånger nuvarande, vilket betyder att fortsatta villkor får en extra indenteringsnivå jämfört med indenteringsstorleken du valt i gruppen Utfyllnad. Du kan ändra den extra indenteringen till ett annat fast värde (inklusive noll) med pilarna, eller genom att direkt skriva in värdet. @@ -1275,51 +615,34 @@ - + -Annan inställning av formatering +Annan inställning av formatering -Annan inställning av formateringsstil för källkod - Annan inställning av formateringsstil för källkod +Annan inställning av formateringsstil för källkod + Annan inställning av formateringsstil för källkod -Styra positionen av hakparenteser +Styra positionen av hakparenteser -Alternativknapparna i (den något felaktigt benämnda) gruppen Hakparenteser styr positionen av klamrar som avdelar (C/C++) källkodstext. Det finns tre möjligheter att välja bland. +Alternativknapparna i (den något felaktigt benämnda) gruppen Hakparenteser styr positionen av klamrar som avdelar (C/C++) källkodstext. Det finns tre möjligheter att välja bland. - Bryt + Bryt - Det här infogar en radbrytning innan varje inledande klammer. Båda avdelande klamrar i alla block placeras på samma indenteringsnivå som blockets huvudsats. + Det här infogar en radbrytning innan varje inledande klammer. Båda avdelande klamrar i alla block placeras på samma indenteringsnivå som blockets huvudsats. -namespace foospace +namespace foospace { int Foo() { @@ -1336,19 +659,10 @@ - Bifoga + Bifoga - Det här behåller inledande klammern i ett block på samma nivå som blockets huvudsats. Avslutande klamrar är på samma indenteringsnivå som blockets huvudsats. Det avslutande else i en if-sats hålls på samma nivå som avslutande klammer i föregående block. -namespace foospace { + Det här behåller inledande klammern i ett block på samma nivå som blockets huvudsats. Avslutande klamrar är på samma indenteringsnivå som blockets huvudsats. Det avslutande else i en if-sats hålls på samma nivå som avslutande klammer i föregående block. +namespace foospace { int Foo() { if (isBar) { bar(); @@ -1361,15 +675,10 @@ - Linuxstil + Linuxstil - Det här är en kompromiss mellan stilarna som anges ovan. Avgränsande klamrar för funktionsblock placeras på nya rader. Klamrar som inleder ett block i en villkorssats eller snurra behålls på samma rad. -namespace foospace + Det här är en kompromiss mellan stilarna som anges ovan. Avgränsande klamrar för funktionsblock placeras på nya rader. Klamrar som inleder ett block i en villkorssats eller snurra behålls på samma rad. +namespace foospace { int Foo() { @@ -1388,44 +697,30 @@ -Styra extra mellanslag +Styra extra mellanslag -Normalt minimerar &tdevelop; användning av mellanslag i källkodstext. +Normalt minimerar &tdevelop; användning av mellanslag i källkodstext. -if (isBar(fooArg)==barValue) +if (isBar(fooArg)==barValue) -Du kan öka läsbarheten om du tvingar källkodsformateringen att infoga extra mellanslag på särskilda platser. +Du kan öka läsbarheten om du tvingar källkodsformateringen att infoga extra mellanslag på särskilda platser. - Lägg till mellanslag omkring parenteser + Lägg till mellanslag omkring parenteser - Vad som i själva verket avses är att lägga till mellanslag omkring text som är inom parenteser. Det ökar läsbarheten för funktionsargument och villkor. -if ( isBar( fooArg )==barValue ) + Vad som i själva verket avses är att lägga till mellanslag omkring text som är inom parenteser. Det ökar läsbarheten för funktionsargument och villkor. +if ( isBar( fooArg )==barValue ) - Lägg till mellanslag omkring operatorer + Lägg till mellanslag omkring operatorer - Det här lägger till mellanslag omkring tilldelningar och jämförelseoperatorer för att öka läsbarheten. -if (isBar(fooArg) == barValue) + Det här lägger till mellanslag omkring tilldelningar och jämförelseoperatorer för att öka läsbarheten. +if (isBar(fooArg) == barValue) @@ -1434,32 +729,18 @@ -Styra formatering av enradskonstruktioner +Styra formatering av enradskonstruktioner -Det finns några få tillfällen då du inte vill att källkodsformateringen ska dela en lång rad. Detta kan styras här för C/C++ kod. +Det finns några få tillfällen då du inte vill att källkodsformateringen ska dela en lång rad. Detta kan styras här för C/C++ kod. - Behåll enradssatser - Det här behåller enradssatser tillsammans i vissa situationer även om de överskrider en fast maximal radlängd. + Behåll enradssatser + Det här behåller enradssatser tillsammans i vissa situationer även om de överskrider en fast maximal radlängd. - Behåll enradsblock - Det här behåller enradsblock tillsammans i vissa situationer även om de överskrider en fast maximal radlängd. + Behåll enradsblock + Det här behåller enradsblock tillsammans i vissa situationer även om de överskrider en fast maximal radlängd. @@ -1467,168 +748,80 @@ - + - + -Anpassa verktyget för kodsnuttar - -När du redigerar i &tdevelop; kan du lagra delar av kod som ofta används som kodsnuttar. För att anpassa funktionerna hos delprogrammet för kodsnuttar, välj Inställningar Anpassa &tdevelop;... i menyraden. Dialogrutan Anpassa KDevelop dyker upp, där du ska välja Kodsnuttar i trädet till vänster. Då visas följande dialogruta till höger: +Anpassa verktyget för kodsnuttar + +När du redigerar i &tdevelop; kan du lagra delar av kod som ofta används som kodsnuttar. För att anpassa funktionerna hos delprogrammet för kodsnuttar, välj Inställningar Anpassa &tdevelop;... i menyraden. Dialogrutan Anpassa KDevelop dyker upp, där du ska välja Kodsnuttar i trädet till vänster. Då visas följande dialogruta till höger: -Anpassa verktyget för kodsnuttar - Anpassa verktyget för kodsnuttar +Anpassa verktyget för kodsnuttar + Anpassa verktyget för kodsnuttar -Aktivera förhandsgranskning av kodsnuttar +Aktivera förhandsgranskning av kodsnuttar -Markera kryssrutan Visa kodsnuttens text i verktygstips om du vill visa den lagrade texten i ett verktygstipsfönster så fort du håller musmarkören över den kodsnuttens rubrik. +Markera kryssrutan Visa kodsnuttens text i verktygstips om du vill visa den lagrade texten i ett verktygstipsfönster så fort du håller musmarkören över den kodsnuttens rubrik. -Arbeta med variabler i kodsnuttar +Arbeta med variabler i kodsnuttar -Verktyget Kodsnuttar tillåter varierande text på fördefinierade platser när som helst när du infogar en kodsnutt i en fil. För att åstadkomma det, tillhandahåller Kodsnuttar sin egen variabelmekanism. Du kan ställa in dess beteende i gruppen Variabler. +Verktyget Kodsnuttar tillåter varierande text på fördefinierade platser när som helst när du infogar en kodsnutt i en fil. För att åstadkomma det, tillhandahåller Kodsnuttar sin egen variabelmekanism. Du kan ställa in dess beteende i gruppen Variabler. - Avskiljare - Verktyget Kodsnuttar känner igen variabler i texten genom att omge variabelnamnet med särskilda skiljetecken. För att använda ett eget skiljetecken, ändra det fördefinierade tecknet $ i fältet Avskiljare. + Avskiljare + Verktyget Kodsnuttar känner igen variabler i texten genom att omge variabelnamnet med särskilda skiljetecken. För att använda ett eget skiljetecken, ändra det fördefinierade tecknet $ i fältet Avskiljare. - Inmatningsmetod för variabler - - En dialogruta för varje variabel i en kodsnutt visar i tur och ordning en särskild dialogruta för varje variabel som verktyget hittar när den valda kodsnutten infogas. - En dialogruta för alla variabler i en kodsnutt visar en gemensam dialogruta där användaren måste fylla i värden för alla variabler innan kodsnutten infogas. - + Inmatningsmetod för variabler + + En dialogruta för varje variabel i en kodsnutt visar i tur och ordning en särskild dialogruta för varje variabel som verktyget hittar när den valda kodsnutten infogas. + En dialogruta för alla variabler i en kodsnutt visar en gemensam dialogruta där användaren måste fylla i värden för alla variabler innan kodsnutten infogas. + - + -Fillista +Fillista -(... ännu inte skrivet ...) +(... ännu inte skrivet ...) - + -Anpassa filväljaren +Anpassa filväljaren -&tdevelop; tillhandahåller insticksprogrammet Filväljare som när det laddas vid start, gör det möjligt att navigera till vilken fil eller katalog som helst på systemet. +&tdevelop; tillhandahåller insticksprogrammet Filväljare som när det laddas vid start, gör det möjligt att navigera till vilken fil eller katalog som helst på systemet. -Filväljaren (i IDEA-läge) - Filväljaren (IDEA-läge) +Filväljaren (i IDEA-läge) + Filväljaren (IDEA-läge) -Beteendet hos Filväljaren kan anpassas i stor utsträckning. Välj Inställningar Anpassa &tdevelop;... i menyraden. Dialogrutan Anpassa KDevelop dyker upp, där du ska välja Filväljare i trädet till vänster. Då visas följande dialogruta till höger. +Beteendet hos Filväljaren kan anpassas i stor utsträckning. Välj Inställningar Anpassa &tdevelop;... i menyraden. Dialogrutan Anpassa KDevelop dyker upp, där du ska välja Filväljare i trädet till vänster. Då visas följande dialogruta till höger. @@ -1636,256 +829,118 @@ -Anpassa filväljaren - Anpassa filväljaren +Anpassa filväljaren + Anpassa filväljaren -Anpassa verktygsraden +Anpassa verktygsraden -Det finns en verktygsrad längst upp i Filväljaren som kan anpassas som vanligt i gruppen Verktygsrad. +Det finns en verktygsrad längst upp i Filväljaren som kan anpassas som vanligt i gruppen Verktygsrad. - Lägg till en åtgärd i verktygsraden + Lägg till en åtgärd i verktygsraden - Markera ett objekt till listan till höger Aktuella åtgärder, som den nya åtgärden ska infogas efter. + Markera ett objekt till listan till höger Aktuella åtgärder, som den nya åtgärden ska infogas efter. - Markera åtgärden som ska infogas i listan till vänster Tillgängliga åtgärder. + Markera åtgärden som ska infogas i listan till vänster Tillgängliga åtgärder. - Klicka på (den övre) högerpilen mellan de båda listorna. - Åtgärden tas bort från listan Tillgängliga åtgärder och infogas i listan Aktuella åtgärder under den markerade åtgärden. + Klicka på (den övre) högerpilen mellan de båda listorna. + Åtgärden tas bort från listan Tillgängliga åtgärder och infogas i listan Aktuella åtgärder under den markerade åtgärden. - Ta bort en åtgärd från verktygsraden + Ta bort en åtgärd från verktygsraden - Markera åtgärden som ska tas bort i listan till höger Aktuella åtgärder. + Markera åtgärden som ska tas bort i listan till höger Aktuella åtgärder. - Klicka på (den nedre) vänsterpilen mellan de båda listorna. - Den markerade åtgärden tas bort från listan Aktuella åtgärder och läggs tillbaka i listan Tillgängliga åtgärder. + Klicka på (den nedre) vänsterpilen mellan de båda listorna. + Den markerade åtgärden tas bort från listan Aktuella åtgärder och läggs tillbaka i listan Tillgängliga åtgärder. - Ordna om åtgärderna på verktygsraden + Ordna om åtgärderna på verktygsraden - Markera åtgärden som ska flyttas i listan till höger Aktuella åtgärder. + Markera åtgärden som ska flyttas i listan till höger Aktuella åtgärder. - Klicka på uppåt- eller neråtpilen till höger om listan. - Den markerade åtgärden flyttas upp eller ner i listan Aktuella åtgärder. + Klicka på uppåt- eller neråtpilen till höger om listan. + Den markerade åtgärden flyttas upp eller ner i listan Aktuella åtgärder. -Definiera när innehållet ska ändras +Definiera när innehållet ska ändras -Att uppdatera innehållet i fönstret Filväljare tar tid och resurser, särskilt vid byte till en annan katalog. Därför är Filväljaren normalt inställd på så sätt att dess innehåll bara ändras på begäran, dvs. när du väljer en annan katalog eller när du uttryckligen vill uppdatera innehållet. - -Klicka på knappen Uppdatera i verktygsraden för att uppdatera innehållet i Filväljaren. Den här verktygsradsknappen är dock inte normalt tillgänglig. Du måste först lägga till den där. - -Du kan ställa in Filväljaren att omedelbart visa vissa ändringar i ditt arbete. Inställningarna i gruppen Automatisk synkronisering är ansvariga för detta. +Att uppdatera innehållet i fönstret Filväljare tar tid och resurser, särskilt vid byte till en annan katalog. Därför är Filväljaren normalt inställd på så sätt att dess innehåll bara ändras på begäran, dvs. när du väljer en annan katalog eller när du uttryckligen vill uppdatera innehållet. + +Klicka på knappen Uppdatera i verktygsraden för att uppdatera innehållet i Filväljaren. Den här verktygsradsknappen är dock inte normalt tillgänglig. Du måste först lägga till den där. + +Du kan ställa in Filväljaren att omedelbart visa vissa ändringar i ditt arbete. Inställningarna i gruppen Automatisk synkronisering är ansvariga för detta. - När ett dokument aktiveras - Om du markerar den här kryssrutan, uppdateras innehållet i Filväljarens fönster så fort du går till ett annat dokument som redan är öppnat, t.ex. när du klickar på fliken för motsvarande redigeringsfönster i IDEA-läge. Om det behövs byter Filväljaren till katalogen som filen tillhör och uppdaterar skärmen för att visa det verkliga innehållet där. + När ett dokument aktiveras + Om du markerar den här kryssrutan, uppdateras innehållet i Filväljarens fönster så fort du går till ett annat dokument som redan är öppnat, t.ex. när du klickar på fliken för motsvarande redigeringsfönster i IDEA-läge. Om det behövs byter Filväljaren till katalogen som filen tillhör och uppdaterar skärmen för att visa det verkliga innehållet där. - När ett dokument öppnas - Om du markerar den här kryssrutan, uppdateras innehållet i Filväljarens fönster så fort ett dokument öppnas, t.ex. via menyn Arkiv Öppna. Om det behövs byter Filväljaren till katalogen som filen tillhör och uppdaterar skärmen för att visa det verkliga innehållet där. + När ett dokument öppnas + Om du markerar den här kryssrutan, uppdateras innehållet i Filväljarens fönster så fort ett dokument öppnas, t.ex. via menyn Arkiv Öppna. Om det behövs byter Filväljaren till katalogen som filen tillhör och uppdaterar skärmen för att visa det verkliga innehållet där. - När filväljaren blir synlig - Om du markerar den här kryssrutan uppdateras Filväljarens fönster så fort det blir synligt igen. Om det behövs byter det till katalogen som aktuellt dokument tillhör och uppdatera skärmen så att det verkliga innehållet där visas. + När filväljaren blir synlig + Om du markerar den här kryssrutan uppdateras Filväljarens fönster så fort det blir synligt igen. Om det behövs byter det till katalogen som aktuellt dokument tillhör och uppdatera skärmen så att det verkliga innehållet där visas. -Du kan kombinera inställningarna fritt för att skräddarsy verkligt beteende hos Filväljaren som du vill. +Du kan kombinera inställningarna fritt för att skräddarsy verkligt beteende hos Filväljaren som du vill. -Styra historiken i kombinationsrutorna +Styra historiken i kombinationsrutorna -Det finns två kombinationsrutor längst upp och längst ner i Filväljarens innehållsfönster som styr katalogen som visas (den övre kombinationsrutan) och filter som används för visningen (den nedre kombinationsrutan). En historik av de senaste inställningarna finns i urvalsfältet i varje kombinationsruta. Du kan ställa in antalet historikposter enligt följande. +Det finns två kombinationsrutor längst upp och längst ner i Filväljarens innehållsfönster som styr katalogen som visas (den övre kombinationsrutan) och filter som används för visningen (den nedre kombinationsrutan). En historik av de senaste inställningarna finns i urvalsfältet i varje kombinationsruta. Du kan ställa in antalet historikposter enligt följande. - Kom ihåg platser - Skriv in maximalt antal katalogval som den övre kombinationsrutan ska komma ihåg här. + Kom ihåg platser + Skriv in maximalt antal katalogval som den övre kombinationsrutan ska komma ihåg här. - Kom ihåg filter - Skriv in maximalt antal filterdefinitioner som den nedre kombinationsrutan ska komma ihåg här. + Kom ihåg filter + Skriv in maximalt antal filterdefinitioner som den nedre kombinationsrutan ska komma ihåg här. -Styra vad som ska kommas ihåg mellan sessioner +Styra vad som ska kommas ihåg mellan sessioner -Normalt är Filväljaren inställd så att den visar den senaste sessionen igen när &tdevelop; startas nästa gång. Du kan ändra beteendet i inställningsgruppen Session. - -Om &tdevelop; automatiskt startades om av &kde;:s sessionshantering, så har ändringar av dessa inställningar ingen effekt. I detta fall återställs alltid plats- och filterinställningar från den senaste &kde;-sessionen. +Normalt är Filväljaren inställd så att den visar den senaste sessionen igen när &tdevelop; startas nästa gång. Du kan ändra beteendet i inställningsgruppen Session. + +Om &tdevelop; automatiskt startades om av &kde;:s sessionshantering, så har ändringar av dessa inställningar ingen effekt. I detta fall återställs alltid plats- och filterinställningar från den senaste &kde;-sessionen. - Återställ plats + Återställ plats - Ta bort kryssmarkeringen här om du inte vill att platser som visas ska kommas ihåg mellan sessioner. - Om du markerad en av inställningarna för automatisk uppdatering kan platserna som visas automatiskt ändras oberoende av vad som har kommits ihåg från den tidigare sessionen. + Ta bort kryssmarkeringen här om du inte vill att platser som visas ska kommas ihåg mellan sessioner. + Om du markerad en av inställningarna för automatisk uppdatering kan platserna som visas automatiskt ändras oberoende av vad som har kommits ihåg från den tidigare sessionen. - Återställ senaste filter + Återställ senaste filter - Ta bort kryssmarkeringen här om du inte vill att filter som används för visningen ska kommas ihåg mellan sessioner. + Ta bort kryssmarkeringen här om du inte vill att filter som används för visningen ska kommas ihåg mellan sessioner. @@ -1893,150 +948,72 @@ - + -Skapa ny klass i C++ +Skapa ny klass i C++ -(... ännu inte skrivet ...) +(... ännu inte skrivet ...) - + -Formatering +Formatering -(... ännu inte skrivet ...) +(... ännu inte skrivet ...) - + -Tolkning av C++ +Tolkning av C++ -(... ännu inte skrivet ...) +(... ännu inte skrivet ...) - + - + -Anpassa dokumentationen +Anpassa dokumentationen -&tdevelop; innehåller en mycket kraftfull dokumentationsfunktion som tillhandahåller möjlighet att komma åt flera olika sorters omfattande dokumentation. I IDEA-läge hittar du till exempel fliken Dokumentation vid arbetsområdets högerkant. +&tdevelop; innehåller en mycket kraftfull dokumentationsfunktion som tillhandahåller möjlighet att komma åt flera olika sorters omfattande dokumentation. I IDEA-läge hittar du till exempel fliken Dokumentation vid arbetsområdets högerkant. -Dokumentationsträdet i &tdevelop; (i IDEA-läge) - Dokumentationsträdet i &tdevelop; (IDEA-läge) +Dokumentationsträdet i &tdevelop; (i IDEA-läge) + Dokumentationsträdet i &tdevelop; (IDEA-läge) -&tdevelop; måste ha laddat insticksprogrammet Dokumentation för att kunna visa dokumentationsträdet. Se avsnittet Insticksverktyg för mer information. - -Du kan ställa in innehållet i dokumentationsträdet om du väljer Inställningar Anpassa &tdevelop;... i menyraden. Dialogrutan Anpassa KDevelop dyker upp, där du ska välja Dokumentation i fönstret till