I/O-slavar

bzip är ett kompressionsprogram. Det används sällan idag, eftersom det har ersatts med bzip2, som erbjuder mycket bättre komprimering.

I/O-slaven bzip är inte användbar direkt, utan är avsedd att användas som ett filter. I/O-slaven tar kan till exempel filtrera en fil genom I/O-slaven bzip, för att visa innehållet i en tar.bz-fil direkt i ett Konqueror-fönster.

Om du klickar på en fil som är komprimerad med en bz-filändelse i Konqueror, används den här I/O-slaven för att packa upp filen och visa den som en normal (okomprimerad) fil.

Om du är en utvecklare och vill använda bzip-filtret, hittar du dokumentation om hur I/O-slavar används på http://developer.kde.org.

Bzip2 är ett kompressionsprogram.

I/O-slaven bzip2 är inte användbar direkt, utan är avsedd att användas som ett filter. I/O-slaven tar kan till exempel filtrera en fil genom I/O-slaven bzip2, för att visa innehållet i en tar.bz2-fil direkt i ett Konqueror-fönster.

Om du klickar på en fil som är komprimerad med en bz2-filändelse i Konqueror, används den här I/O-slaven för att packa upp filen och visa den som en normal (okomprimerad) fil.

Om du är en utvecklare och vill använda bzip2-filtret, hittar du dokumentation om hur I/O-slavar används på http://developer.kde.org.

Se manualen: bzip2.

CGI-slaven tillhandahåller ett sätt att köra CGI-program utan att behöva ha en webbserver som kör. Detta kan till exempel användas för lokal text av CGI-program eller för att använda sökmotorer som bara tillhandahåller ett CGI-gränssnitt som den från Doxygen.

Slaven implementerar protokollet cgi:. Den använder filnamnet från den angivna webbadressen och söker i en anpassningsbar lista med kataloger. Om den hittar en körbart program med det givna namnet så körs det, parametrarna i webbadressen skickas till det, och miljövariablerna som behövs av CGI-program ställs in.

Datawebbadresser tillåter kort dokumentdata att infogas i själva webbadressen. Det är användbart för mycket små HTML-testfall eller andra tillfällen då ett eget dokument inte är befogat.

data:,blaha (observera kommatecknet efter kolonet) levererar ett textdokument som inte innehåller mer än blaha.

Det sista exemplet levererade ett textdokument. För HTML-dokument måste man ange MIME-typen text/html: data:text/html,<title>Testfall</title><p>Det här är ett testfall</p>. Det här skapar exakt samma utmatning som om innehållet hade laddats från ett eget dokument.

Det är också möjligt att ange alternativa teckenuppsättningar. Observera att ett 8-bitarstecken måste bestå av ett procenttecken och en tvåsiffrors hexadecimal kod: data:;charset=iso-8859-1,H%E4lsningar fr%E5n G%F6teborg ger resultatet Hälsningar från Göteborg, medan om teckenuppsättningen utelämnas kan ge något som liknar H?lsningar fr?n G?teborg

IETF RFC2397 tillhandahåller mer information.

Protokollet file används av alla KDE-program för att visa filer som är lokalt tillgängliga.

Att skriva in file:/katalognamn i Konqueror listar filerna i katalogen.

Finger är ett program för att visa information om användare.

Om finger är aktiverad på fjärrdatorn, kan du få information om användarens riktiga namn, om de för närvarande är inloggade eller inte, om de har fått e-post och innehållet i filen .plan i deras hembibliotek.

Finger hör normalt ihop med en adress enligt användare@värddatornamn, som kan vara samma som användarens e-postadress eller inte.

De flesta Internetleverantörer tillåter inte längre åtkomst med finger, så du kan märka att du inte får något användbart svar för de flesta människor.

Andra använder sin lokala .plan-fil för att lagra information som PGP-nycklar, om de är på semester, och all möjlig annan sorts information.

Använd I/O-slaven finger på det här sättet: finger://användarnamn@värddator

Se manualen: finger.

Låter dig komma åt filer på en annan dator med det säkra skalprotokollet (SSH). Fjärrdatorn måste köra SSH-demonen, men resten av protokollet använder vanliga kommandoradverktyg, som beskrivs nedan.

