KNetworkConf"> ]> Sean Wheller In Words Techdoc Solutions

sean@inwords.co.za

Christoph Eckert

ce.at.christeck.de

Stefan Asserhäll

stefan.asserhall@comhem.se

Översättare 2005 In Words Techdoc Solutions Christoph Eckert &FDLNotice; 2005-03-24 1.0 Denna handbok förklarar hur man installerar och använder &knetworkconf;, en modul i inställningscentralen som gör det möjligt att hantera nätverksgränssnitt, routning och egenskaper för domännamnservrar. KDE tdeadmin nätverk ethernet Inställningscentralen (&kcontrol;) erbjuder användare ett enda integrerat gränssnitt där en stor mängd system- och skrivbordsinställningar och alternativ kan hanteras. Inställningscentralen kan startas genom att välja K-menyn Inställningscentralen. Paketet &knetworkconf; skapades för att göra det möjligt för användare att hantera TCP/IP nätverksinställningar på samma sätt som de hanterar andra systeminställningar i Inställningscentralen. Aktiviteter som möjliggörs av &knetworkconf; ger användare ett enkelt gränssnitt där följande uppgifter kan utföras: Ställa in IP-adresser för gränssnitt Ställa in nätmasker för gränssnitt Starta och stoppa gränssnittsaktiviteter Anpassa routning Anpassa värddator- och domännamn Anpassa namnupplösning Hantera kända värddatorer När den väl är installerad, visas en ny modul som heter Nätverksinställningar i Inställningscentralen under modulgruppen Internet och nätverk. För att starta modulen Nätverksinställningar (&knetworkconf;) välj Inställningar Internet och nätverk Nätverksinställningar i K-menyn. &knetworkconf; i användarläge Det är viktigt att förstå att &knetworkconf; inte kan installera nätverkshårdvara. Som sådana måste fysiska enheter och deras drivrutiner vara riktigt installerade och inställda för att &knetworkconf; ska kunna visa enheten och aktivera hantering av nätverksegenskaper. I de flesta fall installeras och anpassas drivrutiner för nätverkshårdvara och andra enheter när &Linux; installeras. Om du lägger till nätverkshårdvara efter installationen, måste du definiera drivrutinerna som ska laddas genom att redigera någon av följande filer, beroende på din version av kärnan: &Linux; kärna 2.4 och tidigare /etc/modules.conf &Linux; kärna 2.6 och senare /etc/modprobe.conf Modulen Nätverksinställningar laddas när alternativet Nätverksinställningar väljes i Inställningscentralens lista. När den startas försöker modulen Nätverksinställningar automatiskt detektera plattformen som kör på systemet. Detektera plattformen Om plattformen inte känns igen blir du tillfrågad om att välja plattform manuellt. Välj en plattform i listan som närmast motsvarar din distribution och dess utgåva. Markera alternativet Fråga inte igen för att göra valet permanent. Nästa gång Nätverksinställningar startas använder systemet automatiskt det valda plattformsalternativet som förval. För att hantera systemets nätverksinställningar måste du gå in i administratörsläge. Innan dess är alla alternativ gråa, vilket betyder att du bara kan navigera i gränssnittet och titta på egenskaperna. Redigering är inaktiverad. För att gå in i administratörsläge, klicka på knappen Administratörsläge placerad längst ner till vänster i modulen. Skriv in ditt lösenord när du blir tillfrågad. &knetworkconf; i administratörsläge &knetworkconf; i administratörsläge När du väl är i administratörsläge är modulens alla funktioner aktiverade. Funktionerna är organiserade i tre flikar: Fliken Nätverksgränssnitt används för att hantera nätverkskommunikationsenheter installerade på systemet. Alla tillgängliga nätverksenheter listas. Följande uppgifter kan utföras från fliken Nätverksgränssnitt: &knetworkconf;s gränssnitt För varje nätverksenhet kan följande egenskaper visas: Gränssnitt Visar nätverksgränssnittets namn. Till exempel, eth0, eth1, wlan0. IP-adress Visar IP-adressen som för närvarande är tilldelad. Protokoll Visar startprotokollet. Tillstånd Visar nuvarande tillstånd (uppe eller nere). Kommentar Visar en (fritt tilldelad) kommentar. Egenskaper hos listade nätverksenheter kan ställas in genom att välja önskad