vänster. - -Inställningssidan som visas på så sätt, har tre inställningsdialogsidor med flikar, närmare bestämt: +&tdevelop; måste ha laddat insticksprogrammet Dokumentation för att kunna visa dokumentationsträdet. Se avsnittet Insticksverktyg för mer information. + +Du kan ställa in innehållet i dokumentationsträdet om du väljer Inställningar Anpassa &tdevelop;... i menyraden. Dialogrutan Anpassa KDevelop dyker upp, där du ska välja Dokumentation i fönstret till vänster. + +Inställningssidan som visas på så sätt, har tre inställningsdialogsidor med flikar, närmare bestämt: - Dokumentationssamlingar - Fulltextsökning - Annat + Dokumentationssamlingar + Fulltextsökning + Annat -Ställa in dokumentationssamlingar - -Anpassningen av dokumentationsinställningarna har delats upp i en serie dokumentationssamlingar, där var och en ger åtkomst till dokumentationsfiler av något unikt format och någon typ av innehåll. Inställningarna styr vilka dokumentationsposter som listas på sidan Innehåll under funktionen Dokumentation i &tdevelop;, och hur användaren kan komma åt detaljer i dokumentationen med indexerade sökningar och fulltextsökningar. -Fliken Dokumentation tillhandahåller en serie inställningssidor som är ordnade vertikalt som en hög med indexkort. En sida i taget visas efter ett klick på titeln för dess indexkort: +Ställa in dokumentationssamlingar + +Anpassningen av dokumentationsinställningarna har delats upp i en serie dokumentationssamlingar, där var och en ger åtkomst till dokumentationsfiler av något unikt format och någon typ av innehåll. Inställningarna styr vilka dokumentationsposter som listas på sidan Innehåll under funktionen Dokumentation i &tdevelop;, och hur användaren kan komma åt detaljer i dokumentationen med indexerade sökningar och fulltextsökningar. +Fliken Dokumentation tillhandahåller en serie inställningssidor som är ordnade vertikalt som en hög med indexkort. En sida i taget visas efter ett klick på titeln för dess indexkort: - &Qt;-dokumentationssamling - CHM-dokumentationssamling - Doxygen-dokumentationssamling - &tdevelop; innehållsförteckning-dokumentationssamling - DevHelp-dokumentationssamling - Egen dokumentationssamling + &Qt;-dokumentationssamling + CHM-dokumentationssamling + Doxygen-dokumentationssamling + &tdevelop; innehållsförteckning-dokumentationssamling + DevHelp-dokumentationssamling + Egen dokumentationssamling @@ -2045,72 +1022,41 @@ -Ställa in dokumentationssamlingar - Ställa in dokumentationssamlingar +Ställa in dokumentationssamlingar + Ställa in dokumentationssamlingar -Vanlig struktur för dokumentationsinställning +Vanlig struktur för dokumentationsinställning -Alla inställningssidor under fliken Dokumentation använder en gemensam layout. Du hittar dokumentationsposter som för närvarande är tillgängliga, av typen som listas på den öppna sidan, till vänster och en uppsättning knappar till höger. +Alla inställningssidor under fliken Dokumentation använder en gemensam layout. Du hittar dokumentationsposter som för närvarande är tillgängliga, av typen som listas på den öppna sidan, till vänster och en uppsättning knappar till höger. -Knappar för att underhålla innehåll i dokumentationlistan +Knappar för att underhålla innehåll i dokumentationlistan -Det finns tre knappar tillgängliga för att underhålla innehållet på inställningssidorna för dokumentation: +Det finns tre knappar tillgängliga för att underhålla innehållet på inställningssidorna för dokumentation: - Lägg till + Lägg till - Visar dialogrutan Egenskaper för dokumentationskatalog som visas nedan, där du kan välja källan för dokumentationsposten som ska läggas till och namnge den. + Visar dialogrutan Egenskaper för dokumentationskatalog som visas nedan, där du kan välja källan för dokumentationsposten som ska läggas till och namnge den. - Redigera + Redigera - Visar dialogrutan Egenskaper för dokumentationskatalog som visas nedan, där du kan ändra källan för dokumentationsposten tidigare markerad i listan och byta namn på den. + Visar dialogrutan Egenskaper för dokumentationskatalog som visas nedan, där du kan ändra källan för dokumentationsposten tidigare markerad i listan och byta namn på den. - Ta bort + Ta bort - Tar bort markerad dokumentationspost från listan. - Posten tas bara bort från listan. De verkliga källorna till dokumentationen förblir orörda. Du måste ta bort dem explicit på annat sätt. + Tar bort markerad dokumentationspost från listan. + Posten tas bara bort från listan. De verkliga källorna till dokumentationen förblir orörda. Du måste ta bort dem explicit på annat sätt. @@ -2120,892 +1066,381 @@ - Lägga till eller ändra en dokumentationspost + Lägga till eller ändra en dokumentationspost -Knappen till höger om fältet Plats visar en katalogdialogruta vars poster oftast är filtrerade enligt den valda inställningssidans filtyp. -Fältet Titel kanske inte går att komma åt, beroende på dokumentationstypen som underhålls. +Knappen till höger om fältet Plats visar en katalogdialogruta vars poster oftast är filtrerade enligt den valda inställningssidans filtyp. +Fältet Titel kanske inte går att komma åt, beroende på dokumentationstypen som underhålls. -Dokumentationslistans struktur +Dokumentationslistans struktur -Varje inställningssida för dokumentation visar listade dokumentationsposter i en tabell med fyra kolumner: +Varje inställningssida för dokumentation visar listade dokumentationsposter i en tabell med fyra kolumner: - Innehållsförteckning + Innehållsförteckning - Om kryssrutan är markerad, visas dokumentationsposten på sidan Innehåll under funktionen Dokumentation i &tdevelop;. - Genom att avmarkera kryssrutan Innehållsförteckning inaktiverar i sin tur kryssrutorna Index och Sök (se nedan). Alltså kan du inte ha poster i dokumentationssamlingen indexerade utan att visa deras innehåll. + Om kryssrutan är markerad, visas dokumentationsposten på sidan Innehåll under funktionen Dokumentation i &tdevelop;. + Genom att avmarkera kryssrutan Innehållsförteckning inaktiverar i sin tur kryssrutorna Index och Sök (se nedan). Alltså kan du inte ha poster i dokumentationssamlingen indexerade utan att visa deras innehåll. - Index + Index - Om kryssrutan är markerad byggs ett internt index för dokumentationsposten. Det ger snabb åtkomst till dokumentationen genom att använda sidan Index och (valfritt) Sökning under funktionen Dokumentation i &tdevelop;. + Om kryssrutan är markerad byggs ett internt index för dokumentationsposten. Det ger snabb åtkomst till dokumentationen genom att använda sidan Index och (valfritt) Sökning under funktionen Dokumentation i &tdevelop;. - Det interna indexet byggs första gången användaren väljer sidan Index. Det fördröjer den första åtkomsten väsentligt, eftersom indexet läses från disk och lagras i en cache. - Alla efterföljande indexsökningar använder dock cachen och är därför väsentligt snabbare. + Det interna indexet byggs första gången användaren väljer sidan Index. Det fördröjer den första åtkomsten väsentligt, eftersom indexet läses från disk och lagras i en cache. + Alla efterföljande indexsökningar använder dock cachen och är därför väsentligt snabbare. - Sök + Sök - Om kryssrutan är markerad, inkluderas innehållet i dokumentationsposten i den sökvägen för fulltextsökning på sidan Sök under funktionen Dokumentation i &tdevelop;. + Om kryssrutan är markerad, inkluderas innehållet i dokumentationsposten i den sökvägen för fulltextsökning på sidan Sök under funktionen Dokumentation i &tdevelop;. - &tdevelop; utnyttjar programsamlingen htdig för att utföra fulltextsökningar. Sökningen görs i ett internt index, som htdig-maskineriet måste bygga innan den kan användas. - Alla ändringar av kryssrutorna under Sök påverkar alltså bara sökningar efter att du har byggt om indexet på sidan Sök under funktionen Dokumentation i &tdevelop;. + &tdevelop; utnyttjar programsamlingen htdig för att utföra fulltextsökningar. Sökningen görs i ett internt index, som htdig-maskineriet måste bygga innan den kan användas. + Alla ändringar av kryssrutorna under Sök påverkar alltså bara sökningar efter att du har byggt om indexet på sidan Sök under funktionen Dokumentation i &tdevelop;. - Titel - Det här är namnet på dokumentationsposten som den visas på sidan Innehåll under funktionen Dokumentation i &tdevelop;. + Titel + Det här är namnet på dokumentationsposten som den visas på sidan Innehåll under funktionen Dokumentation i &tdevelop;. -Tidigare versioner av &tdevelop; tillät att dokumentationsposterna visades baserat på varje projekt. Det är inte längre tillgängligt. +Tidigare versioner av &tdevelop; tillät att dokumentationsposterna visades baserat på varje projekt. Det är inte längre tillgängligt. - + -&Qt;-dokumentationssamlingar +&Qt;-dokumentationssamlingar -På den här inställningssidan anpassas all &Qt;-dokumentation. +På den här inställningssidan anpassas all &Qt;-dokumentation. -Ställa in &Qt;-dokumentationssamlingen - Ställa in &Qt;-dokumentationssamlingen +Ställa in &Qt;-dokumentationssamlingen + Ställa in &Qt;-dokumentationssamlingen -Normalt fyller &tdevelop; i detta vid första start. Det tittar efter vanliga *.xml, eller *.dcf dokumentationsfiler i &Qt;-installationskatalogen. Tabellen till vänster listar filerna som &tdevelop; hittade med deras vanliga titlar. - -Om du har en installation som inte följer standard, finns det antingen ingen information listad alls, eller kanske adresserna pekar på felaktiga platser (t.ex. på en annan installation av &Qt; som är tillgänglig på systemet). Du kan justera posterna med knapparna till höger om listfältet. - -&tdevelop; använder titlar som redan tillhandahålls av den installerade &Qt;-dokumentationen. Därför är inte fältet Titel i dialogrutan Egenskaper för dokumentationskatalog åtkomligt. - -Normalt visas inte all &Qt;-dokumentation på sidan Innehåll under funktionen Dokumentation i &tdevelop;. Använd kryssrutan Innehållsförteckning i inställningstabellen för att välja vilken dokumentation som ska visas. - -Om du vill att viss specifik &Qt;-dokumentation ska inkluderas i sökindex eller fulltextsökning, använd kryssrutorna Index och Sök i inställningstabellerna. - - +Normalt fyller &tdevelop; i detta vid första start. Det tittar efter vanliga *.xml, eller *.dcf dokumentationsfiler i &Qt;-installationskatalogen. Tabellen till vänster listar filerna som &tdevelop; hittade med deras vanliga titlar. + +Om du har en installation som inte följer standard, finns det antingen ingen information listad alls, eller kanske adresserna pekar på felaktiga platser (t.ex. på en annan installation av &Qt; som är tillgänglig på systemet). Du kan justera posterna med knapparna till höger om listfältet. + +&tdevelop; använder titlar som redan tillhandahålls av den installerade &Qt;-dokumentationen. Därför är inte fältet Titel i dialogrutan Egenskaper för dokumentationskatalog åtkomligt. + +Normalt visas inte all &Qt;-dokumentation på sidan Innehåll under funktionen Dokumentation i &tdevelop;. Använd kryssrutan Innehållsförteckning i inställningstabellen för att välja vilken dokumentation som ska visas. + +Om du vill att viss specifik &Qt;-dokumentation ska inkluderas i sökindex eller fulltextsökning, använd kryssrutorna Index och Sök i inställningstabellerna. + + -Ställa in CHM-dokumentationssamlingen +Ställa in CHM-dokumentationssamlingen -På den här inställningssidan kan du samla dokumentation enligt &Microsoft; CHM-hjälpfilstandard. +På den här inställningssidan kan du samla dokumentation enligt &Microsoft; CHM-hjälpfilstandard. -Ställa in &Microsoft; CHM-standarddokumentationsfiler - Ställa in &Microsoft; CHM-standarddokumentationsfiler +Ställa in &Microsoft; CHM-standarddokumentationsfiler + Ställa in &Microsoft; CHM-standarddokumentationsfiler -Normalt är inställningssidan tom (som visas ovan). Du kan lägga till nya poster med knapparna till höger om listan. &tdevelop; filtrerar *.chm-filer i katalogdialogrutan som hör ihop med knapparna Lägg till och Redigera. - -För mer information om formatet för &Microsoft; *.chm-filer, se t.ex. "PHP: Documentation - Extended CHM Format" på http://de2.php.net/docs-echm.php. - - +Normalt är inställningssidan tom (som visas ovan). Du kan lägga till nya poster med knapparna till höger om listan. &tdevelop; filtrerar *.chm-filer i katalogdialogrutan som hör ihop med knapparna Lägg till och Redigera. + +För mer information om formatet för &Microsoft; *.chm-filer, se t.ex. "PHP: Documentation - Extended CHM Format" på http://de2.php.net/docs-echm.php. + + -Dokumentation skapad av Doxygen +Dokumentation skapad av Doxygen -På den här inställningssidan anpassas all dokumentation av programmeringsgränssnitt som skapats av &doxygen;. +På den här inställningssidan anpassas all dokumentation av programmeringsgränssnitt som skapats av &doxygen;. -Ställa in dokumentationen av programmeringsgränssnitt skapat av Doxygen - Ställa in dokumentationen av programmeringsgränssnitt skapat av Doxygen +Ställa in dokumentationen av programmeringsgränssnitt skapat av Doxygen + Ställa in dokumentationen av programmeringsgränssnitt skapat av Doxygen -I kortet dokumenterar ett sådant programmeringsgränssnitt gränssnittet för vissa biblioteksfunktioner. Dokumentationen av programmeringsgränssnittet på den här sidan ska skapas av det externa verktyget &doxygen;. -Dokumentation av programmeringsgränssnitt skapad av &doxygen; består av en serie html-filer, som börjar med index.html. Dessutom kan det finnas tag-filer, som innehåller information med länkar till befintlig dokumentation av programmeringsgränssnitt. Alltså tittar &tdevelop; efter index.html och *.tag-filer vid sökning efter dokumentation av programmeringsgränssnitt skapad av &doxygen;. -Vissa begränsningar i strukturen antas vid sökning efter dokumentation av programmeringsgränssnitt skapad av &doxygen;. Katalogen där filen index.html finns ska innehålla underkataloger med separata dokumentationssamlingar. Var och en av underkatalogerna antas innehålla en .tag-fil och en underkatalog vid namn html/. -Du kan ta en titt på $TDEDIR/share/doc/HTML/en/tdelibs-apidocs där det finns ett exempel på en sådan layout för dokumentation av programmeringsgränssnitt med &doxygen;. - -&kde;:s äldre dokumentation av programmeringsgränssnitt skapat med KDoc stöds inte direkt längre. Om du fortfarande vill använda sådan dokumentation, kan du lägga till den på sidan Egen dokumentationssamling. - -&tdevelop; har fyllt i en länk till aktuellt programmeringsgränssnitt för &kde;-biblioteket, under förutsättning att någon hittades. Det finns flera sätt för &tdevelop; att få reda på den: +I kortet dokumenterar ett sådant programmeringsgränssnitt gränssnittet för vissa biblioteksfunktioner. Dokumentationen av programmeringsgränssnittet på den här sidan ska skapas av det externa verktyget &doxygen;. +Dokumentation av programmeringsgränssnitt skapad av &doxygen; består av en serie html-filer, som börjar med index.html. Dessutom kan det finnas tag-filer, som innehåller information med länkar till befintlig dokumentation av programmeringsgränssnitt. Alltså tittar &tdevelop; efter index.html och *.tag-filer vid sökning efter dokumentation av programmeringsgränssnitt skapad av &doxygen;. +Vissa begränsningar i strukturen antas vid sökning efter dokumentation av programmeringsgränssnitt skapad av &doxygen;. Katalogen där filen index.html finns ska innehålla underkataloger med separata dokumentationssamlingar. Var och en av underkatalogerna antas innehålla en .tag-fil och en underkatalog vid namn html/. +Du kan ta en titt på $TDEDIR/share/doc/HTML/en/tdelibs-apidocs där det finns ett exempel på en sådan layout för dokumentation av programmeringsgränssnitt med &doxygen;. + +&kde;:s äldre dokumentation av programmeringsgränssnitt skapat med KDoc stöds inte direkt längre. Om du fortfarande vill använda sådan dokumentation, kan du lägga till den på sidan Egen dokumentationssamling. + +&tdevelop; har fyllt i en länk till aktuellt programmeringsgränssnitt för &kde;-biblioteket, under förutsättning att någon hittades. Det finns flera sätt för &tdevelop; att få reda på den: - Antingen angav du väljaren till kommandot configure när du kompilerade &tdevelop; (se kapitlet Hur man skaffar dokumentation av programmeringsgränssnittet för &tdevelop;). - Eller hittade kommandot configure automatiskt ett programmeringsgränssnitt för &kde;-biblioteken som skapats med &doxygen; på en av flera standardplatser som det känner till. - Eller som en sista utväg hittades $TDEDIR/share/doc/HTML/en/tdelibs-apidocs/ när &tdevelop; först startade. + Antingen angav du väljaren till kommandot configure när du kompilerade &tdevelop; (se kapitlet Hur man skaffar dokumentation av programmeringsgränssnittet för &tdevelop;). + Eller hittade kommandot configure automatiskt ett programmeringsgränssnitt för &kde;-biblioteken som skapats med &doxygen; på en av flera standardplatser som det känner till. + Eller som en sista utväg hittades $TDEDIR/share/doc/HTML/en/tdelibs-apidocs/ när &tdevelop; först startade. -Om &tdevelop; inte hittade ett giltigt programmeringsgränssnitt för &kde;-biblioteken som skapats med &doxygen; vid första start, är listan Dokumentation skapad av Doxygen tom. - -Du kan lägga till dina egna poster med dokumentation av programmeringsgränssnitt (t.ex. från dina nuvarande projekt) genom att använda knapparna till höger. Om du vill att de ska inkluderas i indexerad sökning och/eller fulltextsökning, markera kryssrutorna Index eller Sök i inställningstabellen. - -&tdevelop; använder titelinformationen från index.html. Därför är inte fältet Titel i dialogrutan Egenskaper för dokumentationskatalog åtkomligt. +Om &tdevelop; inte hittade ett giltigt programmeringsgränssnitt för &kde;-biblioteken som skapats med &doxygen; vid första start, är listan Dokumentation skapad av Doxygen tom. + +Du kan lägga till dina egna poster med dokumentation av programmeringsgränssnitt (t.ex. från dina nuvarande projekt) genom att använda knapparna till höger. Om du vill att de ska inkluderas i indexerad sökning och/eller fulltextsökning, markera kryssrutorna Index eller Sök i inställningstabellen. + +&tdevelop; använder titelinformationen från index.html. Därför är inte fältet Titel i dialogrutan Egenskaper för dokumentationskatalog åtkomligt. - &kde;-systemet tillhandahåller mer dokumentation av programmeringsgränssnittet än bara &kde;-bibliotekens programmeringsgränssnitt. Du behöver ytterligare information om gränssnitt om du t.ex. vill inkludera &kate;-delprogrammet i dina program. För &kate;-delprogrammet ska du till exempel kompilera och installera &kde;:s programmeringsgränssnitt för basbiblioteken från källkoden (genom att använda kommandona make apidox och make install för källkoden i tdebase) och därefter lägga till en post i listan Dokumentation skapad av Doxygen på detta sätt: - + &kde;-systemet tillhandahåller mer dokumentation av programmeringsgränssnittet än bara &kde;-bibliotekens programmeringsgränssnitt. Du behöver ytterligare information om gränssnitt om du t.ex. vill inkludera &kate;-delprogrammet i dina program. För &kate;-delprogrammet ska du till exempel kompilera och installera &kde;:s programmeringsgränssnitt för basbiblioteken från källkoden (genom att använda kommandona make apidox och make install för källkoden i tdebase) och därefter lägga till en post i listan Dokumentation skapad av Doxygen på detta sätt: + -Lägga till ett basprogrammeringsgränssnitt för &kde; i listan - Lägga till ett basprogrammeringsgränssnitt för &kde; i listan - - (Du ska förstås ersätta exempelkatalogen /opt/kde-cvs/ i fältet Plats med sökvägen till din &kde;-installation.) +Lägga till ett basprogrammeringsgränssnitt för &kde; i listan + Lägga till ett basprogrammeringsgränssnitt för &kde; i listan + + (Du ska förstås ersätta exempelkatalogen /opt/kde-cvs/ i fältet Plats med sökvägen till din &kde;-installation.) -Du måste också lägga till programmeringsgränssnittet för ditt nuvarande projekt i Doxygen-dokumentationssamling. Tidigare versioner av &tdevelop; lade till det i dokumentationsträdet baserat på varje projekt. Det är inte längre tillgängligt. +Du måste också lägga till programmeringsgränssnittet för ditt nuvarande projekt i Doxygen-dokumentationssamling. Tidigare versioner av &tdevelop; lade till det i dokumentationsträdet baserat på varje projekt. Det är inte längre tillgängligt. - + -Hantera strukturerad dokumentation (KDevelop innehållsförteckningsfiler) +Hantera strukturerad dokumentation (KDevelop innehållsförteckningsfiler) -Huvuddelen av &tdevelop;s dokumentationsfunktion tillhandahåller omedelbar åtkomst av strukturerad dokumentation, både lokal och fjärrdokument. Du kan ställa in det på sidan KDevelop-innehållsdokumentation. +Huvuddelen av &tdevelop;s dokumentationsfunktion tillhandahåller omedelbar åtkomst av strukturerad dokumentation, både lokal och fjärrdokument. Du kan ställa in det på sidan KDevelop-innehållsdokumentation. - Tillhandahålla dokumentationsåtkomst strukturerad med KDevelop innehållsförteckning + Tillhandahålla dokumentationsåtkomst strukturerad med KDevelop innehållsförteckning -&tdevelop; levereras med en samling fördefinierade KDevelop innehållsförteckningsfiler som automatiskt läggs till i tabellen vid installation. För att hålla visningen hanterbar, är bara de oftast använda markerade för att visas. Om du vill se annan dokumentation, markera kryssrutan Innehållsförteckning i inställningstabellen. - -KDevelop innehållsförteckningsfiler kan inte indexeras för att utföra fulltextsökning eftersom de oftast pekar på fjärrplatser. Å andra sidan, kan en sådan .toc-fil ha ett manuellt definierat index, med taggen <index>. Alltså aktiveras kryssrutan index bara när &tdevelop; hittar taggen <index> i .toc-filen. (För mer information, se beskrivningen nedan i avsnittet om &tdevelop; innehållsförteckningsfiler.) -Kryssrutan Sök i inställningstabellen är alltid inaktiv. - -Du kan lägga till nya poster med knapparna till höger om listan. &tdevelop; filtrerar *.toc-filer i katalogdialogrutan som hör ihop med knapparna Lägg till och Redigera. - -I motsats till tidigare versioner av &tdevelop;, så ändrar inte knappen Ta bort *.toc-filerna på disk, så borttagningsåtgärden är nu säker. - - +&tdevelop; levereras med en samling fördefinierade KDevelop innehållsförteckningsfiler som automatiskt läggs till i tabellen vid installation. För att hålla visningen hanterbar, är bara de oftast använda markerade för att visas. Om du vill se annan dokumentation, markera kryssrutan Innehållsförteckning i inställningstabellen. + +KDevelop innehållsförteckningsfiler kan inte indexeras för att utföra fulltextsökning eftersom de oftast pekar på fjärrplatser. Å andra sidan, kan en sådan .toc-fil ha ett manuellt definierat index, med taggen <index>. Alltså aktiveras kryssrutan index bara när &tdevelop; hittar taggen <index> i .toc-filen. (För mer information, se beskrivningen nedan i avsnittet om &tdevelop; innehållsförteckningsfiler.) +Kryssrutan Sök i inställningstabellen är alltid inaktiv. + +Du kan lägga till nya poster med knapparna till höger om listan. &tdevelop; filtrerar *.toc-filer i katalogdialogrutan som hör ihop med knapparna Lägg till och Redigera. + +I motsats till tidigare versioner av &tdevelop;, så ändrar inte knappen Ta bort *.toc-filerna på disk, så borttagningsåtgärden är nu säker. + + -&tdevelop; innehållsförteckningsfiler - -Det finns en särskild funktion som hör ihop med detta. Som illustration, utför följande steg: Hitta en post strax under dokumentationen för &Qt; och &kde; (t.ex. KDE2 Development Book (kde.org)). Klicka på plustecknet intill den. Ett träd visas, där du snabbt kan navigera till efterföljande kapitel som finns på en hierarkisk nivå flera nivåer djupare, allt utan att vara uppkopplad. Men om du till sist väljer ett av kapitlen, försöker &tdevelop; i många fall komma åt en fjärrfil med dokumentation. - -Den logiska grunden för detta är inte bara att lokalt kunna navigera i fjärrdokumentation utan att slösa med nätverksresurser, utan också att ge utvecklare en enkel strukturerad åtkomst till dokumentation som behövs. Med verktygen som tillhandahålls här kan man komma åt nästan vilken lokal eller fjärrdokumentation som helst på ett strukturerat sätt, även om originalet är utan struktur eller strukturerat på ett annat sätt. Allt som behövs är åtkomst till filer och/eller delar av filer som kan visas av Konqueror. - -Sådan strukturerad åtkomst blir möjlig genom användning av särskilda filer med innehållsförteckning, som anges med filändelsen .toc. Alla sådana &tdevelop;-innehållsförteckningsfiler innehåller en strukturerad &XML;-beskrivning av dokumentet som ska kommas åt. +&tdevelop; innehållsförteckningsfiler + +Det finns en särskild funktion som hör ihop med detta. Som illustration, utför följande steg: Hitta en post strax under dokumentationen för &Qt; och &kde; (t.ex. KDE2 Development Book (kde.org)). Klicka på plustecknet intill den. Ett träd visas, där du snabbt kan navigera till efterföljande kapitel som finns på en hierarkisk nivå flera nivåer djupare, allt utan att vara uppkopplad. Men om du till sist väljer ett av kapitlen, försöker &tdevelop; i många fall komma åt en fjärrfil med dokumentation. + +Den logiska grunden för detta är inte bara att lokalt kunna navigera i fjärrdokumentation utan att slösa med nätverksresurser, utan också att ge utvecklare en enkel strukturerad åtkomst till dokumentation som behövs. Med verktygen som tillhandahålls här kan man komma åt nästan vilken lokal eller fjärrdokumentation som helst på ett strukturerat sätt, även om originalet är utan struktur eller strukturerat på ett annat sätt. Allt som behövs är åtkomst till filer och/eller delar av filer som kan visas av Konqueror. + +Sådan strukturerad åtkomst blir möjlig genom användning av särskilda filer med innehållsförteckning, som anges med filändelsen .toc. Alla sådana &tdevelop;-innehållsförteckningsfiler innehåller en strukturerad &XML;-beskrivning av dokumentet som ska kommas åt. -Standardkatalog för &tdevelop; innehållsförteckningsfiler +Standardkatalog för &tdevelop; innehållsförteckningsfiler -När &tdevelop; installerades har en serie med fördefinierade .toc-filer oftast placerats i katalogen $TDEDIR/share/apps/kdevdocumentation/tocs. De är ganska enkla, strukturerade textfiler. Du kan titta på dem med en texteditor eller ett annat verktyg för att visa text. +När &tdevelop; installerades har en serie med fördefinierade .toc-filer oftast placerats i katalogen $TDEDIR/share/apps/kdevdocumentation/tocs. De är ganska enkla, strukturerade textfiler. Du kan titta på dem med en texteditor eller ett annat verktyg för att visa text. - + - Grundstruktur för &tdevelop; innehållsförteckningsfiler + Grundstruktur för &tdevelop; innehållsförteckningsfiler - huvud + huvud - <!DOCTYPE tdeveloptoc> + <!DOCTYPE tdeveloptoc> - <tdeveloptoc> + <tdeveloptoc> - (titel) + (titel) - (basadress) + (basadress) - (innehållsstruktur) + (innehållsstruktur) - (indexstruktur) + (indexstruktur) - </tdeveloptoc> + </tdeveloptoc> - &XML;-strukturen tolkas av &tdevelop;s insticksprogram Dokumentation för att skapa dokumentationsträdets innehåll och hjälpa användaren att navigera i dokumentationen. Den innehåller all information som behövs för att visa titlar och komma åt dokumentationsfilernas innehåll. + &XML;-strukturen tolkas av &tdevelop;s insticksprogram Dokumentation för att skapa dokumentationsträdets innehåll och hjälpa användaren att navigera i dokumentationen. Den innehåller all information som behövs för att visa titlar och komma åt dokumentationsfilernas innehåll. - titel + titel - <title> (någon titelsträng) </title> + <title> (någon titelsträng) </title> - Det här är titeln som &tdevelop; visar på grundnivån i dokumentationsträdet. - Titeln som visas kan inte ändras av användaren. Om du vill att en annan text ska visas, måste du ändra posten <title> för hand i .toc-filen. + Det här är titeln som &tdevelop; visar på grundnivån i dokumentationsträdet. + Titeln som visas kan inte ändras av användaren. Om du vill att en annan text ska visas, måste du ändra posten <title> för hand i .toc-filen. - basadress + basadress - <base href=" (basdokumentets webbadress) "/> + <base href=" (basdokumentets webbadress) "/> - Webbadressen pekar på platsen där alla dokumentationens filer finns. Den läggs till i början av varje avsnittswebbadress i följande innehållsstrukturlista. Om du t.ex. laddar ner dokumentation från en fjärrserver, är allt du behöver göra för att visa filerna på den nya platsen att ändra webbadressen <base>. + Webbadressen pekar på platsen där alla dokumentationens filer finns. Den läggs till i början av varje avsnittswebbadress i följande innehållsstrukturlista. Om du t.ex. laddar ner dokumentation från en fjärrserver, är allt du behöver göra för att visa filerna på den nya platsen att ändra webbadressen <base>. - innehållsstruktur + innehållsstruktur - <tocsect1 name=" (avsnittstitel) " url=" (avsnittswebbadress) "> - ... - <tocsectn name=" (avsnittstitel) " url=" (avsnittswebbadress) "/> - ... + <tocsect1 name=" (avsnittstitel) " url=" (avsnittswebbadress) "> + ... + <tocsectn name=" (avsnittstitel) " url=" (avsnittswebbadress) "/> + ... - </tocsect1> + </tocsect1> - All återstående navigerings- och åtkomstinformation lagras i en serie hierarkiska <tocsecti> ... </tocsecti> par. Varje i anger följande hierarkiska nivå ner till talet n som motsvarar dokumentationsavsnittet som visas sist. - Alla poster <tocsecti> måste ha motsvarande egenskap name="xxx" ("xxx" representerar den verkliga titelsträngen). Den visas som nivåns titel i dokumentationsträdet. Den ska motsvara ett verkligt avsnitt av dokumentationen. - Det kan finnas en egenskap url="" som hör ihop med vilken hierarkisk nivå i som helst. När användaren klickar på en avsnittstitel i dokumentationsträdet försöker &tdevelop; komma åt filen på platsen som pekas på den kombinerade bas- och avsnittswebbadressen. - Posten <tocsectn/> måste hur som helst ha egenskapen url="". Detta sista hierarkiska <tocsectn/> ingår inte i ett par, utan avslutas omedelbart av / innan tecknet >. - Vilken adress som helst som kombinerar bas- och avsnittswebbadress måste peka på en textfil som går att visa. Oftast är det en HTML strukturerad fil. Det är möjligt att länka till ankarmärken inne i en sådan HTML-fil genom att använda den vanliga #-beteckningen med formatet /baswebbadress/sektionswebbadress#ankarmärke. + All återstående navigerings- och åtkomstinformation lagras i en serie hierarkiska <tocsecti> ... </tocsecti> par. Varje i anger följande hierarkiska nivå ner till talet n som motsvarar dokumentationsavsnittet som visas sist. + Alla poster <tocsecti> måste ha motsvarande egenskap name="xxx" ("xxx" representerar den verkliga titelsträngen). Den visas som nivåns titel i dokumentationsträdet. Den ska motsvara ett verkligt avsnitt av dokumentationen. + Det kan finnas en egenskap url="" som hör ihop med vilken hierarkisk nivå i som helst. När användaren klickar på en avsnittstitel i dokumentationsträdet försöker &tdevelop; komma åt filen på platsen som pekas på den kombinerade bas- och avsnittswebbadressen. + Posten <tocsectn/> måste hur som helst ha egenskapen url="". Detta sista hierarkiska <tocsectn/> ingår inte i ett par, utan avslutas omedelbart av / innan tecknet >. + Vilken adress som helst som kombinerar bas- och avsnittswebbadress måste peka på en textfil som går att visa. Oftast är det en HTML strukturerad fil. Det är möjligt att länka till ankarmärken inne i en sådan HTML-fil genom att använda den vanliga #-beteckningen med formatet /baswebbadress/sektionswebbadress#ankarmärke. - indexstruktur + indexstruktur - <index> + <index> - <entry name=" (indexposttitel) " url=" (webbadress till indexavsnitt) "/> + <entry name=" (indexposttitel) " url=" (webbadress till indexavsnitt) "/> - </index> + </index> - Index är en enkel lista med indexposter, par med titel och webbadress. Ett index krävs inte. + Index är en enkel lista med indexposter, par med titel och webbadress. Ett index krävs inte. - + -DevHelp-dokumentation - -DevHelp-dokumentation är ett annat sätt att komma åt strukturerad dokumentation. Den använder en strukturerad innehållsförteckning som anges av filändelsen .devhelp på liknande sätt som &tdevelop;-innehållsfiler för att komma åt dokumentation för GNOME 2- skrivbordet. -Du kan styra vilka DevHelp-filer som ska vara tillgängliga på inställningssidan DevHelp-dokumentationssamling. +DevHelp-dokumentation + +DevHelp-dokumentation är ett annat sätt att komma åt strukturerad dokumentation. Den använder en strukturerad innehållsförteckning som anges av filändelsen .devhelp på liknande sätt som &tdevelop;-innehållsfiler för att komma åt dokumentation för GNOME 2- skrivbordet. +Du kan styra vilka DevHelp-filer som ska vara tillgängliga på inställningssidan DevHelp-dokumentationssamling. - Tillhandahålla DevHelp-dokumentation + Tillhandahålla DevHelp-dokumentation -DevHelp-filer kunde ursprungligen kommas åt på webbplatsen LIDN, men det verkar som om den inte underhålls sedan en tid tillbaka. Senare DevHelp-dokumentation är tillgänglig på webbsidan DevHelp Books Download. - -När &tdevelop; installeras, försöker det hitta alla .devhelp-filer på vissa standardplatser i systemet, t.ex. underkatalogerna i /opt/gnome/share/. Från början markeras inte filerna för visning. Om du vill se annan dokumentation, markera kryssrutan Innehållsförteckning i inställningstabellen. - -Du kan lägga till nya poster med knapparna till höger om listan. &tdevelop; filtrerar *.toc-filer i katalogdialogrutan som hör ihop med knapparna Lägg till och Redigera. - - +DevHelp-filer kunde ursprungligen kommas åt på webbplatsen LIDN, men det verkar som om den inte underhålls sedan en tid tillbaka. Senare DevHelp-dokumentation är tillgänglig på webbsidan DevHelp Books Download. + +När &tdevelop; installeras, försöker det hitta alla .devhelp-filer på vissa standardplatser i systemet, t.ex. underkatalogerna i /opt/gnome/share/. Från början markeras inte filerna för visning. Om du vill se annan dokumentation, markera kryssrutan Innehållsförteckning i inställningstabellen. + +Du kan lägga till nya poster med knapparna till höger om listan. &tdevelop; filtrerar *.toc-filer i katalogdialogrutan som hör ihop med knapparna Lägg till och Redigera. + + -Ställa in egna dokumentationssamlingar +Ställa in egna dokumentationssamlingar -Det här är till för dina egna syften. Du kan lägga till nästan vilka dokumentationsfiler som helst här, under förutsättning att de kan visas av insticksprogram i &konqueror;. +Det här är till för dina egna syften. Du kan lägga till nästan vilka dokumentationsfiler som helst här, under förutsättning att de kan visas av insticksprogram i &konqueror;. - Tillhandahålla egen dokumentation + Tillhandahålla egen dokumentation -Oftast är den här samlingen tom när &tdevelop; först startas. Vi har avsiktligt fyllt i den med ett objekt för att visa poststrukturen. -Här är hanteringen är rättfram. Använd knapparna till höger om listan för att lägga till, redigera eller ta bort dokumentationsposter. &tdevelop; filtrerar inte någonting i katalogdialogrutan som hör ihop med knapparna Lägg till och Redigera. - -Du måste explicit välja posterna för att visa dem i &tdevelop;s dokumentationsfunktion. Markera kryssrutan Innehållsförteckning för posten i inställningstabellen. - -Egen dokumentation kan inte indexeras eller sökas. Därför har inte kryssrutorna Index och Sök någon effekt här, som visas ovan. - - - - +Oftast är den här samlingen tom när &tdevelop; först startas. Vi har avsiktligt fyllt i den med ett objekt för att visa poststrukturen. +Här är hanteringen är rättfram. Använd knapparna till höger om listan för att lägga till, redigera eller ta bort dokumentationsposter. &tdevelop; filtrerar inte någonting i katalogdialogrutan som hör ihop med knapparna Lägg till och Redigera. + +Du måste explicit välja posterna för att visa dem i &tdevelop;s dokumentationsfunktion. Markera kryssrutan Innehållsförteckning för posten i inställningstabellen. + +Egen dokumentation kan inte indexeras eller sökas. Därför har inte kryssrutorna Index och Sök någon effekt här, som visas ovan. + + + + -Inställning av index för textsökning +Inställning av index för textsökning -(... ännu inte skrivet ...) +(... ännu inte skrivet ...) - Inställning av index för textsökning + Inställning av index för textsökning - + -Andra inställningar av dokumentationssamlingen +Andra inställningar av dokumentationssamlingen -(... ännu inte skrivet ...) +(... ännu inte skrivet ...) - + - + -Avancerade inställningar +Avancerade inställningar -(... ännu inte skrivet ...) +(... ännu inte skrivet ...) -Insticksverktyg +Insticksverktyg -(... ännu inte skrivet ...) - +(... ännu inte skrivet ...) + - + - + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/survey-manual.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/survey-manual.docbook index b48567645da..6ff4b946c84 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/survey-manual.