1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
84
85
86
87
88
89
90
91
92
93
94
95
96
97
98
99
100
101
102
103
104
105
106
107
108
109
110
111
112
113
114
115
116
117
118
119
120
121
122
123
124
125
126
127
128
129
130
131
132
133
134
135
136
137
138
139
140
141
142
143
144
145
146
147
148
149
150
151
152
153
154
155
156
157
158
159
160
161
162
163
164
165
166
167
168
169
170
171
172
173
174
175
176
177
178
179
180
181
182
183
184
185
186
|
<chapter id="history">
<title
>En kort guidad tur genom &kde;:s historia</title>
<epigraph>
<attribution
>Verkställande direktör för ett stort programvaruföretag, i början av 80-talet (apokryfiskt)</attribution
>
<para
>640kB ought to be enough for everybody </para>
</epigraph>
<sect1 id="before-kde">
<title
>Innan &kde;</title>
<para
>Sedan &UNIX; utveckling började, har det funnits ett stort problem: Det fanns stabila kärnor, och bra, kraftfull programvara. Tyvärr kunde bara ett fåtal människor använda &UNIX;, eftersom det huvudsakligen skrivits för de studenter och proffs som hade studerat systemet sedan länge. Till exempel, standardsättet att läsa Usenet diskussionsgrupper var:</para>
<screen
><userinput
><command
>find</command
> <filename
>/var/spool/news</filename
> <parameter
>-name '[0-9]*' -exec cat {} \;</parameter
> | <command
>more</command
></userinput
>
</screen>
<para
>Även om det var snabbt och relativt effektivt, kunde det knappast kallas användarvänligt. Idag finns det många bra program tillgängliga, som <application
>tin</application
> och &knode;, som ger ett lättanvänt intuitivt grafiskt användargränssnitt (<acronym
>&GUI;</acronym
>). Tyvärr saknar dessa <acronym
>&GUI;</acronym
> ett gemensamt utseende och känsla. Kommersiella bibliotek för programmerare som &Motif; lovade en lösning för detta, men de här biblioteken förblev, till helt nyligen, alltför dyra och alltför långsamma. </para>
<para
>Inställningen av program är också ofta svår. Medan kompilering ofta görs med en kommandorad som <userinput
><command
>./configure</command
> && <command
>make</command
> && <command
>make <option
>install</option
></command
></userinput
> kan bara ett fåtal program ställas in med menyer eller skript. I de flesta fall, måste du själv redigera textbaserade konfigurationsfiler. Det händer ofta att en felplacerad punkt förstör hela filen, och tvingar dig att starta om hela konfigurationsprocessen. När du än behöver ändra dina inställningar eller konfigurera om ett program, så dyker hela röran upp igen.</para>
<para
>Allt detta bidrar till det faktum att &Linux;- och andra &UNIX;-system inte lyckas nå en bredare publik. På samma gång är många människor inte nöjda med sina nuvarande operativsystem, främst på grund av den avsaknad av stabilitet och prestanda som finns i dessa operativsystem. Andra människor hatar att behöva köpa en ny dator varje gång en ny version av programmet de inte kan vara utan ges ut, därför att det behöver mer <acronym
>RAM</acronym
> och mer diskutrymme. Ofta ger den nya versionen funktioner som få verkligen behöver. </para>
<para
><emphasis
>&kde; är annorlunda.</emphasis
> Även om vi inte försöker ersätta det vanliga &UNIX;-skalet, arbetar vi på ett verktyg som kommer att göra det enklare att använda &UNIX;. Vi vill också locka fler användare till &UNIX;-miljön. Enkla saker blir lätta och komplexa saker är fortfarande möjliga i &kde;. Dessutom tillhandahålls ett enda gränssnitt, istället för de dussintal som krävs för närvarande. </para>
</sect1>
<sect1 id="what-kde-can-do-for-you">
<title
>Vad &kde; kan göra för dig</title>
<para
>&kde; är konstruerat för alla.</para>
<para
>För de som är nykomlingar till &UNIX;, eller de som vill inte har något intresse av att lära sig nya tekniker och kommandon som inte finns i deras gamla operativsystem behöver inte befatta sig med den invecklade kommandoraden om de inte vill. Det finns dock mycket som &kde; erbjuder som är av värde för den vane &UNIX;-användaren, med grafiska verktyg för att göra tidigare komplicerade uppgifter enkla, och med kommandoraden bara ett musklick borta om du vill ha den.</para>
<para
>Oberoende av din erfarenhet av &UNIX; eller andra operativsystem, ger &kde; dig:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para
>En lättanvänd fönstermiljö som ser bra ut</para>
</listitem>
<listitem>
<para
>En kraftfull och användarvänlig filhanterare</para>
</listitem>
<listitem>
<para
>En lika kraftfull och lättanvänd webbläsare</para>