enhet i listan och därefter klicka på knappen Anpassa gränssnitt... för att visa dialogrutan Anpassa gränssnitt. Anpassa en nätverksenhet Anpassa en nätverksenhet Normalt är bara grundläggande TCP/IP-inställningar tillgängliga. Klicka på knappen Avancerade inställningar för att utöka dialogrutan så att avancerade egenskaper ingår. Avancerad enhetsanpassning Fyll i dialogrutans värden enligt följande: Automatisk Markera alternativknappen Automatisk när TCP/IP-inställningarna erhålls från en DHCP-server eller BOOTP-servernod. I automatiskt läge ställs systemets TCP/IP-inställningar in när systemtjänster startas. DHCP- eller BOOTP-servern skickar all nödvändig TCP/IP-information varje gång systemet startas, och det finns inget behov av att ställa in några andra inställningar. Använd kombinationsrutan för att välja DHCP eller BOOTP enligt ditt system. Manuell Markera alternativknappen Manuell när du inte använder DHCP eller BOOTP för TCP/IP inställning. Skriv in värddatorns TCP/IP-adress i fältet IP-adress. Skriv in delnätverksadressen i fältet Nätmask. Aktivera när datorn startar När den är markerad gör alternativet att systemet initierar nätverket när systemet startas. Om du inte vill att enheten ska initieras, lämna alternativet omarkerat. Beskrivning Skriv in ett beskrivande namn. Utsändning Skriv in utsändningsadressen som används för att kommunicera med alla värddatorer i delnätverket. Värden som skrivs in i dialogrutan visas som enhetens egenskaper i enhetslistan. Försäkra dig om att IP-adressen som skrivs in inte redan används i nätverket Att skriva in en IP-adress som redan finns i nätverket resulterar i en TCP/IP-konflikt. Använd ping från en terminal för att kontrollera om adressen du vill skriva in används eller inte. Om du inte är säker på hur du ska fylla i dialogrutan, konsultera din nätverksadministratör. Nätverksenheter kan aktiveras eller inaktiveras beroende på systemkrav. För att aktivera en inaktiverad nätverksenhet välj enheten i listan och klicka därefter på Aktivera gränssnitt. Nätverksenheter kan aktiveras eller inaktiveras beroende på systemkrav. För att inaktivera en aktiverad nätverksenhet välj enheten i listan och klicka därefter på Inaktivera gränssnitt. Fliken Routning aktiverar hantering av systemets routningsinställning. Avancerad enhetsanpassning Standardförmedlingsnod Det här anger IP-adressen för värddatorn på det lokala nätverket som tillhandahåller den fysiska anslutningen till fjärrnätverk, och används normalt när TCP/IP behöver kommunicera med datorer i andra delnätverk. Välj en enhet i kombinationsrutan för att redigera värdet Standardförmedlingsnot. Om din dator erbjuder mer än ett nätverksgränssnitt, välj gränssnittet anslutet till nätverket där förmedlingsnoden finns. Fliken Domännamnsystem gör det möjligt att hantera systemets inställning av domännamnservrar. Avancerad enhetsanpassning Värddatornamn Namnet som värddatorn är känd som på delnätverket. Domännamn Nätverksdomänen där värddatorn finns. Domännamnservrar En lista med domännamnservrar i ordningen de föredras (se ). Statiska värddatorer En lista med kända värddatorer i delnätverkssystemet (se ). En dator som kör DNS kopplar ihop en fullständigt kvalificerad domän med rätt IP-adress. Det är nödvändigt eftersom datorer bara förstår IP-adresserna. När en dator begär http://www.domän.com, löser DNS upp namnet till en IP-adress såsom 123.45.678.90. Rutan Domännamnservrar under fliken Domännamnsystem möjliggör enkelt hantering av listan. Serveregenskaper kan läggas till, tas bort och redigeras. DNS-poster kan arrangeras i önskad ordning genom att välja en post och befordra eller degradera posten i listan med knapparna Flytta upp och Flytta ner efter behov. Klicka på knappen Lägg till i rutan Domännamnservrar. Dialogrutan Lägg till ny domännamnserver visas. Skriv in domännamnserverns IP-adress och klicka därefter på Lägg till. Posten läggs till i DNS-listan. Välj en DNS-post i rutan Domännamnservrar och klicka därefter på knappen Redigera.... Dialogrutan Redigera server visas. Redigera en DNS-post