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/survey-manual.docbook @@ -1,328 +1,181 @@ -Vad handboken innehåller +Vad handboken innehåller -Den här användarmanualen är avsedd att beskriva innehållet och användningen av den integrerade utvecklingsmiljön (IDE) &tdevelop; &kdevrelease; från användarens perspektiv. Det är inte en programmeringsmanual, och inte heller beskriver den utvecklingsprocessen i detalj. Det enda målet är att hjälpa dig med hanteringen av den integrerade utvecklingsmiljön. -Här hittar du information om följande ämnen: +Den här användarmanualen är avsedd att beskriva innehållet och användningen av den integrerade utvecklingsmiljön (IDE) &tdevelop; &kdevrelease; från användarens perspektiv. Det är inte en programmeringsmanual, och inte heller beskriver den utvecklingsprocessen i detalj. Det enda målet är att hjälpa dig med hanteringen av den integrerade utvecklingsmiljön. +Här hittar du information om följande ämnen: -Komma igång med &tdevelop;: En guidad tur +Komma igång med &tdevelop;: En guidad tur -Ger dig en snabb genomgång av hur det grafiska gränssnittet används, med en introduktion av de grundläggande stegen för att arbeta med ett projekt. +Ger dig en snabb genomgång av hur det grafiska gränssnittet används, med en introduktion av de grundläggande stegen för att arbeta med ett projekt. -Översikt av funktioner i &tdevelop; +Översikt av funktioner i &tdevelop; -Fördjupar den guidade turen i föregående kapitel, ger en översikt av vad som är inbyggt i &tdevelop; och gör dig bekant med utseendet och känslan i den integrerade utvecklingsmiljön. +Fördjupar den guidade turen i föregående kapitel, ger en översikt av vad som är inbyggt i &tdevelop; och gör dig bekant med utseendet och känslan i den integrerade utvecklingsmiljön. -Anpassa &tdevelop; +Anpassa &tdevelop; -Visar hur du kan skräddarsy den integrerade utvecklingsmiljön för att passa dina behov. +Visar hur du kan skräddarsy den integrerade utvecklingsmiljön för att passa dina behov. -Komma igång: Programguiden +Komma igång: Programguiden -Beskriver grunderna i hur ett nytt projekt ställs in i &tdevelop; med den inbyggda programguiden. +Beskriver grunderna i hur ett nytt projekt ställs in i &tdevelop; med den inbyggda programguiden. -Redigeringsverktyg +Redigeringsverktyg -Allt du behöver för att skriva källkoden. Från hur editorn används, hur textsökning både lokalt och i hela projektet görs, till hur nya filer och klasser integreras i projektet. +Allt du behöver för att skriva källkoden. Från hur editorn används, hur textsökning både lokalt och i hela projektet görs, till hur nya filer och klasser integreras i projektet. -Filbläddrarna +Filbläddrarna -Demonstrerar diverse verktyg för att titta på projektets struktur och hur du kommer åt filerna du vill arbeta med. +Demonstrerar diverse verktyg för att titta på projektets struktur och hur du kommer åt filerna du vill arbeta med. -Klassbläddrarna +Klassbläddrarna -Beskriver ett av de mest kraftfulla verktygen i &tdevelop;, som låter dig navigera i klassberoenden och låter dig enkelt skapa och komma åt de klasser och metoder du behöver. +Beskriver ett av de mest kraftfulla verktygen i &tdevelop;, som låter dig navigera i klassberoenden och låter dig enkelt skapa och komma åt de klasser och metoder du behöver. -Dokumentation +Dokumentation -Visar hur man kommer åt den omfattande inbyggda dokumentationen som &tdevelop; tillhandahåller, och talar om hur du skapar dokumentation av projektet, en koncis och kraftfull dokumentation av programmeringsgränssnittet, som ger dig en översikt över all källkod i projektet samt en docbook-baserad användardokumentation. +Visar hur man kommer åt den omfattande inbyggda dokumentationen som &tdevelop; tillhandahåller, och talar om hur du skapar dokumentation av projektet, en koncis och kraftfull dokumentation av programmeringsgränssnittet, som ger dig en översikt över all källkod i projektet samt en docbook-baserad användardokumentation. -Bygga och projekthantering +Bygga och projekthantering -Handlar om att skapa och hantera projekt, beskriver grunderna i användning av autoconf och automake, samt hur egna byggfiler skapas och hur kompilator- och bygginställningar används för att skräddarsy programmet för att passa dina behov. +Handlar om att skapa och hantera projekt, beskriver grunderna i användning av autoconf och automake, samt hur egna byggfiler skapas och hur kompilator- och bygginställningar används för att skräddarsy programmet för att passa dina behov. -Avancerad bygghantering +Avancerad bygghantering -Tittar på sätt att hålla flera bygginställningar, för att korskompilera till olika plattformar, eller skapa inbyggda system med biblioteket Qt/embedded. +Tittar på sätt att hålla flera bygginställningar, för att korskompilera till olika plattformar, eller skapa inbyggda system med biblioteket Qt/embedded. -Avlusargränssnittet +Avlusargränssnittet -Beskriver hur det integrerade avlusargränssnittet till avlusaren gdb används, så att du kan jaga fel utan att lämna &tdevelop;. +Beskriver hur det integrerade avlusargränssnittet till avlusaren gdb används, så att du kan jaga fel utan att lämna &tdevelop;. + + Python — an overview of how to create Python-based applications in &tdevelop;. + + + PHP — an overview of how to create PHP-based HTML applications in &tdevelop;. + //--> -Använda CVS +Använda CVS -Talar om för dig hur du kan underhålla projektet med CVS-versionshanteringssystem, en nödvändighet särskilt om många utvecklare arbetar med samma projekt. +Talar om för dig hur du kan underhålla projektet med CVS-versionshanteringssystem, en nödvändighet särskilt om många utvecklare arbetar med samma projekt. -En del ofta använd information har placerats i appendix. Bland annat består den av: +En del ofta använd information har placerats i appendix. Bland annat består den av: -Installera &tdevelop; +Installera &tdevelop; -Talar om var man skaffar &tdevelop;, och hur man får det att köra. +Talar om var man skaffar &tdevelop;, och hur man får det att köra. -I korthet — Tips och trick +I korthet — Tips och trick -En snabbreferens till de oftast använda kommandona och åtgärderna, och en kort guide för att lösa vanliga problem vid arbete med &tdevelop;. +En snabbreferens till de oftast använda kommandona och åtgärderna, och en kort guide för att lösa vanliga problem vid arbete med &tdevelop;. -Utveckling på &UNIX; +Utveckling på &UNIX; -En historisk översikt över programutveckling på &UNIX;, de viktigaste verktygen som behövs och varför man behöver en integrerad utvecklingsmiljö. +En historisk översikt över programutveckling på &UNIX;, de viktigaste verktygen som behövs och varför man behöver en integrerad utvecklingsmiljö. -Inställningsfiler som används av &tdevelop; -Listar filerna som &tdevelop; använder för att spara sin interna information. Detta är särskilt användbart om något har blivit fel i dina inställningar. +Inställningsfiler som används av &tdevelop; +Listar filerna som &tdevelop; använder för att spara sin interna information. Detta är särskilt användbart om något har blivit fel i dina inställningar. - -Insticksverktyg -Listar insticksverktygen du kan använda för att skräddarsy &tdevelop;s möjligheter för dina behov. + +Insticksverktyg +Listar insticksverktygen du kan använda för att skräddarsy &tdevelop;s möjligheter för dina behov. - -Exempel på lägen i användargränssnittet för &tdevelop; -Visar lägen för användargränssnittet. + +Exempel på lägen i användargränssnittet för &tdevelop; +Visar lägen för användargränssnittet. - -Ytterligare information Hämta information, rapportera fel, etc. + +Ytterligare information Hämta information, rapportera fel, etc. - -Ändringslogg -Visar dokumentets historik. + +Ändringslogg +Visar dokumentets historik. - -Bibliografi -Bibliografi + +Bibliografi +Bibliografi - + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/tdevelop-install.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/tdevelop-install.docbook index e6a6c069f8f..c1078f05b56 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/tdevelop-install.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/tdevelop-install.docbook @@ -2,977 +2,396 @@ - BerndPol - Anne-MarieMahfouf + BerndPol + Anne-MarieMahfouf -Installera &tdevelop; +Installera &tdevelop; - Installation - -I det här kapitlet beskriver vi alla steg som behövs för att kompilera och installera den integrerade utvecklingsmiljön &tdevelop;: - Hur man skaffar &tdevelop; koncentrerar sig på hur man laddar ner den senaste källkoden för &tdevelop; från SVN. - Krav för &tdevelop; listar programmen och biblioteken som du måste ha installerade för att kompilera den integrerade utvecklingsmiljön med lyckat resultat. - Kompilering och installation av &tdevelop; leder dig igenom alla steg för kompilering och installation av programmet. - Hur man skaffar dokumentation av programmeringsgränssnittet för &tdevelop; talar om vad ett programmeringsgränssnitt är och hur du skaffar ett så användbart verktyg för navigering i källkoden för &tdevelop;. + Installation + +I det här kapitlet beskriver vi alla steg som behövs för att kompilera och installera den integrerade utvecklingsmiljön &tdevelop;: + Hur man skaffar &tdevelop; koncentrerar sig på hur man laddar ner den senaste källkoden för &tdevelop; från SVN. + Krav för &tdevelop; listar programmen och biblioteken som du måste ha installerade för att kompilera den integrerade utvecklingsmiljön med lyckat resultat. + Kompilering och installation av &tdevelop; leder dig igenom alla steg för kompilering och installation av programmet. + Hur man skaffar dokumentation av programmeringsgränssnittet för &tdevelop; talar om vad ett programmeringsgränssnitt är och hur du skaffar ett så användbart verktyg för navigering i källkoden för &tdevelop;. -Hur man skaffar &tdevelop; +Hur man skaffar &tdevelop; - skaffa &tdevelop; + skaffa &tdevelop; - &tdevelop; - skaffa - -&tdevelop; är tillgänglig i binärform från många olika &Linux;-distributioner som SuSE, RedHat med flera. Binärfilerna är paketerade på något bekvämt sätt, oftast RPM, för att enkelt kunna installeras. Följ standardinstruktionerna som ges i distributionen för att installera. -Du kan mycket väl skaffa källkoden för &tdevelop;, kompilera och installera den själv. Källkoden hittas via projektets hemsida på http://www.kdevelop.org eller via &kde;:s FTP-plats. + &tdevelop; + skaffa + +&tdevelop; är tillgänglig i binärform från många olika &Linux;-distributioner som SuSE, RedHat med flera. Binärfilerna är paketerade på något bekvämt sätt, oftast RPM, för att enkelt kunna installeras. Följ standardinstruktionerna som ges i distributionen för att installera. +Du kan mycket väl skaffa källkoden för &tdevelop;, kompilera och installera den själv. Källkoden hittas via projektets hemsida på http://www.kdevelop.org eller via &kde;:s FTP-plats. -Hämta dagsfärska versioner av &tdevelop; från SVN +Hämta dagsfärska versioner av &tdevelop; från SVN - SVN - -Om du vill ta del av aktuell utveckling, är versioner från det anonyma SVN-arkivet tillgängliga. -Modulnamnet är tdevelop med svn co svn://anonsvn.kde.org/home/kde/branches/KDE/3.5/tdevelop. + SVN + +Om du vill ta del av aktuell utveckling, är versioner från det anonyma SVN-arkivet tillgängliga. +Modulnamnet är tdevelop med svn co svn://anonsvn.kde.org/home/kde/branches/KDE/3.5/tdevelop. -Ursprunglig utcheckning från SVN +Ursprunglig utcheckning från SVN - utcheckning + utcheckning - &tdevelop; - SVN - utcheckning - -För att skaffa en ursprunglig version av &tdevelop; måste du ladda ner den från anonym SVN. Följ bara stegen nedan för den här så kallade utcheckningsåtgärden. - -Vi antar att du vill placera din kopia av &tdevelop; i underkatalogen kde3src i din hemkatalog (~). - - - # Skapa målkatalogen, om det behövs: - ~> mkdir kde3src - ~> cd kde3src - ~/kde3src> svn co svn://anonsvn.kde.org/home/kde/branches/KDE/3.5/tdevelop - ~/kde3src> cd tdevelop - - -När du väl har lyckats checka ut din version av &tdevelop;, kan du hänga med i ändringarna genom att använda uppdateringsproceduren som visas i nästa avsnitt. - -Håll serverns last nere. Var vänlig att inte checka ut varje gång du vill få en aktuell version av &tdevelop;! Använd SVN update för detta syfte. - -Nu kan du kompilera din version av &tdevelop; som visas i avsnittet Kompilering och installation av &tdevelop;. - - + &tdevelop; + SVN + utcheckning + +För att skaffa en ursprunglig version av &tdevelop; måste du ladda ner den från anonym SVN. Följ bara stegen nedan för den här så kallade utcheckningsåtgärden. + +Vi antar att du vill placera din kopia av &tdevelop; i underkatalogen kde3src i din hemkatalog (~). + + + # Skapa målkatalogen, om det behövs: + ~> mkdir kde3src + ~> cd kde3src + ~/kde3src> svn co svn://anonsvn.kde.org/home/kde/branches/KDE/3.5/tdevelop + ~/kde3src> cd tdevelop + + +När du väl har lyckats checka ut din version av &tdevelop;, kan du hänga med i ändringarna genom att använda uppdateringsproceduren som visas i nästa avsnitt. + +Håll serverns last nere. Var vänlig att inte checka ut varje gång du vill få en aktuell version av &tdevelop;! Använd SVN update för detta syfte. + +Nu kan du kompilera din version av &tdevelop; som visas i avsnittet Kompilering och installation av &tdevelop;. + + -Hålla din kopia av SVN aktuell +Hålla din kopia av SVN aktuell - uppdatera + uppdatera - &tdevelop; - SVN - uppdatera - -Efter du checkat ut &tdevelop; från SVN som visas ovan (och kompilerat med lyckat resultat), vill du hålla den aktuell för att få med alla programfixar. Följ då stegen nedan. (Återigen antar vi att du har placerat din kopia av &tdevelop; i katalogen kde3src.) -Observera kommandot up (= update) istället för co (vilket betyder checkout). - - - ~> cd kde3src - ~/kde3src> cd tdevelop - ~/kde3src> svn up - - -Håll ett öga på meddelanden som SVN visar under uppdateringssekvensen. De exakta stegen i kompileringssekvensen beror på dem. - -Nu kan du kompilera en ny version av &tdevelop; som visas i kapitlet Särskilda hänsyn vid kompilering från SVN. - - - - - + &tdevelop; + SVN + uppdatera + +Efter du checkat ut &tdevelop; från SVN som visas ovan (och kompilerat med lyckat resultat), vill du hålla den aktuell för att få med alla programfixar. Följ då stegen nedan. (Återigen antar vi att du har placerat din kopia av &tdevelop; i katalogen kde3src.) +Observera kommandot up (= update) istället för co (vilket betyder checkout). + + + ~> cd kde3src + ~/kde3src> cd tdevelop + ~/kde3src> svn up + + +Håll ett öga på meddelanden som SVN visar under uppdateringssekvensen. De exakta stegen i kompileringssekvensen beror på dem. + +Nu kan du kompilera en ny version av &tdevelop; som visas i kapitlet Särskilda hänsyn vid kompilering från SVN. + + + + + -Krav för &tdevelop; +Krav för &tdevelop; - krav + krav - &tdevelop; - krav + &tdevelop; + krav - GNU - krav + GNU + krav -För att kompilera och använda &tdevelop; med lyckat resultat, behöver du följande program och bibliotek. De är tillgängliga på de flesta plattformar som distributionspaket, och kan därigenom lätt installeras. +För att kompilera och använda &tdevelop; med lyckat resultat, behöver du följande program och bibliotek. De är tillgängliga på de flesta plattformar som distributionspaket, och kan därigenom lätt installeras. -Krävs +Krävs - gcc/g++ 2.95.3 eller senare (eller motsvarande) - gcc - krav + gcc/g++ 2.95.3 eller senare (eller motsvarande) + gcc + krav - g++ - krav + g++ + krav - Tillgänglig från gcc.gnu.org + Tillgänglig från gcc.gnu.org - &GNU; make (eller motsvarande) - make - krav + &GNU; make (eller motsvarande) + make + krav - Tillgänglig från www.gnu.org/software/make + Tillgänglig från www.gnu.org/software/make - &perl; 5.004 (eller senare) - Perl - krav + &perl; 5.004 (eller senare) + Perl + krav - Tillgänglig från www.perl.com + Tillgänglig från www.perl.com - autoconf ≥ 2.52 (eller senare) - autoconf - krav + autoconf ≥ 2.52 (eller senare) + autoconf + krav - Tillgänglig från www.gnu.org/software/autoconf + Tillgänglig från www.gnu.org/software/autoconf - automake ≥ 1.6 (eller senare) - automake - krav + automake ≥ 1.6 (eller senare) + automake + krav - Tillgänglig från www.gnu.org/software/automake + Tillgänglig från www.gnu.org/software/automake - flex 2.5.4 (eller senare) - flex - krav + flex 2.5.4 (eller senare) + flex + krav - Tillgänglig från www.gnu.org/software/flex + Tillgänglig från www.gnu.org/software/flex - &Qt; ≥ 3.3.0 (eller senare) - Qt - krav + &Qt; ≥ 3.3.0 (eller senare) + Qt + krav - Tillgänglig från www.trolltech.com/products/qt + Tillgänglig från www.trolltech.com/products/qt - KDE ≥ 3.4.0 (eller senare) - KDE - krav + KDE ≥ 3.4.0 (eller senare) + KDE + krav - Tillgänglig från www.kde.org + Tillgänglig från www.kde.org -Valfritt: - Verktyget ctags för källkodsnavigering, från http://ctags.sourceforge.net, som ger dig snabb åtkomst till deklarationer och definitioner med några få enkla klick på ett namn i editorn. ctags - - Kompilatorn dot för grafikspråk, från http:/www.graphviz.org. Verktyget behövs tillsammans med &doxygen; nedan, om du vill visa klassförhållanden grafiskt (vilket starkt rekommenderas). dot - - Dokumentationsverktyget &doxygen;, från http://www.doxygen.org, om du vill skapa koncis och kraftfull dokumentation av programmeringsgränssnittet för dina projekt. doxygen - - Valgrind från http://developer.kde.org/~sewardj/ hjälper dig att hitta minneshanteringsproblem i dina program. valgrind - - SVN från http://subversion.tigris.org/, om du vill använda versionshanteringssystemet SVN. - SVN - krav - - Eventuellt andra kompilatorer och/eller verktyg om du vill utveckla för ett annat språk eller plattform än C++/&kde;, eller använda någon annan specialfunktion. +Valfritt: + Verktyget ctags för källkodsnavigering, från http://ctags.sourceforge.net, som ger dig snabb åtkomst till deklarationer och definitioner med några få enkla klick på ett namn i editorn. ctags + + Kompilatorn dot för grafikspråk, från http:/www.graphviz.org. Verktyget behövs tillsammans med &doxygen; nedan, om du vill visa klassförhållanden grafiskt (vilket starkt rekommenderas). dot + + Dokumentationsverktyget &doxygen;, från http://www.doxygen.org, om du vill skapa koncis och kraftfull dokumentation av programmeringsgränssnittet för dina projekt. doxygen + + Valgrind från http://developer.kde.org/~sewardj/ hjälper dig att hitta minneshanteringsproblem i dina program. valgrind + + SVN från http://subversion.tigris.org/, om du vill använda versionshanteringssystemet SVN. + SVN + krav + + Eventuellt andra kompilatorer och/eller verktyg om du vill utveckla för ett annat språk eller plattform än C++/&kde;, eller använda någon annan specialfunktion. - Du kan i viss utsträckning kringgå behovet av &autoconf; ≥ 2.52 och &automake; ≥ 1.6. Ta bara bort katalogen admin i installationskatalogen för &tdevelop;, och skriv: - autoconf - kringgå versionsbehov + Du kan i viss utsträckning kringgå behovet av &autoconf; ≥ 2.52 och &automake; ≥ 1.6. Ta bara bort katalogen admin i installationskatalogen för &tdevelop;, och skriv: + autoconf + kringgå versionsbehov - automake - kringgå versionsbehov + automake + kringgå versionsbehov - versionsbehov - kringgå för autoconf och automake + versionsbehov + kringgå för autoconf och automake - - (din tdevelop-katalog)> ln -s $TDEDIR/share/apps/tdelibs/admin admin - - i terminalen. Det gör att &tdevelop; använder standardinställningarna i &kde;:s admin-katalog istället. + + (din tdevelop-katalog)> ln -s $TDEDIR/share/apps/tdelibs/admin admin + + i terminalen. Det gör att &tdevelop; använder standardinställningarna i &kde;:s admin-katalog istället. - Var försiktig så att du inte blandar olika versioner av &Qt;. Länka alltid &tdevelop; med samma version av &Qt; som &kde;-biblioteket kompilerades med. Annars råkar du troligen ut för mycket konstigt beteende. + Var försiktig så att du inte blandar olika versioner av &Qt;. Länka alltid &tdevelop; med samma version av &Qt; som &kde;-biblioteket kompilerades med. Annars råkar du troligen ut för mycket konstigt