</listitem>
<listitem>
<para
>En enkel, centraliserad inställning</para>
</listitem>
<listitem>
<para
>En omfattande lista med program så att du kan bli produktiv några få minuter efter din första inloggning i &kde;</para>
</listitem>
<listitem>
<para
>Ett hjälpsystem som stödjer dig i alla situationer</para>
</listitem>
<listitem>
<para
>Ett enhetligt gränssnitt. Menyer finns på samma ställe i alla program, snabbtangenter beter sig på samma sätt och verktygsradens ikoner, när du har lärt in dem, fungerar alltid på samma sätt.</para>
</listitem>
</itemizedlist>
</sect1>
<sect1 id="background-of-kde">
<title
>&kde;:s bakgrund</title>
<para
>I oktober 1996, initierade den tyske <application
>LyX</application
>-utvecklaren Matthias Ettrich utvecklingen av &kde; med ett Usenet-inlägg. Snart därefter, började ett antal intresserade utvecklare att planera och programmera delar av det nya projektet. Ett år senare, släpptes fönster- och filhanteraren, terminalemulatorn, hjälpsystemet och skärminställningsverktyget för alfa- och betatester och visade sig vara relativt stabila. </para>
<para
>I juli 1998, släpptes &kde; 1.0. Det var den stabila versionen under de följande sex månaderna, medan utvecklare fortsatte arbeta på att förbättra KDE utan begränsningar på grund av stabilitetshänsyn. I januari 1999, samlades och integrerades deras förbättringar för att ge ut &kde; 1.1, den nya stabila standardversionen. </para>
<para
>Utvecklingen fortsatte därefter med &kde; 2.0, en nästan fullständig omskrivning av skrivbordet, som gavs ut 23 oktober, 2000. &kde; 2.x-versionen utvecklades genom sex mindre utgåvor under en period av ett år, där var och en tillförde en redan imponerade skrivbordsmiljö ytterligare funktioner och stabilitet.</para>
<para
>När det här skrivs, förbereds &kde; 3.2 för att ges ut, där ett stort antal förbättringar sedan 2.0-serien ingår. Även om det grafiska gränssnittet inte ändrats så dramatiskt som det gjorde vid övergången från &kde; 1 till &kde; 2, så har många förfiningar som ett helt nytt utskriftssystem, väsentligt förbättrat stöd för <acronym
>SSL</acronym
> (för säkra Internetöverföringar) och fullt stöd för språk som skrivs från höger till vänster (som arabiska och hebreiska) införts i skrivbordsmiljön. Du hittar mer information om den här spännande utvecklingen på &kde-http;. </para>
<para
>Utvecklare och intresserade användare kommunicerar via flera e-postlistor som beskrivs i avsnittet <link linkend="mailing-lists"
>E-postlistor</link
>. Om du vill hjälpa till, gör gärna det! &kde; förs framåt av frivilliga bidragsgivare, och du är alltid välkommen att delta.</para>
</sect1>
<sect1 id="getting-kde">
<title
>Hur man skaffar nya komponenter</title>
<para
>Den huvudsakliga platsen för &kde; är &kde-http;. Här hittar du all viktig information rörande &kde;, inklusive tillkännagivanden, rättade fel, utvecklingsinformation och mycket mer.</para>
<para
>För uppdateringar av programvara, besök vår &FTP;-plats, &kde-ftp;, eller använd en spegelserver om det finns en nära dig. Du kan hitta en aktuell lista på spegelservrar på <ulink url="http://www.kde.org/ftpmirrors.html"
>http://www.kde.org/ftpmirors.html</ulink
>.</para>
<para
>På &FTP;-servern innehåller katalogen <filename
>unstable</filename
> alltid purfärsk programvara, men den är ofta otestad och kanske inte ens går att kompilera. Om du letar efter mer tillförlitliga komponenter, ta en titt i katalogen <filename
>stable</filename
>, där vi lägger beta- och utgivna versioner. </para>
<para
>Om du är intresserad av att utveckla &kde;-program själv, bör du besöka <ulink url="http://developer.kde.org/"
>http://developer.kde.org/"</ulink
> där du hittar en mängd information, inklusive handledningar, guider till programmeringsgränssnittet för &kde;:s bibliotek, och mycket mer. Du bör också besöka Troll Techs server (<ulink url="http://www.trolltech.com/"
>http://www.trolltech.com</ulink
>) som har en hel mängd information om &Qt;-biblioteket som används av &kde;. Det är troligen värdefullt att också gå med i <link linkend="mailing-lists"
>&kde; utvecklarnas e-postlista</link
>.</para>
</sect1>
</chapter>
<!--
Local Variables:
mode: sgml
sgml-omittag:nil
sgml-shorttag:t
sgml-namecase-general:t
sgml-general-insert-case:lower
sgml-minimize-attributes:nil
sgml-always-quote-attributes:t
sgml-indent-step:0
sgml-indent-data:nil
sgml-parent-document:("index.docbook" "book" "chapter")
End:
-->
|