Ändra IP-adressen och klicka därefter på Ok. Posten uppdateras i DNS-listan. Listan Statiska värddatorer beskriver ett antal avbildningar mellan värddatornamn och adress för TCP/IP-delsystemet. Den används oftast vid start, när ingen namnserver kör. I små, slutna, nätverk kan den användas istället för domännamnservrar. Normalt innehåller listan Statiska värddatorer några poster som beskriver 'localhost', och en handfull specialposter för värddatorer som stöder IPv6. Det är en experimentell version av IP, som är bestämd att ersätta version 4. Klicka på knappen Lägg till.... Dialogrutan Lägg till ny statisk värddator visas. Skriv in den kända värddatorns IP-adress och klicka därefter på Lägg till.... Dialogrutan Lägg till nytt alias visas. Skriv in namnet på den kända värddatorn och klicka därefter på knappen Lägg till. Om den kända värddatorn har flera alias, klicka på knappen Lägg till igen och skriv in ett annat alias. När du är klar, klicka på Ok för att uppdatera listan med statiska värddatorer. Välj en post för en statisk värddator i listan, och klicka därefter på knappen Redigera.... Dialogrutan Redigera statisk värddator visas. Utför någon av följande uppgifter, och klicka därefter på Ok för att uppdatera listan med statiska värddatorer. Skriv in en ny IP-adress för att ändra den, och klicka därefter på Ok. För att lägga till ett nytt alias, klicka på knappen Lägg till.... För att ändra ett aliasvärde, välj aliasposten och klicka därefter på Redigera.... För att ta bort ett aliasvärde, välj aliasposten och klicka därefter på Ta bort. Ändringar som görs via modulen Nätverksinställningar tillämpas inte automatiskt i systemmiljön. För att verkställa ändringarna som gjorts, starta en terminal och kör följande kommando: /etc/init.d/networking restart Du måste ha installerat &kde; 3.x och QT 3.x för att använda knetwork-conf. Knetwork-conf kan användas med följande plattformar: &kubuntu; Conectiva Debian Fedora Core FreeBSD Gentoo &Mandrake; PLD OpenNA &RedHat; &SuSE; Hemsidan för knetwork-con är på http://knetworkconf.sourceforge.net, där du åtminstone kan ladda ner källkodspaketen. När binärdistributionen används (oftast RPM-paket), är det nog att ha installerat binärfiler för &kde; och QT. Att installera binärfiler rekommenderas för mindre erfarna användare. Ladda helt enkelt ner RPM-paketen. Installera dem från en terminal med RPM enligt följande: rpm -i knetwork-conf-versionsnummer.rpm Som ett alternativ, använd ett grafiskt gränssnitt som kpackage eller installationsverktyget i din distribution. I detta fall är det inte nog att ha binärfiler för QT och &kde; installerade, utan du behöver också utvecklingspaketen, som inkluderar bibliotek och andra saker. Rekommenderas bara för avancerade användare. Annars är det inte svårt att kompilera &knetworkconf;. Följande kommandon bör åstadkomma det: ./configure --prefix=$(kde-config --prefix) make make install Kommandot make install måste köras som systemadministratör. Det ska klara av saken. Skulle du stöta på några problem, låt oss gärna få reda på det. I det första avsnittet av kapitlet hittar du en del värdefull information om nätverkshanteringens grunder. I det andra, beskrivs alla inställningsfiler på disken som kan ändras av &knetworkconf;. Det här avsnittet kan inte ersätta ytterligare föredrag om hantering av IP-nätverk. I detta appendix hittar du bara grundläggande information för att komma igång med att integrera datorn i ett mindre (hem) nätverk. För närvarande utförs IP-nätverkshantering med TCP/IP version 4 (IPv4). IPv5 har aldrig används mycket. IPv6 förväntas spridas i en nära framtid. Den här handboken är alltså baserad på den för närvarande mest spridda IPv4. Något av den viktigaste informationen för att ställa in ett gränssnitt är IP-adressen som du måste tilldela gränssnittet. I främmande nätverk, t.ex. ditt kontor, måste du be nätverksadministratören tala om en giltig IP-adress för dig, eller så kan du använda DHCP om det är tillgängligt. Hur som helst, är det inte tillåtet att helt enkelt välja en godtycklig