beteende. - + -Kompilering och installation av &tdevelop; +Kompilering och installation av &tdevelop; - &tdevelop; - kompilering + &tdevelop; + kompilering - &tdevelop; - installation - -När alla krav väl är uppfyllda är du redo att kompilera och installera &tdevelop;. Det här appendixet beskriver nödvändiga steg för att göra det. + &tdevelop; + installation + +När alla krav väl är uppfyllda är du redo att kompilera och installera &tdevelop;. Det här appendixet beskriver nödvändiga steg för att göra det. - Förberedande steg berättar hur du ställer in en riktig miljö. - Kompilera &tdevelop; handlar om hur källkoden för &tdevelop; skaffas från SVN, hur den förbereds för installationsprocessen, och visar till sist stegen som är nödvändiga för att kompilera och installera &tdevelop;. - Några anmärkningar om väljare till configure talar om hur man kör &tdevelop; om det har installerats på en annan plats än i &kde;-katalogen. + Förberedande steg berättar hur du ställer in en riktig miljö. + Kompilera &tdevelop; handlar om hur källkoden för &tdevelop; skaffas från SVN, hur den förbereds för installationsprocessen, och visar till sist stegen som är nödvändiga för att kompilera och installera &tdevelop;. + Några anmärkningar om väljare till configure talar om hur man kör &tdevelop; om det har installerats på en annan plats än i &kde;-katalogen. -Förberedande steg +Förberedande steg - preliminärt - Installation av &tdevelop; + preliminärt + Installation av &tdevelop; - TDEDIR + TDEDIR - QTDIR + QTDIR - LD_LIBRARY_PATH + LD_LIBRARY_PATH - LIBRARY_PATH + LIBRARY_PATH - PATH - -Innan du påbörjar kompileringssekvensen, måste du försäkra dig om att alla bibliotek och verktyg är tillgängliga för byggsystemet. För att uppnå detta, måste vissa miljövariabler ställas in riktigt. Stegen som ska utföras beror på vilket skal du använder i terminalen. - -För att undvika att skriva in alla satserna som ställer in nödvändiga miljövariabler varje gång du vill kompilera, kan du placera dem i filen .bashrc eller .cshrc. På så sätt ställs miljövariablerna in riktigt varje gång du startar skalet. + PATH + +Innan du påbörjar kompileringssekvensen, måste du försäkra dig om att alla bibliotek och verktyg är tillgängliga för byggsystemet. För att uppnå detta, måste vissa miljövariabler ställas in riktigt. Stegen som ska utföras beror på vilket skal du använder i terminalen. + +För att undvika att skriva in alla satserna som ställer in nödvändiga miljövariabler varje gång du vill kompilera, kan du placera dem i filen .bashrc eller .cshrc. På så sätt ställs miljövariablerna in riktigt varje gång du startar skalet. -Ställa in miljön för bash-skalet - -Om du använder bash-skalet, lägg till följande rader: - - - export TDEDIR=(sökväg till KDE-installationen) - export QTDIR=(sökväg till Qt-biblioteket) - export LD_LIBRARY_PATH=$QTDIR/lib:$TDEDIR/lib:$LD_LIBRARY_PATH - export LIBRARY_PATH=$QTDIR/lib:$TDEDIR/lib:$LIBRARY_PATH - export PATH=$QTDIR/bin:$TDEDIR/bin:$PATH - - - - +Ställa in miljön för bash-skalet + +Om du använder bash-skalet, lägg till följande rader: + + + export TDEDIR=(sökväg till KDE-installationen) + export QTDIR=(sökväg till Qt-biblioteket) + export LD_LIBRARY_PATH=$QTDIR/lib:$TDEDIR/lib:$LD_LIBRARY_PATH + export LIBRARY_PATH=$QTDIR/lib:$TDEDIR/lib:$LIBRARY_PATH + export PATH=$QTDIR/bin:$TDEDIR/bin:$PATH + + + + -Ställa in miljön för tcsh-skalet +Ställa in miljön för tcsh-skalet -Om du använder tcsh-skalet, lägg till följande rader: +Om du använder tcsh-skalet, lägg till följande rader: - - setenv TDEDIR (sökväg till KDE-installationen) - setenv QTDIR (sökväg till Qt-biblioteket) - setenv LD_LIBRARY_PATH=$QTDIR/lib:$TDEDIR/lib:$LD_LIBRARY_PATH - setenv LIBRARY_PATH $QTDIR/lib:$TDEDIR/lib:$LIBRARY_PATH - setenv PATH $QTDIR/bin:$TDEDIR/bin:$PATH - + + setenv TDEDIR (sökväg till KDE-installationen) + setenv QTDIR (sökväg till Qt-biblioteket) + setenv LD_LIBRARY_PATH=$QTDIR/lib:$TDEDIR/lib:$LD_LIBRARY_PATH + setenv LIBRARY_PATH $QTDIR/lib:$TDEDIR/lib:$LIBRARY_PATH + setenv PATH $QTDIR/bin:$TDEDIR/bin:$PATH + - + - + -Kompilera &tdevelop; +Kompilera &tdevelop; - make - Installation av &tdevelop; + make + Installation av &tdevelop; - kompilera - &tdevelop; - -I följande beskrivning antar vi att du har placerat källkoden för &tdevelop; i katalogen ~/kde3src/tdevelop. + kompilera + &tdevelop; + +I följande beskrivning antar vi att du har placerat källkoden för &tdevelop; i katalogen ~/kde3src/tdevelop. -Särskilda hänsyn vid kompilering från SVN +Särskilda hänsyn vid kompilering från SVN -Om du använder en aktuell version av &tdevelop; från SVN, beror de första kompileringsstegen på om du just gjort en fullständig utcheckning, eller bara uppdaterat källkoden. +Om du använder en aktuell version av &tdevelop; från SVN, beror de första kompileringsstegen på om du just gjort en fullständig utcheckning, eller bara uppdaterat källkoden. -Efter en utcheckning från SVN +Efter en utcheckning från SVN -Du måste initiera byggsystemet efter en ny utcheckning. Samma sak gäller varje gång du måste starta om från början. Skriv: - -~/kde3src/tdevelop> make -f admin/Makefile.common svn-clean -och därefter alla följande steg. -Du kan behöva komma åt SVN-arkivet för att rensa det om några skadade eller saknade filer måste återskapas. -Kommandot svn-clean tar bort alla filer som inte finns i SVN från katalogen. Försäkra dig om att säkerhetskopiera viktig information innan du använder det här rensningskommandot. +Du måste initiera byggsystemet efter en ny utcheckning. Samma sak gäller varje gång du måste starta om från början. Skriv: + +~/kde3src/tdevelop> make -f admin/Makefile.common svn-clean +och därefter alla följande steg. +Du kan behöva komma åt SVN-arkivet för att rensa det om några skadade eller saknade filer måste återskapas. +Kommandot svn-clean tar bort alla filer som inte finns i SVN från katalogen. Försäkra dig om att säkerhetskopiera viktig information innan du använder det här rensningskommandot. -Efter en uppdatering från SVN +Efter en uppdatering från SVN -Nästa steg beror på utmatningen från SVN-uppdateringssekvensen. Om du fick något som liknar följande (markeringarna U eller P kan finnas i kolumnen längst till vänster, båda anger att filen har ändrats): +Nästa steg beror på utmatningen från SVN-uppdateringssekvensen. Om du fick något som liknar följande (markeringarna U eller P kan finnas i kolumnen längst till vänster, båda anger att filen har ändrats): -U /någon_sökväg/Makefile.am +U /någon_sökväg/Makefile.am -eller om du precis gjort en fullständig utcheckning, måste du skriva: -~/kde3src/tdevelop> make -f Makefile.svn -innan du fortsätter med alla följande steg. +eller om du precis gjort en fullständig utcheckning, måste du skriva: +~/kde3src/tdevelop> make -f Makefile.svn +innan du fortsätter med alla följande steg. - + -Grundläggande kommandosekvens med <command ->make</command -> - -När det grundläggande byggsystemet har ställts in, måste du bestämma dig för vilken typ av &tdevelop;-system du vill använda. Det görs med följande konfigureringssteg, som bygger de verkliga filerna med namn Makefile, som kommandot make kommer att använda. - -Du kan utelämna väljaren i följande kommandorader med configure, om du vill att &tdevelop; ska installeras i &kde;:s standardkatalog. Se kapitlet Några anmärkningar om väljare till configure om detta. +Grundläggande kommandosekvens med <command>make</command> + +När det grundläggande byggsystemet har ställts in, måste du bestämma dig för vilken typ av &tdevelop;-system du vill använda. Det görs med följande konfigureringssteg, som bygger de verkliga filerna med namn Makefile, som kommandot make kommer att använda. + +Du kan utelämna väljaren i följande kommandorader med configure, om du vill att &tdevelop; ska installeras i &kde;:s standardkatalog. Se kapitlet Några anmärkningar om väljare till configure om detta. -En version kompilerad för avlusning +En version kompilerad för avlusning -Om du vill hålla ordning på vad programmet &tdevelop; gör när det kör, kan du bygga en version kompilerad med avlusning. Tala bara om för configure att göra det: - -~/kde3src/tdevelop> ./configure --enable-debug=full --prefix=(där din kde3 finns) +Om du vill hålla ordning på vad programmet &tdevelop; gör när det kör, kan du bygga en version kompilerad med avlusning. Tala bara om för configure att göra det: + +~/kde3src/tdevelop> ./configure --enable-debug=full --prefix=(där din kde3 finns) -En version kompilerad för distribution +En version kompilerad för distribution -Om du bara vill använda &tdevelop; som det är (mindre och snabbare), räcker det med en version kompilerad för distribution. Det är förvalt i configure. - -~/kde3src/tdevelop> ./configure --prefix=(där din kde3 finns) +Om du bara vill använda &tdevelop; som det är (mindre och snabbare), räcker det med en version kompilerad för distribution. Det är förvalt i configure. + +~/kde3src/tdevelop> ./configure --prefix=(där din kde3 finns) -Om du vill skapa din egen dokumentation av programmeringsgränssnittet för &tdevelop;, måste du ta med ytterligare en väljare i kommandot configure: - - ~/kde3src/tdevelop> ./configure --(väljare enlikt ovan) \ --with-tdelibsdoxy-dir=$TDEDIR/share/doc/HTML/en/tdelibs-apidocs - +Om du vill skapa din egen dokumentation av programmeringsgränssnittet för &tdevelop;, måste du ta med ytterligare en väljare i kommandot configure: + + ~/kde3src/tdevelop> ./configure --(väljare enlikt ovan) \ --with-tdelibsdoxy-dir=$TDEDIR/share/doc/HTML/en/tdelibs-apidocs + -Bygga och installera &tdevelop; +Bygga och installera &tdevelop; -Kommandot configure kontrollerar systemet och skapar några filer vid namn Makefile enligt vad det hittar. Kommandot make använder normalt den huvudsakliga filen Makefile. Alltså är - -~/kde3src/tdevelop> make -tillräckligt. Om nödvändigt, skaffa rättigheter som systemadministratör genom att använda kommandot -~/kde3src/tdevelop> su -och ange systemadministratörens lösenord. Installera sedan programmet: -~/kde3src/tdevelop> make install -Det är allt. Om du installerade &tdevelop; i &kde;:s standardkatalog, kan du nu köra den integrerade utvecklingsmiljön. Annars är några ytterligare steg nödvändiga, som visas i avsnittet Annan installationskatalog än standard nedan. +Kommandot configure kontrollerar systemet och skapar några filer vid namn Makefile enligt vad det hittar. Kommandot make använder normalt den huvudsakliga filen Makefile. Alltså är + +~/kde3src/tdevelop> make +tillräckligt. Om nödvändigt, skaffa rättigheter som systemadministratör genom att använda kommandot +~/kde3src/tdevelop> su +och ange systemadministratörens lösenord. Installera sedan programmet: +~/kde3src/tdevelop> make install +Det är allt. Om du installerade &tdevelop; i &kde;:s standardkatalog, kan du nu köra den integrerade utvecklingsmiljön. Annars är några ytterligare steg nödvändiga, som visas i avsnittet Annan installationskatalog än standard nedan. - I själva verket har tre &tdevelop;-baserade program installerats: + I själva verket har tre &tdevelop;-baserade program installerats: - Den integrerade utvecklingsmiljön &tdevelop;: Det här är platsen där du oftast arbetar. - Den fristående dokumentationsbläddraren &tdevelop; assistent: Isolerar alla kraftfulla dokumentationsfunktioner i utvecklingsmiljön &tdevelop; i ett separat verktyg. Det här är praktiskt när du vill slå upp någon programmeringsdokumentation, men inte vill starta den fullständiga utvecklingsmiljön. - &tdevelop; Designer: Utökar &Qt; Designer för grafiska gränssnitt med element specifika för &kde; och integreras på ett bra sätt i utvecklingsmiljön &tdevelop;. + Den integrerade utvecklingsmiljön &tdevelop;: Det här är platsen där du oftast arbetar. + Den fristående dokumentationsbläddraren &tdevelop; assistent: Isolerar alla kraftfulla dokumentationsfunktioner i utvecklingsmiljön &tdevelop; i ett separat verktyg. Det här är praktiskt när du vill slå upp någon programmeringsdokumentation, men inte vill starta den fullständiga utvecklingsmiljön. + &tdevelop; Designer: Utökar &Qt; Designer för grafiska gränssnitt med element specifika för &kde; och integreras på ett bra sätt i utvecklingsmiljön &tdevelop;. @@ -980,311 +399,105 @@ - - + + -Några anmärkningar om väljare till <command ->configure</command -> +Några anmärkningar om väljare till <command>configure</command> -Annan installationskatalog än standard +Annan installationskatalog än standard - &tdevelop; - installation - inte standardkatalog + &tdevelop; + installation + inte standardkatalog - inte standardkatalog + inte standardkatalog - TDEDIRS + TDEDIRS - tdebuildsycoca - -Normalt förbereder configure för att installera den grafiska utvecklingsmiljön i &kde;:s standardkatalog. Det behövs, eftersom &tdevelop; antar att det går att direkt komma åt vissa verktyg och delprogram som finns där. Om du vill använda din egen installationskatalog, måste du tala om det för configure med väljaren : -~/kde3src/tdevelop> ./configure --prefix=(där din kde3 finns) -Det finns ett problem om du gör det. Du måste ge möjlighet för &tdevelop; att komma åt nödvändiga verktyg och delprogram i &kde;:s katalog när det kör. (Du kan fortfarande använda den integrerade utvecklingsmiljön utan att göra det, men med mycket begränsade funktioner.) -Starta ett skal och se till att köra följande kommandon innan du startar &tdevelop; från skalet. - -Försäkra dig om att använda pluralis: Det är TDEDIRS, inte bara TDEDIR. - - - ~> export TDEDIRS=/usr/local/kde:/opt/kde3 - ~> tdebuildsycoca - (Starta nu &tdevelop;:) - ~> tdevelop - - - - Miljövariabeln TDEDIRS måste vara inställt till listan med aktiva &kde;-bibliotek i systemet. Vi använder - /usr/local/kde:/opt/kde3 - bara som ett exempel. - Katalogen /usr/local/kde kan till exempel innehålla en ofullständig &kde;-version som du kompilerat i avlusningssyfte, och katalogen /opt/kde3 innehåller dessutom den vanliga &kde;-versionen från distributionen som används för dagligt arbete. - - -I ett tcsh-skal måste du ställa in miljövariablerna genom att använda: -~> setenv TDEDIRS /usr/local/kde:/opt/kde3 -Kommandot tdebuildsycoca (bygg systemkontrollcache) söker efter bibliotek och lagrar deras plats och version i en cache, så att &tdevelop; kan hitta dem. Problemet är att det tar märkbart med tid, och måste köras varje gång du använder skalet för att starta &tdevelop; med en annan installationskatalog än standardkatalogen. Du skulle kunna skriva in ovanstående kommandon i ett skalskript för att reducera ansträngningen att skriva in det. -(Du skulle också kunna skriva in raderna i filen .bashrc eller .cshrc, men det är inte önskvärt eftersom då körs tdebuildsycoca varje gång du använder skalet.) - -Kommandot tdebuildsycoca kör inte för systemadministratören. Du måste anropa det som en annan användare. (Men det är inte en särskild god idé att utveckla programvara som systemadministratör!) - + tdebuildsycoca + +Normalt förbereder configure för att installera den grafiska utvecklingsmiljön i &kde;:s standardkatalog. Det behövs, eftersom &tdevelop; antar att det går att direkt komma åt vissa verktyg och delprogram som finns där. Om du vill använda din egen installationskatalog, måste du tala om det för configure med väljaren : +~/kde3src/tdevelop> ./configure --prefix=(där din kde3 finns) +Det finns ett problem om du gör det. Du måste ge möjlighet för &tdevelop; att komma åt nödvändiga verktyg och delprogram i &kde;:s katalog när det kör. (Du kan fortfarande använda den integrerade utvecklingsmiljön utan att göra det, men med mycket begränsade funktioner.) +Starta ett skal och se till att köra följande kommandon innan du startar &tdevelop; från skalet. + +Försäkra dig om att använda pluralis: Det är TDEDIRS, inte bara TDEDIR. + + + ~> export TDEDIRS=/usr/local/kde:/opt/kde3 + ~> tdebuildsycoca + (Starta nu &tdevelop;:) + ~> tdevelop + + + + Miljövariabeln TDEDIRS måste vara inställt till listan med aktiva &kde;-bibliotek i systemet. Vi använder + /usr/local/kde:/opt/kde3 + bara som ett exempel. + Katalogen /usr/local/kde kan till exempel innehålla en ofullständig &kde;-version som du kompilerat i avlusningssyfte, och katalogen /opt/kde3 innehåller dessutom den vanliga &kde;-versionen från distributionen som används för dagligt arbete. + + +I ett tcsh-skal måste du ställa in miljövariablerna genom att använda: +~> setenv TDEDIRS /usr/local/kde:/opt/kde3 +Kommandot tdebuildsycoca (bygg systemkontrollcache) söker efter bibliotek och lagrar deras plats och version i en cache, så att &tdevelop; kan hitta dem. Problemet är att det tar märkbart med tid, och måste köras varje gång du använder skalet för att starta &tdevelop; med en annan installationskatalog än standardkatalogen. Du skulle kunna skriva in ovanstående kommandon i ett skalskript för att reducera ansträngningen att skriva in det. +(Du skulle också kunna skriva in raderna i filen .bashrc eller .cshrc, men det är inte önskvärt eftersom då körs tdebuildsycoca varje gång du använder skalet.) + +Kommandot tdebuildsycoca kör inte för systemadministratören. Du måste anropa det som en annan användare. (Men det är inte en särskild god idé att utveckla programvara som systemadministratör!) + - + - + -Hur man skaffar dokumentation av programmeringsgränssnittet för &tdevelop; +Hur man skaffar dokumentation av programmeringsgränssnittet för &tdevelop; - programmeringsgränssnitt - &tdevelop; + programmeringsgränssnitt + &tdevelop; - &tdevelop; - programmeringsgränssnitt + &tdevelop; + programmeringsgränssnitt - kompilera - &tdevelop; - programmeringsgränssnitt + kompilera + &tdevelop; + programmeringsgränssnitt - anpassa - Programmeringsgränssnitt i &tdevelop; - -Programmeringsgränssnittet, Application Program Interface på engelska, ofta förkortat API, innehåller i själva verket en följd av beskrivningar (dvs. anropsmodeller) som ett program kan använda för att komma åt operativsystem och andra tjänster. I vårt fall har dock en mer omfattande definition använts. Programmeringsgränssnittet för ett &kde;- eller &Qt;-program är en sammanfattning av klasser och metodgränssnitt, en översikt som kan användas som uppslagsbok för navigation i källkoden. -Det finns en version av det senaste programmeringsgränssnittet på KDevelops hemsida. Den uppdateras automatiskt varje dygn så att du kan hänga med. -Tyvärr används den här versionen bäst för att bara läsa via Internet. Om du inte alltid är uppkopplad, kan du lika väl bygga din egen dokumentation av programmeringsgränssnittet från källkoden för &tdevelop;. För att göra det, måste du tala om det för automake-systemet var KDELIBS programmeringsgränssnitt finns på din dator. Det kan åstadkommas med den särskilda väljaren i kommandot configure när du förbereder kompilering av källkoden för &tdevelop;. - - - ~/kde3src/tdevelop> ./configure --(vanliga väljare) \ + anpassa + Programmeringsgränssnitt i &tdevelop; + +Programmeringsgränssnittet, Application Program Interface på engelska, ofta förkortat API, innehåller i själva verket en följd av beskrivningar (dvs. anropsmodeller) som ett