Du kan använda I/O-slaven fish så här: fish://värddatornamn eller fish://användarnamn@värddatornamn

Du behöver inte ange användarnamn (och den efterföljande symbolen @) om du har samma användarnamn på båda datorerna.

Du kan lägga till ett lösenord på formatet fish://användarnamn:lösenord@värddatornamn men det är inte nödvändigt, eftersom du blir tillfrågad om det inte anges.

Om du kör SSH-demonen på en annan port än den vanliga, kan du ange porten med normal webbadressyntax som visas nedan: fish://värddatornamn:portnummer.

FISH ska fungera med alla UNIX®-baserade datorer som i stort sett följer POSIX. Den använder följande skalkommandon: cat, chgrp, chmod, chown, cp, dd, env, expr, grep, ls, mkdir, mv, rm, rmdir, sed och wc. FISH startar /bin/sh som skal och antar att det är ett Bourne-skal (eller motsvarande, som bash). Om kommandona sed och file, samt filen /etc/apache/magic med MIME-typ signaturer är tillgängliga, används de för att gissa MIME-typer.

Om Perl är tillgängligt på den andra datorn, används det istället. Då behövs bara env och /bin/sh. Att använda Perl har dessutom fördelen att vara snabbare.

FISH kan till och med fungera på Windows®-datorer om verktyg som Cygwin är installerade. Alla verktygen ovan måste finnas i datorns PATH, och det ursprungliga skalet måste kunna köra kommandot echo FISH:;/bin/sh på ett riktigt sätt.

I/O-slaven floppy ger dig bekväm tillgång till diskettenheterna som är installerade på systemet.

Enhetsbokstaven blir den första underkatalogen i diskettwebbadressen. Låt oss anta att det finns en fil logotyp.png på din diskett i enhet A, då blir webbadressen floppy:/a/logotyp.png

Om du vill komma åt enhet B, gör du det med floppy:/b. floppy:/ är en genväg till floppy:/a.

För att använda den behöver du ha mtools-paketet installerat, och I/O-slaven floppy stödjer allt som de olika mtools-verktygen stödjer via kommandoraden. Du behöver inte montera disketterna, skriv bara in floppy:/ i vilket program som helst i KDE 3.x och du kan läsa och skriva din diskettenhet.

Den fungerar också med USB-, ZIP- och JAZ-enheter. Du kan till exempel använda floppy:/u för USB och floppy:/z för ZIP-enheten. För att få detta att fungera, kan du behöva justera filen /etc/mtools. Se manualsidan för dokumentation.

I/O-slaven ger läs- och skrivbehörighet till diskettenheten, men inte samtidigt. Även om du kan läsa och skriva disketten under samma session, så måste läsning och skrivning ske en i taget, inte i samma ögonblick.

Upphovsman: Alexander Neundorf (neundorf AT kde.org)

FTP är en Internettjänst som används för att överföra datafiler från disken på en dator till disken på en annan, oberoende av operativsystemtyp.

På samma sätt som andra Internetprogram, använder FTP metoden med klient och server: En användare kör ett FTP-program på datorn, begär att det ska kontakta en annan dator, och begär sedan överföring av en eller flera filer. Det lokala FTP-programmet blir en klient, som använder TCP för att kontakta ett FTP-serverprogram på den andra datorn. Varje gång en användare begär en filöverföring, samarbetar klient- och serverprogrammen för att skicka en kopia av data över Internet.

FTP-servrar som tillåter “anonym FTP” låter alla användare, inte bara användare med konton på datorn, bläddra i “FTP”-arkiven och ladda ner filer. Vissa FTP-servrar är inställda för att låta användare ladda upp filer.

FTP används ofta för att hämta information och skaffa programvara som lagras i filer på FTP-arkivplatser över hela världen.

Källa: omskrived från http://tlc.nlm.nih.gov/resources/tutorials/internetdistlrn/ftpdef.htm

Se manualen: ftp.

gopher började som en distribuerad informationsservice för universitetsområdet på Minnesotas universitet. Gopher låter användarna komma åt information från Gopher-servrar som kör på Internet-värddatorer.