IP-adress. Om du vill ställa in ett litet eget (hem) nätverk, bör du använda IP-adresser i ett intervall som är särskilt reserverat för detta syfte, för att förhindra IP-adresskonflikter med det globala nätverket (Internet). Adresserna i tabellen som visas nedan skickas inte vidare till Internet, och det är alltså säkert att använda dem som du vill. Naturligtvis kan datorerna senare ställas in för att komma åt Internet genom att använda en förmedlingsnod. Du kan fritt använda följande adresser: Klass Intervall A 10.0.0.0 till 10.255.255.255 B 172.16.0.0 till 172.31.0.0 C 192.168.0.0 till 192.168.255.0 För mindre nätverk är adresserna som oftast används de i intervallet 192.168.1.1 till 192.168.1.254. Det är nog för nätverk på upp till över 250 datorer. Dessutom är nätmasken oftast inställd till 255.255.255.0, så alla dessa datorer är medlemmar i samma delnät. Vissa adresser är reserverade för speciella saker, t.ex. 0.0.0.0 och 127.0.0.1. Den första är den så kallade förvalda routningen, och den andra är loopback-adressen. Den förvalda routningen behövs av IP-routning. Nätverket 127.0.0.1 är reserverat för IP-trafik som bara fungerar på den lokala datorn. Oftast är adressen 127.0.0.1 tilldelad till en specialenhet, det så kallade loopback-gränssnittet, som fungerar som en sluten cirkel. En standardförmedlingsnod är en dator som kopplar ihop två olika nätverk. Om du har ställt in ett litet eget nätverk, är det troligt att du vill att alla (eller några) av dina datorer att tillåta åtkomst av Internet. Men det är inte direkt möjligt, eftersom datorerna använder lokala privata IP-adresser, som inte skickas vidare till Internet. Lösningen är en dator som översätter mellan de två olika nätverken. Datorn använder minst två gränssnitt. Ett av dem, kanske ett Ethernet-kort, pekar på det lokala nätverket, medan det andra, kanske ett ISDN-kort, pekar på Internet. I detta fall använder båda gränssnitt olika IP-adresser. Datorn utför en så kallad nätverksadressöversättning (NAT, också känd som IP-vidarebefordran). För att ge lokala datorer möjlighet att komma åt Internet, måste du bara tala om standardförmedlingsnoden för dem, den lokala IP-adressen till datorn som är förmedlingsnod. I det här avsnittet hittar du inställningsfilerna som rörs av &knetworkconf;, och var de finns i filsystemet för de olika distributionerna. Listan med namnservrar lagras i den här filen. Plattform Utgåvenummer Plats Conectiva 9.2 /etc/resolv.conf Debian 3.0 /etc/resolv.conf Fedora Core 1 /etc/resolv.conf FreeBSD 5 /etc/resolv.conf Gentoo 2005.0 /etc/resolv.conf &Mandrake; 9.2 /etc/resolv.conf PLD 2.0 /etc/resolv.conf OpenNA 1.0 /etc/resolv.conf &RedHat; 9.0 /etc/resolv.conf &SuSE; 9.0 /etc/resolv.conf Filen ändras ibland dynamiskt av DSL-anslutningar, undra alltså inte om filen inte innehåller vad du skrev in när en DSL-anslutning upprättas. I den här filen lagras listan med kända värddatorer. Distribution Utgåvenummer Plats Conectiva 9.0 /etc/hosts Debian 3.0 /etc/hosts Fedora Core 1 /etc/hosts FreeBSD 5 /etc/hosts Gentoo   /etc/hosts &Mandrake; 9.2 /etc/hosts PLD 2.0 /etc/hosts OpenNA 1 /etc/hosts &RedHat; 9.0 /etc/hosts &SuSE; 9.0 /etc/hosts På &SuSE; är det känt att filen i bland sorteras om av skriptet SuSEconfig. Undra därför inte om du inte finner den i det tillstånd du förväntade dig. Tack till alla som har arbetat med &kappname;: Juan Luis Baptiste juan.baptiste@kdemail.net David Sansome me@davidsansome.com Carlos Garnacho garnacho@tuxerver.net Simon Edwards simon@simonzone.com Pedro Jurado Maquedo pjmelenas@biwemail.com Florian Fernandez florian.fernandez2@wanadoo.fr Unai Garro Unai.Garro@ee.ed.ac.uk Christoph Eckert mchristoph.eckert@t-online.de Jaime Torres jtorres@telecorp.net Alla andra som jag har glömt att lista här: Ni vet vilka ni är. Christoph Eckert: mchristoph.eckert@t-online.de Sean Wheller: sean@inwords.co.za Copyright för &kappname;, åtminstone för åren 2003 och 2004, ägs av Juan Luis Baptiste: (juan.baptiste@kdemail.net). Översättning Stefan Asserhäll stefan.asserhall@comhem.se &underFDL; &underGPL;