program kan använda för att komma åt operativsystem och andra tjänster. I vårt fall har dock en mer omfattande definition använts. Programmeringsgränssnittet för ett &kde;- eller &Qt;-program är en sammanfattning av klasser och metodgränssnitt, en översikt som kan användas som uppslagsbok för navigation i källkoden. +Det finns en version av det senaste programmeringsgränssnittet på KDevelops hemsida. Den uppdateras automatiskt varje dygn så att du kan hänga med. +Tyvärr används den här versionen bäst för att bara läsa via Internet. Om du inte alltid är uppkopplad, kan du lika väl bygga din egen dokumentation av programmeringsgränssnittet från källkoden för &tdevelop;. För att göra det, måste du tala om det för automake-systemet var KDELIBS programmeringsgränssnitt finns på din dator. Det kan åstadkommas med den särskilda väljaren i kommandot configure när du förbereder kompilering av källkoden för &tdevelop;. + + + ~/kde3src/tdevelop> ./configure --(vanliga väljare) \ - --with-tdelibsdoxy-dir=$TDEDIR/share/doc/HTML/en/tdelibs-apidocs + --with-tdelibsdoxy-dir=$TDEDIR/share/doc/HTML/en/tdelibs-apidocs - - -(make ersätter den globala variabeln $TDEDIR med den verkliga inställningen av &kde;-katalogen som finns där). Utför sedan kommandot make som vanligt. Efter att den integrerade utvecklingsmiljön &tdevelop; har byggts, har du möjlighet att också bygga programmeringsgränssnittet. För att göra det måste du skriva: -~/kde3src/tdevelop> make apidocs - -Detta bygger en Doxyfile i baskatalogen för &tdevelop;, som i sin tur behandlas av programmet Doxygen för att skapa en hel del .html-filer för programmeringsgränssnittet. När den ganska långa byggprocessen (den kan ta mer än en timme på en långsam dator) av programmeringsgränssnittet till sist är klar, måste du installera programmeringsgränssnittet precis som du måste installera själva den integrerade utvecklingsmiljön &tdevelop;. Skaffa rättigheter som systemadministratör om det behövs med: - -~/kde3src/tdevelop> su - -och ange systemadministratörens lösenord. Installera sedan dokumentationsfilerna: - -~/kde3src/tdevelop> make install-apidox - -När det här väl är gjort, informerar make dig om katalogen där du till sist kan titta på innehållet i dokumentationen av programmeringsgränssnittet. Observera adressen, eftersom du kan använda den från &konqueror; samt inne i &tdevelop;, om du har ställt in den egna källkoden för &tdevelop; som projektet att arbeta med. - -Du ser troligen en mängd varningar och/eller felmeddelanden under tiden programmeringsgränssnittet byggs av Doxygen. Det är bäst att ignorera dem. De är bara av intresse för utvecklare av &tdevelop;. Om programmeringsgränssnittet väl skapats med lyckat resultat, blir dess .html-filer användbara. - - - - + + +(make ersätter den globala variabeln $TDEDIR med den verkliga inställningen av &kde;-katalogen som finns där). Utför sedan kommandot make som vanligt. Efter att den integrerade utvecklingsmiljön &tdevelop; har byggts, har du möjlighet att också bygga programmeringsgränssnittet. För att göra det måste du skriva: +~/kde3src/tdevelop> make apidocs + +Detta bygger en Doxyfile i baskatalogen för &tdevelop;, som i sin tur behandlas av programmet Doxygen för att skapa en hel del .html-filer för programmeringsgränssnittet. När den ganska långa byggprocessen (den kan ta mer än en timme på en långsam dator) av programmeringsgränssnittet till sist är klar, måste du installera programmeringsgränssnittet precis som du måste installera själva den integrerade utvecklingsmiljön &tdevelop;. Skaffa rättigheter som systemadministratör om det behövs med: + +~/kde3src/tdevelop> su + +och ange systemadministratörens lösenord. Installera sedan dokumentationsfilerna: + +~/kde3src/tdevelop> make install-apidox + +När det här väl är gjort, informerar make dig om katalogen där du till sist kan titta på innehållet i dokumentationen av programmeringsgränssnittet. Observera adressen, eftersom du kan använda den från &konqueror; samt inne i &tdevelop;, om du har ställt in den egna källkoden för &tdevelop; som projektet att arbeta med. + +Du ser troligen en mängd varningar och/eller felmeddelanden under tiden programmeringsgränssnittet byggs av Doxygen. Det är bäst att ignorera dem. De är bara av intresse för utvecklare av &tdevelop;. Om programmeringsgränssnittet väl skapats med lyckat resultat, blir dess .html-filer användbara. + + + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/tdevelop-scripting.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/tdevelop-scripting.docbook index deceb52065c..7e0d14e4785 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/tdevelop-scripting.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/tdevelop-scripting.docbook @@ -2,71 +2,45 @@ - IanGeiser + IanGeiser -Använda skript med KDevelop +Använda skript med KDevelop -Köra skript -För att komma åt ett skript som är tillgängligt i &tdevelop;, använd menyn Verktyg Skript. Om det inte finns någon sådant menyalternativ finns inga tillgängliga skript installerade i KDevelop. +Köra skript +För att komma åt ett skript som är tillgängligt i &tdevelop;, använd menyn Verktyg Skript. Om det inte finns någon sådant menyalternativ finns inga tillgängliga skript installerade i KDevelop. -Lägga till skript -När du väl har lagt till Kskript-stöd i ditt värdprogram är det lika lätt att lägga till skript. Skripten består av två delar, en skrivbordsfil som innehåller metadata om skriptet och själva skriptet. Den här infallsvinkeln användes av säkerhets- och enkelhetsskäl. Skrivbordsfilen tillhandahåller metainformation för menyer och skripttypen. Det förhindrar att värdprogrammet måste inspektera varje skript vid laddning. Ett exempel på filen visas nedan: -Ovanstående exempel demonstrerar huvuddelarna som Kskript tittar efter. Den första posten, "Name", är namnet som visas för användaren i värdprogrammet och "Comment" visas oftast som verktygstips. Den viktigaste posten är "Type". Den används för att välja riktigt skriptgränssnitt för att köra skriptet. För närvarande är "ShellScript/bash" och "JavaScript/kjs" tillgängliga i KDE. Nästa steg är att skapa själva skriptet. För exemplet ovan är skripttypen som används "ShellScript/bash". Skalskriptgränssnittet tillhandahåller några saker åt utvecklaren. Det första elementet är värdprogrammets DCOP-identifikation. Den skickas som första argumentet till skriptet. Det betyder att var som helst i skriptet returnerar värdet "$1" värdprogrammets DCOP-identifikation. Ett exempel på ett skalskript visas nedan: +Lägga till skript +När du väl har lagt till Kskript-stöd i ditt värdprogram är det lika lätt att lägga till skript. Skripten består av två delar, en skrivbordsfil som innehåller metadata om skriptet och själva skriptet. Den här infallsvinkeln användes av säkerhets- och enkelhetsskäl. Skrivbordsfilen tillhandahåller metainformation för menyer och skripttypen. Det förhindrar att värdprogrammet måste inspektera varje skript vid laddning. Ett exempel på filen visas nedan: +Ovanstående exempel demonstrerar huvuddelarna som Kskript tittar efter. Den första posten, "Name", är namnet som visas för användaren i värdprogrammet och "Comment" visas oftast som verktygstips. Den viktigaste posten är "Type". Den används för att välja riktigt skriptgränssnitt för att köra skriptet. För närvarande är "ShellScript/bash" och "JavaScript/kjs" tillgängliga i KDE. Nästa steg är att skapa själva skriptet. För exemplet ovan är skripttypen som används "ShellScript/bash". Skalskriptgränssnittet tillhandahåller några saker åt utvecklaren. Det första elementet är värdprogrammets DCOP-identifikation. Den skickas som första argumentet till skriptet. Det betyder att var som helst i skriptet returnerar värdet "$1" värdprogrammets DCOP-identifikation. Ett exempel på ett skalskript visas nedan: -Skriptet är mycket enkelt och kör bara ett kommando och sätter texten i det första dokumentet till utmatningen från "ls -l". +Skriptet är mycket enkelt och kör bara ett kommando och sätter texten i det första dokumentet till utmatningen från "ls -l". -Ett av de mest användbara verktygen när skript för program utvecklas, är programmet KDCOP. +Ett av de mest användbara verktygen när skript för program utvecklas, är programmet KDCOP.
- KDCOP DCOP-bläddringsgränssnitt i &tdevelop; + KDCOP DCOP-bläddringsgränssnitt i &tdevelop; - +
-KDCOP-verktyget låter skriptutvecklare bläddra och avlusa värdprogrammets nuvarande gränssnitt. KDCOP tillhandahåller också en trevlig funktion som låter användare markera en metod och dra nuvarande kod till en texteditor. Det förenklar användning för de som inte hajar DCOP-metoderna i värdspråket. För närvarande stöder KDCOP metoderna KJSEmbed, Python och Unix-skal för att komma åt DCOP. +KDCOP-verktyget låter skriptutvecklare bläddra och avlusa värdprogrammets nuvarande gränssnitt. KDCOP tillhandahåller också en trevlig funktion som låter användare markera en metod och dra nuvarande kod till en texteditor. Det förenklar användning för de som inte hajar DCOP-metoderna i värdspråket. För närvarande stöder KDCOP metoderna KJSEmbed, Python och Unix-skal för att komma åt DCOP. -När skriptet väl är färdigt, är det klart att installeras. Programutvecklare bör dokumentera platsen som avsöks efter skript. I ovanstående exempel för Kate, är skripten placerade i "$TDEDIRS/share/apps/kate/scripts". +När skriptet väl är färdigt, är det klart att installeras. Programutvecklare bör dokumentera platsen som avsöks efter skript. I ovanstående exempel för Kate, är skripten placerade i "$TDEDIRS/share/apps/kate/scripts".
- &tdevelop;-skript i filsystemet + &tdevelop;-skript i filsystemet - +
-Skriptets skrivbordsfil, och tillhörande skript ska vara i samma katalog. För skriptutvecklare rekommenderas också att alla andra skriptresurser som UI-filer eller datafiler också finns i skriptkatalogen. I ovanstående exempel visas skriptet i menyn Verktyg -> KDE-skript. En viktig sak att notera för skriptutvecklare, är att de inte ska utföra åtgärder som kan blockera körning under en lång tid, eller starta en händelsesnurra. Det beror på att den nuvarande versionen av skriptgränssnittet är anpassat för automatiserade uppgifter som kör till de är färdiga. Detta hanteras och utökas för KDE 4. +Skriptets skrivbordsfil, och tillhörande skript ska vara i samma katalog. För skriptutvecklare rekommenderas också att alla andra skriptresurser som UI-filer eller datafiler också finns i skriptkatalogen. I ovanstående exempel visas skriptet i menyn Verktyg -> KDE-skript. En viktig sak att notera för skriptutvecklare, är att de inte ska utföra åtgärder som kan blockera körning under en lång tid, eller starta en händelsesnurra. Det beror på att den nuvarande versionen av skriptgränssnittet är anpassat för automatiserade uppgifter som kör till de är färdiga. Detta hanteras och utökas för KDE 4. diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/tdevelop-survey.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/tdevelop-survey.docbook index deab4fb87f9..81b5c5f7e90 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/tdevelop-survey.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/tdevelop-survey.docbook @@ -2,217 +2,94 @@ - BerndPol + BerndPol -Översikt över funktioner i &tdevelop; +Översikt över funktioner i &tdevelop; - &tdevelop; - översikt + &tdevelop; + översikt - Översikt + Översikt - översikt - -&tdevelop; integrerar många verktyg, skript och mallar med ett gemensamt användargränssnitt. De grundläggande delarna är - flera lägen för användargränssnittet som du kan använda för att välja arbetsområdets utseende och känsla, - en programguide, som hjälper dig ställa in ett nytt projekt, - flera system för projekthantering, som hjälper till att bygga och hantera projektet, - några redigeringsverktyg för att enkelt kunna arbeta med programtexten, - diverse filbläddrare, som ger dig olika vyer av filsystemet, - diverse klassbläddrare för att hjälpa dig underhålla klasser och deras förhållanden i ett objektorienterat programmeringsprojekt, - ett avlusningsgränssnitt för att hitta och ta bort programfel inifrån &tdevelop;, och - flera insticksverktyg, utökningsbara moduler, eller delprogram, som laddas när programmet kör och vid behov. Det gör det möjligt för dig att bara aktivera de funktioner som du verkligen behöver. - en uppsättning andra diagnos-, dokumentations- och optimeringsverktyg. + översikt + +&tdevelop; integrerar många verktyg, skript och mallar med ett gemensamt användargränssnitt. De grundläggande delarna är + flera lägen för användargränssnittet som du kan använda för att välja arbetsområdets utseende och känsla, + en programguide, som hjälper dig ställa in ett nytt projekt, + flera system för projekthantering, som hjälper till att bygga och hantera projektet, + några redigeringsverktyg för att enkelt kunna arbeta med programtexten, + diverse filbläddrare, som ger dig olika vyer av filsystemet, + diverse klassbläddrare för att hjälpa dig underhålla klasser och deras förhållanden i ett objektorienterat programmeringsprojekt, + ett avlusningsgränssnitt för att hitta och ta bort programfel inifrån &tdevelop;, och + flera insticksverktyg, utökningsbara moduler, eller delprogram, som laddas när programmet kör och vid behov. Det gör det möjligt för dig att bara aktivera de funktioner som du verkligen behöver. + en uppsättning andra diagnos-, dokumentations- och optimeringsverktyg. - Det finns i själva verket tre &tdevelop;-baserade program: + Det finns i själva verket tre &tdevelop;-baserade program: - Den integrerade utvecklingsmiljön &tdevelop;: Det här är platsen där du oftast arbetar. - Den fristående dokumentationsbläddraren &tdevelop; assistent: Isolerar alla kraftfulla dokumentationsfunktioner i utvecklingsmiljön &tdevelop; i ett separat verktyg. Det här är praktiskt när du vill slå upp någon programmeringsdokumentation, men inte vill starta den fullständiga utvecklingsmiljön. - &tdevelop; Designer: Utökar &Qt; Designer för grafiska gränssnitt med element specifika för &kde; och integreras på ett bra sätt i utvecklingsmiljön &tdevelop;. + Den integrerade utvecklingsmiljön &tdevelop;: Det här är platsen där du oftast arbetar. + Den fristående dokumentationsbläddraren &tdevelop; assistent: Isolerar alla kraftfulla dokumentationsfunktioner i utvecklingsmiljön &tdevelop; i ett separat verktyg. Det här är praktiskt när du vill slå upp någon programmeringsdokumentation, men inte vill starta den fullständiga utvecklingsmiljön. + &tdevelop; Designer: Utökar &Qt; Designer för grafiska gränssnitt med element specifika för &kde; och integreras på ett bra sätt i utvecklingsmiljön &tdevelop;. -Tillgängliga lägen för användargränssnitt +Tillgängliga lägen för användargränssnitt - &tdevelop; - lägen för användargränssnitt + &tdevelop; + lägen för användargränssnitt - användargränssnitt - Lägen i &tdevelop; + användargränssnitt + Lägen i &tdevelop; - Gränssnittslägen + Gränssnittslägen - Underramsfönster + Underramsfönster - Fliksidor + Fliksidor - Toppnivåfönster + Toppnivåfönster - IDEA-fönster - -&tdevelop; erbjuder fyra olika gränssnittslägen (klicka på lägesnamnet för att se ett exempel): - IDEA-fönster - Det här är ett nytt sorts användargränssnitt som både optimerar arbetsutrymmet och ger en intuitiv användning av verktygen. + IDEA-fönster + +&tdevelop; erbjuder fyra olika gränssnittslägen (klicka på lägesnamnet för att se ett exempel): + IDEA-fönster + Det här är ett nytt sorts användargränssnitt som både optimerar arbetsutrymmet och ger en intuitiv användning av verktygen. - Alla verktygsfönster är dockade som en flikrad omkring huvudramens område. De är grupperade till vänster, längst ner och till höger enligt de tjänster de erbjuder. - Editor- och bläddrarfönster överlagras i ett stort fönster med flikar mitt i huvudramens område. + Alla verktygsfönster är dockade som en flikrad omkring huvudramens område. De är grupperade till vänster, längst ner och till höger enligt de tjänster de erbjuder. + Editor- och bläddrarfönster överlagras i ett stort fönster med flikar mitt i huvudramens område. - Underramsfönster + Underramsfönster - Alla verktygsvyer är från början dockade i huvudramen. - Editor- och bläddrarfönster existerar som toppnivåfönster inne i ett vyområde i huvudramen. + Alla verktygsvyer är från början dockade i huvudramen. + Editor- och bläddrarfönster existerar som toppnivåfönster inne i ett vyområde i huvudramen. - Fliksidor + Fliksidor - Alla verktygsvyer är från början dockade i huvudramen. - Editor- och bläddrarfönster överlagras i ett fönster med flikar. + Alla verktygsvyer är från början dockade i huvudramen. + Editor- och bläddrarfönster överlagras i ett fönster med flikar. - Toppnivåfönster + Toppnivåfönster - Alla editor-, bläddrar- och verktygsfönster är toppnivåfönster direkt på skrivbordet. - Huvudkomponenten innehåller bara menyraden, verktygsrader och statusraden. + Alla editor-, bläddrar- och verktygsfönster är toppnivåfönster direkt på skrivbordet. + Huvudkomponenten innehåller bara menyraden, verktygsrader och statusraden. @@ -220,557 +97,259 @@ -Hur man byter läge för användargränssnitt +Hur man byter läge för användargränssnitt - användargränssnitt - byta läge + användargränssnitt + byta läge - byta gränssnittsläget - -För att byta läge för användargränssnittet, välj Inställningar Anpassa KDevelop... i menyraden. Dialogrutan Anpassa KDevelop dyker upp, där du måste välja Användargränssnitt i trädet till vänster. Då öppnas inställningssidan som visas nedan: + byta gränssnittsläget + +För att byta läge för användargränssnittet, välj Inställningar Anpassa KDevelop... i menyraden. Dialogrutan Anpassa KDevelop dyker upp, där du måste välja Användargränssnitt i trädet till vänster. Då öppnas inställningssidan som visas nedan: - Välj ett användargränssnittsläge + Välj ett användargränssnittsläge -(Äldre versioner av &tdevelop; erbjuder bara valet Toppnivåläge.) +(Äldre versioner av &tdevelop; erbjuder bara valet Toppnivåläge.) -i rutan Huvudsakligt användargränssnitt välj alternativknappen för användargränssnittsläget du vill arbeta med. -Beroende på användargränssnittsläget du valde, blir andra inställningsrutor tillgängliga där du kan skräddarsy ytterligare detaljer för utseende och känsla i dina inställningar. Se kapitlet Välja användargränssnitt för mer information. +i rutan Huvudsakligt användargränssnitt välj alternativknappen för användargränssnittsläget du vill arbeta med. +Beroende på användargränssnittsläget du valde, blir andra inställningsrutor tillgängliga där du kan skräddarsy ytterligare detaljer för utseende och känsla i dina inställningar. Se kapitlet Välja användargränssnitt för mer information. -Glöm inte att starta om &tdevelop; för att dina val ska få effekt. +Glöm inte att starta om &tdevelop; för att dina val ska få effekt. - + -Hur man maximerar arbetsområdet +Hur man maximerar arbetsområdet - &tdevelop; - arbetsområde + &tdevelop; + arbetsområde - &tdevelop; - maximera arbetsområde + &tdevelop; + maximera arbetsområde - användargränssnitt - arbetsområde + användargränssnitt + arbetsområde - användargränssnitt - menyrad + användargränssnitt + menyrad - användargränssnitt - fullskärmsläge + användargränssnitt + fullskärmsläge - fullskärmsläge + fullskärmsläge - menyrad - dölj/visa + menyrad + dölj/visa - dölj menyrad + dölj menyrad - visa menyrad + visa menyrad -Det finns ett fullskärmsläge tillgängligt för att maximera utrymmet, som expanderar huvudramens område till skärmkanterna. Ytterligare utrymme kan återtas genom att dölja menyraden. Du kan förstås också dölja alla verktygsrader, som vanligt i KDE-program. +Det finns ett fullskärmsläge tillgängligt för att maximera utrymmet, som expanderar huvudramens område till skärmkanterna. Ytterligare utrymme kan återtas genom att dölja menyraden. Du kan förstås också dölja alla verktygsrader, som vanligt i KDE-program. -Fullskärmsläge +Fullskärmsläge -För att byta till eller från fullskärmsläge, välj Visa Fullskärmsläge i menyraden, eller tryck på &Ctrl;&Shift;F. Det finns också en ikon för Fullskärmsläge tillgänglig i Bläddringsverktygsraden.. +För att byta till eller från fullskärmsläge, välj Visa Fullskärmsläge i menyraden, eller tryck på &Ctrl;&Shift;F. Det finns också en ikon för Fullskärmsläge tillgänglig i Bläddringsverktygsraden.. -Visa eller dölj menyraden +Visa eller dölj menyraden -För att dölja menyraden, välj Inställningar Visa menyrad i menyraden, eller tryck på &Ctrl; M. Du kan också lägga till ikonen Visa menyrad på en lämplig verktygsrad, t.ex. Bläddringsverktygsraden för ändamålet. För att visa menyraden igen, måste du trycka på &Ctrl; M, eller använda ikonen Visa menyrad, om den är tillgänglig. +För att dölja menyraden, välj Inställningar Visa menyrad i menyraden, eller tryck på &Ctrl; M. Du kan också lägga till ikonen Visa menyrad på en lämplig verktygsrad, t.ex. Bläddringsverktygsraden för ändamålet. För att visa menyraden igen, måste du trycka på &Ctrl; M, eller använda ikonen Visa menyrad, om den är tillgänglig. - + - + -Element i användargränssnittet +Element i användargränssnittet -(... ännu inte skrivet ...) +(... ännu inte skrivet ...) -Arbetsområdet +Arbetsområdet -(... ännu inte skrivet ...) - +(... ännu inte skrivet ...) + -Namnlisten i &tdevelop; +Namnlisten i &tdevelop; -(... ännu inte skrivet ...) - +(... ännu inte skrivet ...) + -Statusraden i &tdevelop; +Statusraden i &tdevelop; -(... ännu inte skrivet ...) - +(... ännu inte skrivet ...) + -Menyraden +Menyraden -(... ännu inte skrivet ...) - +(... ännu inte skrivet ...) + -Verktygsraderna +Verktygsraderna -(... ännu inte skrivet ...) - +(... ännu inte skrivet ...) + -Trädverktygsvyerna +Trädverktygsvyerna -(... ännu inte skrivet ...) - +(... ännu inte skrivet ...) + -Utmatningsverktygsvyerna +Utmatningsverktygsvyerna -(... ännu inte skrivet ...) - +(... ännu inte skrivet ...) + - + -Projekthanteringssystem +Projekthanteringssystem - projekthantering - -Totalt sett beror ett projekt på någon form av projekthanteringssystem. &tdevelop; erbjuder fyra projekthanteringssystem som programmeraren kan välja bland när ett nytt projekt skapas. - Automake-projekt använder de vanliga utvecklingsverktygen för &GNU;. - Qmake-projekt använder Trolltechs Qmake-projekthantering. - ANT-projekt använder Apaches ANT-projekthantering för Java-utveckling. - Eget projekt kräver att du underhåller din egen Makefile. + projekthantering + +Totalt sett beror ett projekt på någon form av projekthanteringssystem. &tdevelop; erbjuder fyra projekthanteringssystem som programmeraren kan välja bland när ett nytt projekt skapas. + Automake-projekt använder de vanliga utvecklingsverktygen för &GNU;. + Qmake-projekt använder Trolltechs Qmake-projekthantering. + ANT-projekt använder Apaches ANT-projekthantering för Java-utveckling. + Eget projekt kräver att du underhåller din egen Makefile. -Automake-projekt +Automake-projekt - projekt - automake + projekt + automake - automake - projekt - -Projekt som skapats med Hantering av automake i &tdevelop; gör det mycket lätt för utvecklare att använda de vanliga &GNU; utvecklingsverktygen. De tillhandahåller - ett bättre sätt att skapa en Makefile och - ett bra och säkert sätt för snabb anpassning till olika system med configure-skript skapade av autoconf. + automake + projekt + +Projekt som skapats med Hantering av automake i &tdevelop; gör det mycket lätt för utvecklare att använda de vanliga &GNU; utvecklingsverktygen. De tillhandahåller + ett bättre sätt att skapa en Makefile och + ett bra och säkert sätt för snabb anpassning till olika system med configure-skript skapade av autoconf. - + -Qmake-projekt +Qmake-projekt - projekt - qmake + projekt + qmake - qmake - projekt - -För utvecklare som glädjer sig åt flexibiliteten och känslan i &Qt;:s qmake-system, erbjuder &tdevelop; möjlighet att hantera qmake-baserade projekt (.pro-filer) inne i det grafiska gränssnittet. -För mer information om Qmake-projekthantering se Qmake User Guide, som ska finnas med i distributionen, eller ta en titt på hemsidan Trolltech Documentation där du hittar Qmake-dokumentationen under Qt C++ GUI Application Development Toolkit. - + qmake + projekt + +För utvecklare som glädjer sig åt flexibiliteten och känslan i &Qt;:s qmake-system, erbjuder &tdevelop; möjlighet att hantera qmake-baserade projekt (.pro-filer) inne i det grafiska gränssnittet. +För mer information om Qmake-projekthantering se Qmake User Guide, som ska finnas med i distributionen, eller ta en titt på hemsidan Trolltech Documentation där du hittar Qmake-dokumentationen under Qt C++ GUI Application Development Toolkit. + -CMake-projekt +CMake-projekt - projekt - cmake + projekt + cmake - cmake - projekt - -CMake kommer att vara &kde;:s byggsystem för &kde; 4 och &tdevelop; tillhandahåller redan några mallar baserade på CMake för C och C++. Du behöver bara programmet cmake i $PATH för att bygga dem. -För att ställa in ett nytt C eller C++ projekt i &tdevelop; välj Projekt Nytt projekt... C eller C++ CMake-baserade projekt En mall för delat bibliotek eller Hello world program . - + cmake + projekt + +CMake kommer att vara &kde;:s byggsystem för &kde; 4 och &tdevelop; tillhandahåller redan några mallar baserade på CMake för C och C++. Du behöver bara programmet cmake i $PATH för att bygga dem. +För att ställa in ett nytt C eller C++ projekt i &tdevelop; välj Projekt Nytt projekt... C eller C++ CMake-baserade projekt En mall för delat bibliotek eller Hello world program . + -ANT-projekthantering (&Java;-projekt) +ANT-projekthantering (&Java;-projekt) - projekt - ant + projekt + ant - ant - projekt + ant + projekt - projekt - Java + projekt + Java - Java - projekt + Java + projekt - utveckling - Java - -&Java;-utvecklare kan vilja använda Apaches ANT-projekthantering för sina projekt. För att skapa ett nytt ANT-projekt i &tdevelop;, välj Projekt Nytt projekt... Java Ant project Application. -För mer information se Ant-projektets hemsida. - + utveckling + Java + +&Java;-utvecklare kan vilja använda Apaches ANT-projekthantering för sina projekt. För att skapa ett nytt ANT-projekt i &tdevelop;, välj Projekt Nytt projekt... Java Ant project Application. +För mer information se Ant-projektets hemsida. + -Eget projekt +Eget projekt - projekt - eget + projekt + eget - eget projekt + eget projekt - Makefile - eget projekt - -Om du föredrar att underhålla din egen Makefile för projektet, kan du använda alternativet med ett eget projekt i &tdevelop;. Det kan vara passande i projekt med ovanlig struktur, eller om du vill behålla fullständig kontroll över byggprocessen. -Om du ändå inte verkligen behöver den egna projekthanteringens extra flexibilitet och kontroll, bör du fundera på Hantering av automake eller någon annan projekthantering, eftersom de förenklar bygg- och distributionsprocessen för program väsentligt. - + Makefile + eget projekt + +Om du föredrar att underhålla din egen Makefile för projektet, kan du använda alternativet med ett eget projekt i &tdevelop;. Det kan vara passande i projekt med ovanlig struktur, eller om du vill behålla fullständig kontroll över byggprocessen. +Om du ändå inte verkligen behöver den egna projekthanteringens extra flexibilitet och kontroll, bör du fundera på Hantering av automake eller någon annan projekthantering, eftersom de förenklar bygg- och distributionsprocessen för program väsentligt. + -Hur du kan distribuera ditt program +Hur du kan distribuera ditt program - distribution + distribution - program - distribution + program + distribution - binärpaket - -Distributionen av ditt program kräver inte att slutanvändaren har installerat något ytterligare än - en lämplig kompilator, - en länkare, och - de lämpliga utvecklingsbiblioteken, + binärpaket + +Distributionen av ditt program kräver inte att slutanvändaren har installerat något ytterligare än + en lämplig kompilator, + en länkare, och + de lämpliga utvecklingsbiblioteken, -vilket åtminstone för C++ program oftast är fallet. Men du kan lika väl distribuera binärpaket av programmet. Hur som helst, behöver inte slutanvändaren av produkten installera &tdevelop;. -Om du ger bort din källkod, råder vi dig att också ta med projektfilen för &tdevelop;. Det gör det mycket enkelt för andra utvecklare, om de använder &tdevelop;, att arbeta med källkoden. -För projekt där flera utvecklare, som kanske arbetar på olika ställen, är inblandade, bör detta vara fallet ändå. Du kan försäkra dig om överensstämmelse för alla Makefile, för att inte råka ut för bekymmer. -Särskilt för program med flera språk, arbetar inte översättare direkt med källkoden, utom i fall som kräver rättning för att göra det möjligt med översättningsstöd. - - - - - - +vilket åtminstone för C++ program oftast är fallet. Men du kan lika väl distribuera binärpaket av programmet. Hur som helst, behöver inte slutanvändaren av produkten installera &tdevelop;. +Om du ger bort din källkod, råder vi dig att också ta med projektfilen för &tdevelop;. Det gör det mycket enkelt för andra utvecklare, om de använder &tdevelop;, att arbeta med källkoden. +För projekt där flera utvecklare, som kanske arbetar på olika ställen, är inblandade, bör detta vara fallet ändå. Du kan försäkra dig om överensstämmelse för alla Makefile, för att inte råka ut för bekymmer. +Särskilt för program med flera språk, arbetar inte översättare direkt med källkoden, utom i fall som kräver rättning för att göra det möjligt med översättningsstöd. + + + + + + diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/unixdev.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/unixdev.docbook index be8d66dbc9b..916fb4779ab 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/unixdev.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdevelop/tdevelop/unixdev.docbook @@ -2,640 +2,292 @@ - BerndPol + BerndPol -Utveckling på &UNIX; +Utveckling på &UNIX; -utveckling +utveckling - &UNIX; - utveckling + &UNIX; + utveckling -Några historiska anmärkningar - -historia -skriptspråk +Några historiska anmärkningar + +historia +skriptspråk - &UNIX; - historia + &UNIX; + historia - &UNIX; - rörledning + &UNIX; + rörledning - &UNIX; - skal + &UNIX; + skal - skal - &UNIX; - -Från början har &UNIX; upprätthållit två mycket olika utvecklingsmodeller. Den ena är sfären av programspråk för system och tillämpningar, där en källkod översätts till maskinkod med en kompilator eller tolk. Programspråket C är ett exempel på detta. Unix var den första operativsystemkärnan som skrevs i ett högnivåspråk istället för maskinnära assembler, som var vanligt innan dess. (I själva verket uppfanns till och med språket C för att skriva Unix-kärnan, och tillhörande program, på en DEC PDP-11 dator.) -Den andra modellen är sfären med skriptspråk, som startade med uppfinningen av &UNIX;-skalet, som samtidigt var operativsystemets användargränssnitt, och ett programspråk på mycket hög nivå. Ett skalskript byggs upp av en mängd små verktyg som t.ex. grep, sed eller find. Varje sådant verktyg är konstruerat för en väl avgränsad uppgift. Tricket är att alla sådana verktyg kan kopplas ihop med varandra via en enkel överföringsmekanism, kallat rörledning, som skickar utmatningen från föregående verktyg till inmatningen för nästa. Det ger grunden till en mycket kraftfull och flexibel programmeringsmetod. -Med tiden har båda sfärerna utvecklats. Medan C fortfarande i huvudsak används som ett systemprogramspråk, har C++, som en variant av C berikad med objektorienterade och generiska utökningar, funnit sin plats vid utveckling av komplexa program under 1990-talet. Det finns många andra programspråk, till och med äldre behåller sin plats. FORTRAN77 och Ada har t.ex. fortfarande sina fästen i numeriska tillämpningar. - + skal + &UNIX; + +Från början har &UNIX; upprätthållit två mycket olika utvecklingsmodeller. Den ena är sfären av programspråk för system och tillämpningar, där en källkod översätts till maskinkod med en kompilator eller tolk. Programspråket C är ett exempel på detta. Unix var den första operativsystemkärnan som skrevs i ett högnivåspråk istället för maskinnära assembler, som var vanligt innan dess. (I själva verket uppfanns till och med språket C för att skriva Unix-kärnan, och tillhörande program, på en DEC PDP-11 dator.) +Den andra modellen är sfären med skriptspråk, som startade med uppfinningen av &UNIX;-skalet, som samtidigt var operativsystemets användargränssnitt, och ett programspråk på mycket hög nivå. Ett skalskript byggs upp av en mängd små verktyg som t.ex. grep, sed eller find. Varje sådant verktyg är konstruerat för en väl avgränsad uppgift. Tricket är att alla sådana verktyg kan kopplas ihop med varandra via en enkel överföringsmekanism, kallat rörledning, som skickar utmatningen från föregående verktyg till inmatningen för nästa. Det ger grunden till en mycket kraftfull och flexibel programmeringsmetod. +Med tiden har båda sfärerna utvecklats. Medan C fortfarande i huvudsak används som ett systemprogramspråk, har C++, som en variant av C berikad med objektorienterade och generiska utökningar, funnit sin plats vid utveckling av komplexa program under 1990-talet. Det finns många andra programspråk, till och med äldre behåller sin plats. FORTRAN77 och Ada har t.ex. fortfarande sina fästen i numeriska tillämpningar. + -Moderna skriptspråk -I skriptområdet har det skett ett skifte bort från skalet, som lider av flyttbarhetsproblem, till språk som samlar alla vanliga funktioner i standardbibliotek, medan de fortfarande kan ha gränssnitt mot omvärlden via rörledningar när det behövs. -Alla skriptspråk har gemensamt att de ofta är flyttbara mellan många &UNIX;-varianter, &Microsoft; &Windows;, &MacOS; eller till och med VMS. Dessutom har de alla implementeringar som kan distribueras fritt. +Moderna skriptspråk +I skriptområdet har det skett ett skifte bort från skalet, som lider av flyttbarhetsproblem, till språk som samlar alla vanliga funktioner i standardbibliotek, medan de fortfarande kan ha gränssnitt mot omvärlden via rörledningar när det behövs. +Alla skriptspråk har gemensamt att de ofta är flyttbara mellan många &UNIX;-varianter, &Microsoft; &Windows;, &MacOS; eller till och med VMS. Dessutom har de alla implementeringar som kan distribueras fritt. -&perl; +&perl; -Perl +Perl - skriptspråk - Perl - -&perl; har blivit populärt som textbehandlings- och systemadministrationsspråk. Från starten av webben användes CGI-skript skrivna i &perl; som ett utbrett sätt att skapa dynamiska webbsidor från databaser. Idag har den metoden ofta ersatts med insticksprogrammet mod_perl för webbservern &apache;. Bland &perl;s styrkor är dess inbyggda stöd för avancerade reguljära uttryck, och rika arkiv med fritt distribuerade moduler. -För mer information se webbplatsen Comprehensive Perl Archive Network (CPAN). - + skriptspråk + Perl + +&perl; har blivit populärt som textbehandlings- och systemadministrationsspråk. Från starten av webben användes CGI-skript skrivna i &perl; som ett utbrett sätt att skapa dynamiska webbsidor från databaser. Idag har den metoden ofta ersatts med insticksprogrammet mod_perl för webbservern &apache;. Bland &perl;s styrkor är dess inbyggda stöd för avancerade reguljära uttryck, och rika arkiv med fritt distribuerade moduler. +För mer information se webbplatsen Comprehensive Perl Archive Network (CPAN). + -Python +Python -Python +Python - skriptspråk - Python - -&python; glänser med elegansen i sitt klassystem och enkelheten och flexibiliteten som yttre bibliotek kan förpackas, på så sätt att de förefaller vara standardklasser och -funktioner i &python;. I motsats till &perl;, har &python; ett klart och koncist inbäddningsgränssnitt, som gör det till bästa val för att möjliggöra skript för C och C++ program. - + skriptspråk + Python + +&python; glänser med elegansen i sitt klassystem och enkelheten och flexibiliteten som yttre bibliotek kan förpackas, på så sätt att de förefaller vara standardklasser och -funktioner i &python;. I motsats till &perl;, har &python; ett klart och koncist inbäddningsgränssnitt, som gör det till bästa val för att möjliggöra skript för C och C++ program. + -PHP +PHP -PHP +PHP - skriptspråk - PHP - -&php; uppfanns som ett språk för direkt inbäddning på HTML-sidor, och har av den orsaken huvudanvändningen att leverera dynamisk innehåll för webben. - - + skriptspråk + PHP + +&php; uppfanns som ett språk för direkt inbäddning på HTML-sidor, och har av den orsaken huvudanvändningen att leverera dynamisk innehåll för webben. + + -Högnivåskript - -Högnivåprogram i &UNIX; saknar ofta snabbheten och flexibiliteten hos de traditionella teckenbaserade skalskriptmekanismerna. Det är särskilt sant i de grafiska gränssnittens värld, som t.ex. &kde;. -Försök har gjorts att tillhandahålla liknande mekanismer som fungerar på en högre programnivå, bland de mest nämnvärda är CORBA, och i &kde;-miljön, &DCOP;. +Högnivåskript + +Högnivåprogram i &UNIX; saknar ofta snabbheten och flexibiliteten hos de traditionella teckenbaserade skalskriptmekanismerna. Det är särskilt sant i de grafiska gränssnittens värld, som t.ex. &kde;. +Försök har gjorts att tillhandahålla liknande mekanismer som fungerar på en högre programnivå, bland de mest nämnvärda är CORBA, och i &kde;-miljön, &DCOP;. -CORBA-protokollet +CORBA-protokollet -CORBA +CORBA - skriptspråk - CORBA + skriptspråk + CORBA - kommunikation - CORBA - -CORBA (Common Object Request Broker Architecture) är ett försök att låta datorprogram arbeta tillsammans via nätverk. Det togs fram av den privata, leverantörsoberoende kommittén OMG (Object Management Group). -CORBA-baserade program använder IIOP-standardprotokollet för att kommunicera. Implementeringar baserade på IIOP är tillgängliga för ett stort antal operativsystem, programspråk och nätverk, och är därför mycket flyttbara. -Den huvudsakliga nackdelen med CORBA är dess ganska långsamma hastighet. Även om det kan tolereras i nätverk, är det ett verkligt hinder för kommunikation mellan program i en miljö utan nätverk, såsom &kde; när det kör på en enda dator. - - + kommunikation + CORBA + +CORBA (Common Object Request