Gopher är ett informationsläsningssystem för Internet som använder ett menybaserat gränssnitt. Användare väljer information i menyer, som kan visa en annan meny eller en textfil. Ett objekt kan finnas på den Gopher-server som du ursprungligen frågade, eller det kan vara en annan Gopher-server (eller en annan värddator). Gopher kan “tunnla” från en Gopher till en annan utan att användaren vet att servern och/eller värddatorn har ändrats. Gopher håller reda på den verkliga platsen för datorer dolda för användaren, och ger “illusionen” av en enda stor mängd sammanbundna menyer.

Gopher låter användaren spara positionen för ett objekt i ett “bokmärke”, och på så sätt kan användare direkt följa ett “bokmärke” till ett särskilt objekt utan att leta i menysystemet. Gopher-menyer är inte standardiserade, på grund av att varje Gopher-server ställs in individuellt.

Källa: http://tlc.nlm.nih.gov/resources/tutorials/internetdistlrn/gophrdef.htm

gzip är ett kompressionsprogram.

I/O-slaven gzip är inte användbar direkt, utan är avsedd att användas som ett filter. I/O-slaven tar kan till exempel filtrera en fil genom I/O-slaven gzip, för att visa innehållet i en tar.gz-fil direkt i ett Konqueror-fönster.

Om du klickar på en fil som är komprimerad med en gz-filändelse i Konqueror, används den här I/O-slaven för att packa upp filen och visa den som en normal (okomprimerad) fil.

Om du är en utvecklare och vill använda gzip-filtret, hittar du dokumentation om hur I/O-slavar används på http://developer.kde.org.

Se manualen: gzip.

KDE:s hjälpsystem

Se Hjälpcentralen.

http är HyperText Transfer Protocol, hypertextöverföringsprotokoll.

I/O-slaven http används av alla KDE-program för att hantera anslutningar till http-servrar, dvs. webbservrar. Den vanligaste användningen är att titta på webbsidor i Konquerors webbläsare.

Du kan använda I/O-slaven http i Konqueror genom att ge den en webbadress, http://www.kde.org.

Se manualen: http.

HTTPS är HTTP inkapslat i en SSL/TLS-ström.

SSL betyder Secure Sockets Layer (protokoll för säkra uttag), ett säkerhetsprotokoll som tillhandahåller privat kommunikation via Internet. Protokollet låter klient/server-program kommunicera på ett sätt som är konstruerat för att förhindra tjuvlyssning, och påverkan eller förfalskning av meddelanden.

TLS står för Transport Layer Security (transportlagersäkerhet)

IMAP4rev1-protokollet (Internet Message Access Protocol) tillåter åtkomst av meddelanden i e-postkataloger på en server. I motsats till POP3, som är konstruerat för att ladda ner e-post och ta bort den från servern, är syftet med IMAP att lagra all e-post på servern för att kunna komma åt den överallt. Meddelanden kan lagras på servern, hämtas där och flyttas mellan olika kataloger.

Det här insticksprogrammet används i huvudsak av KMail, men du kan också använda det i vilken annat KDE-program som helst, som använder I/O-slav-nsticksprogram.

Skriv imap://användarnamn@din.e-post.server/ i Konqueror för att lista dina IMAP-kataloger. Därefter kan du hantera katalogerna och e-posten precis som kataloger och filer på ett lokalt filsystem. IMAP-webbadresser definieras i RFC 2192.

IMAPS är IMAP-protokollet krypterat via SSL.

Info är en typ av dokumentation. Dokumenten har ett filformat som kallas texinfo, och kan läsas på kommandoraden med info-programmet.

I/O-slaven info låter dig läsa info-sidorna installerade på systemet inne i Konqueror. Den är mycket lätt att använda:

info:/gcc

Det här visar dig toppnivånoden i info-dokumentationen för gcc-kompilatorn.

Info är en ersättning för man inom GNU, men används inte mycket utanför GNU-programvara.

Det är lättast att bläddra i info-dokumentationen som du har installerad inne i Hjälpcentralen, eller så kan du använda I/O-slaven direkt från både Konqueror och mini-kommandoraden.

Det här protokollet är avsett att ge en sorts “nätverk” för datorer i det lokala nätverket, men bara med hjälp av TCP/IP-protokollstacken, och med möjlighet att använda andra protokoll än bara SMB.

IO-slaven lan kan använda FTP, HTTP, SMB, NFS och FISH.

