Handbok Fjärranslutning till skrivbord
Copyright © 2003 Brad Hards
Härmed ges tillåtelse att kopiera, distribuera och/eller ändra detta dokument under villkoren i GNU Free Documentation License, Version 1.1 eller någon senare version publicerad av Free Software Foundation; utan invarianta avsnitt, utan framsidestexter och utan baksidestexter. En kopia av licensen inkluderas i avsnittet som heter "GNU Free Documentation License".
Fjärranslutning till skrivbord är ett klientprogram som låter dig visa eller till och med styra skrivbordssessionen på en annan dator som kör en passande (VNC) server.
Innehållsförteckning
Fjärranslutning till skrivbord är ett klientprogram som låter dig visa eller till och med styra skrivbordssessionen på en annan dator som kör en passande (VNC) server.
Du använder typiskt Fjärranslutning till skrivbord med KDE:s VNC-server, som heter Dela Skrivbord, eftersom den stämmer väl ihop med de speciella funktionerna i Fjärranslutning till skrivbord.
Rapportera gärna eventuella problem eller önskemål till KDE:s e-postlistor eller rapportera ett fel på http://www.bugs.kde.org.
Det här kapitlet tillhandahåller en kortfattad beskrivning av protokollet Remote Frame Buffer som används av Fjärranslutning till skrivbord och andra motsvarande system. Om du redan känner till protokollet, kan du utan problem hoppa över kapitlet.
Högnivåimplementeringen av ett system som använder protokollet Remote Frame Buffer kallas virtuell nätverksdator, Virtual Network Computer, eller oftast bara VNC.
Remote Frame Buffer (förkortat RFB) är ett enkelt protokoll för att fjärråtkomst av grafiska användargränssnitt. Det fungerar på rambuffernivå, som grovt sett motsvarar skärmbilden som ritas upp, vilket betyder att det kan användas för alla fönstersystem (inklusive X11, Mac® OS och Microsoft® Windows®). Program som använder Remote Frame Buffer finns för många datorer, och kan ofta distribueras fritt.
I protokollet Remote Frame Buffer, kallas programmet som kör på datorn där användaren finns (med skärm, tangentbord och pekdon) för klienten. Programmet som kör på datorn där rambuffern finns (som kör fönstersystemet och programmen som användaren fjärrstyr) kallas för servern. Fjärranslutning till skrivbord är KDE:s klient för protokollet Remote Frame Buffer. Dela Skrivbord är KDE:s server för protokollet Remote Frame Buffer.
Det går åt en viss mängd nätverkstrafik för att skicka en bild av rambuffern, så Remote Frame Buffer fungerar bäst via bredbandslänkar, som lokala nätverk. Det är ändå möjligt att använda Fjärranslutning till skrivbord via andra länkar, men prestanda är troligen inte så bra.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Det är mycket enkelt att använda Fjärranslutning till skrivbord. Det har ett enkelt gränssnitt, som visas på skärmbilden nedan.
Om du klickar på knappen , ser du ett ännu enklare gränssnitt, som visas nedan.
Om du klickar på knappen , får du tillbaka det normala gränssnittet.
Fjärranslutning till skrivbord är en klient, och den måste användas tillsammans med passande servar. Det finns tre sätt att ansluta till dessa servrar:
Genom att direkt skriva in servernamnet (eller IP-adressen) i kombinationsrutan Fjärrskrivbord.
Genom att använda en inbjudan som du tog emot. Dela Skrivbord använder inbjudningar, och kan skicka dem med e-post.
Genom att använda bläddring med protokollet för tjänstlokalisering.
Låt oss ta en titt på var och en av dem i tur och ordning.
Om du känner till värddatornamn (eller IP-adress) för servern du vill ansluta till, kan du skriva in det direkt i kombinationsrutan Fjärrskrivbord.
Om du vill ansluta till en dator som heter megan, som kör en VNC-server på skärm 1, kan du skriva in megan:1 eller alternativt som vnc:/megan:1 i kombinationsrutan Fjärrskrivbord.
På liknande sätt, om du använder RFB-servern på datorn, kan du skriva in rfb:/megan. För RFB behöver inte skärmnumret anges.
Inne i serverprogrammet Dela Skrivbord är det möjligt att skicka inbjudningar via e-post (och på andra sätt, även om e-post är det mest användbara). Om du tar emot den här sortens e-postinbjudan, kan du bara klicka på länken som tillhandahålls i brevet. Då startas Fjärranslutning till skrivbord, om det inte redan kör, och ansluter till servern som anges i inbjudan.
Det tredje sättet att använda Fjärranslutning till skrivbord är att bläddra med protokollet för tjänstlokalisering. En lista med passande servrar som är registrerade med protokollsystemet för tjänstlokalisering visas i en lista i mitten på huvudfönstret:
Om huvudfönstret inte innehåller tabellen, kom ihåg att du kan använda för att komma tillbaka till det fullständiga fönstret för Fjärranslutning till skrivbord. Dessutom stöder inte alla passande servrar automatisk registrering, men en som gör det är servern Dela Skrivbord, som är en del av KDE.
Om du klickar en gång på ett värde i tabellen, markeras det, och du kan använda för att upprätta en anslutning till servern. Som en genväg kan du bara dubbelklicka på ett värde, som också upprättar en anslutning.
Även om protokollet för tjänstlokalisering oftast detekterar nya servrar som blir tillgängliga, kan du också tvinga Fjärranslutning till skrivbord att söka efter nya servrar. Det görs med . När du påbörjat en sökning är knappen inaktiv (grå) medan sökningen utförs. Detta tar typiskt några sekunder.