Broker Architecture) är ett försök att låta datorprogram arbeta tillsammans via nätverk. Det togs fram av den privata, leverantörsoberoende kommittén OMG (Object Management Group). +CORBA-baserade program använder IIOP-standardprotokollet för att kommunicera. Implementeringar baserade på IIOP är tillgängliga för ett stort antal operativsystem, programspråk och nätverk, och är därför mycket flyttbara. +Den huvudsakliga nackdelen med CORBA är dess ganska långsamma hastighet. Även om det kan tolereras i nätverk, är det ett verkligt hinder för kommunikation mellan program i en miljö utan nätverk, såsom &kde; när det kör på en enda dator. + + -&DCOP;-gränssnittet +&DCOP;-gränssnittet -DCOP +DCOP - skriptspråk - DCOP + skriptspråk + DCOP - kommunikation - DCOP - -En annan evolution av &UNIX;-liknande skript är DCOP-protokollet, som uppfanns för kommunikation mellan &kde;-program för att bemästra CORBA:s begränsningar. -&DCOP; betyder Desktop COmmunikation Protocol (protokollet för skrivbordskommunikation), och är implementerat som en enkel IPC/RPC-mekanism byggd för att fungera via uttag. Sluteffekten är att erbjuda funktioner som liknar den traditionella rörledningsmekanismen i &UNIX;. -Traditionella skalskript är baserade på ganska små programverktyg, som konstruerades för att enbart fungera baserade på ren text. &DCOP; tillåter att avancerade grafiska program kommunicerar med varandra på ett motsvarande sätt. Det gör det till exempel möjligt för ett &kde;-program att skicka meddelanden till ett annat &kde;-program, eller ta emot data från det för sitt eget syfte. -Det finns dock nackdelar. För att använda &DCOP;, måste programmet vara konstruerat med ett speciellt &DCOP;-gränssnitt. Dessutom går &DCOP;-kommunikationsprocessen något långsamt (även om den är mycket snabbare än CORBA). Ändå så återger det mycket av styrkan och flexibiliteten i &UNIX;-skript till högnivåprogram som är baserade på ett grafiskt användargränssnitt. -För ytterligare information, se artikeln DCOP: Desktop COmmunications Protocol eller The DCOP Desktop Communication Protocol library, dokumentation av användargränssnittet för &kde;:s DCOP-bibliotek. - - - + kommunikation + DCOP + +En annan evolution av &UNIX;-liknande skript är DCOP-protokollet, som uppfanns för kommunikation mellan &kde;-program för att bemästra CORBA:s begränsningar. +&DCOP; betyder Desktop COmmunikation Protocol (protokollet för skrivbordskommunikation), och är implementerat som en enkel IPC/RPC-mekanism byggd för att fungera via uttag. Sluteffekten är att erbjuda funktioner som liknar den traditionella rörledningsmekanismen i &UNIX;. +Traditionella skalskript är baserade på ganska små programverktyg, som konstruerades för att enbart fungera baserade på ren text. &DCOP; tillåter att avancerade grafiska program kommunicerar med varandra på ett motsvarande sätt. Det gör det till exempel möjligt för ett &kde;-program att skicka meddelanden till ett annat &kde;-program, eller ta emot data från det för sitt eget syfte. +Det finns dock nackdelar. För att använda &DCOP;, måste programmet vara konstruerat med ett speciellt &DCOP;-gränssnitt. Dessutom går &DCOP;-kommunikationsprocessen något långsamt (även om den är mycket snabbare än CORBA). Ändå så återger det mycket av styrkan och flexibiliteten i &UNIX;-skript till högnivåprogram som är baserade på ett grafiskt användargränssnitt. +För ytterligare information, se artikeln DCOP: Desktop COmmunications Protocol eller The DCOP Desktop Communication Protocol library, dokumentation av användargränssnittet för &kde;:s DCOP-bibliotek. + + + -Byggsystem - -Utom i mycket enkla fall, kommer ett programmeringsprojekt att bestå av många byggblock med källkod, vart och ett placerat i en enskild fil för enklare underhåll. För att få allt att köra, måste man effektivt kunna översätta allt detta till några få maskinkodsenheter med lämpligt format, som gör att operativsystemet kan ladda och köra programmet. -För att åstadkomma detta, är de grundläggande verktyg som behövs: - en texteditor för att skriva källkodsfilerna, - ett översättningsprogram, oftast en kompilator för att omvandla källkoden till objektfiler, - ett biblioteksprogram som samlar objektfiler i bibliotek, som enkelt kan återanvändas utan att behöva kompileras om, - en länkare, som binder ihop flera objektfiler och bibliotek till ett körbart program, - ett byggsystem, som erbjuder något sätt att hantera allt detta, och inte att förglömma, - en avlusare för att (förhoppningsvis) hitta alla fel i programmet, och möjligen ytterligare diagnosverktyg för att få allt att köra smidigt. +Byggsystem + +Utom i mycket enkla fall, kommer ett programmeringsprojekt att bestå av många byggblock med källkod, vart och ett placerat i en enskild fil för enklare underhåll. För att få allt att köra, måste man effektivt kunna översätta allt detta till några få maskinkodsenheter med lämpligt format, som gör att operativsystemet kan ladda och köra programmet. +För att åstadkomma detta, är de grundläggande verktyg som behövs: + en texteditor för att skriva källkodsfilerna, + ett översättningsprogram, oftast en kompilator för att omvandla källkoden till objektfiler, + ett biblioteksprogram som samlar objektfiler i bibliotek, som enkelt kan återanvändas utan att behöva kompileras om, + en länkare, som binder ihop flera objektfiler och bibliotek till ett körbart program, + ett byggsystem, som erbjuder något sätt att hantera allt detta, och inte att förglömma, + en avlusare för att (förhoppningsvis) hitta alla fel i programmet, och möjligen ytterligare diagnosverktyg för att få allt att köra smidigt. -När man har ett stort projekt, som kan bestå av upp till hundratals källkodsfiler, kan kompileringsprocessen bli riktigt arbetsintensiv. Man vill inte kompilera om alla filer varje gång några av dem har ändrats. Istället vill man bara kompilera om de filer som påverkas av ändringen. I allmänhet är det inte alltid helt uppenbart vilka av filerna som måste kompileras om. -När t.ex. en funktionsprototyp i en deklarationsfil ändras, måste alla filer som beror på deklarationsfilen kompileras om. Om projektet innehåller många sådana filer kan man enkelt missa en eller två av dem om arbetet måste göras för hand. Därför behövs någon form av automatisering. +När man har ett stort projekt, som kan bestå av upp till hundratals källkodsfiler, kan kompileringsprocessen bli riktigt arbetsintensiv. Man vill inte kompilera om alla filer varje gång några av dem har ändrats. Istället vill man bara kompilera om de filer som påverkas av ändringen. I allmänhet är det inte alltid helt uppenbart vilka av filerna som måste kompileras om. +När t.ex. en funktionsprototyp i en deklarationsfil ändras, måste alla filer som beror på deklarationsfilen kompileras om. Om projektet innehåller många sådana filer kan man enkelt missa en eller två av dem om arbetet måste göras för hand. Därför behövs någon form av automatisering. -Byggprocessen +Byggprocessen - bygg + bygg - Makefile + Makefile - regel + regel - omkompileringar + omkompileringar - mål + mål - beroenden + beroenden - kommandon - -Ett verktyg som tar hand om omkompileringar är make. Det håller reda på allt arbete med en uppsättning regler, som beskriver vad som ska göras i händelse någon viss information (oftast en källkods- eller objektkodsfil) ändrades. Alla regler som hör till ett visst projekt lagras i en så kallad Makefile, som behandlas av make så fort du vill uppdatera arbetet. -Varje regel består av flera byggblock, närmare bestämt - ett mål, dvs filen som ska byggas - en uppsättning beroenden, i grunden namnen på de filer som målet beror på (t.ex. namnet på en källkodsfil, när målet är namnet på objektfilen som ska byggas) och - de kommandon som ska köras för att bygga målet (dvs. för att kompilera det eller länka ihop andra objektfiler för att skapa en körbar programfil). + kommandon + +Ett verktyg som tar hand om omkompileringar är make. Det håller reda på allt arbete med en uppsättning regler, som beskriver vad som ska göras i händelse någon viss information (oftast en källkods- eller objektkodsfil) ändrades. Alla regler som hör till ett visst projekt lagras i en så kallad Makefile, som behandlas av make så fort du vill uppdatera arbetet. +Varje regel består av flera byggblock, närmare bestämt + ett mål, dvs filen som ska byggas + en uppsättning beroenden, i grunden namnen på de filer som målet beror på (t.ex. namnet på en källkodsfil, när målet är namnet på objektfilen som ska byggas) och + de kommandon som ska köras för att bygga målet (dvs. för att kompilera det eller länka ihop andra objektfiler för att skapa en körbar programfil). -Enkelt uttryckt, läser kommandot make reglerna en i taget, kontrollerar varje fil i beroendelistan för ett givet mål, och bygger målet igen om någon av filerna har ändrats, med de kommandon som listas i regeln. -Det finns flera ytterligare möjligheter att styra en sådan byggprocess, och en Makefile kan på så sätt växa sig mycket komplex. Vi kan inte gå in på detaljer här. Hur som helst, rekommenderar vi att du gör dig bekant med syntaxen för make. Även om du inte normalt använder det direkt, kan en förståelse för grunderna i byggsystemet vara användbar. Se GNU make manualen för mer information. -För mer detaljinformation specifik för &tdevelop;, se Bygga och projekthantering i den här handboken. -Det finns flera handledningar tillgängliga, se referenserna i kapitlet Bygga och projekthantering. - - - +Enkelt uttryckt, läser kommandot make reglerna en i taget, kontrollerar varje fil i beroendelistan för ett givet mål, och bygger målet igen om någon av filerna har ändrats, med de kommandon som listas i regeln. +Det finns flera ytterligare möjligheter att styra en sådan byggprocess, och en Makefile kan på så sätt växa sig mycket komplex. Vi kan inte gå in på detaljer här. Hur som helst, rekommenderar vi att du gör dig bekant med syntaxen för make. Även om du inte normalt använder det direkt, kan en förståelse för grunderna i byggsystemet vara användbar. Se GNU make manualen för mer information. +För mer detaljinformation specifik för &tdevelop;, se Bygga och projekthantering i den här handboken. +Det finns flera handledningar tillgängliga, se referenserna i kapitlet Bygga och projekthantering. + + + -Utveckling av grafiska gränssnitt +Utveckling av grafiska gränssnitt - GUI + GUI - grafiskt användargränssnitt + grafiskt användargränssnitt - användargränssnitt - GUI - -Programutvecklare blir ännu mer belastade genom att de inte bara måste skapa programbibliotek och logiken, men också tillhandahålla lättanvända egenbyggda användargränssnitt som både är enkla att förstå och funktionella. De flesta programmerare får liten eller ingen utbildning i utveckling av grafiska gränssnitt, och som ett resultat är användargränssnitt ofta dåligt konstruerade. -Under många år har några gemensamma designprinciper utvecklats. Du rekommenderas starkt att hålla dig till dem. På så sätt behåller ditt användargränssnitt ett gemensamt utseende och känsla, som användare av programmet tacksamt uppskattar. -För utveckling av grafiska gränssnitt för &kde; finns en stilguide tillgänglig. Den finns som &kde;:s guide för användargränssnitt på sidan &kde;:s utvecklingshörna. -En kort introduktion till gemensamma principer för konstruktion av grafiska gränssnitt finns här. - - + användargränssnitt + GUI + +Programutvecklare blir ännu mer belastade genom att de inte bara måste skapa programbibliotek och logiken, men också tillhandahålla lättanvända egenbyggda användargränssnitt som både är enkla att förstå och funktionella. De flesta programmerare får liten eller ingen utbildning i utveckling av grafiska gränssnitt, och som ett resultat är användargränssnitt ofta dåligt konstruerade. +Under många år har några gemensamma designprinciper utvecklats. Du rekommenderas starkt att hålla dig till dem. På så sätt behåller ditt användargränssnitt ett gemensamt utseende och känsla, som användare av programmet tacksamt uppskattar. +För utveckling av grafiska gränssnitt för &kde; finns en stilguide tillgänglig. Den finns som &kde;:s guide för användargränssnitt på sidan &kde;:s utvecklingshörna. +En kort introduktion till gemensamma principer för konstruktion av grafiska gränssnitt finns här. + + -Integration av koncept och verktyg: den integrerade utvecklingsmiljön +Integration av koncept och verktyg: den integrerade utvecklingsmiljön - IDE + IDE - integrerad utvecklingsmiljö + integrerad utvecklingsmiljö - utveckling - IDE + utveckling + IDE - miljö - IDE - -Det finns separata verktyg tillgängliga för nästan varje steg i programmeringsprocessen: planering, redigering, processen för att hantera filer och kompilering, avlusning, dokumentation med mera. Men när projekten växer, blir programmeringsprocesserna troligtvis ganska omständliga. -Mycket repetitivt arbete måste göras vid konstruktion, kompilering och avlusning av ett program. En hel del sådant arbete kan sparas genom att använda mallar och skript. Ytterligare arbete kan sparas genom att ha verktygen lätt tillgängliga, och med möjlighet att kommunicera med varandra i ett gemensamt grafiskt gränssnitt. -Vore det till exempel inte bekvämt om en avlusare kunde öppna källkoden i fråga i en editor, och placera markören direkt på platsen för felet som just hittats? -För att enklare uppnå ett sådant fall, togs integrerade utvecklingsmiljöer (IDE:er) fram. En sådan miljö integrerar alla mallar, verktyg och skript som ofta behövs i utvecklingsprocessen i en enda omgivning. -&tdevelop; är en sådan integrerad utvecklingsmiljö för &kde;-plattformen. Den erbjuder ett brett spektrum av verktyg som underlättar programutveckling och underhåll, till och med för olika programspråk och olika plattformar. + miljö + IDE + +Det finns separata verktyg tillgängliga för nästan varje steg i programmeringsprocessen: planering, redigering, processen för att hantera filer och kompilering, avlusning, dokumentation med mera. Men när projekten växer, blir programmeringsprocesserna troligtvis ganska omständliga. +Mycket repetitivt arbete måste göras vid konstruktion, kompilering och avlusning av ett program. En hel del sådant arbete kan sparas genom att använda mallar och skript. Ytterligare arbete kan sparas genom att ha verktygen lätt tillgängliga, och med möjlighet att kommunicera med varandra i ett gemensamt grafiskt gränssnitt. +Vore det till exempel inte bekvämt om en avlusare kunde öppna källkoden i fråga i en editor, och placera markören direkt på platsen för felet som just hittats? +För att enklare uppnå ett sådant fall, togs integrerade utvecklingsmiljöer (IDE:er) fram. En sådan miljö integrerar alla mallar, verktyg och skript som ofta behövs i utvecklingsprocessen i en enda omgivning. +&tdevelop; är en sådan integrerad utvecklingsmiljö för &kde;-plattformen. Den erbjuder ett brett spektrum av verktyg som underlättar programutveckling och underhåll, till och med för olika programspråk och olika plattformar. -Grundläggande funktioner i &tdevelop; &kdevrelease; +Grundläggande funktioner i &tdevelop; &kdevrelease; - &tdevelop; - funktioner + &tdevelop; + funktioner - funktioner + funktioner - Hanterar alla utvecklingsverktyg som behövs för C++ programmering, som kompilator, länkare, avlusare och byggsystem. + Hanterar alla utvecklingsverktyg som behövs för C++ programmering, som kompilator, länkare, avlusare och byggsystem. - Tillhandahåller en programguide som skapar fullständiga, körklara exempelprogram. + Tillhandahåller en programguide som skapar fullständiga, körklara exempelprogram. - Låter användaren välja en integrerad editor baserad på &kde;:s programmeringseditor &kwrite;, TrollTechs Qeditor eller andra. + Låter användaren välja en integrerad editor baserad på &kde;:s programmeringseditor &kwrite;, TrollTechs Qeditor eller andra. - En klassgenerator för att skapa nya klasser och integrera dem i det nuvarande projektet. + En klassgenerator för att skapa nya klasser och integrera dem i det nuvarande projektet. - Filhantering för källkod, deklarationer, dokumentation, etc. som ska ingå i projektet. + Filhantering för källkod, deklarationer, dokumentation, etc. som ska ingå i projektet. - Hjälp med att skapa en användarhandbok för programmet skriven med &kde;-verktyg. + Hjälp med att skapa en användarhandbok för programmet skriven med &kde;-verktyg. - Automatisk HTML-baserad dokumentation av programmeringsgränssnittet för projektets klasser med korsreferens till använda bibliotek. + Automatisk HTML-baserad dokumentation av programmeringsgränssnittet för projektets klasser med korsreferens till använda bibliotek. - Översättningsstöd som gör det möjligt för översättare att enkelt lägga till sitt modersmål i projektet, inklusive stöd för &kbabel;. + Översättningsstöd som gör det möjligt för översättare att enkelt lägga till sitt modersmål i projektet, inklusive stöd för &kbabel;. - Stöd för att hantera ett projekt via ett av flera versionshanteringssystem (t.ex. &CVS;), genom att tillhandahålla ett lättanvänt gränssnitt till funktionerna som oftast behövs. + Stöd för att hantera ett projekt via ett av flera versionshanteringssystem (t.ex. &CVS;), genom att tillhandahålla ett lättanvänt gränssnitt till funktionerna som oftast behövs. - Ett integrerat gränssnitt för avlusning. + Ett integrerat gränssnitt för avlusning. - En integrerad emulator av en skalkonsol. + En integrerad emulator av en skalkonsol. - Syntaxfärgläggning i källkodstext. + Syntaxfärgläggning i källkodstext. - En funktion för automatisk kodkomplettering för klassvariabler, klassmetoder, funktionsargument med mera. + En funktion för automatisk kodkomplettering för klassvariabler, klassmetoder, funktionsargument med mera. - Mallar för att skapa diverse projekt (moduler i inställningscentralen, miniprogram i panelen &kicker;, I/O-slavar, insticksprogram till &konqueror; och skrivbordsstilar). + Mallar för att skapa diverse projekt (moduler i inställningscentralen, miniprogram i panelen &kicker;, I/O-slavar, insticksprogram till &konqueror; och skrivbordsstilar). - Fyra trädvyer för att enkelt byta mellan källkodsfiler, deklarationsfiler, klasser och dokumentation, vilket gör det onödigt med en extern filhanterare. + Fyra trädvyer för att enkelt byta mellan källkodsfiler, deklarationsfiler, klasser och dokumentation, vilket gör det onödigt med en extern filhanterare. - Stöd för korskompilering, med möjlighet att ange olika kompilatorer, kompilatorflaggor, målarkitektur etc. + Stöd för korskompilering, med möjlighet att ange olika kompilatorer, kompilatorflaggor, målarkitektur etc. - Stöd för projekt med Qt/Embedded (som Zaurus och IPAQ). + Stöd för projekt med Qt/Embedded (som Zaurus och IPAQ). - Möjlighet att inkludera vilket annat program som helst som du behöver för utveckling genom att lägga till det i menyn Verktyg, enligt dina individuella behov. + Möjlighet att inkludera vilket annat program som helst som du behöver för utveckling genom att lägga till det i menyn Verktyg, enligt dina individuella behov. - + - + - + -- cgit v1.2.1