Den måste först anpassas i Inställningscentralen, med Nätverk->LAN-bläddring. För ytterligare information, se handboken för LAN-bläddraren.

ldap är det lättviktiga katalogåtkomstprotokollet. Det ger möjlighet att komma åt en X.500-katalog, eller en ensam LDAP-server.

Du kan använda I/O-slaven ldap som följer:

ldap://värddator:port/ou=People,o=where,c=de??sub får en delträdsförfrågan

eller ldap://värddator:port/cn=MM,ou=People,o=where,c=de??bas får en fullständig gren.

I/O-slaven mailto används när du klickar på en e-postlänk på en HTML-sida. Konqueror öppnar det e-postprogram som du har ställt in, med ett meddelandefönster. All information som tillhandahålls i webbadressen fylls i åt dig.

Se manualen: mailto.

I/O-slaven mac låter dig läsa en HFS+ partition från Konqueror eller vilken annan KDE-fildialogruta som helst. Den använder hfsplus verktygen, så du måste ha installerat dem för att den ska fungera.

Skriv in mac:/ i Konqueror så bör du se innehållet i din Mac® OS-partition. Om du inte har använd kio-mac tidigare, får du troligen ett felmeddelande som talar om att du inte har angett den riktiga partitionen. Skriv in något i stil med mac:/?dev=/dev/hda2 för att ange partitionen (om du inte vet vilken partition Mac® OS finns på kan du troligen gissa genom att ändra hda2 till hda3 och så vidare, eller använda print-kommandot från mac-fdisk). Den här partitionen används nästa gång, så du behöver inte ange den varje gång.

Hfsplus verktygen låter dig se filen och kopiera data från HFS+ partitionen, men inte kopiera data till den eller ändra filnamn.

HFS+ har i själva verket två filer för var och en som du ser (så kallade grenar, eng. forks), en resursgren och en datagren. Det normala kopieringsläget när du kopierar filer till din egen disk, är obehandlad data, vilket betyder att den bara kopierar datagrenen. Textfiler kopieras i textläge (samma som obehandlat format, men ändrar radslut så att de fungerar med UNIX®, och gör sig av med en del extratecken - rekommenderas starkt för textfiler) om du inte anger något annat. Du kan också kopiera filer med formatet Mac Binary II, eller ange textformat eller obehandlat format med en annan förfrågan: mac:/minfil?mode=b eller mac:/minfil?mode=t. Se man hpcopy för mer information.

Observera att du måste ha rättigheter att läsa HFS+ partitionen. Hur du får det beror på din distribution.

Av någon anledning så slutar vissa kataloger i Mac® OS med ett konstigt högt “f”-tecken. Det här verkar förvilla hfstools.

Genom att använda I/O-slaven man kan du läsa manualsidorna som är installerade på systemet. Den är lätt att använda:

Det finns också en genväg: #fopen, som har samma effekt som ovan.

Om du inte hittar alla dina manualsidor, justera inställningsfilen /etc/manpath.config (eller en fil med liknande namn beroende på din distribution) eller justera miljövariablerna MANPATH och MANSECT.

Precis som med vilken annan I/O-slav som helst i KDE, är det möjligt att skriva in en webbadress som man:socket i vilket KDE-program som helst. Försök med det i KWrite, och du får se manualsidan med HTML-format.

E-postlista att kontakta: (kde-devel AT kde.org)

MRML betyder Multimedia Retrieval Markup Language. MRML är ett XML-baserat protokoll för att tillhandahålla standardiserad åtkomst till programvara för hämnting av multimedia, Se http://www.mrml.net för mer information.

I/O-slaven för MRML används för funktionen att hitta bilder i KDE.

Skriv t.ex. mrml:/ eller mrml:/någon.annan.server i Konqueror för att börja leta efter bilder.

I/O-slaven news för diskussionsgrupper används när du klickar på en diskussionsgruppslänk på en webbsida. Den öppnar KNode, och om gruppen som refereras till i diskussionsgruppslänken är tillgänglig från din server, ger den dig en prenumeration på gruppen, i det första tillgängliga kontot du har ställt in i KNode.

Du kan sluta prenumerera inne i KNode om du bestämmer dig för att du inte vill läsa gruppen, genom att högerklicka och välja Säg upp prenumerationen från grupp.