När protokollet för tjänstlokalisering används, är begreppet räckvidd viktigt. Om många tjänster erbjuds, kan det bli besvärligt att söka igenom en lista. Att upprepa en sökning kan också orsaka mycket nätverkstrafik. För att undvika problemet, kan administratörer ställa in protokollet för tjänstlokalisering med ett antal räckvidder, och bara registrera tjänster i vissa räckvidder. En värddator kan till exempel vara registrerad i räckvidderna "tredje_vaningen" och "logistik", men inte i räckvidderna "utveckling" eller "underhall". I mindre installationer, registreras allt i räckvidden "standard". Fjärranslutning till skrivbord stöder val av en räckvidd som skiljer sig från "standard", med kombinationsrutan Räckvidd i övre högra hörnet av huvudfönstret.
Oberoende av hur du väljer servern att ansluta till, är det nästa som sker att Fjärranslutning till skrivbord frågar dig om nätverksanslutningen till servern, som visas nedan:
Det finns tre hastighetsinställningar:
Hög kvalitet (LAN, direktanslutning), som är normalvärdet. Du bör utvärdera hur bra den här inställningen beter sig innan du väljer ett alternativ med lägre prestanda som använder mindre bandbredd.
Mellankvalitet (DSL, kabel, snabb Internetanslutning)
Låg kvalitet (Modem, ISDN, långsam Internetanslutning)
Om du alltid använder samma typ av länk, kan du avmarkera kryssrutan Visa dialogrutan igen för den här värddatorn, vilket betyder att du inte blir tillfrågad om anslutningstyp igen för värddatorn, under förutsättning att du identifierar den på samma sätt. Om en värddator till exempel har två namn, och du avmarkerar kryssrutan när du ansluter med ett av namnen, blir du inte tillfrågad om du ansluter igen med det namnet, men du blir det om du använder det andra namnet, eller IP-adressen.
Du väljer lämplig hastighetsinställning, och klickar på för att fortsätta.
Då ser du ett litet fönster som innehåller en förloppsrad, som fylls i medan Fjärranslutning till skrivbord förhandlar anslutningen.
Beroende på serverinställningen, kan du (och nästan helt säkert behöver du) ange ett lösenord för att ge din behörighet till servern. Fjärranslutning till skrivbord visar en lösenordsdialogruta, som liknar den som visas nedan.
Efter behörighetskontroll, ansluts du till fjärrservern, och kan börja använda Fjärranslutning till skrivbord för att observera eller styra fjärrskrivbordet.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
När du har anslutit till fjärrservern, använder du normalt tangentbord och mus för att styra fönstersystemet och programmen på den andra datorn.
Du kan visa fjärrskrivbordet antingen i fullskärmsläge eller som ett fönster på det lokala skrivbordet. Du kan byta mellan dessa lägen med ikonerna som visas nedan.
Fullskärmsläge är normalt bättre när du hjälper en fjärranvändare, eftersom du kan se allt som de kan se. Fönsterläge är mest användbart när du både arbetar på den andra datorn och lokalt, kanske medan du tittar i någon lokal dokumentation och därefter använder instruktionerna på den andra datorn.
Fjärranslutning till skrivbord i fönsterläge ser ungefär ut som på skärmbilden nedan.
I fönsterläge kan du avsluta anslutningen genom att stänga fönstret.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Genom att använda knappen i nedre vänstra hörnet av huvudfönstret för Fjärranslutning till skrivbord, kan du visa en dialogruta för att ändra beteende hos Fjärranslutning till skrivbord. Genom att klicka på knappen öppnas ett fönster som visas nedan:
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Fjärranslutning till skrivbord stöder ett litet antal DCOP-kommandon, som beskrivs i detta kapitel. Om du inte är bekant med DCOP, behöver du inte bekymra dig om detta. Men om du vill automatisera några av Dela Skrivbords (eller andra KDE-programs) åtgärder, är DCOP ett användbart verktyg. Du hittar mer information om DCOP i dess dokumentation, och i handledningar på http://developer.kde.org.
Du kan stänga av programmet Fjärranslutning till skrivbord med kommandot quit, som visas i exemplet:
%dcop krdc-25550 MainApplication-Interface quit
Du måste ändra krdc-25550 i exemplet för att stämma med den instans av Fjärranslutning till skrivbord som du verkligen vill avsluta. Om du kör dcop utan alternativ, ser du en lista på alla program som kör och kan styras via DCOP.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Fjärranslutning till skrivbord
Program copyright 2002 Tim Jansen (tim AT tjansen.de)
Bidragsgivare:
Ian Reinhart Geiser (geiseri AT kde.org)
Dokumentation Copyright (c) 2003 Brad Hards (bradh AT frogmouth.net)
Stefan Asserhäll(stefan.asserhall AT comhem.se)
Den här dokumentationen licensieras under villkoren i GNU Free Documentation License.
Det här programmet licensieras under villkoren i GNU General Public License.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Innehållsförteckning
Remote Desktop Connection är en del av KDE-projektet http://www.kde.org/.
Remote Desktop Connection finns i kdenetwork-paketet på ftp://ftp.kde.org/pub/kde/, KDE-projektets huvudsakliga FTP-plats.
För att kompilera och installera Remote Desktop Connection på ditt system, skriv följande i baskatalogen för distributionen av Remote Desktop Connection:
%./configure%make%make install
Eftersom Remote Desktop Connection använder autoconf och automake bör du inte ha några problem med att kompilera det. Skulle du stöta på problem, var snäll rapportera dem till KDE:s e-postlistor.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team