NFS-protokollet från Sun tillhandahåller transparent fjärrtillgång till delade filsystem över nätverk. NFS-protokollet är konstruerat för att vara oberoende av dator, operativsystem, nätverksarkitektur och transportprotokoll. Detta oberoende åstadkoms genom användning av fjärrproceduranrop (Remote Procedure Call, RPC) som byggs ovanpå en extern datarepresentation (XDR).

Det understödjande monteringsprotokollet utför operativsystemspecifika funktioner som låter klienter ansluta fjärrkatalogträd på en plats i det lokala filsystemet. Monteringsprocessen låter också servern ge behörighet för fjärråtkomst till en begränsad uppsättning klienter via exportkontroll.

Låshanteraren tillhandahåller stöd för fillåsning när den används i NFS-miljön. Protokollet för låshantering i nätverket (NLM) isolerar de nödvändiga aspekterna med tillståndsinformation för fillåsning i ett särskilt protokoll.

Källa: http://www.networksorcery.com/enp/protocol/nfs.htm

Se manualen: nfs.

I/O-slaven nntp kommer åt NNTP-servrar direkt.

I/O-slaven kan inte användas med servrar som inte implementerar GROUP-kommandot, vilket innefattar vissa versioner av den populära diskussionsgruppsservern INN, som ofta används av Internetleverantörer. Den fungerar med leafnode, som många använder för att hålla en cache med diskussionsinlägg på sin egen hårddisk eller på sitt LAN.

Du kan använda I/O-slaven nntp, genom att skriva nntp://dinserver/gruppnamn i Konquerors webbadressfält.

Om du anger ett gruppnamn, som ovan, och gruppen är tillgänglig kommer du att se meddelandena som är lagrade för den gruppen som ikoner i Konqueror.

Genom att klicka på ett meddelande visas det som vanlig text, inklusive alla huvuden. Detta kan vara användbart för att felsöka ett diskussionsgruppsprogram, till exempel för att garantera att din nya leafnode-server fungerar som den ska.

Om du inte skriver in ett gruppnamn, utan bara servernamnet, kommer du att se en lista på alla tillgängliga grupper.

Observera att detta kan ta en enormt lång tid, och skapa mycket nätverkstrafik. Vissa kommersiella Usenet-servrar har 60-tusen eller fler tillgängliga grupper, och att göra något sådant kan få ditt skrivbord att frysas.

Post Office Protocol (POP3) är till för att låta en användares arbetsstation komma åt e-post från en e-postserver.

POP3S är POP3-protokollet krypterat via SSL.

I/O-slaven för utskrift ger snabb tillgång till olika delar av KDEPrint via “virtuella kataloger”. De här katalogerna tillhandahåller en del information om och snabb tillgång till utskriftssystemet.

“print:/” representerar ytterligare en av de användbara I/O-slavarna som implementerats i KDE. För att komma åt den, skriv bara print:/ i Konquerors adressfält. print:/ ger inte enbart “läsbehörighet” till utskriftssystemet, utan låter dig också ändra inställningar för skrivare och utskriftssystemet, och låter dig skapa nya skrivare och klasser.

Du blir tillfrågad om systemadministratör- eller root-lösenordet, om du inte har behörigheter att visa någonting eller utföra en åtgärd som vanlig användare.

Du kan lägga till bokmärken till genvägar som ofta används, som print:/manager

Giltig syntax är antingen print:/[sökväg till virtuell katalog] eller print:[sökväg till virtuell katalog]

Observera att en del av informationen och åtgärderna som är tillgängliga till stor del beror på utskriftssystemet som är installerat på datorn och för närvarande aktiverat i KDE. Sidor som visar skrivarinformation, visar bara de delar som är giltiga för utskriftssystemet som är valt i KDE (Så om du normalt använder CUPS, men tillfälligt byter till “Generellt UNIX LPD-skrivarsystem”, vilket är fullt möjligt, ser du mindre skrivarinformation, eftersom LPD inte kan använda samma mängd skrivarinställningar som är möjliga i CUPS).

Giltig syntax för att komma åt olika virtuella kataloger och en kort förklaring av vad de representerar:

Du kan lära dig mer om utskrift och KDEPrints kraftfulla möjligheter genom att läsa KDEPrint handboken lokalt, eller från KDEPrints webbplats. Informationen på den här webbplatsen uppdateras regelbundet. Det finns redan några dokument där (HTML och PDF), som innehåller handledningar, samt svar på vanliga frågor och tips relaterade till utskrift i allmänhet.

Saknar ännu beskrivning

Med Konqueror kan du starta en rlogin-session med en server som är värd för en rlogin-tjänst.

För att använda den här I/O-slavens funktion, skriv in rlogin:/värd_att_ansluta_till i Konquerors webbadressfält.

Det här initierar en rlogin-session i Konsole, med en förfrågan om ditt lösenord.

I/O-slaven rlogin använder användarnamnet för det konto du för närvarande använder i KDE.

När du har angivit ditt lösenord med lyckat resultat, kan du börja din fjärrsession.

Se manualen: rlogin.

SFTP är ett säkert filöverföringsprotokoll. sftp är ett interaktivt filöverföringsprogram, som liknar ftp, men göra alla åtgärder via en krypterad ssh-överföring. Den kan använda många av funktionerna i ssh, inklusive autentisering med öppna nycklar och komprimering.

Se manualen: sftp.

I/O-slaven smb låter dig bläddra i ett nätverk med delade Windows®-kataloger (eller Samba-nätverk).

För att se arbetsgrupperna, skriv in smb:/.

smb://arbetsgrupp listar alla värddatorer i arbetsgruppen.

För att se katalogerna på en värddator, skriv in smb://värddator eller smb:/arbetsgrupp/värddator.

För att direkt komma åt en delad katalog, skriv in smb://värddator/katalog eller smb:/arbetsgrupp/ värddator/katalog.

För att använda I/O-slaven smb krävs att du har libsmbclient.

Du kan ställa in ditt förvalda användarnamn och lösenord med inställningscentralen under Internet och nätverk->Lokal nätverksbläddring. Det här är särskilt användbart om du är medlem i en Windows® NT-domän. Du kan också ange din arbetsgrupp där, även om det inte krävs i de flesta fall.

Den här I/O-slaven provades och utvecklades i huvudsak med användning av Samba 2.0.7, men andra versioner av Samba bör också fungera.

Upphovsman: Alexander Neundorf (neundorf AT kde.org)

Ett protokoll för att skicka e-post från klientens arbetsstation till e-postservern.

Se: Simple Mail Transfer Protocol .

Ett arkiveringsprogram som är konstruerat för att lagra och hämta filer i en arkivfil som är känd som en tar-fil. En tar-fil kan skapas på en bandenhet, men det är också vanligt att skriva en tar-fil som en vanlig fil.

Se manualen: tar.

Nätverksterminalprotokollet (TELNET) låter en användare logga in på alla andra datorer på nätverket som stöder TELNET.

Se manualen: telnet.

I/O-slaven thumbnail används av KDE för att skapa nätverkstransparenta och bestående miniatyrbilder.

I/O-slaven använder insticksprogram för att skapa själva miniatyrbilden. Du kan aktivera visning av de här miniatyrbilderna från Visa->Förhandsgranska-undermenyn, tillgänglig i Konquerors filhanteringsläge.

I/O-slaven är inte direkt användbar för en användare, men om du är en utvecklare, kan du använda den med ditt eget program för att skapa förhandsgranskningsvyer av filer.

Se dokumentationen i källkoden för mer information. Du hittar dessa på $KDEDIR/include/kio/thumbcreator.h eller i källkodskatalogen kdebase/kioslave/thumbnail.

WebDAV är ett protokoll för distribuerat författande och versionshantering (Distributed Authoring and Versioning) för webben. Det tillåter enkel hantering av dokument och skript på en HTTP-server, och har ytterligare funktioner som är konstruerade för att förenkla versionshantering för flera författare.

Användning av protokollet är enkelt. Skriv in platsen som du vill titta på, på samma sätt som en HTTP-webbadress, förutom webdav:// protokollnamnet i början. Ett exempel är webdav://www.värddatornamn.com/sökväg/. Om du anger ett katalognamn, visas en lista med filer och kataloger, och du kan ändra dessa kataloger och filer precis som du skulle göra med vilket filsystem som helst.

För att dra nytta av dessa ytterligare möjligheter, behöver du ett program som stöder dem. Inga program stöder för närvarande dem via den här I/O-slaven.

WebDAVS är WebDAV-protokollet krypterat via SSL.